Årsredovisning. Nässjö kommun. med Nässjös vision 2030 i sikte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. Nässjö kommun. med Nässjös vision 2030 i sikte"

Transkript

1 Årsredovisning Nässjö kommun 2013 med Nässjös vision 2030 i sikte

2 2013 Vision för Lövhult Medarbetaråret Nya bostäder Nya digitala skyltar i city Hemtagningsteamet Påbörjad byggnation av nya förskolor Nya lekparker Utsläpp i Spexhultasjön Belyst vattentorn i Forserum Invigning av företagsgruppens industrilokaler för daglig verksamhet Nya gång- och cykelbanor Invigning av Rådhusgatan Ny kostpolicy Trafikanalys Övertagande av hemsjukvården Satsning på utvecklingslärare Start av framtidens skola 1-19 år Påbörjad byggnation av nytt centralkök Basket på elitnivå Invigning av Norrboda daglig verksamhet med bland annat hunddagis Invigning av Mosshagas dagliga verksamhet

3 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation. t VÅRA UTVECKLINGSOMRÅDEN Här beskrivs den vision som antagits av kommunfullmäktige för hur livet i Nässjö kommun ska te sig år För att förtydliga arbetets mål har visionen brutits ned i fyra strategiskt viktiga utvecklingsområden: attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. I kapitlet Våra utvecklingsområden berör vi det arbete som har utförts i kommunen i relation till vardera område. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel fyra i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fem perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare, Verksamhet/utveckling samt Hållbar utveckling. RÄKENSKAPER Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder) beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelser, händelser under året som gått samt ger sin syn på framtiden. Den sammanställda redovisningen och bolagens resultat och verksamhet under året beskrivs också.

4 Innehållsförteckning 5 INLEDNING KS ordförande har ordet 5 Vad används skattepengarna till? 6 Ekonomi i sammandrag 7 Nässjö kommuns organisation VÅRA STRATEGIOMRÅDEN Styrmodell tar sikte mot visionen 9 Attraktivitet 10 Kommunikationer 12 Näringsliv och kompetens 14 Välfärd 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pilen visar riktningen 20 Ekonomi i fokus 22 Medborgare i fokus 28 Medarbetare i fokus 32 Verksamhet och utveckling i fokus 38 Hållbar utveckling i fokus RÄKENSKAPER Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Kassaflödessanalys 50 Noter 51 Driftsredovisning 56 Investeringsredovisning 57 Tillämpade redovisningsprinciper 60 Begreppsförklaringar VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelse 64 Barn- och utbildningsnämnd 76 Individ- och familjeomsorgsnämnd 88 Kultur- och fritidsnämnd 94 Miljö- och byggnadsnämnd 100 Omsorgsnämnd 108 Teknisk servicenämnd 118 Övriga styrelser & nämnder 132 Sammanställd redovisning 140 Revisionsberättelse 146

5 Anci Magnusson om 2013 Inledning Det sker dagligen mycket gott arbete i kommunen. Det är dessa delar som tillsammans bildar helheten i Nässjö kommun. En årsredovisning kan lätt bli bara siffror. Det finns så mycket mer. Där finns förskoleläraren och barnet som upptäcker livet. Där finns de som med spadar och maskiner gör vår kommun mer tillgänglig. Vi finner elever i alla åldrar som tillsammans med sina lärare utvecklas. Där finns omvårdnadspersonalen som underlättar för den som behöver stöd i det dagliga livet. Det och mycket annat gott göms bakom siffrorna. Det är det som är viktigt. Pengarna är redskapet för att förverkliga det välfärdssamhälle vi lever i visade ett svagt resultat men med goda verksamheter. Årets resultat innebär att verksamheterna hållt sig inom ramen för avsatt budget och det är mycket glädjande. Att summera och reflektera över det som är gjort är viktigt för att kunna fortsätta med framgång! Jag tror på frågan och frågans kraft och att ett öppet klimat i alla led banar väg för utveckling. Man kan inte alltid få som man vill men med diskussioner tar vi tag i frågan och dialogen, vi höjer blicken och skapar möjligheter. Värna därför om dialogen! Det framtida arbetet fokuserar mycket på att samverka och att utveckla arbetet mot de som efterfrågar kommunens tjänster. Styrpilen som finns inom Nässjö kommun är det verktyg som sammanfattar och visuellt visar på de utvecklingssatsningar vi ska arbeta med för att möta upp kring våra åtaganden och samtidigt förbättras. Vi ska se framåt och höja attraktiviteten kring Nässjö kommun. Styrpilen och vår vision för år 2030 visar riktningen, men även de utmaningar vi står inför. Till sist vill jag passa på att tacka för allas insatser och det fina arbete som de anställda i Nässjö kommun gör! Anci Magnusson(S) Kommunstyrelsens ordförande Foto: Tomas Jansohn KS ordförande har ordet I 5

6 VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? Inledning Så här får kommunen sina pengar Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatt. Under 2013 fick Nässjö kommun in drygt 1,1 miljard kr (1111,1 mkr) i skatteintäkter. För att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina kommunmedborgare, oavsett förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2013 kommunen intäkter på 369,3 mkr. De olika verksamheterna fick in intäkter på 329,2 mkr, främst bestående av avgifter, försäljning och bidrag. Så här fördelas kostnaderna Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för bland annat köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag. Intäkter Kostnader Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Övrigt Avskrivningar Bidrag Köp av verksamheter och entreprenader Lokalkostnader Personalkostnader Skatteintäkter En hundralapp i skatt fördelning Skattesatsen uppgick inkomståret 2013 till 21,79 procent. Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt beskattningsbar inkomst betalas 21,79 kr i skatt till kommunen. Så här mycket av 100 kr i kommunalskatt går till de olika verksamheterna: Verksamhet Antal kr Omsorg om äldre och funktionshindrade Utbildningsverksamhet Förskola och skolbarnomsorg Individ- och familjeomsorg Infrastruktur, skydd med mera Särskilt riktade insatser Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Politisk verksamhet 35 kr 29 kr 12 kr 8 kr 7 kr 3 kr 2 kr 2 kr 1 kr Sammanlagt 100 kr 6 I Vad används skattepengarna till?

7 EKONOMI I SAMMANDRAG År Folkmängd (1 november) Inledning Skattesats 21,79 21,45 21,78 21,78 21,78 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mkr) 1 480, , , , ,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kr Nettokostnad (mkr) 1 473, , , , ,6 Nettokostnad per invånare i kr Nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 99,5 96,5 98,4 98,1 96,7 Årets resultat (mkr) 4,8 46,1 16,7 20,3 35,8 Antal anställda inkl timanställda (nov) Antal tillsvidareantställda (nov) Löner och arvoden (mkr) 813,8 765,4 745,1 732,8 708,3 Lagstadgade arbetsgivaravgifter (mkr) 299,3 225,9 223,5 219,8 212,1 Övriga personalkostnader* (mkr) 36,4 105,5 105,3 96,3 88,1 Investeringar (mkr) netto 56,5 93,9 79,3 55,9 15,9 Pensionsskuld (mkr) 71,1 69,8 69,4 61,5 56,6 Låneskuld (mkr) 160,0 160,0 160,0 96,8 158,6 Totala tillgångar (mkr) 1 141, , ,0 938, ,0 Eget kapital (mkr) 679,1 669,6 636,6 619,9 599,6 Soliditet (%) * Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar, kollektivavtalade pensioner och personalsociala kostnader Ekonomi i sammandrag I

8 NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION Inledning Politisk organisation Kommunfullmäktige Valberedning 7+2* Revision 9 Förvaltningar Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 - Styrelse för Nässjö lärcenter 13 Valnämnden 7 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden 7+2* Överförmyndarnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Utskott förskola och grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsnämnden Utskott 9 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgsnämnden 7 Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggnadsnämnden 9 Miljö- och byggkontoret Mätningskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser I Nässjö kommuns organisation

9 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Nässjö kommuns Vision 2030 utvecklingsområden utvecklingsområden Våra Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Visionsarbetet i Nässjö kommun har sin grund i ett metodiskt och strukturerat arbetssätt, som bedrivits allt sedan 1990-talet, med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en vision för hur livet i kommunen skulle te sig år För att göra en avstämning och samtidigt vitalisera visionsarbetet genomförde kommunen under en bred medborgardialog. Hösten 2012 kunde fullmäktige anta en ny vision med sikte mot ny horisont år I visionsarbetet för Nässjö kommun 2030 har fyra utvecklingsområden identifierats som särskilt viktiga att fokusera på för att visionen ska kunna bli verklighet: attraktivitet, kommunikationer, näringsliv och kompetens samt välfärd. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot kommunens övergripande vision. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2013 som bidrar till att ta oss framåt på vägen mot vision Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Sedan 2013 är hållbar utveckling inarbetat som ett femte perspektiv i styrpilen. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare, verksamhet/utveckling och hållbar utveckling. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20 och framåt Vision 2030 Visionen anger ett idealtillstånd så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Utvecklingsområden Utvecklingsområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål och vision. Styrmodell tar sikte mot visionen I

