HALLANDS KONSTMUSEUM Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1 HALLANDS KONSTMUSEUM Verksamhetsberättelse 2011

2 Omslagsbild: Ur utställningen Ockie Nidsjö

3 Inledning Nu heter vi Hallands Konstmuseum! Med namnbytet ville vi markera att den stora förändringen av länsmuseiorganisationen är inledd. Arbetet med att styra om museets organisation, så att den bättre skall kunna matcha framtidens krav, är stort och det kommer att ta några år att stöpa om kompetens och arbetssätt. Målmedvetenheten är dock stor. etablera en fungerande arbetsmodell med samtliga kommuner i Halland efter vars och ens förutsättningar bli en aktiv part i flera transregionala och internationella samarbeten förankra ett av huvudmännen accepterat utbyggnadsprogram för Hallands Konstmuseum etablera en ny strategi för museets publika arbete vad avser såväl konst som kulturhistoria utveckla inköpspolicyn gällande Svea Larsons donationsfond förankra en fortsättning av samarbetet med Laholms kommun avseende Teckningsmuseet succesivt höja besökstalen med 5%/år Verksamhetsmål 2011 Hallands Konstmuseum ska: Renoveringsarbetena på museet kom igång och vårt sedan länge efterlängtade café öppnade under försommaren. Under hösten konstaterade två konsulter att det krävs investeringar i miljonersklassen bara i säkerhets- och klimatåtgärder om vi skall kunna uppfylla kraven för inlån från de stora institutionerna. Utan stora åtgärder - inget fullgott Konstmuseum alltså. Halmstads kommun startade under året ett arbete med målet att utröna om delar av byggnadsbeståndet på Örjanskolan kan ställas till Hallands Konstmuseums förförfogande för magasin, verkstäder och kontor. MÅL Inför 2011 uppsattes följande mål Strategiska mål Hallands Konstmuseum ska: genomföra och sprida budskapet om verksamhets och namnbytet för Hallands Konstmuseum starta café med uteservering förbättra den fysiska tillgängligheten till museets verksamheter producera en ny basutställning med fokus på folkkonst konsthistoria anställa en verksamhetsledare för Resurscentrum Konst etablera MU-avtalet som en grund för museets samarbete med utställande konstnärer förstärka integrationen mellan museiverksamheterna i Halmstad och Laholm ta fram policy och rutiner för utlån ur samlingarna handla upp ett nytt databassystem för samlingarna i samverkan med Region Halland etablera Resurs Konst 1

4 Måluppfyllelse När målen för 2011 formulerades var fortfarande mycket osäkert kring den framtida organisationen. Trots det är många av dessa mål uppfyllda såsom: Konst i Halland som resurscentrum är knutet till museet Verksamhetsledare är tillsatt genom samarbetet med Region Halland Kontakterna med kommunerna utvecklas kontinuerligt Databassystemet är upphandlat Caféet och butiken är öppnad under året, dock kommer inte utomhusserveringen att kunna starta innan omsättningen tillåter större bemanning Tillgängligheten har delvis förbättrats och förbättrats ytterligare med att ny hiss med dörröppnare installeras under 2012 Samarbetet mellan Laholm och Halmstad ökar för varje år Några kunde inte genomföras fullt ut: Mu-avtalet är inte genomfört till sin helhet, delvis beroende på att vi under året inte ställt ut någon samtida konstnär. På Tecknings - museet i Laholm är resurserna ännu så begränsade att det inte medges en full anslutning till MU-avtalet Folkonstutställningen har inte kunna färdigställas på grund av tidsbrist Målet att öka besökstalen har inte uppfyllts ORGANISATION Under 2011 presenterade Hallands Konstmuseum museets förslag till utvecklingsplan. Här skissas framtida inriktning och behov. Beslut fattades om att samla museets verksamheter under fyra områden: Konst och Konstbildning Konst i Halland regional utveckling Samlingar Kulturarv Halmstad Denna indelning har redan iståndsatts och verksamheten redovisas under dessa rubriker här nedan. BOLAGSBILDNINGEN Överflyttningen av verksamheten till AB Hallands Konstmuseum kunde inte genomföras under året då tillsynsmyndigheten inte godkänt den ändring av stiftelsens stadgar som krävs. Dessutom har man från tillsynsmyndighetens och Kammarkollegiet påpekat att även den nu rådande organisationen strider mot stiftelsens stadgar. CRESCO Under 2,5 år har museet ingått i ett projekt finansierat av ESF (Europeiska Social Fonden) kring verksamhets-, organisations- och kompetensutveckling. De andra medverkande organisationerna har varit Västarvet som organiserar verksamheter inom natur- och kulturarvssektorn i Västra Götaland, Östergötlands läns museum, Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Hallands Kulturhistoriska Museum i Varberg. Totalt omfattar dessa organisationer 550 medarbetare placerade på ett 20-tal arbetsställen. Medarbetare har beretts många tillfälle till kompetensutveckling som också utnyttjats i hög utsträckning. Investors i People I projektet ingick också en möjlighet att bli certifierade som IIP-organisationer. IIP står för Investors in People. På IIP:s hemsida säger man bland annat: Investors in People är en evidensbaserad metod och standard för ständig förbättring. Den är nu erkänd som ett ledande managementverktyg för utveckling av företag och deras kvalitet och är den enda standarden som är både medarbetarorienterad och verksamhetsorienterad. Vid en inledande test år 2009 konstaterades att det fanns många saker i vårt sätt att arbeta och i vår organisation som behövde åtgärdas. Efter detta har många förändringar gjorts med målet att vi i slutet av Crescoprojektet skulle kunna nå ända fram till att bli en godkänd IIP-organisation. I den sista utvärderingen föll allt väl ut och vi erhöll certifieringen som en IIP-organisation. Ytterligare 5 museer klarade certifieringen medan ungefär lika många får fortsätta arbeta ett tag till. I fortsättningen kommer vi att fortsätta arbeta i enlighet med IIP:s modell för att ständigt sträva efter att förbättra såväl kompetensen hos personalen som museets organisation och verksamhet. 2

5 Verksamhet 2011 var första året då vi fungerar som Hallands Konstmuseum. Som en följd revs alla kulturhistoriska utställningar. I samma veva byggdes nytt café och butik. Med caféet har vi äntligen skapat en plats där besökarna kan sitta ner, samtala och bara ta det lugnt. Det är många besökare som visat stor uppskattning över detta. Samtidigt har butiken kunnat utvecklas och moderniseras till sitt innehåll. En tydligare inriktning mot konsthållet är också för handen. Under avsnittet Konst och Konstbildning insorteras också verksamheten vid Teckningsmuseet i Laholm som också redovisas i en egen verksamhetsberättelse. En allt viktigare del i museets verksamhet är att vara på plats ute i Halland. Vi försöker hitta olika verksamheter som kan tas i anspråk i de olika kommunerna. Samtidigt kan konstateras att det inte är lätt att hitta lämpliga lokaler för att t ex skicka runt vandringsutställningar med känslig och dyrbar konst. I dag görs säkerhetsproblemen alltmer påminda både vad avser klimat som stöld och skadegörelse. Ett sätt att finnas på plats i de halländska kommunerna är vårt projekt att med hjälp av Svea Larsons donationsfond placera offentliga skulpturer i varje halländsk kommun. Först ut blev en skulptur av Pål Svensson som placerades i Getinge, där Svea Larsons en gång föddes. Den invigdes i samband med att Getinge Samhällsförening genomförde sitt nationaldagsfirande i Broaparken i Getinge den 6 juni. Vernissage med invigning av café och butik KONST OCH KONSTBILDNING Inledning Under området hittar man all utställningsverksamhet, program och pedagogik samt entré, reception och café. Vår utställningsverksamhet har flera bottnar. Man ska hitta de regionala samarbetena, man skall kunna se enstaka regionala konstnärskap som i utställningsserien 22 m 2, man skall kunna ta del av trender, som när vi lyft fram utställningar med foto. Man kan hitta nationella eller internationella inslag samt sist men inte minst skall vi ge plats åt och uppmuntra ungas skapande. Olle Baertling i Halmstad Sedan ett tiotal år finns ett samarbete mellan Baertlingstiftelsen, Halmstads kommun och Högskolan i Halmstad där målsättningen är att förse högskolans område, som förövrigt heter kv Baertling, med en sammanhållen utsmyckning bestående av originalkonstverk eller kopior av konstverk som Olle Baertling skapat. Under hösten 2011 beslutade Halmstads kommuns kulturnämnd att uppdra åt Hallands Konstmuseum att fortsättningsvis hantera alla kontakter med koppling till Olle Baertling och Baertlingsstiftelsen för kommunens räkning. Samarbetet har goda möjligheter att utvecklas ytterligare under de kommande åren. 3

6 Utställningar Hallands Konstförenings vårsalong Traditionsenligt genomfördes Hallands Konstförenings jurybedömda vårsalong på museet. Av ca 700 inlämnade verk kom ca 50 igenom juryns bedömning. I utställningen visades även verk av inbjudna tidigare stipendiater: Jan Åberg, Annmari Olsson, Susanne Vollmer, Martin Dahlqvist och Eva Göransson-Apelqvist. Ockie Nidsjö Den alldeles för tidigt bortgångne Ockie Nidsjö var en mångfacetterad kulturpersonlighet inom flera konstområdet. Hans konstnärskap tog sig uttryck inom såväl måleri som poesi och musik. Under ett tiotal år var han också verksamhetsledare vid Fria Målarskolan i Halmstad. För att hylla denne konstnär har Ockieklubben, eller Föreningen Ockie Nidsjös vänner och ovänner under några år arbetet med att sammanställa mycket av det material som Ockie lämnade efter sig. I en slösande vacker bok med uppskattande förord av Konstakademins ständiga sekreterare Susanna Slöör presenterade klubben sin minnesbild av Ockie Nidsjö. I juni öppnade en minnesutställning på Hallands Konstmuseum med målningar som många gånger inte visats tidigare. Här fick Ockies Gubbar en framskjuten plats. Program i anslutning till årets utställningar 17/4 Konst i april Hallands Konstförenings inbjudna stipendiater presenterade sina verk i Vårsalongen. Besökarna bjöds också på workshop med påsktema 9/7 Idiot i landskap Konstnären Mikael Ericson visade utställningen Ockie Nidsjö 16/7 Christina, Agneta och Ockie Konstnärerna och systrarna Göthesson har följt Ockie under fyra decennier. Laholm - Stockholm tur och retur, som studiekamrat, vän och kollega 31/7 Poesins innersta väsen Svenska och internationella artister uppmärksammade Ockie Nidsjös poesi. Därefter visades Ockie-utställningen av Ockieklubben och Irène Karlbom, estradpoet med flera SM-titlar i Poetry Slam. Samarr. Ockieklubben och Internationella gatuteaterfestivalen 17/8 Ockie i helfigur Peter Wahlbeck, komiker och konstnär och Ulf Hansson, konstnär visade utställningen Ockie Nidsjö 4/9 Den improvisatoriska pang-på-rödbetanmetodiken Konstnären Mikael Ericson visade utställningen Ockie Nidsjö Ur Ockie Nidsjö ON VERRA BIEN - Vi får se var titeln på en utställningen med fotografen Christer Strömholm. Strömholm är ju vad man kan kalla en riktig legend inom fotografin och en riktig stilbildare med sina sociala reportage från Europa och i synnerhet Frankrike och Paris. Inträngande studier av queerkultur 50 år innan begreppet kom på modet i Sverige. 21/9 Nytt i samlingen - Åke Göransson Guidad visning av utställningen Tack Svea! med fokus på konstnären Åke Göransson 9/10 Fotografera dina slöjdalster för bloggen Deltagarna lärde sig ta bra bilder för webbsidor och bloggar 4

7 Lennart Olson - fotograf Fotografen Lennart Olsons plats i svensk fotografihistoria är självklar som en i den viktiga gruppen 10 Fotografer. Lennart Olsons konstnärsporträtt och framförallt hans dokumentära gärning kring konstnären Olle Baertling stod i utställningens centrum. Här kunde man också ta del av några av hans dokumentärfilmer som skapades under hans mångåriga gärning för Sveriges television. 19/10 Nytt i samlingen Edvin Öhrström Guidad visning av utställningen Tack Svea! med fokus på konstnären Edvin Öhrström 23/10 Karin Larsson som konstnär Wanja Djanaieff, professor, formgivare och curator till utställningen Stilikonen Karin Larsson berättade om Karin Larssons konstnärliga bana från måleri till textil och inredningsdesign. 12/11 och 30/11 Broderiakademin Broderiakademins hallandsavdelning fanns på plats i caféet och lärde ut hur man broderar fritt ur fantasin under parollen Kan du trä en nål, då kan du också brodera. Ur Lennart Olson Stilikonen Karin Larsson En annan ikon har också funnits på museet under 2011 och det är Karin Larsson. I utställningen Stilikonen Karin Larsson som producerats av Carl Larson-gården i Sundborn med Wanja Djanaieff som formgivare presenterades Karin Larssons livsverk, och det är ett livs- och konstnärskap som 100 år efter sin tillkomst står sig starkt. 13/11 Vårda vintage Vintage-experten och krönikören Monica Nordlund har över 40 års erfarenhet av kläder och klädvård. Från att för egen del hitta fina och unika kläder har det blivit en mission för henne att rädda de gamla kläderna och sprida kunskap om hur vi bäst bevarar dem /11 Landskapssömmar förr och nu Under två dagar fick deltagarna i denna kurs prova på olika landskapssömmar. Det traditionella sättet lärdes ut och inspirerade till att skapa nya versioner. Samarr. Slöjd i Halland 27/11 och 11/12 Karina jul Under två eftermiddagar bjöds det på julpyssel med inspiration från de vackra textilierna i utställningen om Karin Larsson, musik och Karins pepparkakor i caféet. Årets programutbud på museet har också bestått av guidade visningar, vetenskapscaféer, konstquiz, filosoficafé, ljusstöpning och lovaktiviteter. Ur Stilikonen Karin Larsson 5

8 Andra inslag Barn och unga som skapar måste ges möjlighet att visa sina saker även utanför sina egna dagliga arenor som skola, dagis eller kulturskola. Därför försöker vi skapa sådana möjligheter på Hallands Konstmuseum. Vår hörsal är ett bra och användbart redskap i den satsningen. Samtidigt skall balansen mot det professionella bestå. Man varken skall eller kan jämföra barns och amatörers skapande med det som tillkommer i ett yrkesmässigt skapande. Konstig Konst En utställning inspirerad av surrealism och Halmstadgruppen där klass 9A och 9B Stenstorpsskolan, Halmstad visade resultat från sitt arbete. CLAVIS Clavis är ett projekt där psykiskt funktionshindrade ges möjlighet att utveckla sina konstnärliga sidor. Under rubriken CLAVIS - delaktighet i samhället ställde Nyckelgruppen inom Clavis ut i museets hörsal. Halmstads Kulturskola Elever från Halmstads Kulturskola hade sin årliga exposé i hörsalen. De fyra elementen Eketånga Montessoriskolas elever tolkar de fyra elementen i glas. Fantasi och kreativitet En utställning gjord av förskoleklasserna på Furulundsskolan i Halmstad. Barn och unga Mot barn och unga riktas mycket av museets pedagogiska insatser. Under året har 2700 barn deltagit i någon form av kvalificerad pedagogisk aktivitet på museet. Av dessa har ca 300 genomfört sitt besök med hjälp av den resesubvention som Region Halland delar ut. Villkoret för att man skall kunna använda denna är att man besöker en anläggning utanför sin egen kommun. Totalt sett har antalet barn och unga som nyttjar de pedagogiska satsningarna minskat från ca 3500 år 2010 till ca 2700 år Orsaken står troligen att finna i museets övergång till att bli ett renodlat konstmuseum samt naturligvis att vi haft stängt under nästan tre månader. Av erfarenhet vet vi att det är lättare att nå skolan med det kulturhistoriska utbudet. Detta manar oss att i framtiden stärka insatserna för nå fram till skolan med de konstpedagogiska programmen. I utvecklingsplanen presenterades några förslag till samarbeten med Halmstads kommun kring dessa frågor. Ett av förslagen löd: De pedagogiska insatserna mot barn och unga samt skolan bör utvecklas gemensamt med målet att uppnå långsiktiga effekter på elevernas och skolans utveckling genom ett kontinuerligt bruk av konst- och konstinstitutioner Det arbetet hoppas vi kunna sätta igång under Museiklubben Sedan hösten 2010 finns en Museiklubb på Hallands Konstmuseum som vänder sig till barn mellan 7-9 år. Under ledning av en museipedagog träffas de vid fyra tillfällen per termin (1 gång/månad). Vid varje träff ägnar de sig teoretiskt och praktiskt åt ett tema som hänger samman med museets verksamhet. Under året har de bland annat besökt Hallandsgården och provat på trä- och textilslöjd, gjort animerad film, tittat närmare på fotokonst och fotograferat, träffat en arkeolog, lärt sig mer om hur Eketånga Montessori 6

9 vi jobbar med våra samlingar i magasinet och praktiserat receptkonst. Museiklubben är mycket uppskattad av både barn och föräldrar och hösten 2011 startade en ny grupp parallellt med den första, som i sin tur går sin fjärde och sista termin våren Museiklubben på Hallandsgården Konstsagor Hallands Konstmuseums konstsamling var hösten 2011 utgångspunkt för det pedagogiska programmet Konstsagor riktat till förskolorna Guldfisken och Dragonen (avd. Hönan) i Halmstad. Under åtta veckor användes museet som en kreativ och spännande lärmiljö för att väcka nyfikenhet för konst och bildkommunikation. Genom gåtor om olika konstverk och lekfulla upptäcktsfärder tränade barnen bildseende och förmåga att beskriva och uttrycka vad de såg. Varje tillfälle inleddes med en kort stunds samtal kring det barnen sett. Fantasifulla kommentarer utgjorde sedan grunden till deras egen Konstsaga. Efter konstsamtalet följde en praktisk workshop som knöt an till tekniken i det aktuella konstverket. Barnen fick då själva och med viss handledning av konstpedagogen pröva tekniken och skapa egna bilder och skulpturer. Teckningsmuseet i Laholm Hallands Konstmuseums ansvar för Teckningsmuseet i Laholm avverkade sitt andra år Redan under det första året av detta samarbete återfick museet mycket av laholmsbornas förtroende. Denna trend fortsatte under 2011 samtidigt som kvaliteten i verksamheten höjdes betydligt. Förutom en rad uppmärksammade utställningar kompletterade verksamheten med en fyllig programverksamhet där egna initiativ kompletterades med program initierade av kulturskolan i Laholm. Verksamheten i Laholm presenteras också i en fylligare separat sammanställning riktad till Laholms kommun. Utställningar Sammanlagt fem större separata utställningar visades med inbjudna konstnärer. Programmet har visat konstnärer ur olika perspektiv där ålder- genus- samtida- eller klassiska- uttryck, illustratörer och designers, visats med olika tekniker o möjlighet för pedagogiska program. Olika tilltal för såväl barn/ unga som vuxenpublik har även spelat roll i urvalet. Under sommaren 2011 visades ett av de stora internationella namn, som nu tar plats i konsthistorien: Jorinde Voigt. Den sistnämnda stora separatutställningen krävde en stor del av museets resurser gällande tekniska insatser, budget, samt kontakter mot galleri och privata samlare. En sådan stor utställning gör man högst vart femte år med de resurser som museet nu har. Belöningen ligger i att Teckningsmuseet nu införlivas i de stora internationella sammanhangen genom utställarens CV, genom museets egen utställarhistoria, samt genom de kontakter som skapats med gallerist och större privata samlingar, vilket ger möjligheter till fler samarbeten. Fyra mindre samlings- och foajéutställningar visades också. Två av de sistnämnda innehöll verk ur Teckningsmuseets egen samling och en visade en inbjuden konstnär. Fyra utställningar skedde i samverkan med andra institutioner; Inlån från Teater Halland, Dansmuseet i Stockholm och Hallands Konstmuseum. Pedagogik Under 2011 har museets pedagogiska satsning utökats. Många fler elever har tagit del av museets pedagogiska verksamhet, totalt 1600 elever vilket är en ökning med 60% från Till stor del motiveras denna ökning av den uppmärksammade projektsatsningen på animationspedagogik som finansierades genom ett särskilt projektanslag från Region Halland. Flera animerade filmer som barnen gjort kan man hitta på Youtube. Besökstalen Besökssiffrorna på Teckningsmuseet i Laholm ökade från 7000 till 7500 under året, en ökning med ca 7%. Barn och unga i någon form av kvalificerad undervisning på museet ökade med 60% från 1000 till Den ökningen beror till största delen på projektet Teckna i Tiden där museet kunnat erbjuda en extra pedagogisk resurs. 7

10 KONST I HALLAND Bakgrund och organisation Under 2011 beslutade Region Halland att de i Hallands Kulturplan presenterade planerna på ett Resurscentrum för Konst skulle iståndsättas inom Hallands Konstmuseum. Konstresursverksamheten heter nu Konst i Halland, då detta på ett enkelt sätt återspeglar det regionala samarbetet mellan regionorganisationens konstutvecklingsuppdrag och Hallands Konstmuseums regionala konstuppdrag. För publik och konstaktörer är det också lätt att hitta den gemensamma portalen där verksamheten återspeglas och tillgängliggörs. Inledningsvis anslogs :-, därefter tillkom också det av Kulturrådet beviljade bidraget på :-. I ursprungsplanerna för konstresurscentret fanns en tanke att anställa en ny verksamhetsledare. Efter diskussioner mellan Region Halland och Hallands Konstmuseum beslutades att istället välja den oortodoxa vägen att den av Region Halland anställda utvecklaren inom konstområdet, Anne Lang, också blev verksamhetsledare inom Konst i Halland. Därutöver är verksamheten fast bemannad med 25% av den regionala samordnaren vid Hallands Konstmuseum. Dessutom tillkommer 10% informatör via Hallands Konstmuseum. Det skall noteras att vi på detta sätt lyckas behålla det naturliga samarbete som under 10 år funnits mellan konstkonsulentens verksamhet och Länsmuseet Halmstad. I enlighet med Kulturplanen och Hallands Konstmuseums utvecklingsplan skall Konst i Halland arbeta med följande områden: Stöd och samverkan ska ge konstens aktörer bättre och mer effektiva möjligheter att utvecklas tillsammans Projektutveckling och projektverksamhet ska ha tydliga mål Kompetensutveckling för viktiga målgrupper ska förstärka kunskapen och detta i sin tur leda till en bättre diskussion om konstens möjligheter Vidgade vyer ska ge metoder och stödformer för utbyte med andra regioner och nationer. Nya regionala rum för konst ska utveckla fysiska och interaktiva mötesplatser där människor kan ta del av konst i många skilda former Det fortsatta arbetet kommer att inrangeras under dessa fem huvudtitlar. Verksamhet 2011 Konst i Halland har sedan länge upparbetat goda relationer med sektorns aktörer i Halland genom nätverksarbete, projektsamverkan och i arbetet med barn och unga. Med aktörerna menar vi då konstnärer, konsthallar och museer, pedagoger och utbildare. En av grundpelarna är att detta samarbete skall bibehållas och utvecklas. Kontaktdag I samverkansmodellens anda bjöds ovan nämnda aktörer 29 april 2011 in till en första årligen återkommande kontaktdag där olika seminarier, föreläsningar och möjligheter till diskussioner ska finnas. Under dagen 2011 diskuterades den fortsatta utvecklingen av verksamheten och vilka önskemål och behov som fanns, tillsammans med 100-talet konferensdeltagare. Samtalsledare under denna dag var Arne Leeb som bland annat jobbat inom MUkampanjen i Sverige. En tanke vi arbetar med är att låta dessa årliga plattformsmöten fungera som en levande verksamhetsplanering inför framtiden. Vår erfarenhet är att öppenhet och deltagande samt påverkansmöjligheter är viktiga ledord för att kunna genomföra en fungerande samverkansmodell framöver. Webbportalen Konst i Halland är informationsnavet för Konst i Halland. Här hittar man konstutövarna och det övriga konstlivet i Halland. Under 2011 har portalen kontinuerligt uppdaterats och under 2012 utvecklas den ytterligare för att återspegla konstresursverksamheten. Konstföreningar Konstföreningarna är en ofta bortglömd kraft i regionernas konstliv. Genom ett samarbete med Hallands Bildningsförbund genomfördes en förstudie kring Konstföreningarna i Halland. En enkät skickades ut till drygt 150 adresser och svar kom in från ca 20 föreningar. I enkäten ges en översiktlig bild av medlemstal, inköpssummor, ålder på medlemmar mm. 8

11 Det konstateras i undersökningen att det finns fog för att göra en djupare analys och ta reda på trenderna för arbetsplatskonstföreningar, hur många de verkligen är och hur man gör sina inköp. Gynnas de regionala konstnärerna eller görs inköpen på andra sätt? Konsthallen i Hishult Konsthallen i Hishult är en Hallands mest kreativa institutioner som står under ständig utveckling. Under ett antal år har förberedelser gjorts för att iståndsätta ett Land Art-projekt i anslutning till kyrkan och Konsthallen. Konsthallen har erhållit :- i stöd för ett samarbete med den danske konstnären Michael Hansen. Målet är att i anslutning till firandet av 400-års jubileet över Freden i Knäred år 2013 i Laholms kommun, inviga konstverket samt att också ha ett danskt/svenskt utbyte där bland annat en utställning och ett större verk av Per Kirkeby kommer att ingå. Graffiti som positiv kraft Under några sommarveckor genomfördes projektet Graffiti som positiv kraft i centrala Halmstad. På Bastionen vid Norre Port i Halmstad uppfördes graffitiplank för denna konstart. Totalt har ca 500 personer varit på plats och prövat på att måla med hjälp av ett 20 tal ungdomsvolontärer som handlett workshop, arrangerat konserter, samt hållit området skräpfritt och fritt från vandalism. Konst i Halland har bidragit med :- till projektet. En tredje del i programmet kring internationella utbyten innefattar mobilitet och nya platser för konstutställningar. Här finns stora möjligheter att koppla samman ex. EU-projektet In Site samt samarbeten med initiativ från fria aktörer, konstarrangörer m.fl. På sikt ser vi intressanta utvecklingsmöjligheter där fler konstformer samverkar kring Residence verksamhet i Halland. Harp Art Lab Konstnären Mikael Eriksson genomför en stor satsning i Harplinge genom att bygga om en stor väderkvarnen till Harp Art Lab där ett konstcenter etableras och kvarnen själv görs om till ett gigantiskt ljudkonstverk. Verksamheten har i sitt initialskede erhållit ca :- och ska på sikt innefatta möjligheter till Artist in Residence-boende med ateljéoch utställningsmöjligheter för gästande konstnärer, samt möjligheter till arrangemang för olika konstformer. I fortsättningen kommer verksamheten att erhålla :-/år under som del i ett större Leaderprojekt med Harp Art Labs idéer i centrum. SAMLINGAR Samlingar är kärnan i hela museets verksamhet. Utan samlingar - inget museum. Samtidigt gör samlingarna inget väsen av sig i sina magasin, de drar inga publikskaror på egen hand men är ändå så viktiga för verksamheten. Samtidigt förorsakar de verksamheten en hel del bekymmer genom stora kostnader som genereras för magasinsytor och för vård och omsorg. Artist in Residence Curatorn Anna Johansson från Varberg har varit anställd tre månader för att utreda förutsättningarna för ett kommande Artist in Residence-program i Halland. Det förslag som presenterades landar i dels ett program där vi erbjuder halländska konstnärer vistelsestipendier i Hackney/London och La Plata/ Argentina utanför Buenos Aires. Detta startar under 2012 och blir en första pilotstudie i hur sådana vistelseprogram kan utformas. Samtidigt påbörjas ett program där vi kommer att ta emot konstnärer utifrån. Under 2012 bjuds den internationella konstnären Sigrid Holmwood in för att påbörja ett samarbete med Hallands Konstmuseum inför en kommande utställning. Hon fanns bland annat representerad på Saatchi Gallery i London, dit museipersonalen åkte på studieresa 2010 och då upptäckte hennes samtida grepp med bl a halländska bonadsmålningar som utgångspunkt. Ur museets samling Samlingarna vid Hallands Konstmuseum består av dels konst dels kulturhistoriska samlingar samt arkiv. Genom förvandlingen till Hallands Konstmuseum kommer arbetet med de kulturhistoriska delarna av samlingen att tonas ner även om vi fortsättningsvis skall ha ett ansvar för lokalhistoria i Halmstads kommun. 9

12 Diskussionerna om hur arkeologisamlingen skall hanteras framöver har påbörjats. I dagsläget förefaller det mest rationellt att denna förs över till Hallands Kulturhistoriska museum med undantag för de delar som kan knytas till vårt lokalhistoriska ansvar. En central fråga i utvecklingsplanen är överförandet av de ekonomiska medel stiftelsen har för föremålsvård till de båda museerna. Museerna i Varberg och Halmstad har en gemensam syn i dessa frågor. I samband med den stora utställningen med Ockie Nidsjös konstnärskap 2011 kunde en mindre kollektion på fem verk köpas in och dessutom två vänporträtt av konstnärskollegorna Mikael Ericsson och Fruls Tilpo. Inköpet av halländska verk av Ragnar Sandberg från en privat samlare avslutades med ytterligare ett verk. Däri ingick också en teckning av Åke Göransson och en mindre målning av Ingeborg Westfelt Eggertz. PrimusNett Under sommaren påbörjades det stora arbetet med att föra över all information från vår nuvarande databas för föremål, konst och bilder till en ny. Arbetet görs tillsammans med leverantören KulturIT i Norge. Totalt är det ca poster med information och bilder kopplade till dessa poster som skall föras över till den nya databasen. Arbetet kommer att vara avslutat under första halvåret Då har vi ett fullt modernt databassystem som också kan arbeta mot de nya medierna som t ex mobiltelefoni. Förvärv kulturhistoria 2011 HM Bonadsmålning, Knäredsbonad. HM Mönsterbård, Sunnerbo, på återanvänt papper med anteckningar på baksidan. Gåva av Ingrid Nylander Sandberg i Reftele. HM Skål, ostindiskt porslin Lars Orup 1799 HM a-b två st koppar, ostindiskt porslin monogram Lars Orup, se HM HM a-b Porslinshundar, två st, vita med målad dekor. Magnussonska donationen Olle Ängkvist Ingeborg Westfelt Eggertz Ragnar Sandberg Karl Nordström Nils Kreuger, teckningar Micael Eriksson Hans Hammarskiöld Åke Göransson Ockie Nidsjö Jonas Ellborg Fruls Tilpo Nils Kreuger, målning kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Svea Larsons donationsfond Under 2011 arbetade vi med att förstärka museets samling av äldre halländska verk inför en planerad utställning med Varbergsskolan. I samlingen saknades till exempel halländska verk av Karl Nordström, en lucka vi kunde täppa till under året. Vi kunde också förvärva flera verk av Nils Kreuger, bland annat en större målning med motiv Varbergs fästning i vinterstorm, som varit i samma familjs ägo sedan Nils Kreuger, Varbergs fästning i vinterstorm Inköpet av kollektionen av Olle Ängkvist fortsatte med ytterligare ett köp av 30 verk. Med det avslutas inköpen och en större utställning öppnar i juni

13 KULTURARV HALMSTAD Under Kulturarv Halmstad samlar vi allt det arbete som riktas mot vårt lokalhistoriska uppdrag Kulturhistorisk pedagogik Stadsvandringar Friluftsmuseet Hallandsgården Digitaliseringsenheten Bildstationen Kulturhistoriska samlingar Stadsvandringar Stadsvandringarna är en mycket populär programpunkt under sommaren. Dels driver vi en serie på torsdagskvällar från mitten av maj till mitten av augusti, dels gör vi vandringar i samarbete med Halmstad & Co för grupper. Totalt deltog ca 2000 personer. Hallandsgården På Hallandsgården genomför vi små förbättringar varje år. Under de senare åren har ett nytt skyltprogram för husen kommit upp och samarbetet med Halmstad trädgårdsföreningen har lett till en förbättrad skötsel av rabatter, växtlighet och odling. sammanhang. Det förefaller inte rimligt att museet i sin nya skepnad skall lägga stora resurser i form av arbetstimmar och pengar på att underhålla kulturhistoriska byggnader. Förutom kommunens nationaldagsfirande, folkdansgillets midsommarfirande och löpannde aktiviteter i form av visningar och workshops så arrangerades också en speciell dag med proggmusik den 15/7 och en med folkmusik och marknad den 21/8. Stadspedagogik Under året startade arbetet med att skapa en fastare och tydligare ram för vårt stadspedagogiska arbete. Den behöver förnyas och stärkas i framtiden då vi inte längre kan luta oss mot fasta kulturhistoriska utställningar på museet. Målet är att skapa någon form av arbetsmaterial som skall dra nytta av erfarenheter från stadsvandringar med barn genom åren, samt också våra digitala resurser. Dessa stärks nu betydligt genom byte av databas. Detta ger bland annat en långt bättre möjlighet att kring databasen bygga upp resurser som kan interagera med barn och ungdomar. Bildstationen Samarbetsprojektet med Halmstads kommun och Arbetsförmedlingen sysselsätter sju personer med funktionsnedsättningar på halvtid samt 1,25 handledare. Under året har verksamheten i viss omfattning handlat om förberedelser inför konvertering av databasen. Data har städats i nuvarande databas och arbetet med att para ihop listor i det gamla systemet med det nya har löpt under hösten. Föreningen Gamla Halmstads bildskatt har snart digitaliserats till fullo. Numera förvaras denna samling på Hallands konstmuseum. Under året har arbetet fortsatt med att digitalisera Oskarströms hembygdsförenings glasplåtssamling med framför allt Engla Hägertz bilder. Ca 5000 av dessa glasplåtar är skannade. Korrigering av serier i gamla databasen har fortsatt samtidigt som lågupplösta bilder ersatts med högupplösta. De digitaliserade posterna i samlingarna utgörs snart av poster. Under året har Bildstationen besökts av ca 100 personer samt av tre studiebesök från föreningar. Potatisskörd på Hallandsgården Frågan om det framtida ansvaret för byggnaderna på Hallandsgården har påtalats av styrelsen i olika 11

14 Besök och butik Museet förlorar en del besökare jämförelse med året innan. Samtidigt kan konstateras att museet hölls stängt under jan slutet av mars till följd av renoveringen av museet. Samtidigt innebär ändringen av museets verksamhet till Hallands Konstmuseum att några kanske valt att avstå. De grupperna skall vi locka tillbaka genom ett nytt arbetssätt inom vår satsning Kulturarv Halmstad. Det nya caféet och butiken öppnade i juni och vi märker en ökad försäljning. Denna förefaller ha tilltagit under hösten och även efter nyår. HALLANDS KONSTMUSEUM Museet, Hallandsgården, stadsvandringar Totalt Stadsv skolgrupp Stadsv & föredrag Hallandsg skollgrupp Hallandsg Totalt museet Vuxengrupp Skolgrupp Fria barn Fria vuxna Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa

15 LÄNSMUSEET HALMSTAD Länsmuseet, Hallandsgården, stadsvandringar Antal tot Hallandsgården Stadsvabndring Totalt museet Vuxna i grupp Elev i grupp Fria barn Fria vuxna Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa

16 Ekonomi och personal 2011 redovisar vi ett marginellt positivt resultat på :-. Vi kan konstatera att museet har en - om än liten och begränsad - ganska stabil ekonomi. Detta är ett resultat av de besparingar som genomförts under de senaste två åren. Intäkter Stat, kommun och landsting Lönebidrag Entré, försäljning mm Projekt Hyror Räntor Summa Kostnader Personal Lokaler och teknik Utåtriktad verksamhet Samlingar vård och kons Kansli Marknadsföring Avskrivningar Räntekostnader mm Summa Anställda Kvinnor (årsarb) Män (årsarb) Summa Fast anställda Kvinnor Män Summa

17 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 3,38% 2,27% Sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0% 37,49% 32,55% 0% Sjukfrånvaron fördelad efter kön Män 3,51% 3,16% Kvinnor 3,28% 1,66% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori 29 år eller yngre 0,48% år 3,34% 1,52% 50 år eller mer 4,12 3,65% Lön Medellön (vid 100% tj.grad) Kvinnor Män (exkl länsmuseichef ) Medianlön Kvinnor Män (exkl länsmuseichef ) Medelålder Kvinnor 44,47 43,7 Män 48,36 47,7 Alla 46,0 45,2 Antal verifikation Löpande bokf Lev. reskontra Kundreskontra

18 Tollsgatan, Halmstad Tel