Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan."

Transkript

1 Skolverket träffar elevorganisationerna för att tala med dem om deras syn på delaktighet och inflytande. Vilka är framgångsfaktorerna och utmaningarna? Först träffar vi Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer. Sveriges Elevkårer: Egentligen tror jag det finns en grundläggande motsättning när det gäller inflytandefrågor i skolan. Man kan se inflytandefrågor på tre sätt. Antingen ser man det som en rättighet för elever. Eller så ser man det som en del i skolans demokratiuppdrag. Eller så ser man det som en del i ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Skolverket: Ok, då har vi tre bra spår att diskutera frågan. Sveriges Elevkårer: Vi ser att man skulle behöva olika strategier för de olika bitarna och vi anser att lagstiftaren visar låg förståelse och tror att det lite grann handlar om samma sak. Detta har vi sett som ett problem. Skolverket: Om vi först går tillbaka till att beskriva de tre delarna. Antingen är inflytande en rättighet i sig. Då menas rätten att utöva inflytande här och nu. Den medborgarfostrande delen beskrivs annars ibland som att lärare uppfattar det som att barn och elever ska tränas för att bli aktiva senare. Sveriges Elevkårer: Precis, men vi företräder mera rättighetslinjen. Den går att hänvisa till Barnkonventionen genom att man ska ha en möjlighet att utöva inflytande över den offentliga verksamhet man befinner sig inom. Det kan också kopplas till arbetsplatsinflytande. Vi tycker man skulle behöva stärka upp rättighetssidan av den här frågan och att det då är viktigt att se elever som individer. Om det är en rättighet är det myndigheten skolans uppgift att behandla alla lika utifrån denna rättighet. Alla elever måste ha lika stor möjlighet att utöva inflytande. Detta innebär att man måste sätta upp ordentliga strukturer som utvärderar och kvalitetssäkrar. Skolverket: Är det på detta sätt som detta kopplar samman med det tredje spåret? Det systematiska kvalitetsarbetet? Sveriges Elevkårer: Ja, dessa åtaganden hakar väl i varandra. Det viktiga blir att det finns allmänna strukturer för varje individ. Inflytande som rättighet går ut på att få möjlighet att komma med synpunkter och att sedan få dem bemötta på ett bra sätt. Det handlar inte alltid om att få vara med att bestämma men att få möjlighet att komma med synpunkter som tas emot på allvar och får motiverade svar. Rättighetsspåret har ett tydligare individfokus. Sveriges Elevkårer: När det gäller kvalitetsarbete kring inflytande kan det handla om enkätundersökningar och fokusgrupper. Det viktiga blir att utvärdera hur arbetssätten fungerar. Skolverket: I boken Samtal med rektorn, som ni varit med och tagit fram, kommer olika exempel på aktivt arbete med dessa frågor fram. Vad skulle du säga är framgångsfaktorerna? Vad gör de konkret för att lyckas? Sveriges Elevkårer: Skolan måste ge utrymme för elevernas egna initiativ och organisering. Detta ser vi som det absolut centrala. Därför jobbar vi med elevkårer som är självständiga föreningar. Många rektorer verkar ha svårt att förstå att det mycket handlar om att våga släppa taget och backa. Att utöva inflytande på egna villkor är det viktiga. Huvuduppgiften för rektorerna blir att tillhandahålla strukturer som gör inflytande möjlig. När elever har hittat något de vill kunna utöva inflytande kring ska det finnas en tydlig, enkel och effektiv struktur för att 1