10 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Attraktivitet Utveckla Lövhult! Under 2013 samlades det in synpunkter från allmänhet och föreningar kring hur de ser på möjligheterna för friluftsområdet Lövhult. I Nässjö kommun påbörjades under våren 2013 ett arbete med att ta fram ett visionsprogram för att utveckla Lövhult med dess möjligheter till sport och friluftsliv. Tanken är att ett breddat utbud kan locka fler besökare över hela året. Visionsprogrammet kommer att vara vägledande för fortsatta satsningar kring Lövhult och önskan är att samla alla goda krafter som finns och öka samverkan mellan kommun, näringsliv och förening. Förslagen ska sammanställas och siktet är att ett första utkast till visionsprogram ska arbetas fram till våren Idéerna och tankarna som allmänhet och föreningar bidragit med är en viktig ingrediens för fortsatt utveckling av ett bra friluftsområde. Visionsprogrammet ska innehålla en vision med övergripande inriktningsmål som beskriver det framtida Lövhult som besöksmål både för turister och kommuninvånare. Programmet ska även innehålla förslag på hur visionen kan uppnås, till exempel genom breddat utbud av aktiviteter sommar och vinter och ökat serviceutbud som boende, mat, fika, mötesplatser, omklädnings- och duschmöjligheter med mera. I Attraktivitet

11 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Detaljplan för Gambrinustomten vann laga kraft Under 2013 var det stor uppmärksamhet kring de planerade bostadsrätterna på Gambrinustomten. Det var i november 2012 som företaget Hökerum Bygg AB lämnade in en begäran om planändring av kvarteret Gambrinus. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade den 14 november 2012 att ge miljö- och byggkontoret i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. I oktober 2013 vann detaljplanen för projektet med flerbostadshus på den gamla Gambrinustomten laga kraft och markarbetet påbörjades. Intresset var stort och bostadsrätterna i det första huset, av de planerade tre, såldes snabbt. Under 2014 såldes tillräckligt många bostadsrätter för att byggherren skulle kunna besluta om byggstart även för det andra och tredje huset. Våra utvecklingsområden Digitala informationsskyltar i centrum I slutet av 2013 fick centrala Nässjö nya, unika digitala informationsskyltar i stadskärnan. Tavlorna är placerade i korsningen vid Textilhuset/Stortorget, på gågatan vid butiken Bonvings skor samt lite längre bort vid Lindex. På skyltarna visas vilka tider tågen avgår från Resecentrum. Med lätt tillgängliga tågtider på flera platser i centrum är chansen större att fler resenärer passar på att ta sig en tur på stan i väntan på sitt tåg. Kommunen, föreningar och näringslivet i Nässjö kan också annonsera och informera om evenemang och aktiviter med mera. Nyckeltal Bygglovärenden Bygganmälan Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök konsthallen * Bygga & bo Antal sålda bostadstomter Miljö & bygg Bygglovärenden Nässjö turistbyrå Antal besök Telefonärenden E-postärenden *Räkneverket ur funktion viss tid Anmälan - bygg Attraktivitet I

12 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Kommunikationer Infrastruktur och planering När vi blickar tillbaka på arbetet med kommunikationer och kollektivtrafik i kommunen och regionen 2013 så har vi fått nya reviderade transportplaner på både regional och nationell nivå, ny kollektivtrafik för Nässjöbor på landsbygden och mer kunskap om vad infrastruktursatsningar skulle kunna betyda för tillväxten och utvecklingen i Nässjö. Nässjö kommun har deltagit i projektet TTP (Tillgänglighet,Tillväxt, Planering). Projektet har bedrivits av Internationella handelshögskolan i Jönköping i samarbete med Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Jönköpings län, Sjuhärads kommunalförbund samt i planeringsfrågor även med Tillväxtverket och Trafikverket. Projektet avslutades under hösten Tillgänglighet, tillväxt och planering Utgångspunkten i projektet har varit hur infrastruktursatsningar kan stimulera tillväxten genom att tillgängligheten förbättras. Infrastruktursatsningar i kombination med god planering skapar förutsättningar för fler boende, pendling och framväxt av arbetsplatser, innovationer samt produktion - vilket stimulerar tillväxten. I projektet har det funnits en planeringsdel med praktikfall på regional och lokal nivå. Nässjö, Ulricehamn och Motala har utgjort praktikfall på lokal nivå. I praktikfallen på lokal nivå har kommunerna haft möjlighet att utveckla och anpassa sin planering som en följd av den potential som en ökad tillgänglighet skapar. Planeringen har utgått från stationen och dess närområde. Ny regional och nationell transportplan En ny regional transportplan och en ny nationell transportplan har tagits fram under Den nationella transportplanen kommer att antas under våren De nya/reviderade planerna omfattar planperioden De nuvarande planerna omfattar planperioden Planperioderna sträcker sig över 12 år. Troligtvis kommer en ny planperiod ta vid om fyra år. I den regionala transportplanen och i den nationella transportplanen planeras åtgärder inom den statliga transportinfrastrukturen. Trafikverket ansvarar för prioriteringar i den nationella transportplanen, som bland annat omfattar europavägar, riksvägar och järnvägar. Regionförbund eller motsvarande ansvarar för prioriteringar i den regionala transportplanen, som bland annat omfattar det regionala vägnätet, samfinansiering av nationell plan, mindre investeringar kopplat till gång - och cykelvägar och kollektivtrafik, trafiksäkerhet och framkomlighet. Den ekonomiska ramen för den nationella planen är på 522 miljarder kr för perioden Motsvarande siffra för den regionala planen är mkr. I den nationella transportplanen föreslås att mötesseparering ska byggas på riksväg 40 mellan Nässjö och Eksjö under perioden Riksväg 40 föreslås även få en ny mötesseparerad förbifart söder om Eksjö under perioden På Jönköpingsbanan (Falköping-Nässjö) föreslås åtgärder som möjliggör samtidig infart och 160 km/h på delar av sträckan under Åtgärderna syftar till att öka framkomligheten och minska risken för störningar. I Kommunikationer

13 Våra utvecklingsområden Bilden visar arbetsmaterial från en workshop inom tillgänglighets-, tillväxts- och planeringsprojektet. Ny närtrafik För dig som vill åka kollektivt där ordinarie busstrafik saknas finns det numera närtrafik. Närtrafik är till för den som vill åka kollektivt i områden där det inte finns ordinarie busstrafik och för den som vill åka från landsbygd till tätort. En ny kollektivtrafiklagstiftning medförde att Landstinget i Jönköpings län från den 1 januari 2012 blev huvudman och ägare av Länstrafiken i Jönköpings län. Länstrafiken ägdes tidigare till hälften av landstinget och till hälften av regionens kommuner. En skatteväxling från kommunerna till landstinget 1 januari 2012 var en förutsättning för ägarförändringen. Under 2013 har ytterligare en skatteväxling förberetts för att från och med 2014 bland annat föra över kostnaderna för närtrafiken från kommunerna till landstinget. I den regionala transportplanen föreslås bland annat åtgärder för att höja standarden på väg 32 Sunneränga-Marbäck och järnvägssatsningar på Jönköpingsbanan och det så kallade Y:et (banan mellan Vaggeryd och Jönköping och banan mellan Värnamo och Nässjö). Från och med årsskiftet 2013/2014 har regionen en gemensam modell för närtrafik. Tidigare har modellen för närtrafik varierat mellan kommunerna och vissa kommuner har saknat närtrafik. Fram till årsskiftet 2013/2014 har Nässjö kommuns närtrafik gått under benämningen kompletteringstrafik. Kompletteringstrafiken har varit till för boende på landsbygden där linjetrafik saknats. Kompletteringstrafiken har körts helgfria torsdagar och även helgfria tisdagar under sommarmånaderna. Sedan 1 januari 2014 har Nässjö kommuns kompletteringstrafik ersatts av regionens gemensamma modell för närtrafik. Med närtrafik kan den som bor på landsbygden, med byadressplats och har mer än en kilometer till närmaste hållplats, resa tur och retur till en gatuadress i någon av kommunernas tätorter. Det går att resa med närtrafik under vardagar mellan klockan och och lördagar, söndagar och helgdagar klockan Som resenär går det att göra sex enkelresor per vecka. Närtrafikresan beställs i förväg hos länstrafiken och prissättningen sker utifrån länstrafikens ordinarier priser för linjetrafik. Kommunikationer I

14 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Näringsliv och kompetens Långsiktigt arbete ger resultat Nässjö blev årets företagarkommun i Jönköpings län, enligt Företagarnas och UC:s tillväxtmätning. 54 procent av Nässjös aktiebolag redovisar en ökad omsättning och 51 procent av Nässjös bolag ökar sitt resultat. Dessutom har 55 procent av kommunens företag fått en ökad kreditvärdighet. Dessa siffror gör Nässjö bäst i länet. Näringslivet och det offentliga slår sig dock inte till ro utan arbetar vidare för långsiktig god utveckling av näringliv, handelsutbud etc. Företag växer och satsar i Nässjö och här är ett par exempel: Några av de mest omfattande satsningar under året gjorde Atteviks Personvagnar AB och Nybergs Bil AB. De tog båda tag i spaden för att utveckla sina anläggningar för över 130 mkr. Även JSC it-partner AB ska flytta och bygga en ny och större fastighet. Tillsammans med sina kunder har de växt stadigt och behöver nu utöka med rum och personal. Forserums verktyg har haft ett fullspäckat år. De har både byggt om och köpt in nya maskiner, en investering som hamnat på 23 mkr. IT-partnern INVID etablerade sig på småländska höglandet. I januari 2014 kommer de att öppna ett kontor i Nässjö med tillhörande rekryteringar av välutbildade ITkonsulter med tydligt kundfokus. Under en solig augustidag klippte Bo Zander bandet till Nässjös nya affärsgata Rådhusgatan. Det blev en mycket lyckad invigning med många aktiviteter. I september öppnade också den efterlängtade Audio Video-butiken i Gallerian Loket. Att få en ny elektronikbutik i centrum har varit mycket efterfrågad: något som märktes under invigningen när mängder av folk trängdes för att komma in. Gallerian Loket fick även Lisbeth Dahl, en designbutik, som hyresgäst vilket gjorde att rulltrapporna mellan våningarna öppnades. I november bjöd Nässjö Näringsliv AB (NNAB) in till den uppskattade logistikkonferensen Logistic Park Conference. Mycket bra var det samlade omdömet från besökarna om konferensen där internationella talare inspirerade till företagsutveckling. Talarna var några av världens främsta experter inom Supply Chain Management och Lean. Övre bilden är från invigningen av Rådhusgatan i Nässjö. Nedre bilden är från Logistic Park Conference. Nässjö Näringsliv AB lyckades under året få Ratos ordförande Arne Karlsson att komma till Nässjö och utveckla 150 företagare. Arne är en av börsens riktiga tungviktare och han gjorde succé i att lära företagare hur man får värdena att öka i sina företag. Claes Johansson, VD på NNAB, intervjuade Arne Karlsson och hela föreställningen filmades. I Näringsliv och kompetens

15 Årets företagare: Förebild och ambassadör Årets företagare 2013 i Nässjö kommun blev Olof Salling, Kenneth Karlsson och Ola Forsell som tillsammans äger och driver Kanonaden Entreprenad AB. Kanonaden Entreprenad AB är ett anläggningsföretag som utöver traditionella mark- och bergarbeten specialiserat sig mot utbyggnad av energianläggningar i form av fjärrvärme, kabelförläggning och vindkraftverk. Sedan starten 2003 har företaget expanderat och idag har företaget ca 130 anställda och 400 mkr i årsomsättning. Från vänster: Susanne Samuelsson, Malin Hellsund, Ola Forsell, Olof Salling, Claes Johansson, Margareta Carlsson och Kurt Johansson. Varje kommun behöver livskraftiga företag. Jag tror att företaget är relativt okänt för Nässjöborna. Men Kanonaden Entreprenad AB har många anställda, en omsättning som är upp emot halva miljarden och de är verksamma i hela Götaland, sade kommunfullmäktiges ordförande Kurt Johansson, Nässjö kommun. Detta kom som en överraskning! sade en glad Ola Forsell som är företagets VD. Vi tycker verkligen att det är roligt att kommunen och näringslivet uppmärksammar Kanonaden Entreprenad och den positiva utveckling vi har. I sitt tacktal till fullmäktige betonade han bland annat att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för bolagsgruppen är att ha engagerade och kompetenta medarbetare. Ur juryns motivering: Årets företagare i Nässjö kommun har byggt upp ett företag med god lönsamhet, som expanderas ut i Sverige med över hundra anställda. Företagarna jobbar långsiktigt med externa resurser i ett ordnat styrelsearbete. De hittar nya affärer och lösningar när marknaden förändras till exempel i och med bredbandsutbyggnaden och vindkraftsnäringen. Entreprenörskap, gott ledarskap och kompetenta medarbetare ger effektivt genomförande av projekt liksom företagarnas förmåga att anta utmaningar. Företagarna ser affärer över allt och allt är möjligt. Våra utvecklingsområden Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2013 * Antal Procent Jord-, skogsbruk & fiske Tillverkning och utvinning Energiproduktion, miljöverksamhet 89 1 Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 57 0 Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet Samtliga * Samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort. Näringsliv och kompetensi 5

16 Våra utvecklingsområden Kunskap för livet Lärandet som process består av en lång kedja där många aktörer ska samverka för att nå uppställda mål gällande till exempel kunskap, betyg och andra former av resultat. Inom Nässjö kommun fortsatte under 2013 arbetet med att åstadkomma positiva förändringar på både kort och lång sikt, på arbetsplatserna, i förskolan och skolans värld och gällande våra vuxenutbildningar. Våren 2013 gick satsningen Medarbetaråret i mål. Medarbetaråret fokuserade på att utveckla arbetslagen och medarbetarna för att vi tillsammans ska bli en bättre lärande organisation och för att ge kunskap och inspiration till att alla i organisationen ska vilja vara med och verka för en bättre vardag för kommuninvånarna. Hösten 2013 jackade Jobba här!-projektet i där Medarbetaråret avslutades. I november var alla medarbetare inbjudna till en föreläsning med organisationskonsulten Manuel Knight, för att ännu en gång är få inspiration och kunskap för att fortsätta det arbete som påbörjades under Medarbetaråret med att skapa ett gott organisationsklimat och tillsammans hålla ett högt fokus på lärande och på arbetslagets utveckling för att på sikt bli en attraktivare arbetsgivare. Pedagogiskt utvecklingsarbete Under året tog kommunfullmäktige beslut kring Framtidens grundskola i Nässjö kommun med dess framtida organisation i tätorten inkluderande Brinellgymnasiet samt den norra kommundelen. Uppdraget fokuserar tydligt på en ökad måluppfyllelse i en effektiv organisation. I samband med beslutet startade förvaltningen upp Framtidens skola 1-19 år där ett 30-tal olika projekt ingår för att bland annat utveckla den pedagogiska verksamheten. Ett viktigt steg är att kommunen från och med höstterminen har 13 utvecklingslärare/förstelärare. Utvecklingslärarna leder olika projekt för att utveckla den pedagogiska verksamheten inom grund- och gymnasieskola. Från och med hösten 2013 är satsningen på införandet av 1:1-datorer, alltså en dator till varje gymnasieelev, fullt genomförd, vilket borgar för digital delaktighet och pedagogiskt helt nya möjligheter. Hösten 2013 var fritidspedagog Anette Reiver från Nässjö, som till vardags arbetar vid Runnerydskolan, i Stockholm och tog emot Lärarförbundets utmärkelse Årets fritidspedagog Anette Reiver har exempelvis läst Äventyrspedagogik, 15 högskolepoäng på distans, vid Tekniska högskolan i Luleå och sedan omsatt sina nya kunskaper på ett inspirerande vis. När jag planerar ett äventyr utgår jag från läroplanen och väver in olika ämnen som sedan mynnar ut i ett äventyr. Eleverna arbetar först teoretiskt och själva äventyret är examinationen på deras utbildning. Ambitionen är att arrangera ett äventyr per läsår, berättar Anette Reiver. Vuxenutbildning och digital marknadskoordinator Nässjö har under året satt sig rejält på utbildningskartan genom flera nya satsningar inom både högskola och yrkeshögskola. Fler vuxna än någonsin har under året valt att söka sig till såväl gymnasiala utbildningar som yrkeshögskola och högskola i Nässjö. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom yrkeshögskolan fortsätter att se ljus ut, då efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är fortsatt stor. En helt ny yrkeshögskoleutbildning till Digital marknadskoordinator har även startat under året. Utbildningen är unik och den enda i sitt slag i Sverige. Utbildningen leder till en yrkeshögskoleexamen. Den kommunala vuxenutbildningen har även detta år haft ett bra samarbete med Höglandskommunerna där Nässjö haft en samordningsroll inom yrkesvux. SFI har fortsatt många studerande och Nässjö lärcenter har utvecklat lärandet för Studieväg 1 och Studieväg 2 i egen regi. Anette Reiver erhöll utmärkelsen, Årets fritidspedagog Foto: Hasse Bengtsson. 6 I Näringsliv och kompetens

17 Nyckeltal Nässjö Lärcenter * 2013 Högskoleprogram (fristående kurser på Nässjöakademin) 80 Yrkeshögskoleprogram (heltidsstudier på Nässjöakademin) 181 Fristående högskolekurser 9 Lokalt campus för distansstudenter 60 Öppna föreläsningar 49 Nyföretagarkurs 28 Kommunal vuxenutbildning / SFI / Lärvux 655 / 424 / 5 * Antal elever Förskola * Februari Maj Augusti December * Antal inskrivna barn Våra utvecklingsområden Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 87,5 86,1 - * 86,6 87,0 Samtliga kommuner 87,6 73,4-89,9 88,2 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 206,8 192,3 198,3 201,1 195,3 Samtliga kommuner 213,1 211,4 210,6 209,6 209,6 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 76,3 75,0 74,7 72,8 69,9 Samtliga kommuner 77,0 77,4 77,3 76,6 77,0 * behöriga till gymnasiet är från läsåret indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent. Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,8 14,5 14,6 14,8 14,6 Samtliga kommuner 14,0 14,0 14,1 14,0 14,1 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö 94,0 95,0 91,0 97,0 96,0 Samtliga kommuner 87,0 86,7 87,0 87,0 90,0 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö 77,0 83,6 82,0 82,4 81,6 Samtliga kommuner 77,1 76,7 76,0 76,0 75,9 Näringsliv och kompetensi

18 Våra utvecklingsområden utvecklingsområden Välfärd Investera i framtiden Välfärd handlar om att skapa förutsättningar för ett gott liv under olika skeden och omständigheter i livet. Det handlar om mänskliga rättigheter, ramverk och jämställdhet. Det handlar även om trygghet för äldre människor och till exempel om tiden hemma efter en längre sjukhusvistelse. Det kan också handla om att verka för att jämna ut skillnader i vår hälsa beroende på olika sociala och ekonomiska levnadsförutsättningar - som i det länsgemensamma greppet där landstinget och kommunerna tillsammans ska arbeta för en jämlik hälsa. Välfärd berör också det hållbara samhället och möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter, vilket i sig kräver kunskap. I syfte att rusta ungdomar med sådan kunskap driver kommunen en demokratiutbildning för skolungdomar. Vi sprider kunskap Under 2013 har några klasser på Brinellgymnasiet ingått i ett utbildningsprojekt. Syftet med projektet är att inom ämnet samhällskunskap hitta en modell för att öka medvetenheten och förståelsen hos ungdomarna om kommunens olika verksamheter och dess ansvarsområden verksamheter som vi alla möter i vardagen. Ungdomarna får genom kommunutbildningen insikt i hur kommunens organisation med dess olika ansvarsområden ser ut och hur beslutsvägarna ser ut i kommunen. Därigenom får eleverna en kunskap som ökar möjligheten att påverka. Utbildningen belyser samhällsnyttan som bedrivs i en kommun. Att alla på något sätt påverkas av det arbete som bedrivs i en kommunal verksamhet. Att alla de delar och enheter som finns tillsammans utgör helheten. Projektet avslutades 2013 men kunskapen fortsätter spridas och ska under 2014 implementeras inom ramen för samhällskunskap på Brinellgymnasiet. I Välfärd

19 För en jämlik hälsa Hälsa är inget vi kan ta för givet. Hälsa är i högsta grad en välfärdsfråga och det handlar om ett samspel mellan flera olika faktorer; var i landet du lever, fysisk miljö, utbildning, kön, ålder med mera. Din hälsa påverkas både av faktorer som du själv kan styra över och sådant du inte kan påverka. Undersökning visar på skillnader Statens folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell befolkningsenkät som riktas till ett urval av befolkningen. Undersökningen ger kunskap om till exempel hälsa, levnadsvanor och välbefinnande. Det genomsnittliga hälsoläget i Jönköpings län blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar som genomförts har varit lyckade. Trots förbättringen står vi inför utmaningen att hälsoskillnaderna ändå ökar mellan olika grupper i samhället. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper i Jönköpings län. Det finns ett klart samband mellan inkomst och hälsa, kön och hälsa, etnicitet och hälsa. Till exempel visar den på att grupper med låg inkomst och arbetslöshet i större utsträckning upplever sin hälsa sämre. startade med en uppstartskonferens och kommer att fortsätta med så kallade länsdialoger där vi tillsammans (landsting, kommuner, myndigheter samt representanter för föreningar och organisationer) ska hitta samverkansformer och vägen till en mer jämlik hälsa i länet. I Nässjö är det fastslaget att folkhälsofrågan är en viktig del i all kommunal verksamhet och en förutsättning för att skapa ett samhälle som är hållbart. Ett framtagande av strategi och arbetsplan för fortsatt arbete för en jämlik folkhälsa för alla pågår. Våra utvecklingsområden Fortsatt arbete Hösten 2013 togs ett nytt grepp i arbetet med att skapa en mer jämlik hälsa i Jönköpings län. Arbetet Trygg hemgång med hemtagningsteamet Inom området välfärd har vi under 2013 bland annat arbetat med trygghet och trygg hemgång efter sjukhusvistelse. Inom socialförvaltningen och hos personalen inom äldrevården startade hemtagningsteamet sitt arbete med trygg hemgång efter sjukhusvistelse. medborgarna upplever exempelvis en ökad självständighet och stöd till att klara sig i sin hemmiljö. Fortsatt finns förhoppningar om att arbetssättet blir permanent och vidareutvecklas! Vad är bäst för Esther? Visionen handlar om att genom personcentrerad vård skapa trygghet för Esther. Genom ett gemensamt arbete skapas förutsättningar för en så bra dag som möjligt. Esther - namnet på den symboliska person som man i arbetet har utgått från - är en person med komplexa vårdbehov som kräver samordning mellan sjukhus, primärvård, hemvård och omsorg. Hemtagningsteamet är den grupp med alla de professioner som Esther kan tänkas behöva stöd och hjälp av efter sin sjukhusvistelse. Resultaten för 2013 är positiva. Hälften av de 21 Esther- Bilden visar delar av den personal som ingick i det hemtagningsteam som fanns vid uppstarten Välfärd I

20 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av resultat PILEN VISAR RIKTNINGEN Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen kunnat få en röd tråd som visar riktningen samt en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer, indikatorer och budget till uppföljning i årsredovisning. Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive nämnds mål och resultat i Pilen. Vi är en god bit på väg. Strukturen är numera väl känd och använd och medarbetaråret har tagit oss en bra bit på vägen. Innan målsättningarna kan nås fullt ut återstår insatser i form av dialog och införande av stödsystem. Stödsystemet Stratsys infördes under 2013 och är i skarp drift från och med Nu är alla hjälpmedel på plats för att visionen med styrsystemet Pilen ska kunna bli verklighet. Det som återstår nu är att vara uthållig i arbetet och effektuera alla insatser i form av dialog, medarbetarsamtal och överenskommelser i form av mitt medarbetarskap för samtliga anställda i Nässjö kommun. Arbetet har kommit en bra bit på väg vilket är mycket tillfredsställande. God ekonomi ger god verksamhet För 2013 visar resultatutvecklingen en blandad bild. Det finns ett fortsatt stort behov av ytterligare förbättrade resultat inom många områden. Det är bara genom ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera god verksamhet med god ekonomi. En god ekonomi är också en absolut förutsättning för en god verksamhet. Något motsatsförhållande finns inte mellan verksamhet och ekonomi, utan de är olika sidor av samma mynt. Därför innehåller styrmodellen fyra perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling. För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet måste det också vara hållbart över en längre tid. Därför finns ett eget perspektiv i styrkortet där fokus sätts på hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet. God ekonomisk hushållning Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella utveckling har under året varit bekymmersam. Skuldkrisen i södra Europa och delar av resten av världen har fortsatt verkat återhållande på efterfrågan i världsekonomin även om en försiktig återhämtning har kunnats skönjas. Skatteintäktsprognoserna som kommunen har fått från Sveriges Kommuner och Landsting har dock inte förbättrats i någon nämnvärd utsträckning. Fortsatt ökade kostnader inom det sociala området belastar också kommunens ekonomi. När vi nu summerar året så är det ändå tillfredsställande att det intensiva arbete som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort sett gett efterfrågad effekt. Tillsammans med den återbetalning som kommunen erhöll från AFA på 27 mkr, uppgår kommunens samlade resultat till 4,8 mkr, vilket kan jämföras med beslutad budget på - 11,3 mkr. Uppställda mål beträffande självfinansieringsgrad har uppnåtts, medan målet avseende soliditet inte nåddes på marginalen. Det är dock viktigt att poängtera att, med beaktande av beslutad investeringsplan för kommande år och budgeterade framtida resultatnivåer, så kommer inte självfinansieringsgraden och soliditetsnivån att kunna behållas. Med tanke på osäkerheten kring utvecklingen av ekonomin i världen och i Sverige, så är det stora utmaningar som väntar kommunen under kommande år. I Pilen visar riktningen

Korta fakta 2014. Nässjö kommun

Korta fakta 2014. Nässjö kommun Korta fakta 2014 Nässjö kommun Yta Framsida foto: Hasse Bengtsson och Nässjö kommun Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 933 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia.

Läs mer

NU HJÄRN- VÄGARS. Korta fakta. Nässjö kommun 2015

NU HJÄRN- VÄGARS. Korta fakta. Nässjö kommun 2015 NU HJÄRN- VÄGARS Korta fakta Nässjö kommun 2015 Om kommunen Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 990 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia. Järnvägens ankomst

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Årsredovisning. Nässjö kommun

Årsredovisning. Nässjö kommun Årsredovisning Nässjö kommun 2012 Snyggbild ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Årsredovisning. Nässjö kommun. Nässjö stad 100 år - rena ungdomen!

Årsredovisning. Nässjö kommun. Nässjö stad 100 år - rena ungdomen! Årsredovisning Nässjö kommun 2014 Nässjö stad 100 år - rena ungdomen! 2014 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Årsredovisning. Nässjö kommun. Foto: Christer Wedin

Årsredovisning. Nässjö kommun. Foto: Christer Wedin Årsredovisning Nässjö kommun 2011 Foto: Christer Wedin Snyggbild ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer