Att inte följa den förväntade vägen

Transkript

1 Att inte följa den förväntade vägen - En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret Marianne Lundgren Jan Magnusson

2 Syfte Syftet är att kartlägga hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras samt att identifiera hinder och möjligheter i att stödja ungdomar för utbildning och/eller arbetsmarknad. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka erfarenheter ungdomar och föräldrar har av kommunens uppsökande arbete och av de insatser som erbjuds * Vilka är ungdomarna? * Hur hanteras informationen i IT- systemen om ungdomarna som ej påbörjar eller avbryter gymnasiestudier? * Hur utförs det uppsökande arbetet? * Hur bedrivs samverkansarbetet mellan verksamheter, ungdomar och föräldrar?

3 Krk: Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Lilla Edet, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. (12 st) Gbg: Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Centrum, Lundby, Härlanda, Kortedala, Kärra- Rödbo, Lärjedalen, Majorna, Frölunda, Gunnared, Högsbo, Linnéstaden, Södra Skärgården, Torslanda, Tuve-Säve, Tynnered, Älvsborg, Örgryte. (21 st)

4 Organisationstillhörighet Krk: Skola eller inom utbildningsområdet. Gbg: IFO.

5 Studiens upplägg: Kunskapsgenomgång. Telefonintervjuer (33 st) Organisation Ungdomsgruppen - Samverkan Fördjupad studie: 2 stadsdelar i Göteborg/2 kranskommuner. 4 Fokusgrupper- 31 personer. Intervjuer med 9 ungdomar och 5 föräldrar.

6 Urvalskriterier Förankrat syfte/målsättning med uppföljningsansvaret i stadsdelen/ kranskommunen som leder till aktivt uppsökande arbete och individuella insatser. Stadsdelen/Kranskommunen har en uttalad målsättning att genomföra intern och extern samverkan. Stadsdelarna/Kranskommunerna skall ha en för studien intressanta demografiska skiljekomponenter.

7 Livsval i en värld av konkurrens vilka val ges och kan tas? att en gymnasieutbildning idag uppfattas som nödvändig för att komma vidare på arbetsmarknaden eller för vidare studier. (SOU 2008:27) Att alltfler elever har slutbetyg från gymnasieskolan gör också att frånvaron av en gymnasieutbildning idag fungerar i högre grad diskvalificerande. Betydelsen ligger i slutbetygets förmåga att diskriminera mot den minoritet som inte har det. (Forsberg, 2008)

8 School leaving: the system a school. Dropout: leave school without graduation. Stopout: those who leave and come back later. Non starters: those who do not ever begin. Pushout: not welcome in school. NEET: not in education, employment or training.

9 En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. (Ur Skollagen 1kap, 18 )

10 Mars 2009 Antal ungdomar aktuella för uppföljningsansvaret Antal ungdomar Kranskommunerna Göteborg

11 Håller sig borta AF BUP Får stöd från socialtjänsten Aktivt Passivt Vad gör ungdomarna? FÖS Coach Praktik SoB Går individuella programmet Har annan sysselsättning Kvalificerad Behörig till nationellt till program nationellt program Väntar Avbryter Byter Praktikplatser Ej behörig till nationellt program Social problematik Bristande motivation? Kort vistelse i Sverige Funktionshinder Otillräckligt stöd/frånvaro i grundskolan Vanligt arbete Studerar i andra skolformer Föräldraledig Utomlands Sjukskriven Militärtjänstgöring

12 GÖTEBORG Stadskansliet Utbildningsförvaltningen KRANSKOMMUNER GR- Gymnasieintagningen Återrapportering GERDA Brev - Vägledning Listor 2-3 ggr/år Uppföljningsansvariga Skola Sysselsättning Socionomer/IFO GRUUS SYV-are/ Utbildningsförvaltning Uppföljningsansvariga Administratörer direkt information Återrapportering Skickar brev, mail, sms, ringer till personer som ej studerar på nationellt program, specialutformat program, IV-program eller gymnasiesärskola Erbjuder egna insatser Stöd m.m. Vart ska jag ta vägen? Erbjuder insats Skickar brev, mail, sms, ringer till personer som ej studerar på nationellt, program, specialutformat program, IV-program eller gymnasiesärskola Erbjuder egna insatser Stöd m.m. Vart ska jag ta vägen? Erbjuder insats Intern samverkan Extern samverkan Intern samverkan Extern samverkan Socialtjänsten Utbildningsförvaltningen, AF,BUPmm IV Socialtjänst, AF, BUP m.m.

13 Grundskolan Negativ skolanpassning Svag eller måttlig skolanpassning Klart positiv skolutveckling (Lander & Giota, 2006)

14 Förberedelse inför gymnasievalet Stressigt Förvirrat Väl förberett Studie- och yrkesvägledarval Kompisval 2 IV, 1 IVIK, 6 Nationellt program

15 Gymnasieavhopp Snabbt avhopp Avvaktar avhopp Sent avhopp

16 Emma: Stina: Fanny: Klara: Gymnasiehistorik 1. Kommunal skola - nationellt program 2. Fristående gymnasieskola - Avhopp termin 3 1. Kommunal skola - nationellt program - Avhopp termin 4 1. Kommunal skola - nationellt program - Avhopp år 3 HT samlat betygsdokument 1. Kommunal skola nationellt program - Avhopp år 3 - samlat betygsdokument 2. Lärcentrum 200p - Avhopp efter 2 månader

17 Gymnasiehistorik Olof: 1. Kommunal skola IV- program avhopp termin 1 2. Yrkespraktik 3 år samlat betygsdokument Simon: 1. Kommunal skola IV- program/praktik avhopp termin1 2. Komvux avhopp termin 5 Linus: 1. Kommunal skola nationellt program - Avhopp termin 1 Martin: 1. Fristående skola - nationellt program - avhopp termin 1 2. Ny skola avhopp termin 2 3. IV/Praktik 4. Kommunal skola - Nationellt program 1 termin 5. IV/Yrkesutbildning avhopp 6. Arbete Yusuf: 1.IVIK 2. PRIV- avhopp termin 2 3. Praktik. Provanställning 6 månader

18 Att hamna i tyngdlöst landskap - en vecka upp till drygt ett år - total passivitet, sover, spelar dataspel, går ut med hunden, kamratförluster, konflikter.

19 Att få stöd och navigering - Engagemang, uppmuntran, lyssnar, inväntar, integritet lämnas inte ensam, initiativrik, visar på alternativ. - Föräldrar viktiga. - Delaktighet, se sonen/dottern få stöd skapar trygghet, kunnig personal, information om alternativa vägar.

20 Nutid och Framtid Praktik, Skyddsnätet, Lärcentrum, Komvux, Folkhögskola, Fast anställning, Jobbvikariat, Arbetslös. Utbildning, arbete, familj här och nu. Jag tror nog att så länge man bara försöker så kan man nog påverka de flesta grejer, man kan inte påverka sjukdomar och dödsfall och sådant men jag tror verkligen att bara man pratar med en person och får dem att förstå ens egen situation så kommer det att fungera

21 Ungdom Grundskola Gymnasieavhopp Stöd och navigering i UAsamverkan Olof Negativ skolanpassning Snabbt avhopp Mycket stöd Simon Negativ skolanpassning Snabbt avhopp Mycket stöd Linus Svag eller måttlig skolanpassning Snabbt avhopp Lite stöd Stina Svag eller måttlig skolanpassning Avvaktar avhopp Mindre stöd Emma Svag eller måttlig skolanpassning Avvaktar avhopp Mycket stöd Yusuf Svag eller måttlig skolanpassning Avvaktar avhopp Mycket stöd Martin Klart positiv skolutveckling Avvaktar avhopp Mindre stöd Fanny Klart positiv skolutveckling Sent avhopp Lite stöd Klara Klart positiv skolutveckling Sent avhopp Lite stöd

22 De professionellas syn på ungdomsgruppen * Positiva krafter. * I grundskolan har man inte lyckats fånga upp ungdomarna. Misslyckanden leder till misslyckanden i gymnasiet. Gymnasiechocken. Snällbetyg. * Gymnasieskolans ansvar? * Höga krav. * Psykisk ohälsa isolerar sig. * Funktionshinder. * Svårt att nå vissa ungdomar.

23 Genusperspektiv - Kanske vi är låste i våra manliga och kvinnliga yrkesutbildningar? (Kurator) - Det psykologiseras mer med flickor. Man ser till deras omständigheter, för pojkar gäller deras beteenden. (Hälso- och sjukvård) - Utbudet av arbetsmarknadsutbildningar inom AF är inriktat mot traditionellt manligt jobb. (AF)

24 Framgångsfaktorer * Möt ungdomen där den är. * Bra bemötande skapar förutsättningar för fortsatt kontakt. * Visa ett intresse för ungdomen och för föräldrarna. * Söka bakgrundsfaktorer till ungdomens situation. * Visa på möjligheter alternativ till det redan prövade eller den nuvarande situationen. * Anpassa insatserna. * Stegvis utveckling. * Kontinuitet. * Följa med bli en brygga till andra aktörer och samverka kreativitet i samverkansformer.

25 Hinder När den egna organisationen eller andra upplevs fyrkantiga. När andra myndigheter inte uppfattar sig som en del av arbetet med målgruppen t ex AF och BUP. Tidsaspekten. Avsaknad av metoder för att nå vissa ungdomar. När resurser saknas: - Tidskrävande och svårt att finna praktik inom uppföljningsansvaret. - Flera SDF är för små för att skapa egna specialformade insatser.

26 Faktorer som påverkar lokala insatser Graden av förankring förutsättningar som kompetens, resurser, stöd. Tillgång till insatser och samverkan. Graden av respons från ungdomar och föräldrar. Val av metoder. Antal ungdomar och deras livssituation. Socio-ekonomiska förutsättningar. Uppföljningsansvarets organisatoriska placering.

27 AF s roll Ungdomarna måste vara anställningsbara. Ungdomarna inom UA behöver oftast förberedande insatser innan de kommer till AF. Samverkan viktigt. Vad kan ungdomarna göra medan de är inskrivna i AF och inte får ta del av utbudet av insatser de första 6 månaderna?

28 Utvecklingsområden Förankring i den egna organisationen Tydliggöra vilket ansvarsområde som skola respektive stadsdel har. Regelverk och tolkningar. Utveckla intern och extern samverkan inom flera områden. Metodutveckling av IT- systemen. Metodutveckling för att nå alla ungdomar. Utvärdera överlämningsrutiner vid studieavbrott från aktuell gymnasieskola till uppföljningsansvarig. Behov av fler alternativ t ex praktikplatser. Utveckla metoder och insatser i gymnasieskolan så att färre elever avbryter sina studier. Kontinuerliga utvärderingar/uppföljningar som bas för kunskapsutveckling i arbetet.

29 Utvecklingsområden i gymnasieskolan * Tillvarata elevers och föräldrars delaktighet under hela gymnasietiden. * Utveckla arbetsformer och arbetssätt efter elevers behov och intresse. * Beakta och bearbeta den sociala dimensionen av grupp- och kamratrelationer.

30 Att hantera komplexiteten - historia och framtid Övergripande samhällelig kontext den politiska styrningen Organisatorisk inramning - ledningsnivå Den operativa verksamheten - uppföljningsansvariga Unga vuxnas livskarriär

31 Fortsatta frågeställningar: Vad händer med unga vuxna som är över 20 år? Hur hittar man rätt i informationsflödet? Skolfrånvaro viktig faktor i grundskolan/gymnasieskolan hur arbetar ni med det?