Yttrande över Malmökommissionen

Transkript

1 Yttrande över Malmökommissionen Det finns så mycket klokt och så många värdefulla tankar i kommissionens rapport att vi som Folkhögskola och förening i vårt remissvar väljer att fokusera på några få områden där vi tror att vi kan bidra med både förslag och perspektiv. Till att börja med så behöver vi i Malmö, oavsett om vi är tjänstemän inom privat eller offentlig verksamhet, beslutsfattare eller/och föreningsmänniskor, förstå att det finns värden som går utöver myndighets- och kommunala världen, att det finns verksamheter och värden som också går utanför näringslivsvärlden, att det finns verksamheter och värden som går utanför också den privata världen. Förstår vi detta ser vi också pentahelixmodellen som grund för vårt tänkande och vår framtida strategi av hur Malmö skall utvecklas och våra resurser nyttjas fullt ut. Vi behöver förstå att vi lever under våra tillgångar (61% sysselsättningsgrad och mycket, väldigt mycket outnyttjade resurser) 1 av 7

2 Det är, och kommer alltid att vara en nyckelfråga hur och till vad vi nyttjar våra resurser. Hur vi skapar motivation. Hur vi inspirerar. Inte minst hur vi organiserar. Hur vi kommunicerar. Resurser ser vi oftast som enbart pengar i allt för många sammanhang. Vi behöver vidga vårt perspektiv kring detta och också inkludera organisering, engagemang och passion på nya sätt. Det finns så mycket vilja att vara delaktig, att göra gott, och detta är värden som Malmö stad behöver hitta vägar för att stödja (inte styra) på ett smakligt och värderingsmässigt bra sätt. Malmö skiljer ut sig från de flesta andra städer i Sverige genom att det finns en bild som växt fram om att vi är lite mera toleranta, har lite mera utrymme för entreprenörskap, spännande kulturverksamheter för att nämna något. Förhållningssättet som ledningen haft och har -- att inte reducera medborgarskapet till att vara en kund -- är ett annat odelbart värde som betyder en hel del. Malmö är inte heller utifrån ledningens perspektiv ett varumärke utan ett kännetecken och en symbol som ska representera staden som helhet. Vi kan också referera till Robert Putnam, statsvetaren som för några år sedan besökte Malmö och då återknöt till sina resonemang om behovet av ett större vi (a greater we), behoven av nätverk och sammanhållning. Två jämförelser, en slutsats/ett förslag och en fundering Kommer jag som ambitiös företagare och söker orientera mig om vad Malmö har för möjligheter för mig att etablera en verksamhet i staden, så möts jag av intresse och nyfikenhet på näringslivskontoret. Jag får stöd och får av speciella tjänstemän (lotsar) hjälp med vägar in i de kontakter som jag och mitt företag behöver. Kommer jag och mina vänner med en underbar verksamhetsidé och går till Fritid Malmö, så möts jag ibland av misstänksamhet 2 av 7

3 och krav på kontroll. Det finns få dynamiska dimensioner i detta möte, eftersom enhetens mandat är alltför begränsat. Vi lever i en tid där samspelet, samverkan och eventuellt samskapandet betyder mer och mer för utvecklingen av både värdefulla vardagsaktiviteter och framtagandet av långsiktiga strategier. Åter till huvudfrågan: Hur nyttjar vi våra resurser på bästa sätt? En ny enhet för civilsamhället (civic society desk, CSD) till en kostnad av omkring 20 miljoner per år skulle kunna fylla luckan som finns och sätta Malmö på kartan som föregångare vad gäller att stärka medborgarskapet. Här skulle kunna rymmas: - samverkanskompetens - kommunikationskompetens - kontakter forskning/utveckling - ESF- expertis Syfte: Bygga socialt kapital, stödja ungdomars integration, samverkan, mobilisering och synliggörande. Värdet av det fria och frivilliga i Malmö är ovärderligt. Vi behöver ställa oss frågan: Vad skall Malmö stad göra själv? Vad skall göras i samarbeten och partnerskap? Situationen nu för Jobb Malmö kan nog ses som ett av flera tecken på att man inom Malmö behöver skapa organisationsformer som bättre inkluderar övriga delar av samhället. Ser vi på vad en satsning på en enhet för samverkan med civilsamhället skulle kunna tillföra Malmö i rena pengar varje år som payback på budgetposten, så kan vi bara genom att titta på EU-projektmedel, medel till folkhögskor för kortutbildade och andra statliga medel för t.ex. stöd till samlingslokaler, ekonomiskt räkna hem satsningen, men den stora vinsten och det värdefulla finns inom stärkandet och byggandet av socialt kapital. 3 av 7

4 Vi skall inte heller underskatta värdet av de långsiktigt folkhälsoinriktade effekterna och till detta även förhållningssättet till entreprenörskap Malmö, vår stad med våra 175 olika nationaliteter, behöver nya former för den globaliserade tidsålder som vi befinner oss i och med det starka nyliberala tänkandet, som utgör en påfallande del av vardagens inramning. Det behövs en ny typ av styrning. Det behövs en ny organisering. Det behövs nya verksamheter. Både globaliseringen och urbaniseringen ställer nya krav där det finns många utmaningar, men också möjligheter. Vi behöver bygga samman stad och land verksamhetsmässigt, men kanske inte administrativt. Dessa utmaningar kräver ett modigt och öppet ledarskap med starka värderingar. Boende Ser vi på bostäder i Malmö stad så framträder en klar bild som visar att HSB och Riksbyggen är stora aktörer, större än sannolikt i någon annan stad i Malmös storlek. Fastighetsägarvärlden i ökande blir inte något enbart för bolag och riskkapitalister. Därtill vill vi lyfta fram att man inom den ägande bostadsrättsföreningen brottas med problem i smått och stort. Där byggs också socialt kapital. Många tar ansvar för att hantera livet, och livet i kvarteret. Kommissionen nämner så vitt vi ser inte detta område. Denna potential för socialt ansvar i lokalsamhället finns inte utvecklat som social kraft i den offentlighet eller i den privata sfär som Malmö stad har så gott som all fokus på, ett fokus som verkligen behöver förändras Sociologen Håkan Thörn från Göteborg har studerat vad som hänt med stadsdelen Haga i Göteborg i relation till Christiania i 4 av 7

5 Köpenhamn ur ett antal perspektiv. En av hans slutsatser är att Haga är en väl fungerande stadsdel som överlevde rivningshysterin. Den historiska miljön är bevarad så tillsvida att husen finns kvar men bebos idag av välbeställd medelklass. Christiania som medvetet har hållit samman som kollektiv är idag en turistattraktion. Husen är bevarade och där bor folk som har en medelinkomst som endast uppgår till 50% av Köpenhamnarens i snitt. Fundering och förslag: Kan, vågar, orkar och vill Malmö Stad släppa fram folkliga initiativ, som att kollektivt ta ansvar för delar av Malmö, t.ex. Möllevången? Eller skall vi låta gentrifieringen fortsätta, och kvar blir bara MKB med alltmer social housing, eftersom alternativen i politikernas händer inte är så många -- om inte en styrning kopplar samman folkliga initiativ och organisering med den politisk makten. För att avrunda detta förslag så önskar vi förtydliga att organiseringen och uppbyggnaden av CSD-organisationen behöver ske med avgörande inflytande från civilsamhällets organisationer. Kompetensen från denna del av samhället är avgörande också för både trovärdighet och förankring. Enheten bör placeras som en udda fågel i Stadshuset med styrning av ett råd bestående av 2/3 från civilsamhället och 1/3 från politiken, och med ett öppet och transparant arbetssätt. Vi kan kalla strukturen och gränssnittsytan för kommunikativ, deliberativ government en demokratiutveckling för morgondagen. Vi vill framhålla betydelsen av att fördjupa demokratin genom att efterhand också utveckla andra former av kollaborativ styrning (collaborative government) där offentlig verksamhet och insatser inom näringsliv och högskola samverkar med civilsamhället i dess många olika former av föreningsliv, lösare nätverk och enskildas insatser. Några andra synpunkter på Kommissionens förslag Det är mycket annat i Malmökommissionens huvudrapport och många delrapporter som är värt att ta vara på för att stärka 5 av 7

6 medborgarnas möjligheter att vara med i utvecklande av Malmö. Men det är också mycket mera som skulle kunna och behöva göras för att öka jämlikheten och skapa bättre och mer jämlik hälsa. Under rubriken Undervisning i åtgärdsförslagen är värt att notera att det bara handlar om barns och ungas utbildning. Det saknas förslag som gäller vuxnas utbildning och bildning. Studieförbundens och folkhögskolans roll - liksom komvux roll -- är att kunna ge flera möjligheter till ett rikare liv och en större förmåga att delta i samhällsutvecklingen, har inte alls beaktats. Det behövs fördjupade analyser hur dessa potentialer skulle kunna mera utnyttjas för att aktivera medborgarnas intresses för att vara med och utveckla sin stad. Kommissionen framhåller i flera olika sammanhang betydelsen av att ta tillvara människors vilja att göra obetalade frivilliga insatser på olika sätt. Vi vill hävda att detta kräver en kommunal infrastruktur i form av ett permanent Frivilligcenter med resurser att sprida kunskap om de olika möjligheter till insatser som finns och med personal som kan hjälpa till att organisera arbetet. Vi vill särskilt framhålla att många pensionärer är en alltför lite tillvaratagen resurs för ett rikare socialt liv inom Malmö. Kommissionen för in begrepp som kunskapsallianser för att göra Malmö till en kvalitetskunskapsstad. Vi tror att detta är begrepp som underlättar en övergång från traditionell government till en governance som knyts till det offentliga beslutsfattandet (collaborative government), dvs. en form av organiserad nätverkstyrning som nämnts ovan, i stället för den nu helt dominerande styrningen genom offentliga myndigheter och förvaltningar. Vi finner det dock betydelsefullt att det inom vad som kallas kunskapsallianser inte blir begränsning till att skapa ökad kunskap, utan att det också leder till att bli ett rikare och mer jämlikt socialt och kulturellt liv. Ett av Kommissionens konkreta förslag för att inleda en utveckling i denna riktning som är viktigt, är att skapa en samordningsfunktion som ser till att etablera återkommande konferenser och kunskapsutbyte angående påbörjade 6 av 7

7 förändringsprocesser. För att hänsyn ska kunna tas till att samhället fortsätter att förändras i allt snabbare takt, bör också Kommissionens förslag om återkommande levnadsundersökningar genomföras. Överhuvud finner vi att förslagen under rubriken Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling är sådana att de samtliga bör genomföras om övriga förslag ska kunna beaktas på ett genomtänkt sätt. För Glokala Folkbildningsföreningen i Malmö Göte Rudvall Marie Hagström Håkan Larsson Sekreterare rektor rektor 7 av 7