Rapport 2013:35 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:35 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m."

Transkript

1 Rapport 2013:35 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

2

3 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Boverket december 2013

4 Titel: Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Rapport: 2013:35 Utgivare: Boverket december 2013 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 3 Förord Boverket har av regeringen fått i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov. Uppdraget är uppdelat i tre delar där denna första del handlar om att se över möjligheterna att öka den tillåtna storleken för friggebodar i anslutning till en- och tvåbostadshus. I samband med detta har Boverket även tittat på möjligheten att bygglovsbefria uppförandet av byggnader på 25 m 2 i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus. Byggnaden ska kunna användas som självständig bostad. Rapporten har sammanställts av enheterna för Detaljplanering/bygglov och plangenomförande, Tekniska egenskaper, Stad och land, Uppföljning och utvärdering samt EU/MK/Energi med Anette Löfgren som ansvarig enhetschef. Karlskrona december 2013 Yvonne Svensson rättschef

6 4 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

7 5 Innehåll Förord... 3 Förkortningar... 7 Sammanfattning... 9 Utökad area för friggebodar... 9 Bygglovbefriade byggnader på upp till 25 kvadratmeter... 9 Inledning Uppdraget Rapportens disposition Regelverket Äldre bestämmelser Nu gällande bestämmelser Berörda aktörer Förslag om utökad area för komplementbyggnader Anmälan Andra tänkbara lösningar Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader Planbestämmelser Användningsområden Bostadsutformning Konstruktion Brandsäkerhet Hygien, hälsa och miljö Tillgänglighet Utebliven samhällskontroll Tillverkare Övrigt Författningsförslag friggebod 20 kvadratmeter Förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL Förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF Författningskommentarer friggebod 20 kvadratmeter Förslag om att bygglovsbefria byggnader upp till 25 kvadratmeter Byggnadsnämndernas kontroll Flera lovbefriade byggnader på samma tomt Andra tänkbara lösningar Konsekvenser av att bygglovsbefria byggnader om högst 25 kvadratmeter Bygglovet Planmässiga överväganden Omgivningspåverkan Bostadsutformning Konstruktion Brandsäkerhet Tillgänglighet Energiregler i små byggnader Utebliven samhällskontroll... 61

8 6 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Tillverkare av komplementbyggnader Övrigt Författningsförslag 25 m Förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL Förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF Förslag till ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m Författningskommentarer byggnad om 25 kvadratmeter Bilaga 1 Uppdraget Bilaga 2 Illustrationer

9 7 Förkortningar BBR Boverkets byggregler EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) MÖD Mark- och miljööverdomstolen PBF Plan- och byggförordningen (2011:338) PBL Plan- och bygglagen (2010:900) RÅ Regeringsrättens årsbok SOU Statens offentliga utredningar SS Svensk standard. Utges av Swedish Standard Institute (SIS)

10 8 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

11 9 Sammanfattning Utökad area för friggebodar Möjligheten att kunna uppföra komplementbyggnader (friggebodar) utan krav på bygglov är alltsedan reglerna infördes populärt och utnyttjas flitigt av ägare till en- och tvåbostadshus. Den enskilde småhusägaren uppskattar friheten av att själv få bestämma över sin egen tomt utan att behöva kontakta byggnadsnämnden. För att öka friheten för den enskilde har Boverket utgått från att byggnadsarean för friggebodar utökas till 20,0 m². En följd av att utöka arean blir att taknockshöjden bör höjas till 3,5 meter. De regler som finns om avstånd till gräns- och grannmedgivande bör vara oförändrade. Det finns uppenbara risker ur brandsäkerhetssynpunkt med att placera en större friggebod nära en grannfastighet utan att någon samhällskontroll sker. Enligt Boverkets uppfattning är det olämpligt att utöka storleken på komplementbyggnader utan att en granskning ur brandskyddssynpunkt sker. Anmälningsplikt bör därför införas för friggebodar som med berörda grannars medgivande uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Byggnadsnämndens bedömning ska i dessa fall endast avse frågor om säkerhet mot brandspridning. En utökning av storleken på komplementbyggnader kommer att kräva stora informationsinsatser till allmänheten, byggföretag, tillverkare av komplementbyggnader och liknande samt till landets byggnadsnämnder. Bygglovbefriade byggnader på upp till 25 kvadratmeter Boverket har i samband med uppdraget också undersökt förutsättningarna att bygglovsbefria uppförandet av byggnader på upp till 25 m² i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus. Dessa ska kunna användas som självständiga bostäder. För dessa byggnader finner Boverket att bygglovsplikten bör ersättas av en anmälningsskyldighet där kravet på tekniskt samråd och kontrollansvarig tas bort. Detta ger en kontrollmöjlighet för

12 10 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. byggnadsnämnderna som får anses vara tillfredsställande samtidigt som det ger den förenkling för byggherren som är åsyftad. Att bygglovbefria bostadsbyggnader innebär att dessa kan uppföras oberoende av de planmässiga överväganden om förutsättningar för bostäder som kommunen gjort i detaljplaneprocessen. Detta kan bl.a. medföra risk för att ett områdes karaktär förändras och en ökad belastning på infrastruktur som VA-försörjning, vägar, kommunikationer, etc. Förslaget innebär att samhällskontrollen minskar. Detta medför att det ställs högre krav på byggherrens kunskap om regelverket och vilka krav som ska uppfyllas. Förslaget innebär också att grannar i högre grad kan komma att påverkas av olägenheter när större och högre byggnader uppförs utan bygglov. Efter en övergripande analys finner Boverket att en bostadsbyggnad om högst 25 m 2 om lagstiftaren anser att den ska tillåtas kan kombineras med de gällande friggebodsreglerna om 15 m². Förslaget innebär att det blir möjligt att uppföra totalt 40 m 2 lovbefriade byggnader på samma tomt. Bygglovsbefrielse för bostadshus på upp till 25 m 2 kommer att kräva stora informationsinsatser till allmänheten, byggföretag, tillverkare av komplementbyggnader och liknande samt till landets byggnadsnämnder.

13 11 Inledning Uppdraget Regeringen har uppdragit åt Boverket att utreda förutsättningarna för att utöka den tillåtna storleken för sådana komplementbyggnader i anslutning till en- och tvåbostadshus som enligt 9 kap. 4 första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är undantagna från kravet på bygglov. Boverket ska föreslå de ändringar på lag-, förordnings-, föreskriftsoch vägledningsnivå som behövs med anledning av uppdraget samt beskriva konsekvenserna av om förslaget genomförs. Förslagen ska vara i överensstämmelse med EU-rätten. I samband med detta har Boverket även tittat på möjligheten att även undanta uppförande av byggnader om maximalt 25 m 2 från bygglovsplikten. Byggnaden ska uppföras i anslutning till ett en- och tvåbostadshus och ska kunna användas som självständig bostad. Boverket föreslår även här de ändringar på lag-, förordnings-, föreskrifts- och vägledningsnivå som behövs samt beskriver konsekvenserna av om förslaget genomförs. Förslagen ska vara i överensstämmelse med EU-rätten. Rapportens disposition Rapporten innehåller två förslag på ytterligare åtgärder som skulle kunna undantas från kravet på bygglov. I rapportens första avsnitt redogörs för dels det äldre regelverket kring lättnader i bygglovsplikten, dels nuvarande bestämmelser om detsamma. Avsnittet kan ses som en utgångpunkt utifrån vilken de två förslagen analyseras. I avsnittet härefter utreds förslaget att utöka den tillåtna arean för bygglovsbefriade friggebodar. Här finns också förslag till författningsändringar samt lagkommentarer gällande en sådan utökning. I det tredje avsnittet utreds förslaget att bygglovsbefria byggnader upp till 25 m 2 som ska kunna användas som självständiga bostäder i

14 12 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Även här finns förslag till författningsändringar och lagkommentarer.

15 13 Regelverket Äldre bestämmelser Bestämmelserna om lättnader i bygglovsplikten tillkom genom propositionen Om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m.m. (prop. 1978/79:111 bil.12). Genom en ändring i byggnadsstadgans 54 2 mom. 1 blev det möjligt att uppföra högst två uthus eller andra liknande fristående byggnader, som inte var avsedda som bostad, i omedelbar närhet av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean fick inte vara större än 10 m² och taknockshöjden fick inte överstiga 3 meter. Byggnaderna skulle placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen eller på det avstånd som kunde vara föreskrivet i plan. Bestämmelserna om bygglovsbefrielse för vissa åtgärder följde med när ÄPBL (1987:10) ersatte byggnadsstadgan den 1 juli Det var tillåtet att uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset. Byggnadernas storlek var densamma som tidigare. Nytt var att de fick placeras närmare gränsen än 4,5 meter om berörda grannar medgav det, men bygglov krävdes alltid om det angavs i plan att byggnader skulle placeras på visst avstånd från gränsen. Det tidigare kravet att byggnaderna inte fick användas som bostad togs bort och därmed blev det tillåtet att övernatta i komplementbyggnaden. Genom prop. 2006/07:122, Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, utökades byggnadsarean för komplementbyggnader från 10 till 15 m². Begränsningen att man fick uppföra högst två komplementbyggnader togs bort. Taknockshöjden ändrades inte. Om byggnaderna placerades närmare gränsen än 4,5 meter krävdes, precis som tidigare, medgivande av berörda grannar. Enligt dessa lagändringar och senare praxis får man inte heller uppföra friggebod närmare gata eller annan allmän platsmark än 4,5 meter. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari SFS 1979:902

16 14 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Nu gällande bestämmelser Bygglovsbefriade komplementbyggnader till en- och tvåbostadshus regleras i 9 kap. 4 första stycket 3 PBL. Dessa komplementbyggnader kallas ofta friggebodar 2 och det är, sedan lång tid tillbaka, ett etablerat begrepp. När nu gällande PBL trädde i kraft den 2 maj 2011 ändrades inte bestämmelserna för bygglovsfria komplementbyggnader. Det är idag tillåtet att i bostadshusets omedelbara närhet uppföra en eller flera komplementbyggnader. Den sammanlagda byggnadsarean av alla komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av reglerna om bygglovsbefrielse får inte vara större än 15,0 m². Den högsta höjden från mark till taknock får vara 3,0 meter och byggnaderna får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om de grannar som berörs ger sitt medgivande får byggnaden dock placeras närmare gränsen än 4,5 meter, 9 kap 4 PBL. Byggherrens ansvar Byggherren ansvarar för att alla krav och regler uppfylls. Lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller på omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt, 2 kap 9 PBL. Krav på bl.a. byggnadsverk och tomter finns i 8 kap. PBL. Byggnadsåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan undantas i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till art och omfattning, 8 kap. 8 PBL. Krav på bygglov Bygglov krävs för att uppföra byggnader, 9 kap. 2 PBL. Syftet med bygglovsplikten är att samhället ska få inflytande över byggandet. Byggnadsnämnden ska i förväg kunna bedöma om en åtgärd är förenlig med de regler som finns i PBL och i detaljplanen. Bygglovsplikten ger också möjlighet att förebygga konflikter mellan grannar. Det finns vissa undantag från bygglovskravet, bl.a. för vissa åtgärder till en- och tvåbostadshus. För den enskilde innebär krav på bygglov en viss trygghet. Den åtgärd som byggherren önskar utföra prövas och byggherren vet att det är tillåtet att utföra den. Samtidigt innebär det både en administrativ och ekonomisk börda eftersom en ansökan om bygglov ska upprättas och ges in till byggnadsnämnden och en avgift betalas. Dessutom måste byggherren vänta ett antal veckor på att få sitt bygglov och sedan startbesked för att kunna påbörja sitt projekt. När byggnaden är färdigställd måste man invänta slutbesked för att få ta byggnaden i bruk. För byggnadsnämnderna, som ofta är hårt ansträngda, medför varje ansökan om bygglov en ökad arbetsbelastning. 2 Efter statsrådet Birgit Friggebo

17 15 Utanför detaljplan Utanför detaljplan och utom sammanhållen bebyggelse är det tillåtet att uppföra bygglovsfriade komplementbyggnader till en- och tvåbostadshus, 9 kap. 6 första stycket 2 PBL. Vissa begränsningar finns dock, 9 kap. 6 tredje stycket PBL. I lagen regleras inte storleken på dessa komplementbyggnader men man brukar säga att de inte får dominera över bostadshuset. Avstånd Friggeboden ska vara fristående och den ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. För att vara bygglovsbefriad får friggeboden inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om berörda grannar medger det får den dock placeras närmare gränsen. Det finns inte något krav på att detta medgivande ska vara skriftligt men det bör ligga i byggherrens intresse att få ett skriftligt medgivande från de grannar som berörs och att bevara detta intyg som bevis för framtiden. Om komplementbyggnaden placeras närmare gräns mot gata eller väg än 4,5 meter krävs bygglov. 3 Samma sak gäller om komplementbyggnaden placeras närmare gräns mot park än 4,5 meter. 4 Användningsområden Friggebodens juridiska term är komplementbyggnad. En komplementbyggnad är som namnet säger ett komplement, i det här fallet till ett eneller tvåbostadshus, och det finns inga begränsningar vad avser användningen. Det är tillåtet att inreda den för önskat ändamål alltefter familjens storlek och behov så länge kraven uppfylls i den utsträckning som anges i 8 kap. 8 PBL. Den kan användas t.ex. som uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, bastu, båthus och gäststuga. Däremot kan den inte vara en självständig bostad eftersom den ska vara ett komplement till bostadshuset. Planbestämmelser Rätten att uppföra en komplementbyggnad begränsas inte av några planbestämmelser, 10 kap. 2 andra stycket PBL. Detta är en av de bärande principerna vilket gör att friggebod bl.a. kan placeras på prickmark där byggnad normalt inte får uppföras. Den kan också uppföras trots att byggnadsarean på tomten enligt planen redan är fullt utnyttjad. Sedan den tillåtna arean för friggebodar utökats från 10,0 till 15,0 m² börjar det bli svårt att på normalstora tomter hitta lägen som är längre än 4,5 meter från grannen eller 4,5 meter från allmän plats/gata. Det finns rättsfall från MÖD som på avgörande punkter är motstridiga mot lagtexten och som beskrivs i slutet av denna rapport, i avsnitt Domar om komplementbyggnader. 3 Jfr prop. 2006/07:122 sid.49 och Mark-och miljööverdomstolens dom P , Jfr prop. 2006/07:122 sid. 49 och Mark- och miljööverdomstolens dom P ,

18 16 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Värdefull miljö För ett område som utgör värdefull miljö kan kommunen i en detaljplan, trots bestämmelserna om bygglovsfrihet, kräva bygglov, 9 kap. 8 första stycket 2a) PBL. Andra prövningar kan behövas Även om det inte krävs bygglov kan andra prövningar behövas, t.ex. strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Normalt krävs tillstånd enligt miljöbalken om man bygger inom strandskyddsområde, dvs. vanligtvis 100 meter från hav, sjö eller vattendrag. Strandskyddsområdet kan utvidgas om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Anmälan Vissa åtgärder är anmälningspliktiga oavsett om de utförs i en komplementbyggnad eller en annan byggnad. En installation eller väsentlig ändring av eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader kräver anmälan. Samma sak gäller installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6 kap. 5 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Det innebär att den småhusägare som vill dra in vatten och avlopp i sin friggebod måste ta kontakt med byggnadsnämnden samt invänta startbesked och senare slutbesked samt betala den avgift som krävs. Byggnadsnämndens kontroll avser inte byggnaden som sådan utan inskränker sig till den installation som ska utföras. Vid anmälansärenden ska en kontrollplan alltid finnas och det är byggherren som ansvarar för att de regler och krav som finns uppfylls. Utformningskrav och tekniska egenskapskrav När en ny byggnad uppförs ska den uppfylla ett antal krav som ställs i 8 kap. 1 och 4 PBL. För byggåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får, enligt 8 kap. 8 PBL, kraven i 8 kap. 1 och 4 PBL anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från tillgänglighetskraven får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Kraven handlar både om byggnadens utformning och om dess tekniska egenskaper. Kraven utvecklas närmare i 3 kap. PBF. Dessutom meddelar Boverket föreskrifter, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, som närmare preciserar de funktionskrav som ställs på byggnaderna i lagen och förordningen. Utformningskraven gäller bl.a. att byggnaden ska vara lämplig för sitt ändamål samt att den ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De tekniska egenskapskraven handlar bland annat om byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet, brandsäkerhet, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, lämplighet för avsett ändamål samt tillgänglighet och användarhet. När det gäller bygglovspliktiga åtgärder granskar byggnadsnämnden om utformningskraven är uppfyllda. Då görs prövningen av utformningskraven respektive bedömningen av de tekniska

19 egenskapskraven i olika skeden. Först sker bygglovsprövningen. För att byggnadsnämnden ska kunna ge bygglov krävs bland annat att utformningskraven är uppfyllda, 9 kap PBL. För att nämnden därefter ska kunna meddela startbesked och godkänna att åtgärden påbörjas krävs att åtgärden kan antas uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, i huvudsak de tekniska egenskapskraven, 10 kap. 23 PBL. Formuleringen de krav som omfattas enligt denna lag omfattar visserligen inte bara de tekniska egenskapskraven utan även utformningskraven. Men för de åtgärder som omfattas av lovplikt gäller att utformningskraven inte granskas på nytt i samband med startbeskedet eftersom de redan har prövats i beslutet om lov. I fall då nya byggnader får uppföras utan krav på bygglov men med krav på anmälan enligt 6 kap. 5 PBF i stället bortfaller visserligen den prövning av om utformningskraven är uppfyllda som annars sker vid lovprövningen. Men även för sådana åtgärder som kräver anmälan gäller krav på startbesked. För att byggnadsnämnden ska kunna ge startbesked krävs, som nämnts ovan, enligt 10 kap. 23 PBL att åtgärden kan antas uppfylla gällande krav. Som ovan nämnts omfattar formuleringen de krav som omfattas enligt denna lag såväl utformningskraven som de tekniska egenskapskraven. Denna bedömning kommer i dessa fall att omfatta inte bara de tekniska egenskapskraven utan även utformningskraven, eftersom de sistnämnda inte har prövats tidigare i processen då någon lovprövning inte har ägt rum. Således gäller även för byggnader som bara är anmälningspliktiga att byggnadsnämnden ska granska om byggnaden uppfyller såväl utformningskraven som de tekniska egenskapskraven. En skillnad är dock att granskningen av utformningskraven för lovbefriade byggnader kommer i ett senare skede och att den inte leder till ett rättskraftigt beslut om att utformningskraven är uppfyllda, utan endast en bedömning om att de kan antas komma att uppfyllas. Vidare gäller även att den kontrollplan, som enligt 10 kap. 24 PBL ska fastställas i startbeskedet, inte kan gälla uppfyllandet av utformningskraven utan endast de tekniska egenskapskraven, eftersom utformningskraven inte ingår bland de moment som kontrollplanen är avsedd att omfatta, 10 kap. 7 PBL. 17

20 18 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

21 19 Berörda aktörer Båda förslagen som utreds i denna rapport berör samma grupper av aktörer. Dessa är: ägare till fastigheter med en- och tvåbostadshus tillverkare av komplementbyggnader byggföretag grannar kommuner byggnadsnämnder arkitekter Ett åttiotal företag i Sverige arbetar med tillverkning och försäljning av komplementbyggnader som kan uppföras utan bygglov. Många av företagen tillverkar även större komplementbyggnader som idag kräver bygglov för uppförande på detaljplanerad mark. Branschen omsätter idag cirka 400 miljoner kronor och har fler än 300 anställda. Bland företagen ingår ett flertal enmansföretag 5. Det finns även utländska tillverkare samt underleverantörer till inhemska tillverkare som förlagt sin verksamhet utomlands. 5 Nyckeltal sammanställt med uppgifter från Allabolag.se. Senast kontrollerat

22 20 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

23 21 Förslag om utökad area för komplementbyggnader Förslaget till författningsändringar innebär följande: Maximal tillåten area för friggebodar höjs, från 15 till 20 m 2 Maximal tillåten takhöjd för friggebodar höjs, från 3 till 3,5 meter Anmälningsplikt införs för friggebodar som med berörda grannars medgivande uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Byggnadsnämndens bedömning ska i dessa fall endast avse frågor om säkerhet mot brandspridning. Så länge påverkan på omgivningen inte blir alltför stor kan ägare av enoch tvåbostadshus ges en större frihet att utforma sin egen närmiljö. För att ytterligare öka handlingsutrymmet och friheten för den enskilde småhusägaren kan därför den tillåtna storleken på friggebodar utökas från dagens tillåtna 15 m² till 20 m². Detta skulle medföra utökade möjligheter och en mera flexibel användning av friggeboden. Högsta tillåtna taknockshöjd har alltsedan 1980 varit 3,0 meter 6. När komplementbyggnaden står på plintar måste själva byggnaden vara något lägre än om den uppförs på en gjuten platta. Sedan byggnadsarean utökades till 15 m² har det ibland inneburit vissa problem på grund av att den tillåtna höjden inte har varit högre. Höjden på en byggnad bör vara proportionerlig till arean för att uppfylla kravet på god formverkan i 8 kap. 1 2 p. PBL och när en byggnads area växer bör därför även höjden öka så att proportionerna överensstämmer. En byggnads proportioner är också viktiga för att den ska smälta in i bebyggelsen i området. En ökning av friggebodarnas byggnadsarea bör därför också medföra att taknockshöjden höjs till 3,5 meter vilket, förutom de skäl som redan har nämnts, även medför större möjligheter att använda byggnaden. En större höjning är inte lämplig eftersom det skulle ge en alltför stor påverkan på omgivningen. 6 Taknockshöjden beräknas från markens medelnivå invid byggnaden, RÅ 1994 ref. 73

24 22 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Det är viktigt att lagstiftaren uppmärksammar domen i mål nr P av MÖD. I denna dom ansåg domstolen att en byggnad inredd för bostadsändamål inte kan uppföras på plusmark. Läs mer i avsnitt domar om komplementbyggnader. Anmälan Det finns risker ur brandsäkerhetssynpunkt med att placera en friggebod nära gränsen, se avsnitt Brandsäkerhet nedan. För att skydda grannars byggnader bör krav på anmälan därför införas i de fall en friggebod med berörda grannars samtycke placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Byggnadsnämndens kontroll ska i dessa fall endast avse byggnadens tekniska egenskaper i fråga om begränsning av spridning av brand till närliggande byggnadsverk. Det bör som regel inte krävas att tekniskt samråd hålls eller att kontrollansvarig utses för dessa fall. Nya bestämmelser föreslås. Andra tänkbara lösningar Avstånd till tomtgräns Möjligheten att tillåta att friggebodar placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter vid park- eller naturmark bör övervägas. Planmässigt är detta mindre problematiskt än vid gräns mot en enskild fastighet. I samband med lagstiftning gällande friggebodsreglerna diskuterades olika uppfattningar om vilket avstånd som ska gälla till gata och parkmark. Det har funnit olika uppfattningar hos departementschef, lagråd och utskott samt vad riksdagen slutligen beslutat vid de olika tillfällena. Praxis har också varit oklar i förhållande till vad lagen egentligen uttryckt. Som MÖD nu tolkat den senaste revideringen är det inte möjligt att bygga friggebodar närmare gata och parkmark än 4,5 meter. Det är alltså inte möjligt att, utan bygglov, få ett medgivande från kommunen som granne i dessa fall. Med en större byggnadsvolym blir det än mer aktuellt att se på möjligheterna att kunna bygga friggebodar närmare parkmark än 4,5 meter. Det finns inget bärande skäl som t.ex. trafiksäkerhet vid gata. Det finns därför förutsättningar att kanske t o m direkt i lagen ange ett nytt avstånd på t.ex. två meter mot parkmark. Det borde också kunna vara möjligt att tillåta att kommunen som granne ska kunna ge ett grannemedgivande för att tillåta en närmare placering mot park eller gata.

