Pussrapporten Regionalekonomiska effekter från produktionen av filmen Puss

Transkript

1 Pussrapporten Regionalekonomiska effekter från produktionen av filmen Puss Analys genomförd av Cloudberry Communications AB och Oxford Research AB på uppdrag av Filmregion Stockholm-Mälardalen, Regionförbundet Sörmland, Film i Sörmland, Nyköpings kommun och Stockholm Business Region Development. juni 2011

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 SAMMANFATTNING INLEDNING INTRODUKTION OM UPPDRAGET OM FILMEN PUSS METOD OCH AVGRÄNSNING EFFEKTER UNDER FILMPRODUKTIONEN DE KREATIVA NÄRINGARNA EKONOMISKA EFFEKTER AV FILMPRODUKTION STOCKHOLM-MÄLARDALEN SOM FILMREGION PRODUKTIONSFASEN EFFEKTER UNDER PRODUKTIONEN AV PUSS MULTIPLIKATOREFFEKTER AVSLUTNING KÄLLOR

3 Sammanfattning Filmen Puss har setts av drygt personer på bio och beräknas nå en publik på cirka publikkontakter till och med Filmen har en genomsnittlig svensk budget på cirka 20,3 miljoner kronor. Publiksiffrorna var lägre än förväntat och även lägre än genomsnittet för svenska filmer med liknande budget. Vad betyder en filmproduktion med en genomsnittlig budget och begränsad exponering för näringslivet i Stockholm-Mälardalen-Sörmland? Av filmens budget gick cirka 19,5 miljoner till Stockholm/Nyköping i form av löner, inköp av tjänster, transporter med mera. Man kan observera en så kallad multiplikatoreffekt, det vill säga de summor som investeras och spenderas skapar tillväxt i flera led: Regionens näringsidkare ökar sina inköp tack vare det som konsumeras och investeras under filmproduktionen. Produktionen av filmen Puss sysselsatte drygt hundra personer, de flesta av dem från Stockholmsområdet vilket innebär att löner och ersättning i stor del beskattas och används i regionen. Att beräkna den exakta multiplikatoreffekten för Puss kräver en mer detaljerad analys än vad som varit möjligt inom ramarna för denna rapport. En grov uppskattning är att utgå från de 19,5 miljoner kronor som satsats regionalt, vilket ger ett tillskott till regionen på 29,3 miljoner kronor. 3

4 1. Inledning 1.1. Introduktion Intresset för filmproduktion som verktyg för att locka turister till en viss region eller som strategi för jobbskapande och ekonomisk tillväxt är ett område som de senaste åren har fått ökat allmänintresse. Publiksuccéer som Sagan om Ringen och Harry Potter är kända för att bidragit till att locka nyfikna resenärer till platserna som förekommer i filmerna. Även i Sverige har vi sett bevis på filmturism genom exempelvis Wallanderfilmerna som spelades in Skåne och Millennium-trilogin som till stor del är inspelad i Stockholmsregionen. Publiksuccéer och filmturistiska fenomen i all ära, men vilken roll spelar en filmproduktion med en genomsnittlig svensk budget i detta område? Vilken betydelse kan en filmproduktion med en begränsad budget och exponering ha för den lokala och regionala ekonomin i Stockholmsområdet- och Sörmland? Filmen Puss, regisserad av Johan Kling, spelades in under i huvudsak i Stockholm och Nyköping. Filmen hade en budget på cirka 20,3 miljoner kronor, varav 7 miljoner i stöd från Svenska Filminstitutet. Denna rapport syftar till att sammanfatta, analysera och kommentera vad produktionen av Puss, en film med en genomsnittlig svensk budget, bidrar med till regionen. Fokus för analysen ligger på direkta och indirekta ekonomiska effekter från filmproduktionen Om uppdraget Studien är genomförd på uppdrag av Regionförbundet Sörmland, Filmregion Stockholm- Mälardalen, Stockholm Business Region Development, Nyköpings kommun och Film i Sörmland. Rapporten om filmen Puss är en av fyra rapporter som belyser det ekonomiska värdet av filmproduktioner i Stockholm-Mälardalen och Sörmland. De tre andra rapporterna belyser ekonomiska effekter från de svenska Millennium-filmerna, den tyska tv-serien Inga Lindström och vad reklamfilmsproduktion betyder för regionen. Denna rapport syftar till att analysera de direkta lokala och regionalekonomiska effekterna från produktionen av filmen Puss, i form av ökad sysselsättning och konsumtion av varor och tjänster under produktionstiden. Hur och i vilken utsträckning stimuleras den lokala ekonomin under själva produktionsfasen. Hur stort är det ekonomiska värdet för näringsidkarna i regionen under produktionen? I rapporterna om Inga Lindström och Millennium-trilogin har vi även belyst marknadsföringsvärdet av att regionen exponeras i filmerna och vilka turisteffekter filmerna ger. Dessa värden antas vara obefintliga eller så begränsade kopplat till filmen Puss att vi väljer att bortse från den diskussionen i denna rapport. Rapporten ska bidra med fakta och stärka kunskapen om filmens värdeskapande effekter för regionen och kunna bidra med underlag och ingångar för en mer 4