2 möjliggöra detta inflytande. Det finns inget egenvärde i att skapa frågor, konflikter eller områden som eleverna inte själva har identifierat. Skolverket: Det handlar alltså om att våga släppa kontrollen? Sveriges Elevkårer: Ja, verkligen och det håller alla med om. Men rektorerna har svårt att vara konsekventa med den principen. Framförallt när eleverna gör fel saker. När man släpper taget släpper man också kontrollen. Det går alltså inte, menar vi, att komma i efterhand och styra av rädsla att eleverna kommer att hamna fel. Att man vill hjälpa till för att det är så svårt och att man inte tror att eleverna klarar av det. Skolverket: Det där finns ju också spår av i forskningen i form av att skolpersonal ger uttryck av en uppfattning att barn och elever klarar av att fatta egna moget övervägda beslut. Sveriges Elevkårer: Exakt. Det kan ju vara så att man fattar dåliga beslut ibland men det måste man ju också få göra. Det blir här viktigt för rektorerna att förstå att de inte kan bestämma vad eleverna ska göra. Det finns inte stöd i skollagen för att rektorerna ska bestämma vad eleverna ska lägga sitt engagemang och fokus på. Skolverket: Kan du ge något bra exempel från boken där en rektor har släppt på den här kontrollen och låtit eleverna utöva inflytande på ett bra sätt? Sveriges Elevkårer: Forum för samråd är ett bra exempel. Det finns en variant som kallas för rektorshearing vilket innebär att eleverna på eget initiativ bjuder in rektorerna att vara med på ett möte där de kan svara på öppna frågor från eleverna i ett stort format. Det är bra och snyggt när rektorerna vågar ställa upp på elevernas dagordning i stället för att bjuda in dem att ha synpunkter på något av deras möten. Sveriges Elevkårer: Kunskaper om vilka rättigheter man har är viktigt tillsammans med kunskaper om hur skolan styrs. Att alla gymnasieelever har dessa kunskaper är ett högt ställt mål men kanske kan kommer man långt om en handfull elever på varje skola har dessa kunskaper. Skolverket: Räcker det då? Sveriges Elevkårer: Ja, så länge de finns inom en elevkår. Då är man ju del av en ideell organisation som värnar medlemmarnas intressen. Så länge man kan utse representanter som tar ansvaret att driva frågorna så är det möjligt. Det blir som ett fackförbund. Skolverket: Hur vanligt är det med elevkårer på skolorna? Sveriges Elevkårer: Det har ökat de senaste åren. Idag har vi 326 medlemsorganisationer vilket motsvarar hälften av landets gymnasieskolor. Det finns de som är framgångsrika och har kommit långt i sitt arbete. Där är alla elever på skolan medlemmar, man driver kampanjer och jobbar aktivt med påverkan. Sen finns andra som inte alls har kommit lika långt. Skolverket: Varför har det vuxit? Sveriges Elevkårer: Tidigare var det vanligare med elevråd på skolor. Det var ofta en lite oklar form av inflytande för elever. Ibland fungerade det och ibland var det mer rektorns sätt att arbeta med inflytandefrågor. Ofta var man tvungen att välja en klassrepresentant och det kunde vara oklart hur detta gick till. Rektor ledde mötena ibland och ibland inte. Från 2008 slutade fler och 2

3 fler gymnasieskolor med elevråd. Istället började det bildas elevkårer. Detta hade varit vanligare också på 1980-talet. Idén med kårer byggde från början på frivilligt medlemskap och engagemang samt att man var fristående från skolledningen. Det säger sig själv att det är mycket roligare att göra något på eget initiativ under frivillighet jämfört om det är något någon annan bestämmer om och som man är tvingad att göra. Detta leder till ett större engagemang. Skolverket: Hur gör man då om man vill starta en kår? Sveriges Elevkårer: Man samlar ihop ett antal personer som vill vara med i styrelsen och så startar man kåren. Så antar man en stadga och börjar värva medlemmar. Så får man hjälp av Sveriges Elevkårer också så klart. Skolverket: Om man är lärare eller rektor som tycker att det vore bra om eleverna startade en kår. Hur gör man då? Sveriges Elevkårer: Då ska man låta bli! Det måste bygga på frivillighet och komma från eleverna själva. Skolverket: Hur menar ni att elevinflytande hänger samman med kvalitetsarbetet? Sveriges Elevkårer: Då måste vi först kort beröra varför lärare och rektorer enligt studier ser olika på elevinflytande. För några år sedan kopplade Skolverket samman inflytandefrågor med undervisningen och eget arbete. Här tror vi att skolan tolkat elevinflytande som att läraren frågar eleverna vad de vill göra? I förlängningen kan detta leda till alltför mycket egen enskilt arbete som också har kritiserats av Skolverket som en dålig metod genom att eleverna lämnas alltför ensamma i sitt lärande. Detta ser vi absolut inte som elevinflytande. Vi anser att det måste vara lärarprofessionen som bestämmer vad som är bra undervisningsmetoder. Skolverket: Men samtidigt visar ju forskning låg grad av elevinflytande över undervisningens innehåll och form. Sveriges Elevkårer: Vi anser att man ska skilja på klassrumssituationen och skolsituationen. När det gäller klassrumssituationen måste läraren bestämma över vad som är ändamålsenligt undervisning. Om detta innebär hög eller låg grad av elevinflytande måste utvärderas ställt mot de effekter inflytandet har på själva lärandet. Skolverket: Att känna delaktighet och ha möjligheten att utöva inflytande kan vara motivationshöjande och då främja lärande. Skulle det vara en ingång? Sveriges Elevkårer: Det kan det absolut men vi är försiktiga med att säga vad lärare ska göra. Detta utifrån respekt för att det är en yrkesgrupp med lång utbildning. Vi tänker att lärare tar väl reda på detta och agerar i linje med det. Vi som elevorganisation kan inte säga något om vilka metoder lärare ska använda, vi har inte den kompetensen eller de kunskaperna. Sveriges Elevkårer: Att lärare ska tänka på sin roll som myndighetsföreträdare och att de ska vara rättsäkra, där kan vi ha synpunkter men närd et gäller undervisningsmetoderna anser vi att man måste utgå från vad som ger bäst undervisning. På Sveriges Elevråd (SVEA), träffar Skolverket Mimmie Garpenbring och Kevin Shakir. Skolverket: Nu är vi på SVEA. Vilka är ni och hur ser ni på frågor om elevinflytande och delaktighet? 3

4 SVEA: SVEA är en organisation för grundskole- och gymnsasieskoleelevråd. För elever i åldrarna 12 till 19 år. När vi började var vi en gymnasieorganisation men till slut bestämde man sig för att också gälla grundskolan eftersom man såg att många av utmaningarna var lika och att de olika skolformerna hänger ihop. SVEA finns över hela landet och är en ideell organisation som jobbar med hjälp till självhjälp. Vi har elevrådare som fått verktyg och sedan själva hjälper andra att starta elevråd. Skolverket: Vad gör ni? Vilka aktiviteter har ni? SVEA: Mycket är utbildningar med vi har också en del material. Fokus är att träffa medlemmar och hjälpa dem utifrån vilken situation de befinner sig i på sin skola. Även om utmaningar liknar varandra från skola till skola så är varje situation unik i respektive verksamhet. Även sättet att organisera sig på behöver därför anpassas efter de behov som finns. Elevråd ser vi därför inte som en specifik form utan mer som ett samlingsnamn på de demokratiska arbetsformer som finns för elever i skolan. Skolverket: Så ni på SVEA har ingen definition kring vad ni menar är ett elevråd? SVEA: Nej, vi menar att elevråd är elevernas demokratiska organisering i skolan som syftar till att föra fram elevernas åsikter. Skolverket: Vad menar SVEA med inflytande? SVEA: Vi använder en begreppsapparat som består av de två delarna elevinflytande och skoldemokrati. Elevinflytande är inflytande över vardagen. Till exempel kan det vara inflytande över undervisning och annat som sker varje dag. Elevinflytande sker oftast individuellt. Elevinflytande för oss är en typ av deliberativ demokrati. En samtalsdemokrati där dialogen är viktig som den arena där beslut fattas. Det kan till exempel handla om frågan om man ska ha prov eller inlämningsuppgift som kunskapskontroll. Skoldemokrati handlar om den strukturella nivån. Där tas större typer av beslut som omfattar alla i skolan. Besluten påverkar individen men gäller kollektivet. Det kan till exempel vara frågor om prioriteringar i skolans budget. Skoldemokratin sker oftast i kollektiv och det är här som elevråden kommer in. Skoldemokratin är en representativ typ av demokrati. Forum för samråd passar väl i på begreppet skoldemokrati. Skoldemokrati regleras mestadels i skollagen och det är oftast skolledarna som ansvar för den. Elevinflytande regleras i läroplanen och det är oftast lärarna som ansvarar för den. Flaskhalsen gällande elevinflytande är lärarna och rektorerna gällande skoldemokrati. Skolverket: Studier visar att lärare är positiva till elevinflytande men rektorer anser att det är ännu viktigare. SVEA: Det handlar också om att vi vet att lärarens samtal om elevinflytande handlar om inflytande långt ifrån undervisningen. Det tyder på en stor okunskap. Vi har gjort avgränsningen mellan skoldemokrati och elevinflytande för att vi tydligt ska kunna visa vad vi menar. Det finns en tendens att se elevinflytande som ickefrågor. Till exempel vilken färg vi ska ha på väggarna i korridoren, ska vi ha wienerbröd eller lussekatter, ska vi ha idrottsdagen (som vi redan bestämt agendan på) på den här dagen eller den här dagen, etc. Det här är saker som ser snyggt ut men som egentligen gör väldigt lite skillnad. Skolverket: Menar SVEA att skolan med detta checkar av det här med inflytande? 4

5 SVEA: Ja, det är det vi menar. Det blir ett enkelt sätt att synliggöra att eleverna har fått vara med att välja. Det man missat är konsekvensanalysen över vilka saker eleverna behöver kunna utöva inflytande över för att de ska känna att det kan påverka sin egen situation. Man kan vara med och tycka om mycket men det viktiga är kanske inte färgen i korridorerna utan att man ska slippa att ha en lektion kl halv fem på eftermiddagen. Man ser helt enkelt inte skillnaden mellan vad som är reellt inflytande och vad som mer är alibikategorin. Vill eleverna vara med och tycka om väggarna så kan man göra det men det är inte det vi menar elevinflytande och skoldemokrati handlar om. Skolverket: Vilken är nyckeln till att få till ett bra arbete med elevinflytande på en skola? SVEA: Det första vi vill lyfta är vikten av att skapa formerna för inflytandet i dialog med eleverna. Man kan inte från skolans sida säga hur man ska ta tag i elevinflytandet och börja med att stänga eleverna ute från processen. Man ska också undvika i att stänga in sig i krångliga byråkratiska former som inte är anpassade för syftet. Det är viktigt att ta fram påverkansvägarna tillsammans med eleverna. Man kan börja med att fråga vilka frågor eleverna är intresserade av att tycka till om. Man kan också behöva synligöra vilka beslut som fattas i skolan varje dag och vilka som fattar vilka beslut. Skolverket: Är det bra att lyfta lärande exempel? SVEA: Ja, men viktigast är att se över vad man gjort och fundera över hur det fungerade? Då kan man få till ett lärande där olika skolor kan lära av varandra och lärare kan lära av varandra. Men det finns problem runt detta. Vikten av elevinflytande lyfts ofta när det gäller skolan men regleringarna hur detta ska ske är få. Därför vet man inte riktigt hur man ska ta i det. Andra områden, som till exempel hur kursmålen ska uppnås, blir ofta mer konkreta att ta tag i. När det gäller elevinflytande så har du sällan jämförelsepunkter, det är svårmätbart och lärarna saknar ofta verktygen att genomföra detta arbete. Finns det utöver dessa hinder en inställning hos lärarna att det här är en jobbig fråga så blir det svårt att komma längre. Skolverket: Vad kan vi på Skolverket göra? SVEA: Ge lärarna något konkret att ta i. Uppmuntra till det kollegiala lärandet i Skolsverige. Fokusera på frågor om hur man kan jobba stadieövergripande i regionerna. Detta utifrån frågan hur skolorna systematiskt kan jobba för att eleverna kan gå från ett stadium till ett annat och ha med sig allt detta. Skolorna behöver fundera över vad som är slutmålet med frågan om vad vi vill åstadkomma med elevinflytande. Om det är en gemensam huvudman kan man lättare se gemensamma lösningar och på ett lättare sätt få till ett systematiskt arbete. Bättre övergångar skulle lösa en hel del och skapa systematik i demokratiarbetet. Precis som man talar om att arbetsmiljöarbetet och likabehandlingsarbetet ska vara systematiskt så behöver arbetet med elevinflytande och elevdemokrati vara systematiskt. Skolverket: Varför är det viktigt med elevinflytande? SVEA: Man kan börja med att det är en rättighet. Det står ofta att demokrati ska vara en del i kursens innehåll och inflytande är demokrati i högsta grad. Men ordet demokrati överanvänds nästan. Ibland är det som att ordet demokrati finns med för att det ska vara där och att det ser snyggt ut. Inflytande och engagemang genom till exempel elevråd tränar också viktiga förmågor från tidig ålder för att bli en aktiv medborgare senare. I diskussioner lär vi oss av varandra. Vi elever kommer ju inte sitta bakom skolbänken hela tiden utan vi förbereds för arbetslivet och samhället. Vi behöver utveckla bra verktyg för att interagera med andra människor. 5

6 Skolverket: Är det inflytande och delaktighet här och nu eller sen för att kunna ta en aktiv del i demokratin? SVEA: Vi vill dela upp det i fyra saker. Det första är rättighetsperspektivet. Det står att det ska vara så i ratificerade konventioner och i lagar. Det andra argumentet är effektivitet. Elevinflytande på rätt sätt sparar massor av resurser och tid i skolan. Lärarna får ett mindre tungt arbete. Man är fler som kan bygga skolan tillsammans. Kvalitetsarbetet kan man driva tillsammans. Det tredje är lärandeperspektivet. Alla de saker man har med sig för framtiden men också viktiga förmågor för att agera i nuet. Det fjärde och sista är makten över sitt eget liv. Det sista syns i till exempel regeringens nya ungdomspolitik. En stor del handlar om ungas rätt till makten över sina egna liv och skolan är större delen av ungas liv. SVEA: Vi har fyra grundprinciper. Ett: Du kan om du vill bara gör det! Två: Alla växer med förtroende. Tre: Med samarbete kommer man längst. Fyra: Med demokrati kommer man längre. Det funkar alldeles utmärkt hos oss och kanske borde skolan också våga pröva dessa grundprinciper lite oftare. Skolverket: Tack för att vi fick komma. 6

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Hur och varför? Hur vi ska göra skolan bättre och höja elevernas resultat är en ständig debatt

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Elevernas roll i kvalitetsarbetet. Exempel från elever, framgångsfaktorer och konkreta verktyg! med Julia Lindh och Emil Wellander!

Elevernas roll i kvalitetsarbetet. Exempel från elever, framgångsfaktorer och konkreta verktyg! med Julia Lindh och Emil Wellander! Elevernas roll i kvalitetsarbetet Exempel från elever, framgångsfaktorer och konkreta verktyg! med Julia Lindh och Emil Wellander! Vilka är Sveriges elevråd - SVEA? Vad innebär elevinflytande? 4 kap. 9

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever

Läs mer

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation

Läs mer

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning Reviderad 130625 Bild :www.microsoft.se Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter elever 3 4.1. BARNKLINIKEN Fel!

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Handlingsplan för ökat elevinflytande i Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet

Läs mer

Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen

Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen Datum: 2013-12-05 Bildningsförvaltningen Föräldrasamverkan; samråd och lokala styrelser inom Bildningsförvaltningen Bakgrund Skollagen (2010:800) som gäller från och med den 1 juli 2011 innebär ändrade

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad YTTRANDE 2013-01-10 Dnr: 322-1460/2012 KF/KS kansli, Stadshuset 105 35 STOCKHOLM Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad Sammanfattning tillstryker i stort förslaget till ny skolplan för

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Framgångsfaktorer. för elevråd

Framgångsfaktorer. för elevråd Framgångsfaktorer för elevråd Fungerande grupp Struktur Kunskap och kompetenser Resurser Relation till de andra eleverna Relation till vuxna på skolan Innehållsförteckning Förord Det här är framgångsfaktorerna!

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Beslut 2014-10-13 Lunds kommun Rektorn vid Polhemskolan Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Polhemskolan i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Ärende 9 UTB 2013-304, GyVF 2013-16

Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Ärende 9 UTB 2013-304, GyVF 2013-16 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-10-14 Vår referens Katarina Falk katarina.falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande: Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola /f : \ Beslut Skolinspektionen 2014-02-20 Kristianstads kommun Rektorn vid Christian 4:s Gymnasium 1 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Christian 4:s Gymnasium 1 i Kristianstads kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande Datum:131031 Bild :www.microsoft.se Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande Kvarngården MINI 1 Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter barn 4 4.1. Individnivå

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Utmaningarna för förskolan

Utmaningarna för förskolan Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3 Lektionshandledning #180 Elevinflytande och trygghet 1/3 i Tema: Elevinflytande och trygghet Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 7-9 Lektionslängd: 160 min (Pass 1 80 min och Pass 2 80 min) Material och

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande Skollagen kap 4 Kvalité och inflytande Skollagen kap 4 Systematiskt kvalitets arbete skall ske inom alla verksamheter huvudmannen ansvarig för att det sker. Skall dokumenteras Stratsys under uppbyggnad

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bilaga 3 2016-07-01 1 (4) Dnr 6.1.2-2016:1067 Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om obligatoriska bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 i grundskolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Kommittédirektiv. Politisk information i skolan. Dir. 2014:117. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Politisk information i skolan. Dir. 2014:117. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Politisk information i skolan Dir. 2014:117 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med

Läs mer

Karlskrona språkfriskola 2015/2016

Karlskrona språkfriskola 2015/2016 KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet i Norrköpings kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet i Norrköpings kommun JB Gymnasium Mitt AB Postadress: Box 3147, 550 03 Jönköping Rektorn för JB Gymnasiet i Norrköping tommy.thundahl@jbgymnasiet.se 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan JB Gymnasiet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2290 Beslut Active

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer