RESULTATRAPPORT FÖR VASS DRIFT 2015 April Resultatrapport för VASS Drift 2015

Transkript

1 RESULTATRAPPORT FÖR VASS DRIFT 2015 April 2017 Resultatrapport för VASS Drift 2015

2

3 Resultatrapport för VASS Drift 2015

4 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel eller felaktig användning av detta meddelande Copyright: Svenskt Vatten AB, 2017 Grafisk form: Ordförrådet AB Omslagsbild: escli Fotolia stock.adobe.com Utgåva: 1, april 2017

5 Förord I Sverige används Svenskt Vattens databas VASS för att samla in och analysera data för vattensektorns verksamhet. Det insamlade materialet presenteras i form av nyckeltal som kan användas för benchmarking. Benchmarking är ett verktyg för att effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att jämföra med andra liknande verksamheter. Undersökningen VASS Drift har genomförts årligen sedan 2003 och samlar data om VA-verksamheten på kommunal nivå. Kvalitetsgranskning och sammanställning är utförd av Svenskt Vatten, analys av statistiken är utförd av Gilbert Svensson, RISE. Stockholm i april 2017 Svenskt Vatten AB

6

7 Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Så hittar du svaren i VASS... 8 VA-systemen i Sverige... 9 Resultat VA-systemen i Sverige... 9 Ledningsnäten vattenförbrukning, driftstörningar och förebyggande underhåll Kostnader Trender för de senaste fem åren...12 Vattenleverans och dricksvattenledningsnät Avledning och rening av spillvatten Nyanläggning och förnyelse av ledningsnäten Bilaga VASS Drift

8 Sammanfattning VASS Drift 2015 bygger på svar från 208 kommuner, där framför allt de mindre kommunernas svar saknas. Resultaten motsvarar 88 % av Sveriges befolkning. Rapporten sammanfattar basfakta om VA-systemen i landet. Jämfört med föregående år kan noteras: antalet anslutna till allmänt VA-nät har ökat något vattenförbrukningen har minskat behandlad mängd spillvatten är relativt oförändrad bräddad volym har minskat ledningslängderna har ökat Statistiken speglar den utbyggnad som sker runt om i landet. Nyinvesteringarna ökar men det som läggs på förnyelse av befintligt ledningsnät minskar. För några frågor och nyckeltal har vi tittat på trender för de senaste fem åren. Vattenförbrukningen i hushåll har sjunkit och bedöms nu till 140 liter per person och dygn. Driftstörningarna håller sig på en relativt konstant nivå under åren, det finns ännu inget som tyder på att en låg nivå på förnyelse medför ledningsnät som inte fungerar. I rapporten Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och framtida förnyelsebehov (Svenskt Vatten Utveckling nr ) gjordes bedömningen att förnyelsetakten för vattenledningsnätet bör ligga på ca 0,7 % per år och för avloppsledningsnäten på ca 0,6 % per år. Statistiken visar en sjunkande trend för förnyelsetakten. I ett Sverige-perspektiv skulle takten behöva nära fördubblas för att komma upp till önskvärda nivåerna. För en enskild kommun kan dock en låg takt vara helt rätt; det viktiga är att en göra en bedömning av behovet och att ta fram en plan för förnyelse baserad bland annat på ledningsnätets tillstånd. Med stöd från undersökningen Hållbarhetsindex är vår bedömning att många VAorganisationer saknar personella resurser till förnyelseplanering. Exploatering och anslutning av omvandlingsområden tar stor del av resurserna. 6 VASS Drift 2015

9 Inledning Följande rapport är en sammanställning av en del av svaren från VASS Drift avseende data för Undersökningen samlades in under mars maj 2016 och lämnade svar är kvalitetsgranskade av Svenskt Vatten. En del värden har stämts av med svarande kommun och ändrats, andra uppenbart felaktiga svar (t.ex. meter istället för km) har ändrats direkt. VASS Drift innehåller frågor om VA-systemet på en övergripande nivå, t.ex. antal vatten- och avloppsreningsverk, längd på ledningsnät, uppgifter om driftstörningar, förnyelsetakt samt frågor om ekonomi. Genom att besvara frågorna får man ett antal nyckeltal som underlag för till exempel benchmarking. 208 kommuner svarade på undersökningen, vilket motsvarar 72 % av landets kommuner. Invånarantalet i svarande kommuner motsvarar 88 % av landets befolkning. Antalet svar varierar från fråga till fråga eftersom alla frågor inte är obligatoriska samt att det dessutom finns möjlighet att välja svaret data saknas. Antalet svarande kommuner är något färre än de senaste åren, vilket möjligen kan förklaras med att det varit ett flertal nya undersökningar under Andelen svarande kommuner i de fem kommungrupperna (baserade på antal invånare) redovisas i Figur 1. Lämnade svar och nyckeltal har extrapolerats utifrån antalet svarande kommuner i varje kommungrupp för att få ett uppskattat värde för hela kommungruppen respektive för hela Sverige. Stockholm och Huddinge räknas här som en kommun. Rapporten är sammanställd utifrån data hösten I och med att kommuner arbetar med sina data kan felaktiga värden komma att justeras i VASS, och därmed förändra underlaget för nyckeltal. Detta sagt som en förklaring till om andra resultat än följande presenteras framöver. 100 Procent < > Figur 1 Andel svarande kommuner i respektive kommungrupp VASS Drift

10 Så hittar du svaren i VASS VASS Drift kan användas för att titta på trender i sin egen organisation eller för att jämföra sig med andra med samma förutsättningar. Statistiken redovisas på kommunnivå. I Svenskt Vattens statistikdatabas VASS finns alla svar på frågorna i VASS Drift För att ta del av data i VASS Drift eller andra data från VASS följ beskrivningen i rutan nedan. Det finns även möjlighet att ladda ner standardrapporter för VASS Drift, med nyckeltalen eller med värden för de senaste 5 åren för den egna organisationen. Varje VA-organisation har sin egen lokala systemansvariga, som kan ordna inloggning och behörigheter inom den egna organisationen. Så hittar du svaren i VASS 1. Logga in i VASS ( 2. Klicka på Till statistiken under Ta ut statistik. 3. Klicka på Ladda ner data i Excel. 4. Klicka på Skapa ny. a. Fyll i ett namn på undersökningen. b. Välj Kommun under Typ av undersökning (vilket är förvalt). c. Välj utdata att ladda ner under resterande fält genom att klicka på Redigera. d. Klicka på Ladda ner data. 5. Data kommer i Excelformat. 8 VASS Drift 2015

11 Resultat 2015 I följande tabeller redovisas uppgifter och nyckeltal från undersökningen. En del värden som bedömts som orimliga (t.ex. negativa nyckeltal) har tagits bort från analysen. För att underlätta jämförelser med egna värden är undersökningens koder för frågor och nyckeltal utskrivna i tabellerna. VA-systemen i Sverige Basfakta om VA-systemen redovisas i Tabell 1. Större delen av Sveriges befolkning är ansluten till kommunala VA-system, antalet har ökat något sedan levererades en mindre mängd dricksvatten till vattenledningsnäten jämfört med 2014 (en minskning på ca 5 %) medan den behandlade mängden spillvatten låg på ungefär samma nivå. Volymen bräddat vatten var nära 30 % lägre än 2014, vilket kan bero på färre kraftiga regn. Den totala ledningslängden ökar, vilket förmodligen beror både på exploateringar i tätorter och att områden som tidigare haft enskilda VA-lösningar ansluts till det allmänna systemet. Som en följd av detta har antalet serviser och vattenmätare ökat något. Det kan dock noteras att längden på dagvattenledningsnätet verkar ha minskat. Att ledningslängder förändras mellan år kan ha sin orsak i städning i VA-databaser att man upptäckt att ledningar varit dubbelregistrerade eller att de tillhört andra ledningsägare. Tabell 1 Basfakta om vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät. Text i kursiv stil anger fråge- eller nyckeltalskod i Driftundersökningen. Vatten Spillvatten Dagvatten Anslutna till kommunalt VA-system (Bd101, Bd103) Personer Anslutna till kommunalt VA-system (Na101, Na102) % Levererad mängd vatten resp. behandlad mängd spillvatten (Vb107, Vb200) Antal vattenverk/avloppsreningsverk totalt (Vb , 203a+b+204a+b) Antal vattenverk/avloppsreningsverk i en kommun (Vb , 203a+b+204a+b) Antal tryckstegrings-/pumpstationer (Bd306, Bd318, Bd319) LTA-pumpstationer som oftast betjänar en fastighet (Bd320) Mängd obehandlat avloppsvatten som bräddats från ledningsnät eller avloppsreningsverk 1 (Mi200) m st Ca Ca st Mellan 0 och 48 Mellan 0 och 43 st st m Bräddat i % av behandlad mängd (Mi200/Vb200) % 0,8 Längd ledningsnät (exkl. serviser) (Bd300, Bd , Bd323) Medellängd ledningar per ansluten person (exkl. servisledningar) (Nt205, Nt210, Nt211) Längden varierar i kommunerna mellan (Nt205, Nt210, Nt211) km m/ansluten person m/ansluten person 9,2 8,9 4,5 2 1,5 och 48 1,2 och 42 0,5 och 17 Antal serviser på ledningsnätet (Bd303, Bd318, Bd324) st VASS Drift

12 Antal vattenmätare hos abonnenter (Vb108) st Drift- och underhållskostnad för produktion/rening (Ek501, Ek510) Drift- och underhållskostnad för distribution/avledning (Ek600, Ek610, Ek620) Drift- och underhållskostnad för distribution/avledning (Ne401, Ne501) Längd nyanlagda ledningar under 2015 (Bd400, Bd401, Bd402) Längd förnyade ledningar under 2015 (Bd403, Bd404, Bd405) Förnyelsetakt, beräknad på total ledningslängd, inkl. nya ledningar (Nt401, Nt402, Nt403) Mkr Mkr kr/lev m 3 resp. 2,8 1,6 avledd m 3 km km % 0,38 0,39 0,25 Förnyelsetakten varierar mellan (Nt401, Nt402, Nt403) % 0 till 3,8 0 till 5,6 0 till 5,0 1 Merparten av den bräddade volymen är regnvatten och inte koncentrerat spillvatten 2 Baseras på antalet personer anslutna till spillvattennätet Ledningsnäten vattenförbrukning, driftstörningar och förebyggande underhåll Liksom tidigare år håller sig driftstörningarna sig på en relativt konstant nivå, en låg förnyelsetakt har ännu inte visat sig i ökande problem. Det är något färre prov jämfört med 2014 som blivit bedömda tjänligt med anmärkning. Att ett vattenprov får den bedömningen innebär inte att vattnet är farligt att dricka och dessa vattenprover följs upp med ny provtagning för att undersöka eventuellt behov av åtgärd för att säkerställa kvaliteten. Tabell 2 Uppgifter och nyckeltal för dricksvattenledningsnätet. Text i kursiv stil anger fråge- eller nyckeltalskod i Driftundersökningen. Dricksvattenförbrukning (hushåll, industri och allmän förbrukning) (Nt101) l/person/dygn 183 Dricksvattenförbrukning för hushåll l/person/dygn 128 Andel mikrobiologiska undersökningar som bedömts som Tjänligt m anm. (Ns201) Andel kemiska undersökningar som bedömts som Tjänligt m anm. (Ns203) Antal klagomål på dricksvattenkvalitet lukt, smak, missfärgat (Ns202) % 3,6 % 6,5 st/1 000 anslutna 0,49 Leveransavbrott på huvudledning för vatten (Ns301) min/brukare/år 5 Vattenläckor på huvudledningar (Ns101) st/km ledning 0,06 Levererad volym som inte ger intäkter (Nt303a) % 24 Vattenförluster (Nt108a) m 3 /km/dygn 4,1 Vattenförluster (Nt112a) % 14,0 Antalet källaröversvämningar och andelen tillskottsvatten har minskat, vilket tyder på att 2015 var torrare än VASS Drift 2015

13 Tabell 3 Uppgifter och nyckeltal för spill- och dagvattenledningsnätet. Text i kursiv stil anger fråge- eller nyckeltalskod i Driftundersökningen. Spolade ledningar, andel av ledningsnätet (Nt301, Nt303) Rörinspekterade ledningar, andel av ledningsnätet (Nt302, Nt304) Spill Dag % 2,2 1,1 % 3,6 1,8 Avloppsstopp (Ns111) st/km ledning 0,08 0,01 Källaröversvämningar totalt (Ns115) st/1 000 serviser 0,88 Källaröversvämningar i samband med nederbörd (Ns116) st/1 000 serviser 0,44 Tillskottsvatten (Nm202) m 3 /km/d 25 Tillskottsvatten (Nm203) l/p/d 175 Kostnader Att utifrån lämnade svar få riktiga siffror för kostnaderna i hela VA-Sverige är vanskligt, men vår uppskattning utifrån VASS Drift är den bästa vi kan göra för tillfället. Nyanläggning samt till- och ombyggnad av vatten- och avloppsreningsverk kan variera väldigt mellan olika år, beroende på vilka projekt som pågår, detsamma gäller för ledningsnätet. Det är främst på ledningsnätet som resultaten avviker från Kostnaderna för nyanlagda ledningar har ökat med nära 80 % medan kostnaderna för förnyelsen av ledningsnätet har minskat med 20 %. Tabell 4 Kostnader verk och ledningsnät. Text i kursiv stil anger fråge- eller nyckeltalskod i Driftundersökningen. Nyinvesteringar inkl. till- och ombyggnad av vatten- och avloppsreningsverk (Ek800) Nyinvesteringar i ledningar under 2015 (vatten, spill, dag, pumpstationer) (Ek803) Mkr Mkr Reinvesteringar i ledningar under 2015 (vatten, spill, dag) (Ek805) Mkr Reinvesteringar i vatten- och avloppsreningsverk (Ek801) Mkr 862 Elkostnad for vatten- och avloppsförsörjningen (verk, pumpstationer mm) (Ek500) Mkr VASS Drift

14 Trender för de senaste fem åren Värden för ett enstaka år säger inte alltid så mycket, därför visar tabellerna 5 och 6 samt figurerna 2 9 sammanställningar av ett antal frågor och nyckeltal för de senaste fem åren. Antal svarande kommuner har varierat. Kvalitetsgranskning har genomförts i mindre utsträckning de första åren i tidsperioden varför felaktiga värden kan förekomma. Vattenleverans och dricksvattenledningsnät Vattenleverans är det dricksvatten som levereras till den egna kommunens ledningsnät, inklusive leverans från annan kommun eller bolag. Vattenanvändningen har minskat under de senaste åren. Baserat på fem års medelvärden bedöms den totala dricksvattenförbrukningen (se tabell 5) nu vara 188 l/person och dygn, varav vattenförbrukningen för hushåll bedöms till 140 l/person och dygn. I den totala vattenförbrukningen ingår vatten till industrier, handel, service, allmän förbrukning mm. Det ser ut som om vattenförlusterna minskat rejält sedan 2014, även femårs-värden tyder på minskade förluster. Statistiken över vattenförluster är dock rätt osäker, så det går inte att säga om detta är en tillfällig eller stadigvarande förändring. Vi har försökt förtydliga beskrivningen av frågorna vilket möjligtvis kan förklara förändringen för För den som vill sätta sig in i de olika begreppen i vattenbalansen hänvisas till bilaga 1. Tabell 5 Trender för för vattenleverans och dricksvattenledningsnät. Text i kursiv stil anger fråge- eller nyckeltalskod i Driftundersökningen Vattenleverans (m 3 ) (Vb107) Vattenförlust (m 3 ) (Nt113) Antal vattenserviser (st) (Bd108) Vattenförbrukning (l/p/d) (Nt101) Vattenförbrukning, hushåll (l/p/d) Kvot hushåll/total (%) 74 % 75 % 74 % 75 % 70 % Läckor på dricksvattenledning (antal/km ledning) (Ns101) Vattenförlust beräknad som levererad mängd minus registrerad och uppskattad förbrukning 0,07 0,07 0,07 0,06 0,06 (m 3 /km/d) (Nt108a) 5,95 6,02 6,35 5,50 4,10 (%) (Nt112a) Avledning och rening av spillvatten Tabell 6 Trender för för avledning och rening av spillvatten. Text i kursiv stil anger fråge- eller nyckeltalskod i Driftundersökningen Behandlat spillvatten (l/p/d) (Nt102) Tillskottsvatten (m 3 /km/d) (Nm202) Källaröversvämningar (antal/1 000 serviser) (Ns115) 1,9 1,3 1,1 2 0,88 Avloppsstopp spillvattenledning (antal/km ledning) (Ns111) 0,10 0,12 0,10 0,08 0,08 12 VASS Drift 2015

15 Figur 2 visar den totala vattenleveransen och förlusterna under de senaste fem åren. Figur 3 visar förlusterna i procent av levererad volym Miljontal m 3 Vattenleverans (Vb107) Vattenförlust (Vb113) Figur 2 Jämförelse mellan vattenleverans och förluster under , som total volym för Sverige 25 Procent Figur 3 Vattenförluster i procent av levererad volym under (Nt112a) Figur 4 visar hur mycket vatten som förbrukats respektive hur mycket spillvatten som renats uttryckt som liter per person och dyn under de senaste fem åren. Som tidigare nämnts är vattenförbrukningen minskande. Hur mycket spillvatten som behandlas beror till viss del på hur mycket tillskottsvatten som kommer till avloppsreningsverket och detta varierar kraftigt från år till år beroende på nederbörd och grundvattennivåer. Se även figur 5 för tillskottsvatten l/p/d Behandlat spillvatten (Nt102) Vattenförbrukning (Nt101) 100 Vattenförbrukning, hushåll Figur 4 Vattenförbrukning och behandlat spillvatten under VASS Drift

16 30 m 3 /km/d Figur 5 Tillskottsvatten (Nm202) Driftstörningar i form av rörbrott på vattenledningar och stopp på spillvattenledningar håller sig relativt oförändrade de senaste fem åren. 0,15 0,12 Antal/km ledning Avloppsstopp, spillvattenledning 0,09 0,06 Rörbrott 0,03 0, Figur 6 Driftstörningar i form av vattenläckor och avloppsstopp under (Ns111, Ns101) Nyanläggning och förnyelse av ledningsnäten Tabell 7 visar utvecklingen över ledningsnäten de senaste fem åren. Förändringar i längd på befintligt ledningsnät kan ibland vara orsakade av genomgång av VA-databaserna och att felaktigheter därefter korrigerats. Tabell 7 Nyanläggning och förnyelse på ledningsnäten Fråga/nyckeltal (enhet) Befintligt ledningsnät (km) Vatten Spill Dag Summa Nyanlagda ledningar (km) Vatten Spill Dag Summa VASS Drift 2015

17 Förnyade ledningar (km) Vatten Spill Dag Summa Förnyelsetakt (%) Vatten 0,64 % 0,52 % 0,44 % 0,45 % 0,40 % Spill 0,63 % 0,48 % 0,50 % 0,41 % 0,40 % Dag 0,46 % 0,34 % 0,35 % 0,27 % 0,26 % Reinvesteringar i ledningsnät inklusive reservoarer, tryckstegrings- och pumpstationer (kkr) (Ek 805) I rapporten Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och framtida förnyelsebehov (Svenskt Vatten Utveckling nr ) gjordes bedömningen att förnyelsetakten för vatten bör ligga på runt 0,7 % och för spill- och dagvatten på runt 0,6 %. Det innebär att nuvarande förnyelsetakt behöver nära fördubblas. Figur 7 visar de senaste fem årens förnyelsetakt och som synes minskar förnyelsetakten. En tänkbar orsak till detta kan vara att många kommuner expanderar och bygger mycket nytt nu, och många omvandlingsområden ansluts till den allmänna VA-anläggningen. Allt detta tar kraft från förnyelsen. Att längden på ledningsnätet inte ökar kraftigt i och med detta kan kanske förklaras med att nya ledningar ännu inte har övertagits av VAhuvudmannen eller att man fortfarande är i utrednings- och planeringsstadiet. 0,7 Procent 0,6 0,5 0,4 Vatten Spill 0,3 Dag 0,2 0,1 0, Figur 7 Förnyelsetakt för ledningsnäten Figur 8 visar förnyelse och nyanläggning i km ledning under de senaste fem åren km Vatten, nylagda Spill, nylagda Dag, nylagda Vatten, förnyat Spill, förnyat Dag, förnyat Figur 8 Nyanläggning och förnyelse av ledningsnät, i km, VASS Drift

18 Figur 9 visar hur stora summor som lagts på förnyelse de senaste fem åren. 5 Miljarder kronor Figur 9 Reinvesteringar i ledningsnäten , kkr Resultaten från Hållbarhetsindex visar att många kommuner saknar både resurser för planering samt en förnyelseplan (figur 10 och 11). Enligt figur 10 har kommuner som ingår i en flerägd VA-organisation i högre grad kapacitet för utredningar och projektering, detta är framför allt tydligt för de mindre kommunerna. För frågan om man har en förnyelseplan syns motsvarande samband i figur 11. Egen kommun < invånare. 19 kommuner 11 % Flerägd VA-organisation < invånare. 28 kommuner 17 % 47 % 42 % 83 % > invånare. 73 kommuner > invånare. 18 kommuner 3 % 26 % 52 % 45 % 74 % Figur 10 Kapacitet för utredning och projektering, beroende på kommunstorlek respektive organisation. Från Hållbarhetsindex Mer information om Hållbarhetsindex finns på 16 VASS Drift 2015

19 Egen kommun < invånare. 19 kommuner Flerägd VA-organisation < invånare. 29 kommuner 31 % 24 % 68 % 32 % 45 % > invånare. 73 kommuner > invånare. 19 kommuner 11 % 31 % 16 % 49 % 40 % 53 % Figur 11 Kommuner med förnyelseplan, fördelat utifrån på kommunstorlek respektive organisation. Från Hållbarhetsindex Figur 12 visar sambandet mellan förnyelseplan och förnyelsetakt saknas en förnyelseplan helt eller om en åtgärdsplan saknas är oftast även förnyelsetakten låg. För kommuner med förnyelseplan är inte en låg förnyelsetakt fel (röd eller gul i diagrammet), planens bedömning är att den är tillräcklig just nu. Sammantaget konstaterar vi att VA-organisationerna behöver resurser för att klara förnyelsen, oavsett exploatering och omvandlingsområden. < 0,5 > 0,7 Förnyelsebehov utrett + åtgärdsplan > 0,7 < 0,5 Förnyelsebehov ej utrett 0,5 0,7 > 0,7 0,5 0,7 Förnyelsebehov utrett 0,5 0,7 < 0,5 Figur 12 Samband mellan förnyelseplan och förnyelsetakt. Från Hållbarhetsindex VASS Drift

20 Bilaga 1 Vattenbalans enligt IWA, figur 3.1 i P107 A B C D E Debiterad förbrukning = Debiterad och mätt förbrukning Tillåten förbrukning Vb108 Debiterad men omätt förbrukning = nyckeltalet Icke debiterad Odebiterad men mätt förbrukning Nt103b förbrukning = Vb113 Odebiterad och omätt förbrukning Leverans = Otillåten förbrukning Vb107 Skenbart utläckage Mätarfel Vattenförluster = Utläckage på överförings och huvudledningar nyckeltalet Nt113 Verkligt utläckage = Utläckage och bräddning i reservoarer Vb117 Utläckage på serviser Volym som ger intäkter Volym som inte ger intäkter A B C D Leverans = producerad volym vatten som levereras till ledningsnätet Tillåten förbrukning = all förbrukning utom otillåten Vattenförluster = summan av verkligt och skenbart utläckage samt otillåten förbrukning Debiterad förbrukning = all förbrukning som debiteras, både mätt och omätt Icke debiterad förbrukning = kan vara mätt eller omätt Skenbart utläckage = ingår som en del i förlusterna, men är inre verkligt utäckage Verkligt utläckage Debiterad och mätt förbrukning = hushåll, industrier, allmän förbrukning Debiterad men omätt förbrukning = kan t.ex. vara sommarvatten Odebiterad men mätt förbrukning = t.ex. uttag av brandvatten vid brandstationer Odebiterad och omätt förbrukning = t.ex. egen förbrukning inom VA verksamheten provisorisk vattenförsörjning via slang med kontinuerlig spolning, fasta provtagningsplatser, renspolning av avloppsanläggningar, reservoarrengöring, slang som står på" spol", vatten för provtryckning och vatten för mätarkalibrering. Kan också vara brandvattenuttag. Otillåten förbrukning = är stöld och skall inte tillåtas Mätarfel = abonnentmätare underskattar i regel flödet vid låg förbrukning. Kan också vara felaktig registrering av leveransmätare vid vattenverken. Utläckage på överforings och huvudledningar Utläckage och bräddning i reservoarer Utläckage på serviser E Volym som ger intäkter Volym som inte ger intäkter 18 VASS Drift 2015

21 VASS Drift

22 20 VASS Drift 2015

23

24 Svenskt Vattens skrifter beställs via: Svenskt Vattens distribution Box Motala Svenskt Vatten AB Box 14057, Bromma Tel Fax E-post