5 ekonomiskt orienterad diskussion om filmproduktion och filmers betydelse för regional utveckling. Rapporten är genomförd av Joakim Lind, medieanalytiker på Cloudberry Communications AB, Jenny Nordlöw, konsult på Oxford Research och Madeleine Sparre, chefsanalytiker på Oxford Research Om filmen Puss Puss är en svensk komedi, regisserad och skriven av Johan Kling, som tidigare gjort filmen Darling. Filmen handlar om ett gäng unga kvinnor som driver en amatörteater, och om männen och intrigerna i deras närhet. Filmen är en ensemblefilm som utspelar sig under 48 timmar. Bland skådespelarna syns bland annat Alexander Skarsgård, Susanne Thorson, Michelle Meadows och Gustav Skarsgård. Puss hade biopremiär i augusti 2010 och släpptes i februari 2011 på DVD. Filmen sågs av drygt personer på bio och har sålts i dvd:er. När den senare i år kommer visas på tv i SVT och Canal + antas den nå över personer. Uppskattningsvis får filmen en publik till och med 2011 på cirka publikkontakter. Puss siktade på att nå en publik på cirka inom cirka 4-5 månader på bio. En svensk filmproduktion vill vanligtvis nå en biopublik på minst cirka Publiksiffrorna för Puss var därför lägre än väntat Metod och avgränsning Beräkning och uppskattning av värdet för det regionala näringslivet under själva filmproduktionen utgår från budget, distributions- och försäljningssiffror och andra uppgifter från produktionsbolagen. Rapportskrivarna har kompletterat uppgifterna med studier av offentlig statistik, andra rapporter inom området samt personliga intervjuer med aktörer inom näringsliv, filmproduktion samt turism. I slutet av rapporten finns en förteckning över referenser och källor. Rapporten fokuserar inte på avkastningen på investerade skattemedel i filmproduktionerna, eller den kompetensuppbyggnad som kan ske lokalt tack vare att filmproduktioner attraherar företag och kompetens inom de kreativa näringarna. 5

6 2. Effekter under filmproduktionen 2.1. De kreativa näringarna Filmproduktion är inte specificerat som en särskild bransch i befintlig ekonomisk statistik och modeller. Den ingår i begreppet kreativa näringar, som även omfattar arkitektur, design, foto, konst, litteratur, media, mode, dataspel, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring 1. Även internationellt används begreppet creative industries. I Sverige används även uttrycket upplevelseindustri, som betyder ungefär samma sak. KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) myntade begreppet i början av 1990-talet och definierade det som ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och leverera upplevelser i någon form. 2 I begreppet upplevelseindustri ingår även turism, måltider och upplevelsebaserat lärande. Kreativa näringar handlar om att skapa och exploatera immateriella tillgångar. Film och rörlig bild har en framträdande roll bland de kreativa näringarna. Enligt en studie som EU-kommissionen lät göra 2006, den så kallade KEA-rapporten (The Economy of Culture in Europe) har kulturen och den kreativa sektorn en högre tillväxttakt än EU:s ekonomi i övrigt. Sektorn och närliggande branscher svarade för 2,6 procent av EU-ländernas BNP 2005, vilket var betydligt mer än den traditionella tillverkningsindustrin. Studien visar också att den kreativa sektorn har kopplingar till innovation och utveckling inom tekniksektorn. Dessutom är den kulturella och kreativa sektorn av stor betydelse för regional och lokal utveckling. Främjande av kultur som en kreativ faktor för att förverkliga Lissabon-strategin är ett av de tre delmålen i EU:s agenda för kultur, som antogs av ministerrådet i november Strategin syftar övergripande till att trimma EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. En attraktiv miljö för filminspelning kan locka både inhemska och utländska filmproducenter till platsen och skapa värde för det lokala näringslivet. Dels direkt genom investeringar, arbetstillfällen och omsättning på plats och dels i form av till exempel ökad turism. De filmer som produceras i Sverige finansieras med både privata och offentliga medel. Många gånger handlar det om samproduktioner med andra länder. De regionala och samhällsekonomiska effekterna av filmproduktion uppstår i flera led. Dels vid investeringen och vid förbrukningen av investeringen under själva produktionen, dels genom den avkastning/intjäning som filmen skapar. 1 Tillväxtverket 2 Från möten till tillväxt? Effektutvärdering av KK-stiftelsens satsning på upplevelseindustrin. 6

7 2.2. Ekonomiska effekter av filmproduktion Genomsnittlig budget för en svensk film är omkring 20 miljoner kronor enligt Filmregion Stockholm-Mälardalen 3. En sammanställning av samtliga svenska långfilmer som producerades för biografvisning 2007 visade att genomsnittlig budget låg på drygt 17 miljoner kronor. 4 Enligt KEA-rapporten och i andra EU-sammanhang där man behandlar frågor om kultur och tillväxt lyfts filmbranschen fram som en viktig kreativ näring. Utmärkande för kreativa näringar är att de skapar olika typer av mervärden som konsumenter är beredda att betala extra för. Det gäller även filmbranschen, med sin närhet till teknik och teknikutveckling. Det finns även flera andra skäl till att filmen anses ha central betydelse inom den kreativa sektorn. Filmproduktion bidrar till sysselsättning inom ett stort antal yrken. Film har också kopplingar till andra kreativa näringar som kräver samma typer av kompetens som filmproduktion, vilket leder till filmproduktion kan bidra med tillväxt även där. Filmen har dessutom förmågan att ge bilder av samhällen, miljöer och kulturer, som i sin tur kan marknadsföra ett land eller en region. Ett uttryck för det finner man i den framväxande filmturismen. Sammanfattningsvis kan man säga att filmproduktion påverkar: 1. Näringsliv och sysselsättning, under filmproduktionen och på sikt genom att företag som verkar inom de kreativa näringarna etableras i regionen. 2. Turism, såsom hotellnätter, restaurangbesök, besök på sevärdheter och aktiviteter såsom Millennium-vandringarna 3. Image, det vill säga ökad kännedom om regionen I denna rapport tittar vi uteslutande på den första punkten Stockholm-Mälardalen som filmregion Att producera långfilmer är en omfattande ekonomisk verksamhet, som grovt kan delas in i förarbete, inspelning och efterarbete (postproduktion). Var förarbetet och efterarbetet äger rum beror på var produktionsbolaget är baserat och var det har sina resurserlokaliserade. Om filmen spelas in i studio gäller detta även inspelningsfasen. Om det däremot är av betydelse för handlingen med vissa bestämda orter eller platser, eller viss naturmiljö, så kommer det att styra valet av inspelningsplats (även om det idag med datorns hjälp i stor utsträckning går att manipulera miljöer). Denna studie har dock inte för avsikt att ta reda på hur filmbolagen ser på Stockholm- Mälarregionen som plats för filmproduktioner. Film follows the money, det vill säga där villkoren är bäst, dit flyttar produktionen. Olika städer och regioner har olika strategier för att locka filmproduktioner. I New York handlar det till exempel om skattelättnader, fri poliseskort, gratis möjlighet att använda 3 Ingrid Rudefors, filmkommissionär på Filmregion Stockholm-Mälardalen 4 Vägval för filmen, SOU 2009:73, sid 42 7

8 offentligt utrymme i staden och olika rabatterbjudanden. I London har filmbolagen till exempel fritt användande av lokal personal för att hitta filmplatser, få rabatterade boendekostnader på hotell eller få hjälp av en polisenhet helt dedikerad till att assistera filmproduktion. 5 Stockholm har figurerat i åtskilliga filmer under årens lopp. Efter att svenska filmproduktioner under flera år i stor utsträckning har lokaliserats till andra orter i Sverige, till exempel Trollhättan och Skåne, ser vi nu åter att större produktioner filmas på plats. Filmregion Stockholm-Mälardalen erbjuder lokalt stöd och assistans för svenska och internationella filmproducenter som är intresserade av att filma i regionen. De komparativa fördelar och styrkor som framhålls när det gäller Stockholm-Mälardalen som filmregion är bland annat att det i denna region finns en stor samlad kompetens kring filmproduktion, närhet till olika miljöer (medeltida stad, skog/åkermark, slott och slottsparker, modern citymiljö, skärgård, vatten med mera), låg kriminalitet, goda språkkunskaper och att det är förhållandevis enkelt att få de tillstånd som krävs för filminspelningar. Det kan också handla om att ta fram varor och kringtjänster kopplade till filmerna. Fenomenet filmturism kan därmed ses som ett exempel på hur filmen ger ekonomisk stimulans även utanför själva filmbranschen och filmmarknaden, genom ökad sysselsättning och nya intäktskällor från andra områden. 5 Källa: Filmen och staden, Stockholm Film Commission,

9 2.4. Produktionsfasen Under produktionsfasen handlar det dels om att filmprojektet har behov av att köpa in olika tjänster och produkter, som generar intäkter till näringslivet i regionen. Det handlar både om direkta effekter, men även om indirekta effekter genom att köp av varor och tjänster i sin tur skapar ökad efterfrågan på arbetskraft, varor och tjänster i nästa led och så vidare. Figur 1 visar en modell som illustrerar vilka näringslivseffekter som filmproduktion ger. Figur 1. Översikt över näringslivseffekter under en filmproduktion Mat, catering Transporter Filmproduktion Anställda, inhyrd produktionspersonal, statister, skådespelare Hyra av lokal, rekvisita, teknik Boende, logi Byggen, säkerhet Övriga produkter och tjänster Nöjen, fritid, sparande etc. Behov att anställa. Inköp från, underleverantörer. Anställdas ökade konsumtion. Och så vidare Direkta effekter Indirekta effekter Utöver de direkta och indirekta effekterna, skapar en filmproduktion ytterligare effekter genom ökad efterfrågan/konsumtion till följd av ökade inkomster, så kallade multiplikatoreffekter. I denna rapport berör vi dessa effekter översiktligt. Det finns olika beräkningar gjorda i andra studier av underhållningsbranschens betydelse för samhällsekonomi. I en rapport om film i Skåne användes multiplikatorn 1,5. 6 Mått i samma storleksklass har även använts i andra studier om filmers effekter på näringslivet. Multiplikatoreffekter går ut på att en ökning av konsumtion eller investeringar, ökar inkomster mer än den ursprungliga ökningen, en så kallad multipel ökning. Detta på grund av att den ursprungliga ökningen av konsumtionen leder till att fler anställs som i sin tur får lön som de spenderar, vilket driver på nya investeringar och så vidare. En filmproduktion omfattar kreativt arbete i flera led, från idé- och manusstadiet till det hantverksmässiga och konstnärliga hos bland annat scenograf, fotograf och skådespelare, och vid efterarbetet hos till exempel klippare, ljudläggare, kompositör och 6 Regionalekonomisk analys, Öresund Filmkommission och Film i Skåne 9

10 musiker. Filmproduktionen är både teknik- och personalintensiv. En långfilmsinspelning inbegriper ungefär 35 olika yrken och produktionen som helhet arbetsinsatser inom cirka 120 olika professioner. I Sverige arbetar i dag cirka personer inom kultur- och mediebranscher. Av dessa har drygt rena kultur- och medieyrken, de övriga arbetar med till exempel försäljning, underhåll och service i respektive bransch. Antalet anställda i filmbranschen var i november 2007 omkring På uppdrag av EU-kommissionens generaldirektorat för näringsliv presenterade European Cluster Observatory våren 2010, i samverkan med bland annat Uppsala Universitet, en studie som visar att regioner med hög koncentration av kreativa och kulturella näringar har Europas högsta välfärdsnivåer. I relation till arbetsmarknadens storlek rankas Stockholmsregionen på plats två, efter London. Tabell 2. Anställda inom kreativa och kulturella näringar Kolumn 1, Andel KKN : andelen anställda inom kreativa och kulturella näringar i relation till regionens arbetsmarknad. Kolumn 2, Antal anställda : antalet anställda i absoluta tal inom sektorn i regionen. Andel Antal KKN anställda Inner London, UK 5,95 % Stockholm, SE 5,87 % Praha, CZ 5,81 % Bratislavskykraj (Bratislava), SK 5,01 % Berks, Bucks and Oxon (Oxford), UK 4,94 % Hamburg, DE 4,75 % Kozep-Magyarorszag (Budapest), HU 4,69 % Oslo og Akershus, NO 4,61 % Oberbayern (München), DE 4,32 % Karlsruhe, DE 4,30 % Madrid, ES 4,30 % West-Nederland (Amsterdam), NL 4,23 % Berlin, DE 4,15 % Île de France (Paris), FR 4,15 % Lazio (Rome), IT 4,11 % Källa: Dominic Power (Uppsala Universitet) och Tobias Nielsén (Volante QNB Research) (2010), Priority Sector Report: Creative and Cultural Industries (European Cluster Observatory). 7 Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Kultur 10

11 2.5. Effekter under produktionen av Puss Puss hade en sammanlagd budget på 20,3 miljoner kronor, varav 7 miljoner i stöd från Svenska Filminstitutet. Puss är således en film med en genomsnittlig svensk filmbudget. Av den totala budgeten gick merparten till Stockholmsområdet och Sörmland. Filmens utomhusscener spelades in på olika platser i Stockholm och Nyköping. Inhomhusscenerna filmades på Nyköpings teater och i en studio på Gotland. Inspelningen pågick i cirka 20 dagar i Nyköping och strax över en månad på Gotland. Scenerna i Stockholm spelades in under ett par dagar. Tack vare ett samarbete mellan Filmregion Stockholm-Mälardalen och Gotlands Filmfond producerades Puss i Stockholmsregionen och inte i Västra Götaland, dit produktionen först var på väg. Filmregion Stockholm-Mälardalen arbetar för att göra det enklare att producera filmer i regionen och marknadsföra Stockholm som en filmvänlig region. När filmen Puss skulle produceras efterfrågade Puss filmteam en teater som de ville använda som inspelningsplats. Filmregion Stockholm-Mälardalen kontaktade Film i Sörmland som hjälpte Puss filmteam att hitta teatern i Nyköping. Filmregion Stockholm Mälardalen bestämde sedan att man tillsammans med Gotlands Filmfond skulle gå in med finansieringsmedel i produktionen. I överenskommelsen ingick att filmen även skulle spelas in i en studio på Gotland. Puss började spelas in 2009, men inspelningarna sköts upp efter att regissören blivit sjuk och återupptogs året därpå. På grund av avbrottet fick vissa scener spelas in på nytt, vilket gjorde att inspelningstiden för Puss blev något längre än förväntat. För att kunna bedöma en filmproduktions samlade samhällseffekter är det viktigt att studera följande utgiftsposter: 8 Sysselsättning Hur många personer sysselsätter filmprojektet? Anställs de på plats eller reser de temporärt till regionen för en arbetsuppgift? Det är också av intresse att uppskatta hur mycket fritid olika delar av personalen har att spendera i olika regioner. Detta för att kunna bedöma hur de spenderar egna pengar på nöjen, mat, resor och så vidare. Boende Boendeposten blir ofta ganska omfattande vid filmproduktioner. Vilken typ av boende används av de inblandade i produktionen? Kommunikationer Hur fördelas kostnaderna för resor på olika färdsätt och mellan vilka orter kommer personal och material att röra sig? Anläggningar Kommer projektet att bygga eller konstruera anläggningar, och i vilken utsträckning kommer eventuella anläggningar att kunna användas även efter inspelningen? I Pussrapporten är denna post inte aktuell. 8 Effekter av en regional filmproduktion, Etour

12 Övriga utlägg Vilken övrig typ av konsumtion, exempelvis rekvisita, catering, tjänster som bevakning, brandskydd, och så vidare kommer projektet att generera och på vilka platser kommer tjänsterna/varorna att upphandlas? Produktionsbolaget St. Paul Film har uppgett följande budget för produktionen av filmen Puss. I tabellen nedan summeras de aggregerade kostnaderna filmen. Beloppen är avrundade till tusental kronor. I tabellen framgår att ungefär 85 procent av produktionens totala budget hamnat i Stockholms- och Nyköpingsområdet.. Resterande pengar hamnade på Gotland och till viss del andra regioner. Tabell 3: Produktionen av Puss Produktionen av Puss TOTALT Till Stockholm- Mälardalen Till Gotland Förproduktion 1,632 Tkr 1,632 Tkr 0 Tkr Boende, catering 519 Tkr 208 Tkr 311 Tkr Löner skådespelare, filmteam 8,351 Tkr 8,351 Tkr 0 Tkr Teknisk utrustning 1,225 Tkr 1,225 Tkr 0 Tkr Material, smink, dekoration, kläder med mera 355 Tkr 355 Tkr 0 Tkr Studio 525 Tkr 0 Tkr 525 Tkr Lokaler, kontor, administration, förvaring med mera 1,045 Tkr 1045 Tkr 0 Tkr Resor/transporter 939 Tkr 939 Tkr 0 Tkr Övriga produktionskostnader 2,310 Tkr 2,310 Tkr 0 Tkr Efterbearbetning/post production 3,399 Tkr 3,399 Tkr 0 Tkr Totalt 20,300 Tkr 19,464 Tkr 836 Tkr Källa. St. Paul Film. Siffrorna justerade och avrundade av Cloudberry / Oxford Research. Sysselsättning Produktionsteamet bestod av drygt 130 personer, samt 26 skådespelare. Till dessa tillkommer statister och eventuellt olika konsulter och personer som kopplats in för andra tjänster. I tabellen ovan framgår att sammanlagt cirka 8,3 miljoner kronor betalades ut i löner under produktionen. Det korrekta beloppet är egentligen högre än så. Även utvecklingskostnader döljer sig ersättning till exempelvis skribent, översättare och olika konsulter. De flesta inblandade i produktionen arbetade och verkade i Stockholm. Det gäller såväl produktionsteamet som skådespelare och annan arbetskraft. Det innebär att de betalar skatt och även konsumerar en stor del av sin inkomst i regionen. Även sysselsättningen i Nyköping påverkades då Film i Sörmland till exempel avlönade två praktikanter som arbetade med inspelningen i Nyköping. 12

13 Kommunikationer Filmprojektet genererade resor och transporter för cirka 940 tusen kronor. Förutom transporter av människor och material inom Sörmlandsregionen förekom också transporter till Gotland och Norge. Det är svårt att beräkna exakt var dessa pengar hamnade, men en grov uppskattning är att de mesta hamnade i Stockholms/Nyköpingsregionen. Boende, anläggningar och övriga utlägg Filmarbetet pågick under cirka 24 dagar i Stockholms- och Nyköpingsområdet och under den tiden använde filmprojektet transporter, förtäring och annan service tjänster som köptes lokalt och bidrog till näringslivet i regionen. Daniel Thisell, Ljud och Bildmedia, maj 2011 Det är grundläggande för oss att arbeta med en film som Puss. Vi lever av filmproduktioner med en genomsnittlig svensk budget och det är därför centralt för oss att dessa filmer görs i Stockholm och att alla produktioner inte förläggs i Trollhättan. Det är otroligt viktigt att Filmregion Stockholm-Mälardalen och andra aktörer jobbar för att stärka Stockholm som filmregion. Hotell och annat boende är normalt sett en tung kostnadspost vid filmproduktioner. När Puss spelades in i Stockholm bodde de flesta som medverkade i produktionen i sina egna hem, bortsett från cirka 5 personer. I Nyköping bodde filmteamet och skådespelare på hotell. I kostnadsspecifikationen av produktionen av Puss, identifieras drygt kronor i boende-och matkostnader på Gotland och till Stockholm-Sörmland kronor användes för att hyra en studio på Gotland. Puss spelades även in på ett flertal platser i Nyköping och i Stockholm. Bland de inspelningsplatser som användes i Nyköping finns till exempel soptippen, en frisörsalong och caféer. I Stockholm spelade man bland annat in på Barnhusbron, Valands kafé Surbrunnsgatan, Mariaberget och Restaurang Röda rummet. En filminspelning genererar även andra kostnader. Det rör sig till exempel om hyra av filmutrustning, olika typer av tillstånd, elektricitet, parkeringsavgifter, byggmaterial, scenografi och rekvisita. Det senare gäller allt från bilar, motorcykel, datorer, möbler, kläder med mera. Vad betyder det för lokala leverantörer att bli anlitade till en produktion med en genomsnittlig svensk budget? För att ta reda på det genomfördes ett antal intervjuer med företag vars tjänster använts under produktionen av Puss. Hur stor ekonomisk betydelse Puss har haft för olika företag beror på hur stor del av verksamheten som riktas mot långfilmsproduktion. Vissa leverantörer arbetar mest med reklamfilmsproduktion, vilket kan leda till att den ekonomiska effekten blir mindre, medan andra satsar mer på långfilmsproduktion och är beroende av att arbeta med 13

14 filmer som Puss. Oavsett verksamhetsinriktning och ekonomisk betydelse påpekade de intervjuade att det är viktigt att olika aktörer arbetar aktivt för att locka filmproduktioner till Stockholm Multiplikatoreffekter Det som nämns ovan, det vill säga mat, lokaler, material med mera ger direkta effekter på näringslivet i Stockholm och Nyköping. Men filmproduktionen innebär även indirekta effekter genom att köp av varor och tjänster i sin tur skapar ökad efterfrågan på arbetskraft, varor och tjänster i nästa led och så vidare. Det finns olika beräkningar gjorda i andra studier av underhållningsbranschens betydelse för samhällsekonomin. I en rapport om film i Skåne 9 användes multiplikatorn 1,5. I en rapport som rörde filmproduktion i Danmark räknade analytikerna med att multiplikatoreffekten för filmer tenderar att ligga mellan 2,0 och 3,0. För Köpenhamnsregionen användes multiplikatorn 2,5. 10 Den totala ekonomiska effekten för en region kan beräknas med formeln: (Multiplikator) X (Produktionsutgifter) = Ekonomisk nytta för regionen Multiplikatoreffekter går ut på att en ökning av konsumtion eller investeringar, ökar inkomster mer än den ursprungliga ökningen, en så kallad multipel ökning. Detta på grund av att den ursprungliga ökningen av konsumtionen leder till att fler anställs som i sin tur får lön som de spenderar, vilket driver på nya investeringar och så vidare. Det blir en ringar-på-vattnet-effekt som också innebär att skatteintäkter kan tas ut i flera led. Att beräkna den exakta multiplikatoreffekten för Puss kräver en mer detaljerad analys än vad som varit möjligt inom ramarna för denna rapport. En grov uppskattning är att utgå från de 19,5 miljoner kronor som satsats regionalt. Denna siffra är förmodligen något lägre eftersom delar av vissa tjänster, såsom resor och transport förmodligen har hamnat i andra regioner. Vi utgår från den låga multiplikatorn 1,5. Det ger ett tillskott till regionen på 29,3 miljoner kronor. 3. Avslutning I form av ökad sysselsättning och konsumtion av varor och tjänster under produktionstiden bidrar filmproduktionen av Puss med små direkta och indirekta lokala och regionalekonomiska effekter. Effekterna är inte lika tydliga och slående som till exempel Millenniumtriologins effekter på den lokala och regionala ekonomin i Stockholmsområdet men illustrerar ändå hur en filmproduktion, med relativt låga 9 Regionalekonomisk analys, Öresund Filmkommission och Film i Skåne 10 Copenhagen Film Fund Feasibility Study Report - 24th June

15 publiksiffror och en genomsnittlig svensk filmbudget, kan bidra med ett ekonomiskt värde för lokala näringsidkare. Dessutom kan produktioner som Puss bidra med mer långsiktiga effekter för lokala leverantörer som livnär sig på långfilmsproduktion. För en utförligare diskussion om hur filmer kan bidra med regionalekonomiska effekter, både när det gäller direkta och indirekta ekonomiska effekter från filmproduktionen och genom ökad turism, hänvisar vi till rapporten om Millennium-filmerna. 15

16 4. Källor Intervjuer Daniel Thisell, Ljud och Bildmedia AB Fredrik Heinig, St. Paul Film Kameraten AB Pelle Mellqvist Nyköpings kommun Sunlight Hotell, Nyköping Åke Lundström, Filmregion Stockholm-Mälardalen Rapporter Hudson, S. and Richie, J.R. Brent (2005) Film tourism and destination marketing: The case of Captain Corelli s Mandolin, Journal of Vacation Marketing Volume 12 Number 3 Busby, G. and Klug, J. (2001) Movie induced tourism: The Challenge of measurement and other issues, Journal of Vacation Marketing Volume 7 Number 4. Copenhagen Film Fund Feasibility Study Report 24th June 2005 Film i Skåne, Regionaløkonomisk analyse, Oresund Film Commission Film i Skåne, 2003 Jonsson, Anna och Pettersson, Robert (2006) Effekter av en regional filmproduktion med utgångspunkt från en Jamt Tröndersk filmkommission, U 2006:30 Lind, Joakim (2006) Kan man sälja Skåne med Wallanderfilmer? Värdet av exponeringen av Skåne genom Wallanderfilmera och deras effekter på besöksnäringen Cloudberry Communications Nielsén Tobias (2009) Allt räknas, Om rabatter och erbjudanden till filmproduktion i Europa, Filmpool Stockholm Mälardalen,QNB, 2009 Nielsén, Tobias (2005) Filmen och staden, Stockholm Film Commission, QNB Saumon, Gabrielle (2010) Millennium, Stieg Larsson. Imaginaries and possibles of a culture under stress: The territorial track of a best seller, Université de Limoges The Economy of Culture in Europe, KEA European Affairs på uppdrag av Europeiska kommissionen, 2006 Vägval för filmen, Betänkande av Filmutredningen 2008, SOU 2009:73 16

17 Statistik SCB Tillväxtverket Webbkällor Svenska Filminstitutet Arbetsförmedlingen Kultur TVNZ, The benefits of movie tourism 17