25 23 Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader En konsekvensutredning av regeländringar i lag, förordning, föreskrifter och allmänna råd görs för att avgöra huruvida regeländringen är samhällsekonomiskt försvarbar. Frågan här handlar om huruvida en utökad tillåten storlek på friggebodar kan accepteras om detta ger ägare till en- och tvåbostadshus större möjligheter att använda sin egen tomt efter egna önskemål och behov. Detta är inte helt självklart eftersom en sådan ändring även innebär negativa konsekvenser för andra, främst grannar och kommun. Nedan analyseras förslagets konsekvenser separat för respektive sakområde. Sammanfattat blir konsekvenserna av förslaget följande: Positiva: Minskad kostnad för byggherrar då bygglovet försvinner för friggebodar på 20 m 2 Minskad tidsåtgång för byggherrar då bygglovet försvinner för friggebodar på 20 m 2 Större möjligheter för ägare av en- och tvåbostadshus att utforma en komplementbyggnad efter sina önskemål och behov Större efterfrågan på friggebodar innebär större marknad för tillverkare och försäljare av friggebodar Minskad handläggningstid för byggnadsnämnderna då färre bygglov behöver handläggas Färre överklaganden pga att bygglovsplikten försvinner Negativa: Krav på anmälan för friggebodar mindre än 15 m 2 vad gäller risk för spridning av brand Större risk att friggeboden används som självständig bostad och som permanentboende Risk att ett områdes karaktär förändras

26 24 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Ökat behov av kompetens hos byggherren då en större friggebod ställer högre krav på konstruktionen Minskad samhällskontroll innebär ökat behov av kunskap hos byggherren om regelverket Minskad samhällskontroll innebär större risk för byggherren att behöva riva friggeboden efter en tid om det visar sig att kraven inte uppfylls Fler anmälningar till byggnadsnämnder pga. anmälningsplikten Fler grannkonflikter kan ge ökad arbetsbörda för kommunen pga. fler tillsynsärenden Planbestämmelser Redan idag är det på många tomter svårt att hitta lägen som ligger 4,5 meter från gränsen. Om friggeboden blir 20,0 m² blir det sannolikt ännu svårare att placera den på normalstora tomter utan medgivande från granne. Friggeboden får uppföras i strid med planbestämmelser, t.ex. prickad mark. Den enda reglering är vad som följer direkt i lag avseende volym och avståndsmått. I en dom från MÖD bedömde domstolen dock att befintliga friggebodar skulle medräknas i en planbestämmelse som begränsar antalet komplementbyggnader. I en annan dom från MÖD bedömde domstolen att uthus uppfört på plusmark men som är inredd för bostadsändamål ej var planenligt. De flesta småhusägare vet förhoppningsvis var deras egna ledningar i marken går men känner förmodligen inte till att det kan finnas andra ledningar nedgrävda på deras tomt. Eftersom friggeboden får uppföras oavsett vad som står i detaljplanen kan det leda till att den byggs över ett markreservat för underjordiska ledningar. Om friggeboden är liten och placerad på plintar är det lättare att ta bort den medan det skulle förorsaka mycket stora kostnader och mycket arbete för den småhusägare som har placerat en större friggebod på en gjuten platta och det senare skulle visa sig att man behöver komma åt ledningar under byggnaden. De friggebodar som säljs som byggsatser i handeln säljs uteslutande för montering på plintar. Fritidshus I områden med fritidshus försöker kommunerna ibland hålla nere byggrätten för att undvika permanentboende. Om friggebodarna blir större kan området ändra karaktär och förutsättningarna för infrastrukturförsörjningen förändras. Värdefull miljö Att friggeboden blir 5,0 m² större inverkar inte på kravuppfyllnaden om god form-, färg- och materialverkan i 8 kap.1 PBL och möjligheten att i detaljplan reglera bygglovsplikten omfattning finns i botten. En konsekvens är att kommunerna inte på kort sikt kan ändra detaljplaner om de 7 MÖD:s dom (Mål nr P ) 8 MÖD:s dom (Mål nr P )

27 Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 25 extra kvadratmeterna avsevärt skulle påverka miljön. Sannolikt är skyddsvärda miljöer redan skyddade genom utökad bygglovsplikt. Användningsområden Genom att utöka den tillåtna storleken ges ägare till en- och tvåbostadshus större möjligheter att använda sin friggebod efter de behov familjen har, t.ex. som garage eller om man har en hobby som kräver lite större plats. Den kan också i större utsträckning användas för generationsboende eller för familjens tonåring med tillgång till huvudbyggnaden. En utökning av storleken för friggebodar gör att det i större utsträckning än idag blir möjligt att använda den som garage. Detta kan innebära risker när det gäller brandsäkerhet, se vidare avsnitt Brandsäkerhet nedan. Om småhusägaren väljer att placera en friggebod på ett avstånd av 4,5 meter från gatan och att använda den som garage kan det bli svårt att få plats med en bil framför garageporten. Längden på en parkeringsplats är 5 meter och i detaljplaner är det ofta sex meter prickmark närmast gatan. Större friggebodar som uppförs 4,5 meter från gatan och används som garage kan innebära vissa problem med trafiksäkerhet såsom skymd sikt och att gaturummet förändras. Om den större bygglovsfria friggeboden kan användas till garage, uppkommer frågan vad de komplementbyggnader som finns i detaljplan, ofta med syfte att möjliggöra just garage, kommer att användas till. Ofta ligger de på m², vilket är en ganska stor byggnadsarea som på detta sätt frigörs om garaget kan anordnas i friggeboden. Den detaljplanelagda komplementbyggnaden kan ju i förlängningen bli en riktig bostad och det var inte planförfattarens avsikt. Bostadsutformning Krav på bostadsutformning i PBL Det finns både utformningskrav och tekniska egenskapskrav på lämplighet för sitt ändamål. Utformningskraven prövas i bygglovet medan de tekniska egenskapskraven hanteras i samband med tekniskt samråd och startbesked. De flesta kraven på bostadsutformning i BBR är utformningskrav. Det som kan utläsas av möblerade bygglovplanritningar prövas i bygglovet och det som blir kvar till det senare skedet är i inredning och utrustning för personhygien, matlagning och förvaring. Utformningskraven på lämplighet för sitt ändamål Utformningskraven på lämplighet för sitt ändamål, god form-, färg- och materialverkan samt tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 1 PBL, prövas i bygglovet. För byggåtgärder som inte kräver bygglov (eller anmälan) får, enligt 8 kap. 8 PBL, kraven i 8 kap. 1 och 4 PBL anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens

28 26 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. art och omfattning. Avsteg från tillgänglighetskraven får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. När det gäller utformningskraven på lämplighet för sitt ändamål i 8 kap. 1 1 får inte friggebodar användas som en självständig bostad men de får användas som gäststuga. Detta ger dock inte i sig upphov till några särskilda bostadsutformningskrav. Det är också möjligt att ha ett extra hygienrum utan att uppfylla tillgänglighetskraven, BBR avsnitt 3:146. Friggebodarna är alltså inte undantagna från utformningskraven men kraven får modifieras. Byggnader som inte innehåller bostäder ska ha den funktion som är lämplig. 9 Konsekvensen om byggnadsarean utökas från 15 m 2 till 20 m 2 blir sannolikt en ökad risk för att friggeboden i större utsträckning kan komma att användas som en självständig bostad även om detta är olaglig användning. Redan idag är det inte osannolikt att vissa friggebodar används som självständiga bostäder, i synnerhet med tanke på den stora bostadsbristen särskilt för unga och studenter. Om arean utökas kommer byggnaden att bli så stor att det, med de föreslagna ändringarna i BBR 10 med avseende på bostäder för studenter och ungdomar, blir fullt möjligt att uppfylla bostadsutformningskraven för bostäder för dessa personer. Bostadsutformningskraven för andra än studenter och ungdomar kommer dock inte att kunna uppfyllas på 20 m 2. De tekniska egenskapskraven på lämplighet för det avsedda ändamålet De tekniska egenskapskraven på lämplighet för det avsedda ändamålet prövas inte i bygglovet utan hanteras i det senare skedet i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet. Vissa installationer kräver anmälan. Om man installerar en inredningslängd för matlagning så är inredningslängden i sig inte anmälningspliktigt men installationen av vatten, avlopp och ventilation ska anmälas. Det blir inga särskilda konsekvenser för det tekniska egenskapskravet på bostadsutformning och det blir inte några anmälningspliktiga åtgärder mer än indirekt. Konstruktion Grundläggande krav på konstruktion regleras i 8 kap 4 punkt 1 PBL och i 3 kap. 7 PBF. I 3 kap. 7 punkt 1 PBF anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till att byggnadsverket helt eller delvis rasar. Eftersom friggeboden är en byggnad ska de tekniska egenskapskraven på bl.a. bärförmåga, stadga och beständighet uppfyllas. Dessa uppnås genom att följa EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 9 Prop. 2009/10:170. En enklare plan- och bygglag. 10 Remiss BBR-ändringar hösten 2013, och Boverket (2013) Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter.

29 Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 27 När regler för friggebodar infördes betraktades de som okomplicerade konstruktioner som man sällan vistades i. Konstruktionens säkerhet betraktades därför inte som något problem. Allmänt så ger större tillåten byggnadsarea ofta större spännvidder på takstolar eller takbalkar som då kräver större dimensioner för att klara de snölaster som kan uppkomma. Om friggeboden placeras nära en högre huvudbyggnad kan snöfickor uppkomma. Snöfickor är ansamlingar av snö som uppkommer genom att snön kan rasa eller blåsa ner på den lägre byggnaden. Detta ger ökad snölast och därmed behov av ytterligare ökning av dimensioner på takstolar eller takbalkar. Friggeboden måste vara stabiliserad för att klara de horisontalkrafter som kan uppkomma av vind. Ökas en väggs area ökar horisontalkraften på denna vägg. Genom att den tillåtna storleken för friggebodar utökas kan arean för väggen bli större genom att höjden på byggnaden ökar eller genom att bredden för byggnaden ökar. Verifiering av att byggnaden uppfyller kraven på bärförmåga, stadga och beständighet görs genom beräkning, provning eller en kombination av dessa. Beräkning eller provning fordras inte om det är uppenbart obehövligt. För de mindre friggebodarna på 10 m 2 var beräkningar och provningar ofta obehövliga. Med ökad storlek på friggebodarna växer behovet av verifiering av att kraven är uppfyllda. Konsekvenser Som byggherre till en friggebod måste man veta vad man gör om man bygger den själv eller veta vilka krav man ska uppfyllas konstruktionsmässigt om man köper en friggebod som är färdig eller i byggsats. Detta gäller fastän det inte finns något krav på redovisning av ritningar eller konstruktionsberäkningar eftersom bygglov/anmälan inte krävs. Dessa förutsättningar gäller redan för dagens storlek på friggebodar men blir ännu viktigare om friggebodarna tillåts vara större och högre. Konsekvensen av brott för en större konstruktion kan förväntas ge allvarligare personskador eftersom lasterna som de enskilda konstruktionselementen tar hand om normalt är större. Med utökad storlek är risken större att friggebodarna i högre grad kommer att användas för permanent boende fastän detta är i strid mot lagen. För ett permanent boende är säkerhetsnivån mot personskador högre än i byggnader där personer endast vistas tillfälligt. Brandsäkerhet Grundläggande krav på brandskydd regleras i 8 kap 4 punkt 2 PBL och i 3 kap. 8 PBF. I 3 kap. 8 punkt tre PBF anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas. Denna punkt utvecklas och förtydligas i BBR. Det grundläggande kravet är att byggnader placeras antingen med ett avstånd av 8 meter från varandra eller med en brandteknisk konstruktion som motsvarar kraven för brandceller i respektive byggnad (BBR 5:61). För garage och liknande komplementbyggnader innebär det 30 minuters brandmotstånd (EI 30) och för bostäder 60 minuters brandmotstånd (EI 60). För småhus och komplementbyggnader finns, för

30 28 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. att underlätta tillämpningen, även en särskild tabell med kombinationer av skyddsavstånd och avskiljande konstruktioner (BBR 5:5611). Hur dessa regler ska tolkas och när det krävs t.ex. brandklassade fönster mot annan byggnad är en av de allra vanligaste frågor Boverket får från både privatpersoner och byggnadsnämnder. Friggebodar i förhållande till BBR I BBR finns idag ett undantag för brandspridning mellan byggnader för komplementbyggnader upp till 15 m 2. Detta undantag var 10 m 2 fram till Under perioden fick man bygga en friggebod på 15 m 2 utan bygglov samtidigt som det krävdes särskilda brandskyddsåtgärder beroende på var den placerades. Boverket valde att 2012 utöka undantaget i BBR till 15 m². Anledning till det var att en enklare byggnad som är bygglovsbefriad inte ska ha särskilda brandkrav som den enskilde behöver ta reda på och beakta. I samma utredning 12 som föreslog en ökning av byggnadsarean för friggebodar till 15 m² föreslogs även att garage till småhus skulle vara bygglovsbefriade. Det förslaget genomfördes dock aldrig. Boverket skrev i sitt remissvar 13 till regeringen att garage och bostad utgör olika brandceller och därför bör bli föremål för samhällets tillsyn. Konsekvenser Om den bygglovsbefriade arean ökas till 20 m 2 kan en liknande situation uppstå som den som gällde mellan 2008 och Det blir tillåtet att bygga en friggebod men om någon uppmärksammar att den inte följer gällande krav på skydd mot brandspridning mellan byggnader kan man tvingas bygga om eller i värsta fall riva byggnaden i nästa skede. Friggebodar på 20 m 2 som är bygglovsbefriade kan utifrån sin storlek bli garage som ska utgöra egen brandcell i klass EI 30, men de kan eventuellt i framtiden även inredas som en självständig bostad som ska avskiljas från andra byggnader med en timmes brandmotstånd (EI 60) eller med tillräckligt avstånd (8 meter) från andra byggnader. Med större storlek kan också andra användningsområden bli aktuella och sannolikt ökar då intresset av att ha en eldstad i byggnaden för uppvärmning eller mysfaktor. Installation av eldstad och rökkanaler är sedan tidigare anmälningspliktigt. Eftersom friggeboden har en begränsad höjd kan dock utsläpp av rök som ger påverkan på grannbyggnader förväntas öka något. Krav på anmälan Om större friggebodar skulle bli befriade från krav på bygglov och därmed undantas från samhällets kontroll är det en uppenbar risk att det uppfattas som att det inte finns några särskilda brandskyddskrav för dessa byggnader, vilket inte är fallet. Konsekvensen kan då bli en ökad risk för brandspridning, dels från friggeboden till byggnader som är placerade på andra fastigheter, dels till huvudbyggnaden. Förutom risken att personer 11 Byggnadsarean utökades från 10 till 15 m² den 1 januari Prop. 2006/07:122. Ett första steg för en enklare plan- och bygglag. 13 Boverkets dnr /2005.

31 Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 29 förolyckas kan det ge omfattande egendomsskador med stora kostnader som följd. Med hänsyn till de risker som finns om reglerna för brandskydd inte följs bör uppförande av friggebodar bli föremål för samhällets insyn om den tillåtna byggnadsarean utökas. Boverket föreslår därför krav på anmälan för alla friggebodar som med berörda grannars samtycke placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Avståndet bör vara 4,5 meter för att överensstämma med det avstånd som finns i 9 kap. 4 PBL om placering nära gräns. Byggnadsnämndens kontroll ska i dessa fall inskränkas till att avse endast byggnadens tekniska egenskaper i fråga om begränsning av spridning av brand till närliggande byggnadsverk. Om man inför anmälningsplikt för alla friggebodar som med berörda grannars samtycke uppförs närmare gränsen än 4,5 meter innebär det en skärpning av kraven för de friggebodar vars area inte överstiger 15 m² och som enligt nu gällande regelverk får uppföras utan vare sig bygglov eller anmälan. Byggnadsnämndernas bedömning i dessa fall kompliceras av det förhållandet att vissa av reglerna i avsnitt 5:6 i Boverkets byggregler om skydd mot brandspridning mellan byggnader inte gäller för friggebodar som har en byggnadsarea om högst 15 m 2. Att införa en ordning där anmälan krävs för friggebodar med en area över 15 m 2, men inte för dem som är mindre än så, skulle emellertid göra regelverket onödigt svåröverskådligt. Anmälningsplikten bör därför avse alla friggebodar. Hygien, hälsa och miljö Redan idag kan en friggebod användas som t.ex. bastu eller spa, vilket kräver ventilation, vatten och avlopp och därmed anmälan enligt PBF. Om byggnadsarean utökas är det möjligt att denna typ av användning blir vanligare men de funktionskrav som finns i BBR täcker det som behövs. Tillgänglighet Det finns ett övergripande krav på tillgänglighet i 8 kap, 1 3 och 4 8 PBL som gäller alla byggnader. Tillgänglighetskraven är en del av BBR:s krav på bostadsutformning. Friggeboden är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus. I själva komplementbegreppet ingår att det inte är tänkt som en självständig byggnad. Friggeboden kan dock fortfarande användas som en komplementbostad med tillgång till funktioner i huvudbyggnaden, t.ex. generationsboende eller ett extra rum för tonåringen i familjen, där dessa personer har fri tillgång till de tillgängliga utrymmena i huvudbyggnaden. I huvudbyggnaden ska det, vid uppförande av ny byggnad, finnas minst ett hygienrum som ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälp. Eftersom friggeboden är en komplementbyggnad innebär det att hygienrummet inte behöver utformas så att det är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det allmänna rådet i BBR 3:146 hänvisar till SS där det finns dimensionerande mått som

32 30 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum. Hygienrummet i komplementbyggnaden kan betraktas som ett extra hygienrum och då är det tillräckligt med sänkt nivå enligt standarden i SS Konsekvenser De nuvarande kraven på tillgänglighet i BBR gäller oavsett tillåten byggnadsarea för friggebodar. Även om arean för friggebodar utökas till 20 m 2 och byggnaden kommer att vara tillräckligt stor för att uppfylla bostadsutformningskraven med avseende på bostäder för studenter och ungdomar, enligt de föreslagna ändringarna i BBR, kan inte byggnaden användas som en självständig bostad för dessa personer eftersom friggeboden är tänkt som en komplementbyggnad. Risken finns dock att friggeboden kommer att användas som en självständig bostad, mot reglerna. Ju större byggnadsarean är ju större är denna risk. Utebliven samhällskontroll Möjligheten att uppföra en bygglovsbefriad friggebod innebär frihet under ansvar för småhusägaren. I och med att friggebodar inte kräver bygglov finns inte heller någon kontroll av att de krav som samhället ställer på byggnader uppfylls. Det ankommer på byggherren att se till att de regler som finns uppfylls. Många byggnadsnämnder saknar resurser att utöva tillsyn i någon större omfattning och det blir då endast om grannen gör en anmälan som det kommer till myndigheternas kännedom om någon person inte har följt det regelverk som finns. Det kan bli både kostsamt och mycket arbete för husägaren om det visar sig att denne inte har följt gällande regler. Grannars intressen En friggebod som placeras minst 4,5 meter från gränsen kräver varken bygglov eller medgivande från grannar. I många fall vet grannen inte något om byggplanerna förrän byggnaden håller på att uppföras. Utsikter kommer att förändras, det kan bli mindre ljusinsläpp och mer skugga i trädgården. Ingen kan räkna med att en utsikt ska finnas för alltid men detta kan vara svårt att acceptera för många personer, i synnerhet om de har haft utsikt över vatten. Det är troligt att en högre höjd på friggeboden av många grannar uppfattas som mera negativt än en större byggnadsarea. Man kan räkna med att antalet grannekonflikter kommer att öka. Sannolikt kommer antalet anmälningar till byggnadsnämnderna att öka, i vissa fall kan anmälningarna vara befogade medan de i andra fall inte är det. Byggnadsnämnder Byggnadsnämnderna har begränsade resurser och en utökning av den tillåtna storleken för friggebodar kan innebära mindre arbetsbelastning för handläggning av bygglov. Men är det troligt att antalet tillsynsärenden kommer att öka beroende på att grannar klagar på friggebodar som har uppförts på granntomten. Kravet på anmälan ur brandsäkerhetssynpunkt enligt plan- och byggförordningen för friggebodar som placeras närmare

33 Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 31 gränsen än 4,5 meter innebär mer arbete. Arbetsbördan för landets byggnadsnämnder kommer totalt sett troligen att öka. Tillverkare Boverket uppskattar antalet uppförda friggebodar till stycken under en sexårsperiod. 14 Detta motsvarar omkring sålda byggnader om året sedan den 1 januari 2008 då ÄPBL ändrades och den största tillåtna byggnadsarean för bygglovsbefriade komplementbyggnader ökade till 15 m². 15 Ändringen som genomfördes i ÄPBL 2008 innebar en expansion för branschen. Det är rimligt att anta att en ytterligare ökning av största tillåtna byggnadsarea för bygglovsbefriade komplementbyggnader såsom friggebodar kan komma att medföra ytterligare expansion. De branschföreträdare som Boverket har varit i kontakt med tror att detta kommer att ske då det inom vissa geografiska områden finns en efterfrågan på större komplementbyggnader och att dessa nu kan uppföras utan att kunden behöver ansöka om bygglov. Många tillverkare har redan idag större komplementbyggnader än 15 m² i sitt sortiment. En lagändring som tillåter att 20 m² stora komplementbyggnader kan uppföras utan bygglov och som innebär att efterfrågan på sådana friggebodar ökar, skulle gynna de företag som redan idag tillverkar och säljer dessa byggnader. Tillverkare som redan idag tillverkar större komplementbyggnader än 15 m² behöver inte göra några omställningar i produktionen. Dessutom har de en redan framtagen produktlinje av större komplementbyggnader som nu kan komma att efterfrågas av fler. På kort sikt ger detta dem en fördel gentemot tillverkare som inte har ett lika stort sortiment och som inte tillverkar komplementbyggnader större än 15 m². På längre sikt gynnas dock alla aktörer inom branschen eftersom tillverkning och försäljning av större friggebodar ger ökad lönsamhet. Ändrade användningsområden Enligt branschföreträdare kommer användningsområdet för friggebodar inte att förändras nämnvärt av en ökad bygglovsbefriad area. Vissa tillverkare ser att större friggebodar efterfrågas som gäststugor i landsbygdsområden. I mer tätbebyggda områden begränsas möjligheten att uppföra en större friggebod i större grad av platsbrist. Här kommer dagens friggebodar på 15 m² eller mindre troligen fortfarande vara den mest efterfrågade. Ett nytt användningsområde för friggeboden kan komma att bli bygglovsbefriade garage. Det finns redan idag tillverkare som säljer friggebodar vars användningsområde är garage. Ett garage på 15 m² rymmer dock endast små bilar. Enligt en tillverkare som Boverket har varit i kontakt med finns det ett intresse från kunder att kunna bygga enbilsgarage som är 20 m² utan att söka bygglov. Garaget skulle i så fall byggas i en standardstorlek 5,4 x 3,6 m vilket rymmer en normalstor bil. Möjligheten att uppföra ett sådant garage utan bygglov kan komma att 14 Efter kontakt med företag som levererar dessa byggnadspaket 15 Utifrån korrespondens med branschföreträdare

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Bakgrund Prop.2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter Ändringar i Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2014:224) Beslutades i riksdagen

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Mer information kring kulturhistoriska byggnader och miljöer finns i slutet av dokumentet.

Mer information kring kulturhistoriska byggnader och miljöer finns i slutet av dokumentet. Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Att bygga på prickad mark

Att bygga på prickad mark Att bygga på prickad mark Önskemål om att placera Friggebod eller Attefallshus etc närmare tomtgräns än 4,5 m kommer upp med jämna mellanrum. När det gäller att inkräkta på avståndet 4,5 m mot väg, gata,

Läs mer

Även om det du vill bygga uppfyller kraven för bygglovsbefrielse behövs det ändå bygglov om:

Även om det du vill bygga uppfyller kraven för bygglovsbefrielse behövs det ändå bygglov om: Den 1 juli 2017 ändras plan- och bygglagen (PBL) så att ytterligare åtgärder undantas från kravet på bygglov. I vissa fall behöver du dock göra en anmälan till kommunen och få startbesked innan du börjar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Attefallshus. Attefallshus

Attefallshus. Attefallshus Attefallshus Attefallshus Byggavdelningen Byggavdelningen Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret 2017-03-04 2017-03-18 Vad är ett Attefallshus? Du som har ett en- eller tvåbostadshus får, förutom

Läs mer

Boverkets rapport 2018:17 Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

Boverkets rapport 2018:17 Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Kristina Isacsson Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM Boverkets rapport 2018:17 Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar

Läs mer

Vad är en attefallsåtgärd?

Vad är en attefallsåtgärd? Attefallsåtgärder Vad är en attefallsåtgärd? En attefallsåtgärd gäller bara en- och tvåbostadshus och är En tillbyggnad, max 15 m² bruttoarea. Högst 2 takkupor (får inte innebära något ingrepp i den bärande

Läs mer

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig?

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig? Den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen (PBL) så att det inte längre behövs bygglov för vissa åtgärder på en- och tvåbostadshus. I de allra flesta fall behöver du göra en anmälan till kommunen och

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

När får man bygga? FAQ OM BYGGLOV OCH SÅNT

När får man bygga? FAQ OM BYGGLOV OCH SÅNT När får man bygga? FAQ OM BYGGLOV OCH SÅNT Innehåll Klicka på en länk för att komma till svaret. Vad gäller om man vill bygga en Friggebod? Finns det andra fall då jag inte behöver varken bygglov eller

Läs mer

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Rapport 2014:20 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov överväga ytterligare åtgärder författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060104 DOM 2017-10-27 Stockholm Mål nr P 3764-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-03-31 i mål nr P 4789-16, se bilaga

Läs mer

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef Kommande regeländringar Yvonne Svensson Rättschef Fem aktuella lagändringar och lagförslag Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Fler bostäder åt unga

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Foto, Copyright Daniel Kulander Förord Vad ska ses som sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder på landsbyggden eller

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Bygga utan bygglov. Till dig som planerar att bygga. Bilaga 1 Riktlinjer

Bygga utan bygglov. Till dig som planerar att bygga. Bilaga 1 Riktlinjer Bygga utan bygglov Till dig som planerar att bygga Bilaga 1 Riktlinjer 151130 Viktigt för dig som vill utföra bygglovsbefriade åtgärder! Från och med 2 juli 2014 gäller förändringar i plan- och bygglagen

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se

Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Miljö- och stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Tillämpning av plan- och bygglagen 9 kap. 4a-d, åtgärder

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2017-11-24 Stockholm Mål nr P 2322-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-02-17 i mål nr P 6654-16, se bilaga A PARTER Klagande 1.

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Information från Boverket. Josefin Hane

Information från Boverket. Josefin Hane Information från Boverket Josefin Hane Regeringsuppdrag Uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan Del 1 rapporterades 30 oktober 2017 Utreda förutsättningarna

Läs mer

Regeringens förslag till ändringar i PBL

Regeringens förslag till ändringar i PBL Regeringens förslag till ändringar i PBL Kerstin Åkerwall Kerstin.akerwall@boverket.se Proposition om studentbostäder Prop. 2013/14:59 Prop. 17/12-13 Gäller från 1/7-14 Beslut 10/4-14 Proposition om studentbostäder

Läs mer

Bygglovbefriade åtgärder

Bygglovbefriade åtgärder Bygglovbefriade åtgärder Informationskväll på SBK Mari von Sivers och Beatrice Udén Bygglovbefriad tillbyggnad En tillbyggnad max 15 kvm bruttoarea, inte över taknockshöjd och inte närmare tomtgräns än

Läs mer

2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan 2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kom munens byggnadsnämnd. Vid

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan 2016 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Sydnärkes Byggförvaltning

Sydnärkes Byggförvaltning Sydnärkes Byggförvaltning Laxå Askersund Lekeberg 2016 830 st dokumenterade ärenden varav 87 i nämnden Totalt har Sydnärkes Byggnämnd handlagt: 384 bygglov, 70 st anmälan, 403 startbesked/slutbesked, 58

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

Nya plan och bygglovsregler fr.o.m. 2 juli 2014

Nya plan och bygglovsregler fr.o.m. 2 juli 2014 INFORMATIONSBREV JUNI 2014 Nya plan och bygglovsregler fr.o.m. 2 juli 2014 Med anledning av de nya plan och bygglovsreglerna kommer här lite information angående de nya reglerna som träder i kraft den

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060209 DOM 2014-03-24 Stockholm Mål nr P 9466-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-30 i mål nr P 2392-13, se bilaga KLAGANDE 1. D E 2. S

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Datum 2014-06-25 Diarienummer 1(17) Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Fråga 1 Får tillbyggnad innehålla kök/våtrum? Utan KA? Svar 1 Boverket: Ja

Läs mer

Promemoria. Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden Promemorians huvudsakliga innehåll Det krävs åtgärder för att snabbt kunna ordna boende för det stora antal asylsökande som har kommit till

Läs mer

Nybyggnad av garage och förråd

Nybyggnad av garage och förråd TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-01-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (6) Dnr: 2012BNS0010 Byggnadsnämnden Bärnstenen 46, Skogsvägen 10 Nybyggnad av garage och förråd Förslag till beslut Bygglov beviljas

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun

Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun Bakgrund Plan- och bygglagen (PBL) har i uppgift att dels se till den enskildes rätt till största möjliga frihet och initiativmöjlighet, dels grannars rätt till skydd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338); SFS 2014:471 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga om plan-

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport 2018:17 avseende lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

Remissyttrande över Boverkets rapport 2018:17 avseende lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag Näringsdepartementet Sollentuna 2018-09-26 103 33 Stockholm Handläggare: Tomas Söderblom Regeringskansliets diarienr. N2018/02780/SPN Remissyttrande över Boverkets rapport 2018:17 avseende lovbefriade

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan 2017 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov eller göra en anmälan hos kommunens

Läs mer

Boverkets rapport Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

Boverkets rapport Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se Boverkets rapport Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

Läs mer

Bygglovsbeslut för tillbyggnad av enbostadshus samt rivning av tak över uteplats, Skeppsskorpan 1

Bygglovsbeslut för tillbyggnad av enbostadshus samt rivning av tak över uteplats, Skeppsskorpan 1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Kindgren 2019-03-26 SBN 2019/0315 Samhällsbyggnadsnämnden 2018-2482 Bygglovsbeslut för tillbyggnad av enbostadshus samt rivning av tak över uteplats,

Läs mer

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Stefan Attefall Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

DOM 2016-02-23 Stockholm

DOM 2016-02-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2016-02-23 Stockholm Mål nr P 1948-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-25 i mål nr P 452-15, se bilaga A KLAGANDE X MOTPARTER

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Ordförandebeslut i brådskande ärende Yttrande över remiss Boverkets rapport 2017:26 Altander, solcellspaneler och solfångare i PBL

Ordförandebeslut i brådskande ärende Yttrande över remiss Boverkets rapport 2017:26 Altander, solcellspaneler och solfångare i PBL Kommunstyrelsen 2018-01-24 Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2017:589 Malai Bierfeldt 016-710 10 18 1 (2) Kommunstyrelsen Ordförandebeslut i brådskande ärende Yttrande över remiss Boverkets rapport

Läs mer

Yttrande över Ds 2014:31 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag

Yttrande över Ds 2014:31 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum 2014-11-25 Diarienummer s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se 20140-3268/2014 Ert diarienummer S2014/6634/PBB

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060306 DOM 2016-04-26 Stockholm Mål nr P 10682-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-11-13 i mål P 2259-15, se bilaga KLAGANDE H-LJ MOTPART 1. Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

DOM 2014-04-02 Stockholm

DOM 2014-04-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060208 DOM 2014-04-02 Stockholm Mål nr P 7061-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr P 2896-12,

Läs mer

DOM 2014-02-25 Stockholm

DOM 2014-02-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-02-25 Stockholm Mål nr P 8495-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-26 i mål nr P 469-13, se bilaga

Läs mer

Yttrande över Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder (promemoria)

Yttrande över Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder (promemoria) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lämplighet för sitt ändamål i bygglovsprocessen. Ingrid Hernsell Arkitekt SAR/MSA

Lämplighet för sitt ändamål i bygglovsprocessen. Ingrid Hernsell Arkitekt SAR/MSA Lämplighet för sitt ändamål i bygglovsprocessen Ingrid Hernsell Arkitekt SAR/MSA 19 april 2012 Nyhet i nya PBL Utformningskravet på lämplighet för sitt ändamål ska från Sida 2 maj 2011 prövas i bygglovet

Läs mer

Byggregler en historisk översikt från BABS till BBR 23

Byggregler en historisk översikt från BABS till BBR 23 Promemoria Datum 2017-03-28 Diarienummer Byggregler en historisk översikt från BABS till BBR 23 Inledning och läsanvisningar Denna promemoria innehåller kunskapsunderlag för en översyn av Boverkets byggoch

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2 2016-03-16 Dnr: 2015/3881 Samrådshandling Bilaga 2 Ändring av byggnadsplaner B1, B3, B7, B15, B16, B18, B21 och B25 i Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Stockholm den 31 januari 2018 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57 Utredarens

Läs mer

Avgifter bygglov (fr o m )

Avgifter bygglov (fr o m ) er bygglov (fr o m 2017-01-01) 1 Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus I kostnaden ingår även tillhörande komplementbyggnader

Läs mer

Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015

Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015 Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015 Föreläsare för det här avsnittet är Lars Nygård, Byggnadsinspektör Stockholms Stad, 1 december 2015

Läs mer

Konsekvensutredning av H 14

Konsekvensutredning av H 14 Sida 1 av 10 Konsekvensutredning av H 14 Boverket Diarienummer 1201-2467/2012 2012-10-23 Boverket oktober 2012 Sida 2 av 10 Konsekvensutredning av H 14 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice,

Läs mer

Olovligt byggande och bygglov i efterhand

Olovligt byggande och bygglov i efterhand TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-05-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (6) Dnr: 2012BNS0398 Byggnadsnämnden Olovligt byggande och bygglov i efterhand Förslag till beslut 1. Med stöd av 11 kap. 51 plan-

Läs mer

Konsekvensutredning VÄS 3. Ändring av Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga

Konsekvensutredning VÄS 3. Ändring av Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga Konsekvensutredning VÄS 3 Ändring av s allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga Konsekvensutredning VÄS 3 Ändring av s allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-11-04 Stockholm Mål nr P 3301-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-23 i mål nr P 564-15, se

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060202 DOM 2013-01-29 Stockholm Mål nr P 5718-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2012-05-31 i mål nr P 840-12, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Michael Svanström

Handläggare Datum Ärendebeteckning Michael Svanström Handläggare Datum Ärendebeteckning Michael Svanström 2017-09-01 2017-3323 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Dunö 1:175 Fastighetens adress: Knipuddevägen 40b Sökande: Pedersen, Lars-Henrik Mattias

Läs mer

Taxetabeller för lov, anmälan mm

Taxetabeller för lov, anmälan mm A A 1 Taxetabeller för lov, anmälan mm Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader A 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus Planenligt, eller enligt gällande förhandsbesked

Läs mer

SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L

SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L 2019-04-24 Handläggare Pia Laike Tel 046-359 58 43 E-post pia.laike@lund.se Byggnadsnämnden SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L 2019-434 Sammanfattning Ansökan om förhandsbesked

Läs mer

Rollfördelningen under byggprocessen

Rollfördelningen under byggprocessen Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef enheten för styrmedel och fastighetsekonomi carl-magnus.oredsson@boverket.se Byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet PBL 10 kap 5 Byggherren ska se till att

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan 2018 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det Ibland behöver du ansöka om rivningslov eller marklov, till exempel när du ska riva en byggnad. I den här broschyren

Läs mer

DOM 2014-03-12 Stockholm

DOM 2014-03-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060210 2014-03-12 Stockholm Mål nr P 6756-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-19 i mål nr P 3939-12, se bilaga A

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Dnr: SBN Detaljplan för. Hyvlaren 14. inom Östertälje i Södertälje. Upprättad

Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Dnr: SBN Detaljplan för. Hyvlaren 14. inom Östertälje i Södertälje. Upprättad Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr: SBN-2015-02847 Detaljplan för Hyvlaren 14 inom Östertälje i Södertälje Upprättad 2016-11-21 Tidigare Beslut i ärendet Nämnd Beslut Beslutsdatum Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Bygglovstaxa för Lilla Edets kommun 2019

Bygglovstaxa för Lilla Edets kommun 2019 Bygglovstaxa för Lilla Edets kommun 2019 Inledande bestämmelser 1 Enligt denna taxa utgår avgift för 1. beslut om förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut

Läs mer

En ny plan- och byggförordning

En ny plan- och byggförordning En ny plan- och byggförordning Camilla Adolfsson Sara Benjamin PBL-kommitténs bet. Får jag lov (SOU 2005:77) Regeringens prop. Ett första steg för en enklare plan- och bygglag (prop. 2006/07:122) Andra

Läs mer

Remissvar över Boverkets rapport 2013:35 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m.

Remissvar över Boverkets rapport 2013:35 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. YTTRANDE 1 (7) Mark- och miljööverdomstolen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över Boverkets rapport 2013:35 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 I detta avsnitt behandlas: a. Förhandsbesked / Villkorsbesked b. Lov utanför detaljplan / 2 kap c. Sammanhållen bebyggelse / ändring d.

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:127

Regeringens proposition 2013/14:127 Regeringens proposition 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Prop. 2013/14:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 mars 2014 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov PM 2015:62 RII (Dnr 110-258/2015) Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 11 maj 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov?

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov? Stina fick lov, får du? Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? 2 Ny plan- och bygglag gäller från 2 maj 2011 Den 2 maj 2011 kom en ny plan- och bygglag som ska göra det enklare för dig som

Läs mer

Minnesanteckningar från byggnätverksträff

Minnesanteckningar från byggnätverksträff Minnesanteckningar från byggnätverksträff Den 22 maj 2015 i Åseda Göran Bergstrand, Alvesta kommun Elin Johansson Nilsson, Lessebo kommun Lina Mohager, Lessebo kommun Helena Larsson, Ljungby kommun Therese

Läs mer

Cirkulärnr: 1994:135 Diarienr: 1994:1626. Datum: Planfrågor, Stadsbyggnad, Bygglov Rubrik: Ändringar i plan- och bygglagen (1994:852)

Cirkulärnr: 1994:135 Diarienr: 1994:1626. Datum: Planfrågor, Stadsbyggnad, Bygglov Rubrik: Ändringar i plan- och bygglagen (1994:852) Cirkulärnr: 1994:135 Diarienr: 1994:1626 Handläggare: Avdsek: Bengt Westman SAM Plan Datum: 1994-06-29 Mottagare: Kommunstyrelsen Planfrågor, Stadsbyggnad, Bygglov Rubrik: Ändringar i plan- och bygglagen

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060110 DOM 2014-11-04 Stockholm Mål nr P 2337-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-02-12 i mål nr P 4406-13, se

Läs mer