Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack. TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA. Att ge & TA KRITIK. Hur sätter du gränser? Nr 1 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND"

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr Att ge & TA KRITIK Hur sätter du gränser? TEMA Chef & kyrkoherde i KyrkA

2 TEMA NR 1/10 CHEF & KYRKOHERDE I KYRKA En trygg och kompetent chef är bra för alla! KyrkA ger sina kyrkoherde eller chefsmedlemmar 5llgång 5ll e7 omfa7ande och lä9llgängligt material kring områdena arbetsmiljö, arbetsrä7 och den egna situa5onen som chef. Det gör vi för a7 chefs och kyrkoherderollen är en krävande roll där det är vik5gt a7 känna sig trygg och ha rä7 kunskap. Vi vet också a7 en trygg, kompetent chef ger bä7re arbetsmiljö och arbetsklimat, och det gynnar alla våra medlemmar. och NYHET! Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2010 ISSN Utgivningsplan nr 2-23 april Annonser Display i Umeå Kontakt Martin Yde /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 1/10

3 Ledaren En hjälp att leva upp till kraven Vill du ha bra exempel på hur en chef inte ska fungera ska du prata med min förra chef. Det svaret fick jag när jag med en grupp yngre personer funderade över vad chefs- och ledarskap innebär. De menade att det är lättare att exemplifiera vad dåligt ledarskap är än att ge entydiga svar på motsatsen. När ledarskapet inte fungerar blir det så påtagligt och uppenbart. Konsekvenserna av ett sådant ledarskap bär vi med oss länge ibland hela livet. I kyrkan ställs höga krav på chefs- och ledarskap. Det är inte bara verksamhet som ska utvecklas och ledas, medarbetare som ska stödjas och coachas, utan styrningsoch ledningsfrågorna ska även ske i nära samverkan med förtroendevalda. Sammanställda data från anställda i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien stöder gruppens uppfattning. Dåligt ledarskap är en hälsorisk för medarbetarna. Det ökar inte bara sjukfrånvaron utan påverkar hälsan livslångt. Gruppmedlemmarna var helt eniga om att chefs- och ledarskap har stor betydelse för utveckling, verksamhetsresultat, engagemang och trivsel på arbetsplatsen, med andra ord såg de ett tydligt samband mellan ett gott resultat och en god arbetsmiljö. Även i denna fråga har de stöd i undersökningen. Där uppger svenskarna att korttidssjukfrånvaron sjunker om chefen är inspirerande, positiv och entusiastisk inför arbetet. Chefs- och ledarskap är naturligtvis inte den enda framgångsfaktorn för en god arbetsmiljö och ett gott arbetsresultat. Varje medarbetare har också ett ansvar för att bidra till det gemensammas bästa. Ingen i gruppen jag samtalade med arbetar i Svenska kyrkan, men gruppens syn på chefs- och ledarskapsfrågorna är ändå relevant för kyrkans arbetsplatser. Det är inte heller lättare att vara kyrkoherde och chef i Svenska kyrkan, snarare tvärtom. I kyrkan ställs höga krav på chefs- och ledarskap. Det är inte bara verksamhet som ska utvecklas och ledas, medarbetare som ska stödjas och coachas, utan styrnings- och ledningsfrågorna ska även ske i nära samverkan med förtroendevalda. Dessutom ska ett omfattande in- och utomkyrkligt regelverk behärskas och tillämpas. I en komplex situation är det viktigt att även kyrkoherden och chefen har en god arbetsmiljö där arbetet och uppgiften kan utföras på ett bra sätt. Kyrkans Akademikerförbund har tagit fram ett exklusivt och kvalificerat material som stöder förbundets medlemmar att utföra sitt chefs- och ledarskap på ett bra sätt, vilket gagnar kyrkans uppdrag och bidrar på ett positivt sätt till den goda arbetsplatsen. På KyrkAs webb finns nu kyrkoherde- och chefssidor med omfattande och efterfrågad information om arbetsrätt, arbetsmiljö och konkreta exempel på ledningsdokument och handlingsplaner. Bror Holm Förbundsordförande Bakom sidorna ligger ett omfattande arbete och förbundets medarbetare och kyrkoherdegrupp ska ha en eloge för väl utfört uppdrag. Jag är glad och tacksam över sidorna. Det finns omkring 800 arbetsgivare i Svenska kyrkan. Alltför ofta uppfinner vi hjulet 800 gånger i kyrkan när likartat material ska utarbetas och nästan alltid måste materialproduktionen ske vid sidan av allt annat. Det är slöseri med värdefull tid och kraft. På KyrkAs kyrkoherde- och chefssidor finns konkreta exempel som visar hur det kan se ut. Materialet är till för att användas. Ha gärna synpunkter på det. Det hjälper oss att utveckla sidorna. Allt gott på det nya årtiondet önskar jag Dig! Kyrkfack 1/10 3

4 tema chef & kyrkoherde i kyrka Det ställs allt högre krav på dagens chefer och kyrkoherdar. För att underlätta för de grupperna har KyrkA tagit fram chefsoch kyrkoherdesidorna som fungerar som en guide och vägledning inom bland annat områdena arbetsmiljö och arbetsrätt. Starka sidor för chefer och kyrkoherdar Det började med en motion till förbundsfullmäktige 2008 som yrkade för en handlingsplan för stöd till arbetsledare och kyrkoherdar inom Svenska kyrkan. Att vara chef och kyrkoherde i Svenska kyrkan är en komplex roll med många intressen att ta hänsyn till och motionen antogs. Vi har länge diskuterat en satsning på dessa grupper inom förbundet och förbundsstyrelsen, säger Vibeke Hammarström, ombudsman på KyrkA. Hon har själv varit chef i 12 år och även i sin yrkesroll arbetat med chefer och ledare. Så hon är väl förtrogen med vad det innebär att vara chef och vilket stöd du kan behöva i rollen. Vibeke har arbetat gentemot en referensgrupp och skrivit texterna till chefs- och kyrkoherdesidorna med tre huvudrubriker; arbetsmiljö, arbetsrätt och din egen situation som chef. Exemplen kommer från församlingar. Det var ganska självklart att välja dessa områden. Vi vet av erfarenhet att många chefer sliter med de arbetsuppgifter som berör arbetsmiljön. På sidorna får du bland annat en god inblick i de viktigaste reglerna på arbetsmiljöområdet. Exempelvis finns det information om kränkande särbehandling och hur du hanterar det. Du kan också läsa om var gränserna för dina skyldigheter som arbetsgivare går vid rehabilitering. Arbetsrätten var också självskriven, det är inte givet att du har fått utbildning inom området bara för att du är chef eller kyrkoherde. Kunskapsbristerna syns i akuta lägen och med vårt material hoppas vi kunna undanröja en del problem. För flera områden finns det utarbetade guider som kan ge konkret stöd i den faktiska situationen, bland annat hur du hanterar avslut av en anställning. Jag reder också ut begreppen kring förhandlingar. Det är lätt hänt annars att bristande insikter i en sådan enkel fråga skapar förvirring eller i värsta fall osämja. Materialet baseras på lagar, föreskrifter och kommentarer från myndigheter samt domar från Arbetsdomstolen. Kända uttolkare av arbetsrätten har också varit inspirationskällor. Vibekes strävan har varit att skapa ett partsneutralt och korrekt material som tar hänsyn till de senaste regelverken liksom det aktuella rättsläget. Din egen situation Din egen situation är den tredje rubriken och där finns alltifrån en guide inför utvecklingssamtalet till hur man som chef och kyrkoherde balanserar mellan arbete och fritid. En satsning på chefer och kyrkoherdar är också en satsning på dem som arbetar med dessa ledare. Därför var det naturligt att börja med en satsning på chefer. Vibeke Hammarström. Foto Thomas Klockseth 4 Kyrkfack 1/10

5 Läs mer på Du hittar sidorna under Chef i Svenska kyrkan och Kyrkoherde. Under Kyrkoherde hittar du också ett policy- och ledningsdokument med exempel på en informationspolicy och pastoraler. Din egen situation som chef Det är lätt att glömma bort sig själv när kraven är många/du ska finnas till för alla andra. Under denna rubrik bryr vi oss bara om dig. Här hittar du tips och guider som syftar till att inspirera dig att se över din egen situation och bevaka dina egna intressen. Det är till stora delar inspirerat av erfarenheter av att arbeta med och företräda chefsmedlemmar och även mina egna erfarenheter som chef. Kraven är höga på både kompetens och administration och det kan vara svårt att dra gränser mellan arbete och fritid. Någon måste fokusera på hur kyrkoherden och chefen mår och det vill vi göra! Att avsätta tid för sig själv med utrymme för reflektion och planering är ett sätt att ta hand om sig själv och att planera in tid för inläsning eller kompetensutveckling. Arbetsmiljöverkets rapport, Tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö (2007:3), har också varit en inspirationskälla. Den pekar bland annat på problematiken med ett otydligt ledarskap och otydliga gränser mellan kyrkoherde och förtroendevalda. Är det svårare att vara chef inom Svenska kyrkan än inom näringslivet? Svenska kyrkan är ju ingen homogen arbetsplats utan kulturerna inom olika församlingar kan skilja sig väsentligt. Mellanmänskliga konflikter tenderar ju att se liknande ut oberoende av vilken sektor i samhället kontrahenterna befinner sig. Mycket är också beroende av den personliga mognaden hos individerna. Så svaret är att det troligen inte är svårare men förutsättningarna ser lite annorlunda ut. Det finns tråkiga exempel på hur dålig arbetsfördelning kan bli förödande för hela arbetslaget, men framför allt för kyrkoherden. Konflikträdsla kan också försvåra ledarskapet. Ibland förväntas chefen leda men inte för självständigt, inte heller för mycket och absolut inte ställa krav! En sådan uppfattning går inte ihop med den verklighet vi lever i idag. Vilka är de vanligaste fallgroparna för en chef/kyrkoherde? Att inte ta reda på förväntningarna på uppdraget innan du tackar ja, exempelvis vad du har för mandat och befogenheter! En annan vanlig fallgrop är att inte kräva kompetensutveckling för att klara arbetsmiljöfrågorna och att inte våga chefa över sin personal. I stället får kravet på att vara en god herde slå igenom - men det går inte att vara vän med alla. Att vara chef och kyrkoherde innebär också ett ensamarbete. Vad kan chefs- och kyrkoherdesidorna bidra med? Vi hoppas naturligtvis att våra chefsmedlemmar ska känna ett stöd. Vi är ju ensamma som fackförbund att ha chefsoch kyrkoherdesidor som är exklusivt anpassade till Svenska kyrkans förhållanden. Om kyrkoherdar och chefer tar del av materialet får de goda insikter och kunskaper om de ämnen vi berör vilket kan underlätta för dem att hantera frågor och problem på rätt sätt. Det vinner alla på. Vi kommer också lansera en fjärde rubrik löner och längre fram sjösätter vi rubriken ledarskap. Vad kan jag som medarbetare tjäna på en sådan här satsning? En satsning på chefer och kyrkoherdar är också en satsning på dem som arbetar med dessa ledare. Därför var det naturligt att börja med en satsning på chefer. Det ställs höga krav på chefer idag och deras val av handlingsalternativ påverkar en hel arbetsgrupp. I förlängningen är det en arbetsmiljöfråga, hur du är som chef och kyrkoherde, påverkar också dina medarbetare. Kyrkfack 1/10 5 Foto Magnus Aronson

6 tema chef & kyrkoherde i kyrka Erik Hagman, kanslichef, testar chefssidorna: Ett användbart verktyg Tidigare har Erik Hagman prenumererat på ett nätbaserat HRverktyg för chefer, men det var inte lika lättillgängligt och överskådligt som KyrkAs chefssidor. Det var mer allmänt hållet, även om det viktigaste fanns. Det här blir väldigt tydligt eftersom det är anpassat för Svenska kyrkans förhållanden. Jag kan mycket väl tänka mig att chefssidorna blir ett amvändbart verktyg och att jag kommer att gå in på sidorna kontinuerligt. Redan nu har jag letat efter nya influenser och stämt av lite vad det gäller arbetsmiljö och arbetsrätt. Erik scrollar nerför sidan och klickar på länken arbetsrätt och klickar sedan vidare till rubriken diskriminering och jämställdhet. Mycket av arbetsrätten är ju färskvara, lagar och regler förändras, så det här kan vara en hjälp i att hålla sig uppdaterad. Det känns relevant, blir Eriks spontana kommentar. Han tycker att valet av rubriker och områden är adekvat, För fem år sedan blev Erik Hagman kanslichef i Maria Magdalena församling i Stockholm. Med en bakgrund som diakon ser han tjänande inslag även i chefsrollen. Du ska underlätta för dem du ska leda och ha verksamheten och uppdraget i fokus, säger han. han ser inget ämnesområde som han direkt saknar. Jag måste bekanta mig mer med sidorna för att kunna avgöra det. Men att de lanseras nu signalerar att KyrkA tar de här frågorna på allvar. Det är en kompetens som behövs och en oerhört viktig byggsten för att kunna fungera som församling. Kränkande särbehandling Det finns också flera guider på sidorna, en av dem handlar om kränkande särbehandling. Är det något du kommer använda dig av? Det kan säkert vara en god hjälp när man befinner sig i den svåra situationen, det kan ge input och information men jag skulle inte ladda det med för mycket. En sådan situation kräver också en verklighetsanpassning. Jag har varit med om flera utmanande personaladministrativa ärenden och svåra uppsägningsärenden, fortsätter Erik. Och det problematiska är att det i slutänden alltid handlar om en bedömning. Och det är ett ansvar du måste ta. Under rubriken Din egen tid och 10 råd till dig som ny chef, behandlas den ensamhet som ofta följer med chefsrollen och vikten av att skapa kontaktytor och nätverk där det finns utrymme att utbyta problem och specifika frågeställningar. En styrka att kunna dela Erik är med i ett nätverk för kanslichefer och dem som arbetar med personaladministrativa frågor, och som ses regelbundet på stiftet, och han har också en god arbetsgemenskap med kyrkoherden som började i församlingen för ett år sedan. Det är en styrka att kunna dela, att vara två personer. Du är ensam med ansvaret, men inför svårare beslut går vi in i processer tillsammans; dryftar och reflekterar. Vi har en komplementär syn oss emellan som lindrar känslan av att vara ensam. Erik har behov av att reflektera tillsammans med andra och det tar han sig tid med. Dialogen ser han som nödvändig, att dela och reflektera tillsammans med kollegor föder nya tankar och utvecklar de som börjat stagnera. Nyligen har han deltagit i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations Chefs- och ledarskaptutbildning, där just dialogen utgjorde en stor behållning. Sättet att leda har ju förändrats med en trendförskjutning från instruktion till dialog, från information till vision och från position till identitet. Och där ligger vi mycket kvar i det gamla, församlingsinstruktionen är ju fortfarande ett avgörande styrdokument. Vi pratade också om värdet av en berättande organisation, med IKEA och Ingvar Kamprad som klassiskt exempel. Och det är ju precis vad Svenska kyrkan är! 6 Kyrkfack 1/10

7 TEMA CHEF & KYRKOHERDE I KYRKA Yvonne Hallin, kyrkoherde, testar kyrkoherdesidorna: Det finns inget liknande för kyrkoherdar För tio år sedan blev Yvonne Hallin kyrkoherde för ett pastorat på södra Gotland och sedan fyra år är hon kyrkoherde i Djurö, Möja och Nämdö församling, utanför Stockholm. Med åren har hon vuxit in i rollen, men övergången från komminister till kyrkoherde var inte helt okomplicerad. Jag var inte tillräckligt tydlig i början. Vi kan väl göra på det här sättet sa jag och trodde att alla skulle förstå. Jag hade undvikit mycket konflikter om jag hade varit rakare, konstaterar Yvonne och klickar fram ett dokument om Konflikthantering tio goda råd till dig som är kyrkoherde som finns under rubriken arbetsmiljö/konflikter. Den sista punkten var ny påminnelse för mig, att jag kan returnera ansvaret till de förtroendevalda om jag står inför ett problem som jag inte kan lösa. För tre år sedan gick Yvonne kyrkoherdeutbildningen, i Stockholms stifts regi. Den gav henne flera redskap och adekvat kunskap som hon behöver i sin dagliga roll som kyrkoherde. Som en bonus fick hon också ett utmärkt nätverk. Vi ringer varandra regelbundet, och vi har kreativa kyrkoherdesamlingar varje månad i kontraktet. Jag har också en god hjälp av min mentor, det måste du ha när du arbetar framförallt i en liten församling! Där blir kyrkoherdens roll extra utsatt, du ska vara den som sitter inne med all kunskap och kompetens och det blir i praktiken omöjligt. Då kan stöd utifrån vara viktigt. Yvonne ser direkt potentialen i kyrkoherdesidorna och konstaterar att hon kommer använda dem i sin vardag. Det är bra huvudrubriker och sidorna är rena, snygga och det är lätt att hitta. Det finns inget liknande för oss kyrkoherdar. Jag ringer Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation inför fackliga förhandlingar, men nu kan jag också leta svar på KyrkAs sidor. Din egen situation Vi tittar under rubriken Din egen situation och Yvonne konstaterar att balansen mellan arbete och fritid flyter emellanåt. Jag planerar ju min egen tid, men som kyrkoherde behöver du också lappa igen hålen när det uppstår akuta situationer. Vi som inte har små barn hemma slarvar gärna med att ta ut ledigheter, tror Yvonne och reflekterar kring rubriken dina dubbla roller. Det är mycket som ryms i rollen Foto Thomas Klockseth som kyrkoherde. Du är chef och ledare, fungerar både som församlingspräst och personalledare och svarar dessutom inför kyrkorådet. Jag var inte beredd på omställningen, när jag gick från att vara komminister till att bli kyrkoherde. Helt plötsligt såg människor på mig med en annan blick. Ledarutbildning i all ära. Det tog tid att vänja sig vid rollen. Ledningsdokument Vi avslutar med att titta på den fjärde huvudrubriken; ledningsdokument, där det finns flera policy och ledningsdokument. Bland annat exempel på en ITpolicy, en församlingsinstruktion och en begravningspastoral. Det här är toppen! Begravningspastoralen håller vi på att arbeta fram med det nya kyrkorådet, så det kommer helt rätt i tiden! Kyrkfack 1/10 7

8 tema chef & kyrkoherde i kyrka Ta skit! Och gör det till guld är skriven av inspiratören och chefsutvecklaren Annika R Malmberg. Hon menar att rätt använd kritik leder till att vi utvecklas snabbare och skapar bättre relationer. Konsten att ge och ta kritik I en radiointervju från förra året berättar Annika att det inte är helt ovanligt att chefer vänder sig till henne när de har problem med en medarbetare. Och när hon ställer frågor kring konflikten visar det sig att han eller hon inte ens har pratat med sin medarbetare. Kommunikation är hela nyckeln, vi måste våga prata med varandra och ge både beröm och konstruktiv kritik, säger hon. Men man ska vara klar med syftet med kritik, menar Annika. Det ska vara för att förbättra och förändra, eller för att lösa eller förebygga en konflikt. Innan du ger feedback bör du stanna upp en stund och tänka igenom varför du vill prata med den här personen. Du bör också fundera över om det du önskar är möjligt? Är det här något som den Annika R Malmberg är inspiratör, coach och utbildare inom team, sälj och ledarskap. hon är också grundare till det egna bolaget teamdesign ab. andra personen verkligen kan förändra? Du ska hjälpa andra att göra guld. Inte ge någon en omöjlig uppgift. I bästa fall kan en konstruktiv kritik hjälpa en kollega att få syn på något som inte varit tydligt förut, och det är där guldet glimmar till. Rätt formulerad kritik kan helt enkelt förbättra våra prestationer, förmågan att samarbeta eller att nå våra mål. Men trots det har de flesta av oss svårt att ge kritik. Varför har vi så svårt att ge kritik? Det är lite det svenska lynnet, Vi är fostrade till att ta mycket hänsyn och att inte göra folk ledsna. Vi har kanske dåliga erfarenheter från när vi gav kritik och fick en stark reaktion. Kanske har någon rentav sagt upp bekantskapen efter det. Det handlar om att bygga tillit och lära känna varandra så att din kollega eller medarbetare förstår att det du säger inte är menat som ett tjuvnyp. Därför är det så viktigt med teambildning, att vi får tillbringa tid tillsammans. Vilka är de vanligaste misstagen när vi ger kritik? Ett vanligt misstag är att vi avreagerar oss och säger något ogenomtänkt när vi inte är i balans. Ett annat exempel är att inte skilja på sak och person. Det innebär att aldrig säga något negativ om en person utan istället ha en åsikt om personens agerande. Säg till exempel att du har en arbetskamrat som du tycker är nonchalant i sin inställning både till arbetsuppgifter och kollegor. Att i det läget säga: Du är nonchalant blir ett personpåhopp. Om du istället säger: Jag uppfattar det som att du ibland har en nonchalant inställning till det du ska göra har du en större chans att nå fram. Hur ger vi kritik så att andra lyssnar? Enligt modellen rosa-risa-rosa. Börja med att tala om vad du uppskattar hos personen och när du övergår till ris ska du vara så konkret som möjligt. Och undvik ordet men. Om du till exempel har berömt någon för en insats och sedan övergår till men, blir det en negativ klang. Om du istället säger och för att du håller en så hög nivå ser jag en förbättringspotential, blir det en mer positiv mening. Undvik också ord som alltid och aldrig. Det är nära det 8 Kyrkfack 1/10

9 RoSA-RISA-RoSA 1. Inled feedbacksamtalet med något positivt (ros) om personen eller vad han eller hon nyligen har gjort mycket bra. 2. Fortsätt sedan med att ge feedback (ris) men undvik den vanliga formuleringen men, Utkastet är bra men det är för rörigt. Använd och i stället. Utkastet är bra och jag har en idé om hur man kan göra det bättre. 3. Avsluta samtalet med något positivt, alternativt något uppskattande om personens potential (ros). Det viktiga är att du förmedlar känslan av att du tror på honom eller henne. Övningen, i något förkortat skick, är hämtad från ta skit! och gör det till guld av annika r malmberg Illustration Anna Gunneström som kallas personpåhopp och dessutom är det troligtvis inte sant. Avsluta sedan med något du uppskattar. Välj också tidpunkt, framför inte kritiken en fredag eller inför en längre ledighet. Det är kanske skönt för den som framför kritiken, att inte behöva möta personen nästa dag. Men din kollega kan behöva följa upp samtalet med frågor och funderingar. Se din medarbetare En gyllene regel för att nå fram i sin kommunikation, menar Annika, är att försöka se sin medarbetare, ta reda på vem han eller hon är. Att inte behandla dina medarbetare som du själv vill bli behandlad utan som du tror att hon eller han vill bli behandlad. I sin bok skriver Annika om delbilder, en bild som baseras på våra grundläggande behov. Förutom de rent fysiska behoven behöver vi trygghet, samhörighet, att få känna oss viktiga och betydelsefulla och behov av att få utmanas och utvecklas. Det behov som är störst är också det som är mest lätthotat, och som chef kan det vara bra att hänsyn till det. Om jag har ett stort trygghetsbehov kan jag bli livrädd om jag får en ny chef och om jag har behov av att känna mig viktig kan jag bli frustrerad om någon ifrågasätter mitt jobb och lägger sig i hur jag sköter det. Den vanligaste reaktionen när vi får kritik är att gå i försvar. Det ligger i våra instinkter att skydda oss mot hot och från det som är obehagligt. I boken listar Annika några av våra vanligaste försvarsmekanismer, eller eliminatorer. - Den absolut vanligaste eliminatoren är förklaringar. Jag trodde du skulle göra det, eller Det har ingen sagt till mig. Om man vet med sig att man ofta svarar med förklaringar kan det vara bra att lära sig känna igen dem och identifiera ett mönster. När vi känner varandra väl så är attack en vanlig strategi. Den som blir kritiserad svarar med att attackera den som kommer med kritik. Förra veckan fräste jag åt en vakt i tunnelbanan som ställde en fråga som kanske var helt neutral, men jag läste in att hon patroniserade mig. Men efter en stund blev jag uppmärksam på vad jag höll på med och kunde släppa irritationen. Fördelen när man känner igen sina eliminatorer är att man kan stoppa dem lite snabbare. Hur skulle våra arbetsplatser förändras om vi blev bättre på att ge och ta kritik? Vi skulle må mycket bättre och ha roligare på jobbet. Det skulle vara lättare att fokusera på det vi verkligen ska göra. Om det finns rutiner och en kultur att ta upp det som stör, behöver vi inte lägga onödig energi på det. Men det är viktigt att berömma varandra också. Ge utrymme för att fira ihop när det går bra och glädjas över framgångar! Kyrkfack 1/10 9

10 Ibland blir Foto Lars-Gunnar Johansson Jag har sett många exempel på hur du kan lägga upp din arbetstid. Så jag skapade en struktur för veckan från början. Det går ofta en hårfin gräns mellan en hanterlig arbetsbörda och en som skapar stress. Det finns flera gränser som kan passeras och bli otydliga i arbetet som kyrkoherde. Kraven är höga, arbete och fritid tenderar att beröra varandra och rollfördelningen mellan förtroendevalda och kyrkoherden är inte alltid självklar. Olle Philipsson började som kyrkoherde i Lindberga församling utanför Göteborg, för ett år sedan och håller fortfarande på att sätta sig in i arbetet. Den egna tiden, med plats för bland annat kompetensutveckling, får ett annat utrymme när han har landat fullt ut i rollen. Det är handlingsplaner och policys som ska upprättas. Jag kommer att gå kyrkoherdeutbildningen, men först när jag har skaffat mer erfarenhet och se vad jag behöver reflektera kring, säger Olle som gick en förberedande utbildning, i stiftets regi, för komministrar som ska bli kyrkoherdar. Den gav en bra grund. På frågan om hur relationerna med de förtroendevalda fungerar svarar han halvt på skämt halvt på allvar att man får de förtroendevalda man förtjänar och menar att det finns en ömsesidighet i alla relationer. För att vara en landsortsförsamling oskälig utförsäkring stoppas En så kallad rehabiliteringskedja infördes den 1 juli 2008 med nya regler för rätt till sjukpenning vid sjukdom. Prövningen av en sjukskriven persons arbetsförmåga ska nu äga rum vid särskilda tidpunkter och förutsättningen för ersättning ändras med tiden. Försäkringskassan ska bland annat bedöma om den sjukskrivne från och med dag 181, om det inte finns särskilda skäl mot det, kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. För att särskilda skäl ska föreligga krävs stor sannolikhet för att den sjukskrivne kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare inom 365 dagar. Reformen innebar även att den tid under vilken en person kan få sjukpenning med 80 % av inkomsten begränsades till 364 dagar. Därefter kan, efter ansökan, förlängd sjukpenning beviljas med 75 % för ytterligare 550 dagar. Om det finns synnerliga skäl, till exempel om den sjukskrivne lider av en mycket allvarlig sjukdom, kan sjukpenning beviljas utan någon tidsbegränsning med 80 % av inkomsten (se Kyrkfack 2008 nr 4). En viss mildring Genom en lagändring som gäller från och med den 1 januari 2010 har riksdagen nu beslutat att en sjukskriven persons förmåga att försörja sig efter dag 180 genom annat förvärvsarbete än hos hans eller hennes arbetsgivare, inte ska 10 Kyrkfack 1/10

11 gränserna lite luddiga tema chef & kyrkoherde i kyrka så har vi en hög nivå på administrativ kompetens, vi har en vd för en bank och en kyrkokamrer. Hela fullmäktige går i kyrkan på söndagar vilket ger en fördjupad förståelse för verksamheten. Jag tycker att de förtroendevalda är proffsiga, de ger mig mandat. Det är klart att gränserna blir lite luddiga ibland och att den klassiska rollfördelningen mellan kyrkorådets ordförande och kyrkoherden kring vem som gör vad, uppstår. Det får man jobba med hela tiden. Men det mesta går att lösa med kommunikation, säger Olle och märker en stor skillnad sedan kyrkomötet, när det blev tydligt att kyrkoherden har hela ansvaret för verksamheten. Nu går allt genom mig och det är jag hjälpt av, konstaterar han. Alla behöver planera Vi pratar om de förväntningar som kan finnas på en kyrkoherde, att han eller hon alltid ska vara tillgänglig, men det är ingenting som Olle har märkt av. När jag är ledig har jag mobilen på, men det utnyttjas inte heller. Jag har max två samtal per månad och då vet jag att det är viktigt och nästan alltid rör någon akut situation. Vi har en bra expedition, med en kyrkoskrivare som är väldigt professionell. Hon får en diakonal funktion i telefon, och då räcker det ofta med att jag ringer upp nästa dag. Olle har tidigare arbetat fackligt inom KyrkA i fyra år och det har han användning av i sitt arbete som kyrkoherde. Jag lärde mig mycket där och har sett många goda och dåliga exempel på hur man kan lägga upp din arbetstid. Så jag skapade en struktur för veckan från början som fungerar. Jag är överlag noga med scheman för alla 15 medarbetare. Jag samlar inte bara in arbetsrapporter, när något alltså redan är historia. Medarbetare behöver också planera och strukturera sin tid, så alla lämnar i god tid in en arbetsbeskrivning som sträcker sig över några veckor. Jag kan inte leda arbetet om jag bara ska godkänna det som har hänt. Det här väckte en del missnöje i början, men allt fler börjar se fördelarna. Det ger också en frihet att veta att jag har gjort tillräckligt för idag och kan gå hem. I egenskap av präst och själasörjare förekommer det att man som kyrkoherde får ta emot förtroenden och i praktiken blir kurator för sina medarbetare, men Olle ser inte det nödvändigtvis som ett problem. Det beror på vad som ventileras och också när, menar han. Man säger ju att det ska finnas en viss hälsosam distans. Men jag tycker att man kan variera närhetsgraden beroenden på perioden på året. Står du inför löneförhandlingar och ska vara arbetsgivarrepresentant bör du hålla en viss distans. Men under andra tider, när man planerar gemensamma verksamhetsprojekt, kan det vara naturligt att ha samtal av mer privat karaktär, även om det inte behöver bli själavårdande. Det spelar också in vilken typ av fråga det rör, gäller det sorg och någon som har förlorat en nära anhörig, kan man vara mer generös. Om det däremot rör en konflikt på arbetsplatser, är det inte acceptabelt att sitta i enrum och lyssna på bara den ena parten. VECKAnS STRUKTUR EnLIgT olle MånDAg ledig dag R TISDAg förbereder personalmöten, R telefonsamtal, bokar in förrättningar R onsdag personalmöten R ToRSDAg hembesök och besök R FREDAg förberedelser - gudstjänster R LöRDAg - förrättningar R söndag - gudstjänst R beaktas om det finns särskilda skäl mot det eller om det i annat fall kan anses oskäligt. Även när den sjukskrivne haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar ska prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp om det skulle anses oskäligt att göra sådan prövning. Den som har en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av inkomsten också när de maximala 364 dagarna är förbrukade, om det kan anses oskäligt att i stället hänvisa personen till Arbetsförmedlingen. Bakgrunden till lagändringen är att de uppmärksammats att det finns situationer när det skulle vara oskäligt att dra in den försäkrades sjukpenning med hänsyn till att arbetsförmåga i större utsträckning finns i annat arbete än hos den ordinarie arbetsgivaren. Exempelvis är det inte rimligt att den som är sjuk ska säga upp sig för att söka annat arbete om man bedömer att arbetsförmågan kommer att försämras så att personen framöver får svårt att klara också andra jobb. En person med nedsatt arbetsförmåga på grund av behandling som ska förebygga en allvarlig sjukdom, till exempel vid cancer, får också vara kvar i sjuförsäkringen. Även vid lång rehabilitering enligt plan som godkänts av Försäkringskassan ska den som är sjukskriven inte behöva prövas mot hela arbetsmarknaden. Dessutom ska den som har en sjukdom som förvärras, som till exempel multipel skleros, få vara kvar i sjukförsäkringen även om personen under vissa perioder skulle kunna klara ett annat arbete. Text Robert Svec Kyrkfack 1/10 11

12 tema chef & kyrkoherde i kyrka Kyrkoherde fälldes för arbetsmiljöbrott En kyrkogårdsarbetare förolyckades i samband med att en grav skulle återfyllas i Ringsjö församling, Lunds stift, sommaren Med anledning av den inträffade olyckan fälldes i december 2009 både kyrkorådets ordförande och kyrkoherden för arbetsmiljöbrott. I målet behandlades några frågor av principiellt intresse. Har en kyrkoherde redan genom sin tjänst ansvaret för arbetsmiljön inom församlingen? Hade arbetsmiljöansvaret delegerats av kyrkorådet till kyrkoherden? Inledningsvis konstaterade tingsrätten att det är arbetsgivaren som bär ansvaret för arbetsmiljön och att kyrkorådet är det organ inom församlingen (kyrkonämnd inom samfällighet) som i detta avseende representerar arbetsgivaren om inte annat följer av lag eller delegation. Härefter övergick tingsrätten till att pröva frågan om kyrkoherden såsom en verkställande direktör inom ett bolag har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Tingsrätten fann att kyrkoherden enligt kyrkoordningen hade ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all Foto Magnus Aronson verksamhet utifrån församlingens grundläggande uppgifter, det vill säga gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Tingsrättens noterade också att Svenska kyrkans överklagandenämnd funnit att kyrkoherden genom kyrkoordningen inte har ett automatiskt chefskap inom alla områden men att nämnden anser att kyrkoherden ska ha ett sådant chefskap (besluten 2003 nr 14 och nr 15). Den slutsats som tingsrätten kom fram till var att överklagandenämndens beslut tyder på att det finns områden som kan ligga utanför kyrkoherdens ansvarsområde. Enligt tingsrätten innebar bland annat detta att kyrkoherden inte enbart i sin egenskap av kyrkoherde haft ansvaret för arbetsmiljön. Inte heller ansåg tingsrätten att arbetsmiljöansvaret kunde anses delegerat till kyrkoherden. Dömdes till villkorlig dom och dagsböter Innebörden av detta ställningstagande var således att arbetsmiljöansvaret vid olyckan låg kvar på kyrkorådet. Såväl kyrkorådets ordförande som kyrkoherden hade därför, i egenskap av ledamöter i kyrkorådet, ansvaret för arbetsmiljön. Både kyrkorådets ordförande och kyrkoherden dömdes till villkorlig dom och dagsböter samt förpliktades att utge skadestånd till den omkomnes barn och änka. Delar av tingsrättens resonemang kan dock sättas i fråga. I de av tingsrätten åberopade avgörandena från överklagandenämnden (samt även i beslut 2007 nr 17) har nämnden visserligen funnit att kyrkomötet inför kyrkans relationsändring 2000 ansåg att kyrkoherden per definition endast skulle vara chef över verksamheten inom församlingens grundläggande uppgifter och att ytterligare chefskap för kyrkoherden skulle fordra beslut i kyrkorådet. Samtidigt har överklagandenämnden i kraft av sin rättsbildande roll fastslagit att det inte är lämpligt med en ordning där kyrkoherden har ett övergripande samordnings- och ledningsansvar för all verksamhet utan att i samma utsträckning också ha hela det yttersta arbetsledningsansvaret. Än mer betydelsefullt är det att denna ordning från och med 2010 följer direkt av kyrkoordningen. Genom ändringar i 2 kap 5 och 8 kyrkoordningen har kyrkomötet alltså, i enlighet med överklagandenämndens beslut, utvidgat kyrkoherdens ledningsansvar till att omfatta all verksamhet. Om detta innebär att kyrkoherden i kraft av sin ställning som högste chef automatiskt även får ansvaret för arbetsmiljön är emellertid en fråga som får avgöras av rättspraxis. Det straffrättsliga ansvaret avgörs med hänsynstagande till den i varje särskilt fall föreliggande situationen och med beaktande av var det reella inflytandet över och beslut och åtgärder ligger. Klart är dock att kyrkoherden fortsättningsvis måste utgå från att han eller hon har hela arbetsledningsansvaret och att detta även kan få betydelse när arbetsmiljöansvaret ska fastställas. Text Robert Svec 12 Kyrkfack 1/10

13 Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är Egen bil i tjänsten? Min församling har från och med årsskiftet övergått till en ny arbetsgivare, en samfällighet. Genom samfälligheten har vi också fått nya anställningsbevis. Men vad som förbryllar mig något är att det av anställningsbeviset nu framgår att jag är skyldig att hålla med egen bil i tjänsten. Något sådant krav har tidigare inte funnits i min tjänst. Stämmer detta? Medlem i Växjö stift När en arbetsgivare integreras med annan arbetsgivare vid ändringar i den kyrkliga indelningen brukar man tala om verksamhetsövergång. Så är exempelvis fallet om en självständig församling läggs samman med en kyrklig samfällighet. Samfälligheten blir ju arbetsgivare för alla anställda efter förändringen. Genom EU-rätten finns särskilda regler till skydd för arbetstagarnas anställning i samband med att en verksamhetsövergång äger rum. Reglerna har även införts i svensk rätt genom bland annat anställningsskyddslagen (LAS). Utgångspunkten är att de anställda i verksamheten följer med till den nya arbetsgivaren och då även behåller samtliga rättigheter och skyldigheter i anställningen. Syftet med reglerna är således att trygga kontinuiteten i anställningsförhållandena inom en verksamhet oberoende av om det sker ett arbetsgivarbyte, och detta även om det sker mot den nya arbetsgivarens vilja. Den arbetsgivare som övertar verksamheten träder således i stället för den arbetsgivare från vilken verksamheten övergår automatiskt in på arbetsgivarsidan och blir bunden av avtalsvillkoren på samma sätt som tidigare arbetsgivare varit. Arbetsgivare och arbetstagare inom Svenska kyrkan kan vid anställningstillfället komma överens om att arbetstagaren är skyldig att använda egen bil i arbetet. Om så inte har skett kan parterna i stället träffa ett bilavtal med förpliktelse för arbetstagaren att använda egen bil. Ett sådant särskilt bilavtal gäller enligt kollektivavtalet BIL 01 tills vidare med en uppsägningstid om tre månader. De arbetstagare som förbundit sig att använda egen bil i arbetet har också rätt till ersättning enligt BIL 01. Innebörden av vad som nu sagts är således att samfälligheten som din nya arbetsgivare har att hålla sig till de anställningsvillkor som före indelningsändringen gällde mellan dig och församlingen. Samfälligheten kan således inte ensidigt förändra anställningsavtalets innehåll, exempelvis genom att förskriva en skyldighet för dig att hålla med egen bil i tjänsten. För detta fordras naturligtvis att du och arbetsgivaren är överens härom. Du bör därför snarast begära att din arbetsgivare utfärdar nytt anställningsbevis med ett korrekt innehåll såvitt gäller dina anställningsvillkor. när övergår vikariat till fast anställning? Jag har haft en rad olika vikariat i en församling under de senaste åren. Innevarande vikariat påbörjade jag i juni När det löper ut har jag sedan 2007 totalt vikarierat i över två och ett halvt år. Någonting säger mig att det finns gränser för hur länge man kan vikariera och att församlingen efter viss tid är skyldig att erbjuda mig ett fast jobb. Hur ser det ut på det här området? Vikarierande komminister fråga juristen Huvudregeln enligt LAS är att ett anställningsavtal gäller tills vidare (fast anställning). Tidsbegränsade anställningar spelar dock också en betydelsefull roll, exempelvis såsom vikariat vid tillfälligt frånvarande arbetstagare. När en arbetstagare varit anställd som vikarie hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod övergår (konverteras) vikariatet till en tillsvidareanställning. Det är endast anställningstid som vikarie som ska tas med vid beräkningen av sammanlagd anställningstid. Tidigare krävdes att arbetstagaren varit anställd som vikarie mer än tre år under en femårsperiod för att anställningen skulle konverteras till en tillsvidareanställning. Syftet med att nu förkorta den tid en person kan inneha ett vikariat hos en och samma arbetsgivare är att stärka skyddet för och öka tryggheten hos dessa personer. När det gäller bestämmelsen att en tidsbegränsad anställning som vikarie ska övergå till en tillsvidareanställning ska den äldre bestämmelsen tillämpas för anställningsavtal som ingåtts före den 1 januari Det innebär att för den som ingått ett avtal om tidsbegränsad anställning som vikarie före den 1 januari 2008 och som fortfarande pågår krävs tre års sammanlagd anställningstid inom en femårsperiod innan anställningen övergår i en tillsvidareanställning. För den som ingår ett avtal om tidsbegränsad anställning som vikarie efter den 1 januari 2008 krävs endast två år sammanlagd anställningstid under en femårsperiod för att den tidsbegränsade anställningen ska övergå till en tillsvidareanställning. För att inte den som varit anställd som vikarie före den 1 januari 2008 ska förlora anställningstid vid beräkningen av sammanlagd anställningstid ska då även anställningstid som vikarie före den 1 januari 2008 räknas med vid beräkningen av sammanlagd anställningstid. Av din redovisning kan jag inte annat än förstå att din anställning under nu pågående vikariat kommer att övergå i en tillsvidareanställning. Vikariatet ingicks efter 2008 alltså ska du komma upp i två års sammanlagt vikariat under en femårsperiod för att konvertering ska äga rum till en tillsvidareanställning. Därvid får du även tillgodoräkna dig tid före Kyrkfack 1/10 13

14 FÖRBUNDSINFORMATION Valberedningen arbetar med förslag till förbundsfullmäktige Förbundets valberedning har nu påbörjat sitt arbete inför förbundsfullmäktiges möte 31/5-1/ Förbundsfullmäktige hålls vart annat år och då väljs hälften av förbundsstyrelsens ledamöter och deras ersättare för en mandatperiod om fyra år. Även förbundets vice ordförande väljs för de kommande fyra åren och förbundets revisorer och deras ersättare väljs för två år. I valberedningen finns en representant för vardera förbundets 14 kretsar. För att komma på fråga för inval till uppdrag i förbundsstyrelsen fastslog valberedningen följande kriterier: * Erfarenhet av och aktivt verksam i kretsens fackliga arbete * Förankring både i fackligt arbete och i det egna yrket * Möjlighet att prioritera uppdraget Man kommer också ta hänsyn till: * Representativ åldersfördelning * Jämn könsfördelning * Bred geografisk fördelning Foto Thomas Klockseth Processen pågår och ett antal nomineringar har kommit in till valberedningen. Du som vill nominera någon som uppfyller kriterierna kan fortfarande lämna ett förslag till valberedningens ordförande, Anna-Lisa Saar, tel TÄNK HÖGT! - skriv en motion Påverka förbundet genom att skriva ner vad du tycker att förbundet ska satsa på, sluta med eller förändra. Skriv en motion och skicka till KyrkA! Motionen ska vara inlämnad senast den 15 mars. Du hittar ett kort för dina idéer som sitter vid omslaget av detta nummer. Ditt förslag tas sedan upp i förbundsfullmäktige 31/5-1/6. TA CHANSEN OCH GÖR DIN RÖST HÖRD! Förhandlingar pågår om PU-avtalet Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation sa den 1 augusti 2009 upp PU-avtalet som bland annat reglerar förutsättningarna för den fackliga verksamheten inom Svenska kyrkan. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations reviderade förslag begränsar möjligheterna till fackligt arbete i och med att tidsuttaget begränsas. Under hösten och vintern har KyrkA tillsammans med övriga berörda fackförbund suttit i förhandlingar med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, men ett nytt avtal har ännu inte tecknats. Det är svårt att avgöra om vi är i slutet av förhandlingarna, men vi vill naturigtvis ha ett acceptabelt avtal, säger förbundsordförande Bror Holm. Det berör så många av våra medlemmar och påverkar förutsättningarna för att bedriva fackligt arbete. Det är stora förändringar som pågår i landets församlingar med bland annat tidskrävande strukturfrågor. För att kunna göra ett bra arbere i de situationerna behöver det finnas utrymme i form av tid. Nästa förhandling med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation blir den 4 mars. 14 Kyrkfack 1/10

15 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida ERIK HOLMLUND Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets LENA BROLIN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets ULF KUNDLER Kretsordförande, Visby stiftskrets LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg ANNETH ROOSLIEN-NILSSON Handläggare medlemsregistret ROBERT SVEC Förbundsjurist SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, 14:e kretsen THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du Kyrkfack 1/10 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm En (t)roligare arbetsplats skapar dialog i arbetslaget och kyrkorådet Hur har ni jobbat med materialet? Vi ska precis börja arbeta med det i arbetslaget och i kyrkorådet för Norrsunda församling, säger Lena Brolin som är arbetsledande komminister för Norrsunda och Skeppstuna församlingar. Vi har många nya i kyrkorådet, efter valet, så det blir ett sätt att lära känna varandra. Det kommer skänka ett teologiskt raster till våra samtal, ordförande gillade idén, så varje kyrkoråd ska vi ägna en halvtimme åt att diskutera ett kapitel i taget. Det är trots allt en skillnad på att sitta i ett kyrkoråd och i en styrelse för en idrottsförening och frågorna i materialet hjälper till att betona det. Vad tycker du om frågorna? De är bra, öppna ingångsfrågor av den karaktären att den som är lite försiktigt vågar svara, men frågorna är heller inte platta så de passar även den som har reflekterat teologiskt. Tar ni er tid för teologiska samtal? Varje gång det börjar en ny person i arbetslaget så händer något, det blir en förändring som innebär en process till att vara ett nytt vi. Gruppen påverkas och vi behöver prata ihop oss. Jag brukar ha några samlingar med arbetslaget varje år då vi särskilt pratar om vad det innebär att vara kyrka och när vi säger Gud; vad menar vi då? Det är så lätt att ta för givet att vi alla bär samma Gudsbild. Materialet kommer helt klart bidra till att föra samtalet vidare. Även i arbetslaget kommer vi fokusera på en rubrik per tillfälle. SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - ANSÖKAN SENAST 23 APRIL 2010 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende andra halvåret 2010 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 23 april Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Vi är Sveriges största fackförbund för chefer

Vi är Sveriges största fackförbund för chefer Vi är Sveriges största fackförbund för chefer Kenneth Hallström VD på Stallmästaregården Hotel & Restaurang Inkomstförsäkring ingår * Mer information och fullständiga villkor på unionen.se * Du måste vara

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd.

För tillämpning av avtalet utarbetas vid handläggningen av enskilda ärenden en praxis som sammanställs som en policy för Kyrkans trygghetsråd. Kyrkans trygghetsråd Omställningsavtal I samband med avtalsrörelsen 2005 tecknades Omställningsavtalet och avtalet trädde i kraft den 3 juli 2006, efter upphandling av utförare och administration. För

Läs mer

Kyrkfack. Tema Strukturförändringar. Vi blickar in i framtiden. Tio trender för morgondagens kyrka. KyrkAs roll när. strukturer förändras.

Kyrkfack. Tema Strukturförändringar. Vi blickar in i framtiden. Tio trender för morgondagens kyrka. KyrkAs roll när. strukturer förändras. Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 6 2009 Vi blickar in i framtiden Tio trender för morgondagens kyrka KyrkAs roll när strukturer förändras Tema Strukturförändringar TEMA NR 6/09 STRUKTURFÖRÄNDRNINGAR!"#$%&'()#*+#',--*#.*/0&"12#3#14)#567

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Kansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö

Kansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkoråd Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Bollmoradalens församlingscentrum, sammanträdesrummet. onsdagen den 29 januari 2014, kl 18.00 19.10 Iréne Pierazzi,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

din guide till vår nya organisation nya livs 1

din guide till vår nya organisation nya livs 1 din guide till vår nya organisation nya livs 1 2 nya livs Nu blir det mer Livs! l i vs s k a p a r e n helt ny organisation! Det beslutade förbundets kongress som genomfördes i Umeå i början av juni. Den

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Chefspolicy

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Kyrkfack. Verksamhetsansvar TEMA. - det andliga & världsliga ledarskapet. Nr 4 2010

Kyrkfack. Verksamhetsansvar TEMA. - det andliga & världsliga ledarskapet. Nr 4 2010 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2010 DIAKON ledare & förebild FÖRSAMLINGSPEDAGOG kompis - ledare? GODHET LÖNAR SIG gynnar såväl ledarskap som medarbetarskap TEMA Verksamhetsansvar

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Kyrkfack. Dina framtida pengar. Går en diakon & en präst i pension? TEMA. Nr 5 2010

Kyrkfack. Dina framtida pengar. Går en diakon & en präst i pension? TEMA. Nr 5 2010 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 5 2010 SJUKFÖRSÄKRING Vad gör den för mig? PENSIONEN Så kan du påverka den INKOMSTFÖRSÄKRING Så räddar den din ekonomi vid arbetslöshet Går en diakon

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2009 Vad är en god TEAMANDA? Avtalet som stryper våra möjligheter Tema Akademiker i kyrkan TEMA NR 4/09 AKADEMIKER I KYRKAN Nybyggnation, renovering,

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer