Att som läkare välja ledarskap fullt ut - möjligheter, hinder och hur kan organisationen stötta?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att som läkare välja ledarskap fullt ut - möjligheter, hinder och hur kan organisationen stötta?"

Transkript

1 Louise Bentley Vårdcentralschef och medicinskt samordningssansvarig läkare Specialistläkare handkirurgi Vårdcentralen Tvååker Närsjukvården Region Halland Slutredovisning av ledarskaps-st Att som läkare välja ledarskap fullt ut - möjligheter, hinder och hur kan organisationen stötta? Bakgrund Historik Förr i tiden var doktorns ord lag för såväl patienter, övrig personal i vården samt för allmänheten och politikerna. Den tiden är ju sen länge förbi. Och ledarskapet i sjukvården erövras inte längre med hjälp av medicinsk expertkunskap. Så det är nu uppenbart att tiden är förbi då läkare blev chefer för verksamheten i kraft av sin profession. I läkarkåren kan den här föreställningen om att det räcker med medicinsk expertkunskap för att kvalificera sig för ett chefskap i viss mån leva kvar. I en kartläggning från 2005 om verksamhetscheferna inom sjukvården var 58% läkare, 27% sjuksköterskor och 13% övriga (psykologer, arbetsterapeuter, undersköterskor och officerare). Dessa siffror visar att läkarkårens inflytande på chefs- och ledarpositioner inom sjukvården har minskat. Läkarkåren har, till viss del, därmed abdikerat från chefs- och ledarskapet inom sjukvården. Ändringen av Hälso- och sjukvårdslagen den 1 januari 1997 öppnade för att andra än läkare kunde vara chefer inom sjukvården. Då infördes begreppet verksamhetschef som i stor utsträckning ersatte titeln chefsöverläkare. Därmed behövde inte verksamhetschefer ha utbildning inom hälso- och sjukvård men fortfarande gäller att verksamhetschefer som inte är läkare skall ha en medicinskt ledningsansvarig läkare vid sin sida. Detta var ett av de första stegen mot att skilja på det administrativa och det medicinska ledarskapet. Det började skapas två parallella ledningssystem. Men det har också funnits en tydlig politisk vilja att bredda chefsrekryteringen så att inte enbart läkare kom ifråga för chefstjänster. Trots flera handlingsprogram för att utveckla läkarnas ledarskap har läkarkåren under de senaste tio åren tappat chefs- och ledningsansvar i sjukvården. Förklaringar till detta finns i befintliga kulturer inom läkarkåren. Men även politiska beslut och viljeinriktningar har haft stor betydelse. Andra yrkesgrupper i sjukvården har satsat på ledarskap Andra yrkesgrupper inom vården har satsat på att utbilda sig inom ledarskap samt att söka chefsjobb. Detta har inte läkarna gjort i samma utsträckning. Därför ligger läkarna efter i den kompetensutveckling som har skett inom ledarskap. Läkarna är medicinska experter och innehar det medicinska ansvaret men ofta inte chefskapet. Ett tydligt och vanligt exempel på detta är vårdenhetschef (VEC) och vårdenhetsöverläkare (VÖL), för exempelvis en slutenvårdsavdelning eller en öppenvårdsmottagning. Läkarkulturen

2 Traditionellt sett har det alltid varit kliniskt arbete som ansetts meriterande inom läkarkåren. Karriärgången har varit via det kliniska arbetet. Den kollega som var den duktigaste klinikern blev tidigare verksamhetschef. En belöning för lång och trogen tjänst. Även forskning har varit högt ansett och även ansetts vara en viktig ledarskapsmerit. Läkarkåren har inte tidigare ansett ledarskap som ett eget yrke utan något som man sköter utöver det kliniska arbetet, lite vid sidan om. Delvis eller helt och hållet hänger den här föreställningen kvar inom läkarkåren. Många läkare kallar också chefs- eller ledarskap för administration. Många läkare har ett kluvet förhållningssätt till chefskap. Det anses inte fint att vara chef eller att vilja vara chef. Enskilda läkarkollegor får inte vilja bli chef men om man blir tillfrågad kan man tacka ja till ett chefskap. Läkarnas utbildningssystem Läkarutbildningen består ju, för närvarande, av en grundutbildning på 5 1/2 år och därefter allmäntjänstgöring (AT) i ca 2 år, och till sist specialiseringstjänstgöring (ST) i 5 år. Därefter är en läkare färdig specialistläkare, efter 12 ½ års utbildning. Det är många gånger så, att om en läkare skall komma i fråga för en chefstjänst, så skall specialistläkartiteln ha uppnåtts. Därmed stängs ST-läkare delvis ute från chefstjänster. Detta har successivt förändrats och det finns nu exempel på legitimerade läkare/st-läkare som innehar chefstjänster. Socialstyrelsen beslutade om nya direktiv för specialiseringstjänstgöring i juni Socialstyrelsen gjorde det då obligatoriskt med utbildning och träning inom kommunikation, ledarskap, medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete under läkarnas specialiseringstjänstgöring. Ledarskaps-utbildning ingår också i mindre omfattning under grundutbildningen samt under AT. Läkarnas hierarkiska utbildningsstruktur gör att många läkare inte heller blir accepterade som chef av sina kollegor förrän hon/han har nått kompetensnivån för och tjänstebefattningen överläkare. Detta uppnås oftast tidigast i 50-års-åldern på sjukhus. I många andra yrkeskategorier identifieras chefsämnen tidigt och får ökade grader av chefsansvar. Detta ger dem ca 20 års erfarenhet av chefs- och ledningsansvar när de närmar sig 50-års-åldern. Att jämföras med läkarkårens erfarenhet av ledarskap vid den åldern. Nya kunskapsområden viktiga i sjukvården Den explosionsartade utvecklingen av metoder och teknik inom hälso- och sjukvården ställer också större krav på dagens ledare. Det räcker inte att, som förr, ha medicinsk kunskap. Det är numera viktigare att ha kunskap inom förbättringsarbete, förändringsarbete, processer/logistik, kvalitetsarbete, kommunikativ förmåga och pedagogisk förmåga. Det ställs också större krav på ekonomiskt kunnande och uppföljning och utvärdering av uppnådda resultat. Det är även viktigt att kunna hantera frågor som marknadsföring, mediakontakter, e-hälsa, patientinflytande, konkurrensutsatt verksamhet, etc. För en chef i sjukvården är det såklart viktigare att ha kunskap inom dessa nya kunskapsområden /ledarskap än att ha hög medicinsk kompetens. Men medicinsk kunskap behövs för att driva utvecklingen i den kunskapsintensiva verksamhet som sjukvård är. Detta för att exempelvis kunna implementera nya forskningsresultat i klinisk verksamhet, anställa och värdera övrig medicinsk personals kompetens, följa upp incidenter, höja patientsäkerhet och vårdkvalitet. Läkarens medicinska kompetens behövs också som bas för det prioriteringsarbete som sker i sjukvården. Läkarnas medicinska kompetens är också en maktfaktor att kunna hantera i organisationen. Exempelvis är det lätt att förändringsarbeten stoppas med argumentet att det inte är medicinskt säkert att arbeta på det föreslagna nya sättet. Den medicinska kompetensen är ju därmed en viktig maktfaktor att hantera för att organisationen skall kunna utvecklas och förändras.

3 Läkarnas fackförbund Sveriges Yngre Läkares Förbund, SYLF, har utarbetat en policy om hur de ser på ledarskap inom sjukvården. SYLF har också drivit frågan om att skapa Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap, ledarskaps-st, på landets sjukhus. En läkare som arbetar som chef kan mycket väl leda verksamheten i en annan specialitet än den hon/han har sin specialistkompetens inom. SYLF:s syn är enligt följande: Helt klart är att tiden är förbi då läkare blev chefer för verksamheten i kraft av sin profession. I takt med att sjukvårdens organisation och innehåll blivit allt mer komplex har istället ledarskapsförmåga blivit ett område som tillmäts allt större betydelse inom hälso- och sjukvården. För att kunna konkurrera om ledar- och chefstjänster måste även läkare tidigt i karriären ges möjlighet att utöva och utvecklas inom chef- och ledarskap. Då det nuförtiden inte räcker med att vara läkare för att bli ledare eller chef. Läkare är ju ledare, i sitt yrke, över den arbetsgrupp de har runt sig på en operationssal, på akutmottagningen eller på avdelningen. Detta är ju en av anledningarna till att socialstyrelsen gjort ledarskapsutbildning obligatorisk inom ST. Chefskap måste också tillåtas bli en karriärväg för läkare. SYLF anser slutligen också att villkoren för den som axlar chefskap måste förbättras så att både manliga och kvinnliga läkare i betydligt större utsträckning än idag ser chefskapet som en möjlig karriärväg. Läkarens medicinska kompetens och helhetssyn ger de bästa förutsättningarna för chefskap inom vården. Kort sammanfattning av min personliga resa Utbildningar, kurser och handledning 1 Två-årigt ST-utvecklingsprogram på SU. Ledarskapsutbildning med fokus på personlig utveckling, grupper och organisation, inklusive UGL-kurs. Dessutom ett grupparbete om ST-läkares förutsättningar att forska och attityder till forskning, en enkätundersökning med titeln Varför förskar vi inte?. 2 Assessment under 2 dagar på Assessment Center, Göteborgs Stad (Center för LedarUtveckling), för operativa chefer, juni Forskningsrelaterad Förbättringskunskap på vetenskaplig grund 7,5 hp, Chalmers tekniska högskola, under Inklusive ett förbättringsarbete med titeln Hur har du upplevt vården på Handkirurgen?. 4 Grupphandledning (5 i gruppen) med organisationskonsult/psykolog Jonas Borgh, 1 eftermiddag per månad under Ledarskap i offentlig verksamhet, totalt 60 hp, Handelshögskolan Göteborg, delkurs Ledning och strategiskt tänkande 15 hp, under läsåret 2009/ Specialistläkare i handkirurgi från Individuell chefshandledning 2 gånger per månad sen VT 2010 med handledare Ann- Charlotte E Nordenson. 8 Utbildning i facklig samverkan en heldag, Region Halland, HT Utbildning i intern revision en heldag, Region Halland, HT 2012.

4 Arbetslivserfarenhet ledarskap 1 Vårdcentralschef och medicinskt samordningsansvarig läkare, Vårdcentralen Tvååker, Närsjukvården, Region Halland, sedan Sektionschef och chefsöverläkare Handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), från till Vårdenhetsöverläkare Handkirurgisk mottagning, SU, från till Personliga reflektioner Jag har valt att arbeta som ledare och chef tidigt i livet. Åtminstone om man jämför med hur det brukar se ut i läkarkåren. Det tuffaste för mig har varit att bryta mot läkarkulturen, när jag sökte ett chefsjobb och tydligt markerade att jag var intresserad av ledarskap. Då höjdes många ögonbryn och jag fick många kommentarer i stil med, ska du hålla på med administration nu och slänga all din kompetens i papperskorgen. Det har också varit tufft att bryta mot hierarkin inom läkarkåren som jag gjorde när jag blev chef som nybliven specialistläkare. Det var tufft både i relation till tidigare kollegor, andra yrkeskategorier samt i relation till forskarvärlden. Legitimiteten som chef var inte lätt att erövra, speciellt eftersom jag inte var vare sig överläkare eller bakjour utan endast specialistläkare. Dessutom hade jag inte heller disputerat vilket var en nackdel i relationerna till akademin. Det fanns dessutom, inte mindre än tre före detta chefer för verksamheten kvar i gruppen, som jag blev chef över. Speciellt en av de före detta cheferna var svår att hantera för mig då den medarbetaren inte ville acceptera mig som chef och dessutom inte riktigt hade släppt taget om sitt före detta chefsuppdrag. Jag fick många ifrågasättande kommentarer och andra ifrågasättande handlingar att hantera från den medarbetaren. En annan sak som jag blev varse väldigt snart var hur viktig min egen chef plötsligt hade blivit. När jag arbetade som läkare var min chef viktig men inte så viktig som när jag själv arbetade som chef. Det blev väldigt tydligt för mig under min första tid som chef. Det som fick mig att ta mig igenom allt var min handledare, mitt nätverk (fr.a. en vårdenhetschef som jag hade mycket kontakt med) samt mina ledarskaps-st-kollegor. Det jag tycker är roligt med chefsarbete är att det är så komplext, det handlar mycket om att hantera relationer och jag trivs med stora utmaningar. När jag tänker tillbaka på de här dryga 2 ½ år som jag arbetat som chef så slår det mig hur mycket som har hänt, så oerhört mycket jag lärt mig och hur många saker jag hanterar nu utan att fundera. I början var det jättestort att bara hålla ett APT. Och det är något jag förbereder på fem minuter idag och inte funderar mer på. Det var i början mycket nytt att sätta sig in i exv. löneprocessen, medarbetarsamtal, facklig samverkan, driva förändringsarbete och hantera förändringsmotstånd, kontakter med media, skriva affärsplan och årsberättelse, hantera Lex Maria och andra medicinska ledningsfrågor, de medicinska sektorsråden, samverkan och samarbete med övriga vårdgivare, produktionsplanering, mål och uppföljning av uppnådda resultat, konflikthantering, rekrytering och avveckling av medarbetare, personalproblem och rehabilitering, neddragning av personal, lokal- och städfrågor, behandlingsöverenskommelser, etc. Listan kan göras jättelång. Och det finns såklart massor av saker kvar att lära och sätta sig in i. När min son föddes i november 2010 då förändrades mycket för mig. Jag var inte längre beredd att arbeta så mycket som jag gjort och jag var inte beredd att vara lika splittrad längre. Jag ville ha ett renodlat chefsjobb och inte längre splittra mig mellan klinik, jourer och ledarskap. Dessutom ville jag ha ett chefsjobb där jag hade mer mandat att styra verksamheten i sin helhet. Valet föll på ett vårdcentralschefsjobb i Region Halland. Jag har nu arbetat som vårdcentralschef i drygt 1 år. Det har varit spännande att pröva på att leda

5 andra yrkeskategorier än läkare (sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) och diskutera skillnader med min handledare. Jag börjar få ihop budgeten och har förändrat mycket på året som gått (dragit ner 3 tjänster, förändrat lokaler och ökat produktionen, mm.). Min individuella chefshandledning har varit ovärderlig. Jag har också fått bra stöd ifrån min mentor Birgitta Bjerre. Diskussion Möjligheter för enskild individ: Påverkansmöjligheter Det finns stora möjligheter att få vara med och påverka sjukvårdens utveckling, hur sjukvården organiseras, utredningar inför att beslut fattas etc. Listan på möjligheter att påverka kan göras lång. Dessutom ingår det ju att som chef coacha och påverka sina medarbetare. Nytt yrke Att arbeta som chef och ledare är ett nytt yrke med många nya utmaningar. Det skiljer sig såklart ifrån de utmaningar man som läkare möter i den kliniska vardagen. Det ger möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker inom ledarskap. Att arbeta med att utveckla grupper, hantera konflikter, driva förändringsarbete, utvärdera och följa upp uppnådda resultat, ge återkoppling på utfört arbete etc. Allt detta ger förstås nya erfarenheter. Det finns dessutom stora möjligheter att utbilda sig inom ledarskap. Ny karriärväg Att arbeta som chef är ytterligare en karriärväg som en läkare kan välja. Klinisk karriär och forskarkarriär är ju andra vägar att gå. Som läkare och chef finns fler olika tjänster att söka hos flera olika arbetsgivare. Exempel på detta är att arbeta som ledare inom hälso- och sjukvård i offentligt eller privat drivna organisationer, socialstyrelsen, arbetsmiljöverket, etc. Har läkare goda möjligheter att klara ett chefsuppdrag inom hälso- och sjukvård? Det var en väldig trygghet för mig att vara läkare när jag valde att axla ett chefsuppdrag inom sjukvården. Min medicinska kunskap har gjort att jag många gånger har lätt för att sätta mig in i olika frågeställningar och tolka och bedöma olika situationer. Inte minst vid argumentationer med läkare. Men det gäller att våga ta arbetsgivarrollen och inte fastna i kollegialiteten med läkarna. Det handlar om att inte vara lojal med läkarna, läkarkulturen och läkarhistoriken utan att vara lojal med sitt uppdrag som chef och mot organisationen. Och det behöver ju kunna kombineras med att vara lojal mot sig själv. Den läkare som är chef och som fastnar i kollegialiteten med sina forna kollegor riskerar att förbruka medarbetarnas och organisationens förtroende. Dessutom kan det bidra till revirtänkande, vilket organisationen som helhet inte är betjänt av. Möjligheter för organisationen: Är läkare som chefer i vården en viktig strategisk fråga? Sjukvårdens innehåll och styrning blir allt mer komplex och avancerad. Detta medför att bra och välutbildat ledarskap och framtida chefsförsörjning är en strategiskt viktig fråga. Att tidigt identifiera och utveckla ledarbegåvningar är en förutsättning för framgång. Då

6 sjukvårdens innehåll hela tiden blir mer komplext och styrningen av sjukvården blir svårare, så ökar också kraven på ledarskapet i vården. Kraven på medicinsk kunskap ökar men det viktigaste för att kunna bli en bra chef är ledarskapskunskap samt ett tydligt arbetsgivarperspektiv och helhetssyn. Detta scenario gör att läkare kan vara lämpade att axla ett ledarskap under förutsättning att de har ett arbetsgivarperspektiv samt utbildat sig och utvecklats inom ledarskap. Men andra yrkesgrupper i vården är minst lika viktiga i chefsförsörjningen. Det viktiga är, trots allt, ledarskapskompetensen. Läkare med arbetsgivarperspektiv och helhetssyn som arbetar som chefer kan vara en tillgång vid det prioriteringsarbete som pågår i sjukvården. Kan läkare som är chefer lättare få läkarna att känna sig delaktiga, bidra och använda sin energi åt rätt håll? Det är svårt att svara på denna fråga. Jag tror egentligen inte att det handlar så mycket om vilken profession chefen har från början utan snarare om chefens ledarskapskompetens. Men om svaret är ja på frågan i rubriken så kan det vara en viktig strategisk fråga för organisationen. Satsa på att läkare som är chefer tar ett arbetsgivarperspektiv En del läkare som är chefer står med ena foten kvar i läkarkollegiet och tar därmed inte ett tydligt arbetsgivarperspektiv och tänker inte på helheten i tillräckligt stor utsträckning när de fattar beslut. Detta kan vara en viktig fråga att arbeta med i organisationen. Hinder: Ensamheten som chef Det blir ensamt som chef. Relationerna till tidigare kollegor förändras och man behöver hitta ett nytt förhållningssätt gentemot tidigare kollegor eller t.o.m. vänner. Detta gäller ju alla chefer och alla yrkesgrupper och är ju inget som är specifikt för läkare. Men ensamheten som chef är jobbig och kan vara påfrestande i perioder, som jag upplevt det. Att gå från kollega till chef och vice versa Det är ju väl känt att det är komplicerat att gå från att vara kollega till att bli chef, speciellt om det är ens forna kollegor som du blir chef för. Även motsatsen kan vara besvärligt, att gå från chef tillbaka till kollega, vid reaktivering. Detta gäller ju alla yrken och är ju inte heller specifikt för läkare. Däremot kan eventuellt antalet möjliga eller aktuella arbetsplatser vara mer begränsat för läkare vid kliniskt arbete. Det kan vara svårt att flytta på sig och då kan problemet uppstå när en f.d. verksamhetschef avslutar sitt chefskap, reaktiveras och är sen kvar i organisationen när den nya chefen kommer. Detta kan vara ett svårt dilemma att hantera, men beror förstås på hur individerna kan hantera den nya situationen. Bristande stöd från sin egen kår Läkarkulturen är ju sådan, att en läkare får inte vilja bli chef, utan man ska bli tillfrågad att ta chefsjobbet och då är det möjligt att tacka ja till ett chefskap. Att ha uppnått titeln överläkare och kompetensnivån för bakjour är viktigt om du skall få någon legitimitet som ledare och chef, enligt läkarkulturen. Reträtt om du vill avsluta chefskap Vid reaktivering efter avslutat chefsarbete då handlar det ofta om att reaktiveras till kliniskt arbete. Det kan vara önskvärt att det finns andra arbeten att reaktiveras till när ett chefskap avslutats. Att inte bara kliniskt arbete är en reträttväg. Speciellt eftersom en chef har

7 investerat en hel del tid i att lära sig ledarskap och att arbeta med ledarskap. Det är ju också jobbigt att ha investerat så många år i att arbeta med ledarskap och sen reaktiveras till kliniskt arbete och då är de sen länge förbipasserade i den kliniska karriären av yngre kollegor. De har ju helt enkelt hamnat långt efter i den kliniska karriären. Det premieras ju inte direkt att du valt att arbeta som chef med det upplägget på reaktivering. Det är ett dilemma hur organisationen skall kunna ta hand om läkare som är chefer som väljer att avsluta sitt chefskap. För detta hänger ju såklart samman med det här att läkare har så svårt att släppa taget om kliniskt arbete och forskning när de arbetar som chefer. De kan nog många gånger känna sig nästan tvingade att splittra sin tid mellan kliniskt arbete, forskning och ledarskap med tanke på hur det premieras i organisationen att investera tid och engagemang i ledarskap/chefskap. Och hur kan organisationen hantera detta? Det kan vara en viktig fråga att hantera för att läkare inte skall tveka för mycket inför att arbeta som chef. Jag tror att detta har bidragit till att läkare inte velat arbeta som chefer. Upplägg av läkares chefstjänster; splittring mellan klinik, forskning och ledarskap Många läkare som är chefer arbetar med klinik, forskning och ledarskap. Beroende på storlek på chefsuppdraget får det avgöras om chefsuppdraget skall vara på heltid eller deltid. Det finns ju för- och nackdelar med att vara kliniskt verksam på den arbetsplats där man är chef. Det ger en väldig förankring och förståelse för verksamheten. Men det är svårt att distansera sig och se verksamheten utifrån. Och det är stor risk att man inte tänker på det bästa för sjukhuset eller regionen som helhet när man skall fatta beslut. Det kan vara en utmaning att få chefer, som är läkare, att förstå att ledarskap är ett yrke i sig och kräver ett stort engagemang, många gånger på heltid. Det kan också vara svårt att hinna med ett chefskap fullt ut om man delar tiden mellan klinisk verksamhet, forskning och ledarskap, som är brukligt fortfarande. Att förstå att ledarskap är ett arbete i sig och tar tid och inte kan splittras med kliniskt arbete och forskning i särskilt stor utsträckning, handlar mycket om hur läkarna som individer förstår sitt arbete och hur läkarkulturen är. Olika chefsuppdrag har olika storlek. I de fall chefskapet skall utövas på deltid behöver prioriteringen mellan ledarskap, klinik och forskning diskuteras igenom och en tydlig prioriteringsordning göras. Organisationen kan ju ta ställning till hur prioriteringarna bör se ut mellan ledarskap, klinik och forskning vid ett chefskap på deltid. Organisationen kan också utforma en policy om hur chefstjänster skall konstrueras och hur chefstjänstens innehåll skall se ut. Det skall vara möjligt att kombinera ett chefsjobb med ett aktivt familjeliv och ett aktivt föräldraskap. Och hur hanterar organisationen chefer som är föräldralediga? Och hur ser organisationen på anställningsförhållandena som chef, ska det vara fastanställning som chef eller förordnande? Och i så fall förordnande på hur många år? Brist på nätverk Nätverk är viktigt för att känna sammanhang och kollegialitet. Och för att lättare hantera ensamheten som chef. Detta gäller ju alla chefer och såklart inte bara läkare som är chefer. På sjukhus finns ju naturliga nätverk för chefer, man kan gå och äta lunch, träffas och diskutera besvärliga personalärenden etc. På sjukhus finns en helt annan närhet till varandra som chefer. Det är också en annan närhet till de administrativa stödfunktionerna på sjukhus. Som chef för en vårdcentral på en landsbygdsort finns inte samma geografiska närhet till nätverket. Kollegor som är chef på samma nivå, personalstrateg, ekonom, kommunikatör etc. är placerade geografiskt skilt från mig som första linjens chef. Då handlar det om att boka upp möten, luncher, höras per mail och telefon med sitt nätverk. Även chefskollegor från tidigare arbeten kan vara en viktig del i ens nätverk. Kollegorna i ledarskaps-stgruppen är ett annat viktigt nätverk.

8 Hierarkisk miljö Det är en utmaning att vara chef i det hierarkiska sjukvårdssystemet. Det är ju hierarkiskt indelat både inom de olika yrkeskårerna men även mellan de olika yrkeskårerna i vården. Den hierarkiska miljön kan vara en viktig fråga att hantera vid förändringsarbete, exv. vid överföring av en arbetsuppgift från en yrkesgrupp till en annan. Den hierarkiska miljön i sjukvården är i läkargruppen en form av hierarkiskt lärlingssystem. Högst medicinsk kunskap medför i hierarkin att du är högst upp i rang och därmed gruppens ledare. Att bryta mot den kulturen att högst medicinsk kunskap=chef/ledare, det tar energi. Jag tror att det här med hierarkier är en viktig aspekt för sjukvården som organisation. Hur kan organisationen stötta: Utveckling och utbildning inom ledarskap Ledarskaps-ST, introduktionsprogram för nya chefer och kontinuerlig ledarskapsutbildning. En stor andel av läkarna under utbildning (allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring) var intresserade av att arbeta som chef, 28% av AT-läkarna och 50% av ST-läkarna, år Intresset för att genomgå en ledarskaps-st är stort bland ATläkare, 56% angav att de hade ett stort eller mycket stort intresse av att göra en ST med inriktning på ledarskap, 2006, i SYLF:s AT-enkät. Upplägg av chefstjänsterna för läkare Se ovan under rubrik Upplägg av läkares chefstjänster; splittring mellan klinik, forskning och ledarskap. Reaktivering Se ovan under rubrik Reträtt om du vill avsluta chefskap. Förebilder, nätverk och mentorer Att vara läkare och chef med ett tydligt arbetsgivarperspektiv och samtidigt ägna sig åt ledarskap på heltid, då utgör man förebild. Antalet förebilder är relativt få och det skulle kunna vara bra att arbeta för att öka antalet förebilder. Nätverk för att känna kollegialitet, samhörighet och hantera ensamheten som chef är ytterligare en pusselbit. Mentorer kan ge perspektiv, stötta, vara bollplank, etc. Handledning Hur ser organisationens policy kring chefshandledning ut? Skall det vara obligatoriskt? Handledning ger möjlighet att samtala om erfarenheter, få stöd, diskutera personalproblem, diskutera organisationen, få perspektiv, kunna hantera stress och kritik, helhetsperspektiv på hela sitt liv och arbetet i relation till det, förändringar, mm. En mycket viktig pusselbit, speciellt i början av en chefskarriär. Det kan handla om handledning både enskilt och i grupp. Jag tror att handledning enskilt är en viktig bas, speciellt när du är ny som chef. Grupphandledning kan vara ett bra sätt att få ett större nätverk och motverka sin ensamhet som chef. Slutsatser Att som läkare välja att ägna sig åt ledarskap fullt ut bryter mot läkarkulturen. Och att bryta mot en kultur tar mycket energi. Andra hinder kan vara hur chefstjänster för läkare konstrueras, läkarnas utbildningssystem med tydlig hierarki, ensamhet som chef, brist på reträttväg efter avslutat chefskap då du som chef inte hinner investera så mycket tid i att

9 arbeta kliniskt, brist på nätverk, bristande stöd från läkarkåren, bristande administrativa stödsystem etc. Möjligheter kan vara att det är ett nytt yrke, ny karriärväg, påverkansmöjligheter, nya utmaningar, utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Och för organisationen kan det vara en viktig strategisk fråga att även medarbetare med läkarbakgrund arbetar som chefer. Organisationen kan stötta genom att bidra med förebilder, mentorer, chefshandledning, nätverk, hur chefstjänsterna konstrueras och hur policyn för det är, utbildning samt upplägg av reaktivering. Ledarskaps-ST, är en del av en lösning, och bidrar med utbildning inom ledarskap samt nätverk för läkare som satsar på att arbeta med ledarskap. Referenser och andra källor 1 SYLFs policy om Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap. 2 Socialstyrelsens nya riktlinjer för specialiseringstjänstgöring. 3 Forskningsrapport Om läkare som verksamhetschefer, Helena Öfverström, Ekonomistyrning om mått, makt och människor, Karin Holmblad Brunsson. 5 Ledning och förståelse Ett kompetensperspektiv på organisationer, Jörgen Sandberg och Axel Targama. 6 Från kollega till chef, Lis Vibeke Kristensen och Anne-Marie Thalund. 7 Psykodynamiska perspektiv på ledarskap, Lars Johan Clemedson. 8 Om konflikter hemma och på jobbet, Barbro Lennér Axelson och Ingela Thylefors. 9 Snälla flickor får inte chefsrummet, Lois P. Frankel typer av chefer - och vad de säger till psykologen. Mattias Lundberg och Anders Wahlberg.

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare

Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare Problembild Vården behöver fler duktiga, motiverade och kunniga ledare. MEN - många unga läkare tappar intresset

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

SYLFs policy om. Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap

SYLFs policy om. Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap SYLFs policy om Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap Mars 2007 Sammanfattning SYLFs åsikt är att läkarkåren som besitter den högsta medicinska kompetensen har ett ansvar för att leda

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning

Gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Kerstin Jungstedt Gemensamma riktlinjer 1 (6) Gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning Inledning Stockholms läns landsting har gemensamma

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Det finns dock anledning att komplettera de olika skrivelserna med ett tydligare medarbetarperspektiv, parallellt med chefsperspektivet.

Det finns dock anledning att komplettera de olika skrivelserna med ett tydligare medarbetarperspektiv, parallellt med chefsperspektivet. Stockholm 170217 Svenska Företagsläkarföreningen (SFLF) tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på Läkarförbundets viktiga remiss Förslag till vision och handlingsplan i frågan om läkaren som

Läs mer

Chef i RK. Policy för chefsförsörjning i Regeringskansliet

Chef i RK. Policy för chefsförsörjning i Regeringskansliet Chef i RK Policy för chefsförsörjning i Regeringskansliet Attrahera, rekrytera och utveckla chefer Målet för Regeringskansliets verksamhet är att vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20161109-20161110 Region Örebro Örebro UP Sjukhus Ort Klinik Gunnel Löndahl och eatrice Pontén Inspektör Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier på operativ och strategisk nivå Utveckling av chefskapet i Göteborgs Stad är en strategiskt viktig fråga. Synsättet präglar stadens arbete

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

Allmänläkare som verksamhetschef

Allmänläkare som verksamhetschef llmänläkare som verksamhetschef Är det något som vi allmänläkare skall ägna oss åt eller skall vi överlåta det till andra? Ledarskapets betydelse för verksamheten har varit föremål för mycket diskussion

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning. Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar. Cheferna och arbetsmiljön. Cheferna om ledarskap. Cheferna om karriären

Innehåll. Sammanfattning. Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar. Cheferna och arbetsmiljön. Cheferna om ledarskap. Cheferna om karriären Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar Cheferna och arbetsmiljön Cheferna om ledarskap Cheferna om karriären Om undersökningen Chefsservice för ingenjörer 3 4 5 9 16 19 20 Sveriges

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-12-01 Vårdcentralen Löddeköpinge Klinik Kävlinge Ort Kerstin Ermebrant och Ulf Eklund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Ledarskaps-ST. l ä g e s r a p p o r t v å r e n 2 0 1 1

Ledarskaps-ST. l ä g e s r a p p o r t v å r e n 2 0 1 1 Ledarskaps-ST l ä g e s r a p p o r t v å r e n 2 0 1 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Projektledningens rapport...4 2.1 Arbetssätt...5 2.2 Effekter...5 2.3 Ekonomi...5 2.4 Fortsatt arbete...6

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-09-26 Västmanlands sjukhus Västerås Rehabiliteringsmedicin Sjukhus Ort Klinik Carin Persson & Wolfram Antepohl Inspektörer Gradering A

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Storträff för ombud Linköping 2014-03-25 och Norrköping 2014-03-27

Storträff för ombud Linköping 2014-03-25 och Norrköping 2014-03-27 Storträff för ombud 2014-03-25 och 2014-03-27 RAK - Rätt Använd Kompetens Vad betyder RAK för dig? : Rätt person på rätt plats/rätt uppgift/gör rätt saker Den med mest adekvat kunskap gör jobbet Utbildning

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN

VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN ÄR UTBILDAD FÖR KLINISK VERKSAMHET? Henrietta Arwin Henrietta.arwin@vgregion.se ST-läkare allmänmedicin Lerums vårdcentral/ledarskaps-st VGR Handledare: Robert Eggertsen, distriktsläkare,

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress:

Läs mer

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting En sammanfattning Anders Bro Örebro läns landsting 250 olika yrkeskategorier Ca 8 800 medarbetare Verksamhet i hela länet Flera kommande bristyrken

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Verksamhetschef och läkare

Verksamhetschef och läkare FOU Projektarbete 2011 Verksamhetschef och läkare Går det att förena? Marcel Aponno ST-läkare VC Kusten Ytterby marcel.aponno@ptj.se Handledare: Robert Eggertsen 1 Sammanfattning 1997 försvann chefsöverläkarbegreppet

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Helheten. Ja! Kanske lite för lite om hur vi kan arbeta med hälsosam arbetsmiljö, en tydligare röd tråd mellan vår hälsa och patientens hälsa.

Helheten. Ja! Kanske lite för lite om hur vi kan arbeta med hälsosam arbetsmiljö, en tydligare röd tråd mellan vår hälsa och patientens hälsa. Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Ja! Medlemstilltal Om vi inte arbetar mycket med detta och själva är engagerade och är ledare kommer det vara svårt att implementera. Vi måste

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Förord. Stockholm i september 2006

Förord. Stockholm i september 2006 AT-ranking 2006 Förord Det är nu sjunde året i följd som SYLF genomför en ranking av landets platser för allmäntjänstgöring (AT). För första gången betygsätter vi i år ett utländskt sjukhus, Ålands centralsjukhus.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP U UTVECKLING OCH LÄRANDE H HÄLSA OCH ARBETSGLÄDJE V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP D DELAKTIGHET OCH GEMENSKAP K KOMMUNIKATION OCH MÖTESER ETT VERKTYG FÖR ARBETSMILJÖ- OCH

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU

Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU Caroline Molinder, Mattias Fägerlind & Sigrun Einarsdottir Bakgrund Lönesättning och modeller för detta är något som engagerar medarbetare.

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät. Välkommen till 2009 års ledarenkät!

Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät. Välkommen till 2009 års ledarenkät! Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät Välkommen till 2009 års ledarenkät! Ledarenkäten genomförs i syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna

Läs mer

Interna utbildningar. Vittra 2014/2015. VITTRA

Interna utbildningar. Vittra 2014/2015. VITTRA Interna utbildningar Vittra 2014/2015 Intro för nya medarbetare Som ny medarbetare i Vittra ska man få ett fint mottagande. I Vittra skapar vi det mottagandet både lokalt och centralt. Handledning på enheten

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013 Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013 1 (10) Sida Johan Jag heter Johan och jag arbetar med säkerhets- och brandskyddsfrågor på SSG, Svenska Stålgruvan AB. Jag träffade en del av er förra året på konferensen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer