Silversparren. Tidskrift för Furstendömet Nordmark. Februari 2011, AS XLV. Nr 303

Transkript

1 ilversparren Nr 303 Tidskrift för Furstendömet Nordmark Februari 2011, AS XLV Avsändare: Silversparren SKA Nordmark Robert Hedström Brudslöjevägen Västerås SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÈ Kalendarium 5-7 November Kingdom University November Arvtornering och Novemberfest November St:Cecilia

2 Krönikörens ord Er krönikör har varit på äventyr i vintermörkret! En resa till Attemark höll på att gå åt skogen bokstavligt talat, när draken inte ville blinka i höjd med Baggeholms bokskogar En icke blinkande drake fick ta sig vidare genom natten till Attemark där den kunde fixas på fredagsmorgonen, snabbt och säkert av en mycket pratglad herre. Tece och jag kunde andas ut och halka vidare genom vintern till siten för 12th Night Coronation. Och vilket event! Inte något man ville missa! Det var med lite sorg i hjärtat jag såg Ulfr och Caiomhe kliva ner, men Vitus och Eleonora lovar mycket glädje och gamman inför sin regeringstid. Byzantisk hovstat, jag säger bara det, kan det bli mer glitter, glamour och fantastiska titlar? Även om eventet var fullspäckat för mig med mycket inbokat fanns det även tid till att umgås med alla fantastiska människor som rest från när och fjärran. Det kändes som om det, för att vara ett av de stora Kingdom-eventen, ändå fanns en stämning och ett utrymme för att umgås avslappnat och bara njuta av tillvaron. En stor eloge till Attemark som får så många att trivas så bra! Nu ser jag fram emot ett betydligt mindre event på hemmaplan, Gourmetfesten, i år med särskilt barntema med mycket aktiviteter för stora och små och en möjlighet att leka och spela så mycket man vill. Väl mött! Renika Om Silversparren Furstendömet Nordmark är den svenska delen av Th e Society of Creative Anachronism Inc. (SCA). SCA är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening som samlar de som är intresserade av åren Silversparren ges ut av den svenska stödföreningen SKA Nordmark och gör därför inte anspråk på att återge SCA s offi ciella ståndpunkter. För innehållet i Silversparren svarar artikelförfattarna själva, där inte något annat anges. Allt material tillhör författaren och faller under svensk upphovsrättslag. Prenumerationer och medlemskap: Medlemskap i SKA Nordmark inklusive prenumeration på Silversparren i pappersformat kostar 300 kr per år (12 nummer). Medlemskap inklusive prenumeration på Silversparren i digitalt format kostar 100 kr. Summan betalas in till lokalförening eller till plusgiro (SKA Nordmark). Ange namn och adress. SKA gör inte efterforskningar. Vänd er med alla prenumerationsfrågor till kassören (skattmästaren). Medlemskap ska också registreras via Nordmarks webbaserade census. Bidrag: Texter: Manusstopp är alltid den 10:e i varje månad. Hand-/maskinskrivet material ska vara lättläst. I elektronisk form, skicka in bidrag som textfi ler, gärna i RTF- eller TXT-format, via e-post eller på PC-disketter. Bilder: Digitala bilder bör ha en upplösning på minst 150 dpi och vara ca 10x10 cm stora. De fl esta fi lformat går bra, även papperskopior och foton. Retur: Vill du ha disketter, papper eller foto-cd i retur, bifoga frankerat adresserat kuvert. Illustrationer: Maria Markenroth, Lena Torp, Andreas Westerlund, Maud Lagerborg, och medeltida konstnärer, där ej annat anges. Krönikör: Åsa Hestner Blomqvist, Brunnsvägen 152B, Strängnäs, , kronikor@nordmark.org Ansvarig utgivare: SKA Nordmarks ordförande Josefi na Åsemyr, Södra Slottsgränd 5, Visby, , seneschal@ nordmark.org Upplaga: 70 ex Värmegatan Göteborg Baron Clemens de Gey (Joel Vestman) D. Astridh Thorkilsdotter (Marika Johansson) drots@gotvik.se C. Katarina Krognos (Katarina Dahllöf) Gyllengran (Medelpad) D Filippa Birgersdotter (Sara Åström) drots@gyllengran.se C Eirik Hårfager (Erik Johansson) kastellan@gyllengran.se Holmrike (Stockholm) D Sir Cormac Lawless O Toole (Roger Heinänen) Bergsundsgatan Stockholm Korvmack@Hotmail.com Juneborg (Jönköping) D Astrid Johnsdotter Torp (Lena Torp) Gissebäck, Solbacka Nässjö lena.torp@brinell.nassjo.se Baroniet Styringheim (Gotland) D Agnes Odygd (Agnes Edgren) Jungmansgatan Visby tel: drots@styringheim.se C Vicomtessa Whilja Af Gothia (Malin Ahlén) S:t Hansgatan Visby kastellan@styringheim.se Ulvberget (Skaraborg) D Gunborgh Evertsdotter af Juleta (Erika Ogenholt) Madlyckevägen Mariestad , C Vallmar Knutsson af Aranaes (Mattias Törnblom) Södra vägen Mariestad , tornis@bostream.nu Uma (Umeå) D Herr Erik Sternschild av Ingelsgård (Ingemar Hansson) Tegsvägen 2 B Umeå , erik@skauma.org C Egil Troll (Andreas Eriksson) Köpmangatan 36 A Vännäs fkfj un@hotmail.com Vitterheim (Umeå) D Adele Ingemarsdotter (Ingmari Jacobsson) Öbackavägen 16Z Umeå , ingmarie@kommunicera.umea.se Intressegrupper Skellitta (Skellefteå) D Odal Gunnarsson (Mats Långdahl) Ulriksgatan KÅGE , matslangdahl@hotmail.com C Erik Brännare (Andreas Johansson) antman99@rocketmail.com Örehus (Helsingborg) D Alazaïs de Cordes (Anna Andersson) Jonstorpsvägen Ödåkra , anna_s_andersson@yahoo.se C Jorunn Geirisdotter (Elisabeth Jönsson) Västergatan 23F Billesholm ej_orehus@yahoo.se SKA-Nordmark Ordförande Josefina Åsemyr (Jovi Torstensdottir) Kassör Daniel Johansson (Engli Ingimarrsson) Sekreterare Åsa Johnsson, Stockholm (Torunn Egilsdotter Ask) Ledamot och vice kassör Kristina Rudbjer, Uppsala (Vanna Edwinsdochter Dawburn) Ersättare Cecilia Svensson, Göteborg (Cecilia de Conway) Ersättare Zakarias Persson, Luleå (Egil Drakhufvud)

3 Kronor och ämbetsmän Drotsens ord Drachenwald Kungapar UlfR Blodfotur Fallgerson (Chris Hall) 24 Peppertree Road, Vredehoek Cape Town 8001 South Africa Caoimhe Ingen Domnaille (Zoe McDonell) 24 Peppertree Road, Vredehoek Cape Town 8001 South Africa sca.org Drots Hertig Sven Gunnarsson (Robert Hedström) Brudslöjevägen Västerås seneschal@drachenwald.sca.org Krönikör Raphe Cuthbert (Ian Walden) 3 Campion Way, Lynnington Hampshire SO 41 9LS, UK chronicler@drachenwald.sca.org Nordmark Furstepar Torbjörn Åbryte (Jerker Lindekrantz) Larum Rödeby furste@nordmark.org Eira af Attemark (Ida Caroline Cliff) Slånbärsgården Häljarp furstinna@nordmark.org Drots Grevinna Jovi Torstensdottir (Josefina Åsemyr) Kristinedalsgatan Kungälv jovi@styringheim.se Baronpar av Styringheim Jorulf från Valle baron@styringheim.se Eisarwes Märta baronessa@styringheim.se Chatelan Lord Edricus Filius Off aeus (Jonas Evertsson) Härold Herr Agmund Stoltefoth (Anders Lundgren) Muskötstigen Sollentuna silkfi st@hotmail.com MoAS Helwig Ulfsdotter (Agnes Bohman Boyle) Fjärdhundragatan Uppsala ladyhelwig@yahoo.se Marsk George FitzHume (Ola Widell) Finkgatan Malmö , georgefi tzhume@hotmail.com Fäktmarsk Vicomte Eirik Hårfaget (Erik Johansson) Hästmarsk Elise M Gillione (Lisa Bonnier) Norrvad 1063 A Bergshamra , allegro@swipnet.se Bågskyttekapten Vakant Historiker Åsa Fredriksdotter (Åsa Baihofer) Präntare Adorián Piroska (Edit Mag) Torsgatan Visby / tide_gam@yahoo.com Skattmästare Engli Ingimarrsson (Daniel Johansson) Risbacka Södra Härryda skattmastare@nordmark.org engli@ingimarrsson.se Krönikör Renika Rikardsdottir (Anne Malmborg) Bro Stenstugu Vosby kronikor@nordmark.org Lokala grupper D=drots C=chatelan Aros (Uppsala) D Vicomtessa Ermingard Hawenthorn (Monica Nilsson) c/o Hildebrand Granitv. 10A Uppsala ermingard@yahoo.com C Hedvig (Sara Bladlund) Box 181 Tryff elvägen Uppsala , tjenare85@hotmail.com Attemark (Skåne) D Countess Cecilia Jaeger (Cecilia Lindström) Allhelgonna Kyrkogata 6b Lund cecilindstrom@hotmail.com C Lord Edricus Filius Off aeus (Jonas Evertsson) jonas_evertsson@yahoo.se Baggeholm (Blekinge) D Lord Winrik af Athlenburg (Niclas Östergren) Älgvägen Kallinge , niclasostergren@hotmail.com Frostheim (Boden, Luleå) D Herr Egil Drakhufvud (Zakarias Persson) Gevärsvägen Luleå zacke@evolinteractive.com C Alric DeMourne (Markus Åhman) Morkullegränd Luleå markus.ahman@glocalnet.net Gotvik (Göteborg) Baronness Felicitas Schwartzenbergin (Malin Berglund) Har du varit ämbetsman någon gång? Skulle du vilja vara ämbetsman? Vår förening bygger på allas engagemang och blir faktiskt precis den förening vi själva väljer att bygga. Som ny kan det vara något intimiderande att ta den platsen då man kanske inte vet så mycket men det finns nog inget bättre sätt att ta tag i lärandet om föreningen än att ta på sig ett ämbete. Det finns både gamla ämbetsmän, hemsidor, Corpora, Known world handbook och diverse andra skrivelser som kan ge information om hur du kan välja att sköta ämbetsmannarollen så tveka inte att ta din plats i föreningen. I dagsläget har vi ett antal Nordmarksämbeten som är lediga att tas i besittning och om du bara frågar så finns det säkerligen ett och annat ämbete i din lokalgrupp som också är ledigt. Alternativt att som jag nämnde i förra drotsordet gå in som vice ämbetsman och på så sätt lära sig ämbetet för att ta reda på om man så småningom vill ta över själv. För Nordmark och drömmen Jovi Torstensdottir, snart avgående drots

4 Fursteparets ord Var hälsade käraste människor i allt Nordmark! Vi ser på det nya året med tillförsikt och förväntan. För Oss, och många av er, inleddes det med Kröningen i ett kallt och fruset Attemark. Knäckesiten såg onekligen helt annorlunda ut, men stämningen var lika varm som vanligt! Vi hoppas dock att snön helt har försvunnit tills Kristihimmelsfärdsveckan! Evenemanget var väldigt bra arrangerat och det var fantastiskt att få vara med om kröningen av vårt nya kungapar, Vitus och Eleonora. Maten var som vanligt superb i Attemark. Tack till alla som gjorde Vår helg så bra! Vi vill tacka för alla rekommendationer som har kommit in. Ni som rekommenderar gör Vårt arbete mycket lättare och roligare! Det är dessutom underbart att höra om alla som jobbar för vår fina förening! Fortsätt för all del att skicka in rekommendationer. Det är lättare än du tror! Vi har nu sett över våra kalendrar och just nu ser det ut som om Vi kommer åka på följande evenemang: Gourmetfesten -Fursten St Egon -Båda Krontorneringen i Tyskland -Eventuellt båda. Knäckebrödskriget -Båda Gotviks midsommarfest -Båda Utdelade utmärkelser under 12th night coronation Nyfikna Ekorren till Lukas Trim Drakhufvud från Attemark samt Gyllene Bandet till Baron Clemens de Gey från Gotvik. Gourmetfest och barnevent 4-6 februari 2010 Styringheim välkomnar alla, stora och alldeles särskilt de små, till Gourmetfest. Kom och delta i en helg fylld med aktiviteter, pyssel, musik och spel för stora och små! Site: Endre Bygdegård, strax nordost om Visby, Gotland (ingen gatuadress) Craschspace i sovsal, dusch finns på siten. Siten öppnar klockan fredag kväll, en enklare middag kommer att serveras runt Fri tillgång till olika spel under kvällen och förhoppningsvis någon gemensam aktivitet. Lördagen: Frukost serveras 7-9. Lekar och pyssel inomhus. Lunch 11.30, eftermiddagsfika vid Bankett klockan Vickning serveras för de föräldrar och andra som inte somnat vid Söndag: Frukost 7-9, städning och hopplockning. Siten stänger Eventet är av förståeliga skäl diskret vått. Eventavgifter: 300 för vuxna, 0 kronor för barn upp till tolv, inkluderar sovplats i crashspace och samtliga måltider samt de workshops som kommer att hållas. Mer information kommer att publiceras löpande på: Där finns även anmälningsformuläret. Autokrater Fru Etla fra Aos (Emma Holmqvist) emmabholmqvist@hotmail.com Fru Renika Rikardsdottir (Anna Malmborg) menglad@swipnet.se

5 Holmrike Härad Juneborg Härad Skellitta Incipien härad Styringheim Baroni Ulvberget Härad Uma Härad Viterheim Härad Medlemsavgift 2012 (förslag) Enskild medlem 100 Enskild medlem med tidningar 350 Institutionell medlem 50 Institutionell familjemedlem 25 Institutionell medlem med tidningar 300 Barn under 13 är befriade från avgift Sankt Egon mars 2011 Det är med stor glädje vi inbjuder Nordmarks folk till det årliga firandet av Gotviks skyddshelgon Sankt Egon, som skyddar oss mot otäcka bönder och sillregn. I samband med detta kommer även Nordmarks årsmöte att gå av stapeln om ni önskar hålla i föreläsning eller workshop kontakta autokraten. Det blir även fighting och bågskytte och möjlighet till dusch och bastu finns på siten. Plats: Landehofsstugan, lundåsvägen, landvetter Crashspace på golv finnes Siten öppnar: Fredag 11 mars 18:00 Siten stänger: Söndag 13 mars efter årsmötet Kostnad: 300 SEK (Inkluderar sitefee, enklare mat på fredag, två frukostar, lunch och bankett lördag. Dagspass för lördag kostar 160 SEK (inkluderar lunch och bankett lördag) (Barn 0-11 år deltager gratis, för halva priset) Anmälan och mer information på Avgiften betalas in på plusgiro SKA Gotvik senast 28 februari därefter tillkommer förseningsavgift på 100 SEK -- Engli Ingimarrsson Gotvik Blackwork for dummies Now and then I hear people who'll say that want to learn blackwork, but they want to see it done before they try. I would speculate that it's because they don't realize exactly how easy it is making blackwork. Blackwork is made using running stitch, that's right, the very plain up and down stitch. I would say the most tricky bit is figuring out how to make the patterns so it will fill up the blank bits in the most simple manner. I usually tend to try to make all nubs and what not in one go, so on my return I just have a straight line to fill in the bits left blank and presto; there is blackwork. Here's a diagram showing some basic blackwork, just to show to people what a running stitch is: And here's a diagram showing how to make the nubs and bits that branches off liike I tend to make them: I'd say the most important things to get started are blunt needles. If they are blunt they will slide between the threads in the fabric and it will make it a whole lot easier to unpick if need be. And also they make it easier to go down between the threads in the fabric. The second most important thing is using an even weave fabric. Try to find a fabric where the thickness of the warp and weft is the same, otherwise your patterns will become slightly distorted. If it happens though it's probably not an issue for anyone but you. :) The third most important thing is to make sure you have adequate lighting. Blackwork, like any counted work, can be a pain in the eyes if you do it in too dark places. Set a timer, make sure to stretch and rise up and do something else every now and then too. I tend to zone out when I embroider, all of a sudden I'll find 6 hours have gone! Just try it out, make a small pincushion or something. It really goes quite quick once you know the pattern by heart. Now for some links A blackwork primer, perhaps a good idea to start with. Blackwork is despite it's name a quite fluid concept.

6 Go to for patterns Some links and other useful info like a bibliography on Blackwork. Kallelse till årsmöte SKA Nordmark kl på firandet av St Egon i Gotvik Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesordförande, protokollförare och justeringsmän tillika rösträknare (en eller två) Hope this helps. Baronessa Felicitas Schwarzbergin 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Fastställande av föredragningslista 5. Vid behov kontroll av närvarandes rösträtt 6. Styrelsens verksamhetsberättelse och balansräkning för den gångna ettårsperioden föredras Birkabröd I en av gravarna i Hemlanden på Björkö (Birka) låg ett fyrklöverformat bröd som var uppträtt på en järntråd. Detta är ett rekonstruerat recept baserat på analysen av detta fynd. Brödet blir ganska hårt och kompakt. ca. 1,5 dl kornmjöl (helst med både grodd och skal närmre originalet) ca. 0,5 dl grahamsmjöl (2 tsk krossade linfrön) ca 1 dl vatten 1/2 msk ister (smör) 1 kryddmått salt Blanda ingredienserna till en deg som får vila kallt i 2 dygn. Degen går att baka ut direkt men bröden blir släta, mörkare och smakrikare om degen får vila. Tumma ut 8st platta runda bröd, degen ska vara tunn som tunnbröd, gör fyra nyp i sidorna så att brödet ser ut som en fyrklöver. Gör tre små intryckningar som dekoration på ovansidan. Grädda i ugn i 150 grader minuter eller i panna över öppen eld (resultatet kan då bli litet ojämnt). Man kan även tillsätta lite krossade kummin i degen om man vill (man har hittat vildväxande kummin på Björkö). Heimund Björnbane Också ett litet boktips: Ann Marie Franzén "Prydnadssömmar under medeltiden" (egentligen ett häfte, men mycket bra!), samt David M. Wilson "The Bayeux tapestry" (original ed. 1985) 7. Revisorns berättelse för det gångna räkenskapsåret föredras. 8. Beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. 9. Val av styrelse för den kommande ettårsperioden. 10. Val av två revisorer för den kommande ettårsperioden. 11. Val av valberedning för den kommande ettårsperioden. 12. Fastställande av avgift för enskild medlem för Fastställande av avgift för institutionell medlem för Fastställande av grupper med institutionell status 15. Propositioner 16. Motioner 17. Övriga frågor 18. Mötets avslutande Grupper med institutionell status Aros Härad Attemark Härad Baggeholm Härad Frostheim Härad Gotvik Baroni Gyllengran Härad

7 Saxat från Runstenen på nordmark.org F Vad får man om man korsar en riddare och en pirat? - Jag vet inte... säg, det du. S. Arrrn, Arrrn, Arrrn! F. Vad får man om man korsar en grupp riddare med en tjuv? S. Fattiga riddare. F. Vad får man om man korsar en riddare med en livräddare? S. En u-båt. Nej, vänta! Det fanns inga livräddare på medeltiden. Så inget alls. F. Vad får man om man korsar en riddare med inget alls. S. En korsriddare. F. Vad är det för skillnad på en vinterriddare och en sommarriddare. S. Sommarriddaren är odubbad. F. Och vad får man om man blandar en riddare med ingefärsöl och grenadin. S. En Shirley-tempelriddare. F. Vad hände med riddaren som förlorade sin ståtliga springare. S. Han blev knekt. F. Vad hindrade de svenska riddarna från att invadera Danmark? S. Skånerost. F. Vad kallas det när man gör rustningen lite finare. S. Kapprustning. F. Varför vill inte riddaren gifta sig med frisörskan? S. Han trivdes väldigt bra med sin page. F. Varför slåss riddarna om damernas gunst. S. Kärleken är envig. F. Varför har riddarna så stora lansar? S. Det kan jag icke veta ty Sigmund Freud är inte född ännu. F. Vad händer med riddare som blir bladiga? S. De kan drabbas av sköldlöss. F. Vad kallas en riddare med extra stor näsa. S. Storvisir. F. Vilken berömd sköldmö var den svarte riddaren kär i? S. Schon Dark." Nordmarks hantverkshelg 25-27/2 Kom och sy, sticka, brodera, snickra eller måla mm. Vi träffas i Ribbyskolan (byggnad nr 2 där exp. finns), Västerhaninge lördag 26/2 från kl och håller på så länge vi orkar. Du kan få hjälp med att tex rita mönster, sy, prova in, snickra, svarva, mm. På kvällen ordnar vi middag med knytis tillsammans. Detta är ett mundant evenemang där du måste ta med dig egen mat, det finns mataffär och pizzeria /café i Västerhaninge centrum som ligger nära skolan. Det går inte att sova över i skolan. För långväga gäster finns det möjlighet att få sova hemma hos någon trevlig Stockholmare. För er som vill så kan vi fortsätta och hantverka även på söndagen. Hitta till Ribbyskolan: Adress: Nynäsvägen 3-5. Pendeltåg mot Västerhaninge / Nynäshamn och kliv av i Västerhaninge, gå genom centrum, förbi konsum, sedan förbi kyrkan så ligger skolan på andra sidan vägen. Bil: Väg 73,från norr :mot Nynäshamn, från söder: mot stockholm, sväng av mot Västerhaninge C, vänster i rondellen vid kyrkan, sen vänster igen, kör förbi första skolbyggnaden. Parkering finns vid andra byggnaden. Autokrat och anmälan till: Anna Laresdotter ( Anna Gunnar) anna.gunnar at gmail.com Meddela när du kommer och om du vill ha hjälp med att ordna sovplats. Om det kommer många långväga gäster redan på fredagen så kan vi ses hemma hos mig. Välkomna!

8 Om två medeltida riddarromaner Av Aleydis van Vilvoorde De medeltida riddarromanerna är ett av de tydligaste uttrycken för vad som kallas den höviska kulturen. Ordet hövisk kommer av hov och betydde ursprungligen som man betedde sig vid hovet, men har senare fått beteckna ungefär artig, vilket gör att begrepp som hövisk roman och hövisk lyrik kan kännas lite konstiga till en början. Ordet hövisk betydde dock långt mer än bara artig ; det inbegrep hur man åt, hur man klädde sig, en persons hållning, hur man stod, gick och satt; berättelser och sånger av ett särskilt slag, utseendeideal och hela en persons eller grupps livsideal. Nyckelordet för allt umgänge i det höviska livet var vreude på tyska, joy på engelska, dvs glädje och fröjd. Det rörde sig då en förfinad form av glädje och nöje och genom att klä sig höviskt, lyssna på hövisk musik, dansa höviska danser och äta hövisk mat på ett höviskt sätt uppnåddes denna fröjd och ju mer fröjd desto bättre. Denna höviska kultur når oss idag främst genom den höviska litteraturen och i andra hand i form av kyrkliga angrepp på densamma. Den höviska kulturen hade sin blomstring under högmedeltiden dvs ca och det är också från denna tid som de flesta riddarromanerna stammar. Den höviska litteraturen Redan vid 1100-talets slut var den höviska litteraturens huvudgrupper etablerade och man delade in den i tre kategorier: I Chansons de geste, dvs skildringar av hjältedåd, hjältediktning. II Romans antiques, dvs romaner om händelser och personer från antiken III Romans courtois, höviska romaner som vanligen innehåller ett kärlekstema. Uppdelningen bygger som synes på ämnesval i första hand. Grupp I är den äldsta genren, där ingår Chanson de Roland som stammar från ca 1100 och som sedan översattes och adapterades till många språk, på tyska kommer Rolandslied ca 1170 och i Norge finns den fragmentariskt bevarade visan Roland fell pa Rusarvollen (Roncesvalles). Ett annat exempel nom hela boken möts han sedan av förakt och hån då nyheten om hans förnedring nått alla han möter (vilket verkar omöjligt rent praktiskt men är helt i enlighet med berättelsens fantastiska natur); därav namnet på romanen; Riddaren från kärran. I ett senare skede möts de två riddarna igen och finner att det endast finns två vägar till det land där drottningen hålls fången: den ena går under vattnet och den andra är en bro bestående av ett svärd placerat med den skarpslipade eggen uppåt, på vilken den som vill ta sig över måste krypa på händer och knän. Gawain väljer undervattensvägen, medan den namnlöse riddaren väljer att krypa över svärdet och kämpa mot de två lejon som bevakar den. Efter många äventyr lyckas den okände riddaren, vilken vi mot slutet av äventyret får veta är Lancelot, besegra Meleagant. Guinevere har under hela fångenskapen bott i det slott som ägs av Meleagants far, Kung Bagdemagus, vilken skyddat henne från Meleagants angrepp mot hennes dygd även om han inte lyckats övertala sin son om att släppa henne fri. När Lancelot så träder inför henne och förväntar sig tacksamhet vägrar hon i stället att tala med honom. Lancelot som inte kan förstå vad han gjort för fel ger sig förtvivlad iväg för att leta efter Gawain istället. De två älskande nås snart av falska rykten om varandras död och försöker båda ta livet av sig av sorg. De räddas och Lancelot funderar över varför hon inte ville tala med honom, hur han hade förnärmat henne. Han kan bara se ett skäl till hennes beteende, nämligen att hon fått höra om hans åktur i kärran och föraktar honom för att han vanärat sig så. Men, säger han till sig själv, om Guinevere verkligen hade älskat honom skulle hon inte ha brytt sig om hur vanärad han var, eftersom han hade gjort det för kärlekens skull. Det som görs för kärlek kan aldrig vara vanhedrande, istället bör man äras för att man underkastar sig kärlekens krav. Både Lancelot och Guinevere nås dock båda snart av nyheten att den älskade inte är död och när de åter möts är det i anda av försoning. Dock måste Lancelot få veta varför hon var arg på honom förut och frågar henne vad som gjort henne avogt inställd till honom. Guinevere frågar honom då om det inte är sant att han tvekade två steg innan han hoppade upp på kärran? Värderade han inte sitt anseende och sin ära högre än henne under dessa steg? Fortsättning i nästa nummer...

9 slutat verk och jag har därför valt att närmare presentera en annan av Chretiéns mer välkända historier: Le chevalier de la charette. I förordet till denna säger Chretién själv att det var Marie de Champagne som gav honom den källa/berättelse han skulle skriva om och bestämde hur den berättelsen skulle tolkas, nämligen som en skildring av och hyllning till den höviska kärleken, fin amors. Handlingen i Le chevalier de la charette är troligen bekant för de flesta av oss som en av de mer välkäda berättelserna om Lancelot och Guinevere: En dag efter middagen vid kung Arthurs hov i Camelot anlände en fullt rustad riddare och trängde sig in där kungen satt med sina frälsemän. Istället för en sedvanlig hälsning meddelade han att han höll fången många damer, jungfrur och riddare från kung Arthurs rike. Han hånade Arthur och sa att han inte tänkte släppa dem fria och att kungen inte heller hade vare sig rikedom eller makt nog för att befria dem. Sedan sade han att han skulle släppa dem fria på ett villkor, nämligen att drottningen skulle tillsammans med en riddare möta honom i skogen där en tvekamp om henne skulle utkämpas. Vann kungens riddare skulle fångarna befrias. Den främmande riddarens fräcka krav upprörde många vid hovet och sir Kay (eller som det heter i det fornfranska originalet: Sir Kex ) meddelade kung Arthur att han genast tänkte lämna hovet och aldrig mera tjäna honom efter denna förolämpning (ologiskt handlande är lika vanligt i medeltida romaner som i t ex Days of our lives). Efter mycket övertalning gick Kay med på att stanna om kung Arthur lovade att låta honom rida iväg ut i skogen med drottningen för utmana riddaren. Sedan händer det som man förväntar sig: nämligen att Kay förlorar drottningen till den främmande riddaren som heter Meleagant. Gawain och en riddare vars namn vi ännu inte vet sätter båda efter Meleagant och den bortrövade drottningen. Den okände riddaren rider först och då Gawain får se honom nästa gång är han till fots, men har hunnit i fatt en kärra. På denna tid, berättar romanen, var det oerhört skändligt för en riddare att åka i en kärra. Det gjorde bara de som gjort sig skyldiga till mord, landsvägsröveri, förräderi och andra grova brott och en riddare som åkte i en sådan förlorade sin riddarvärdighet och alla sina adliga rättigheter. När den okände riddaren sprang förbi kärran tilltalade emellertid en dvärg som satt på kuskbocken honom och sade att det enda sätt han kunde få reda på vad som hade hänt drottningen var att åka med honom i kärran till nästa morgon. Betänkande nesan och vanäran i att åka i en kärra tvekade riddaren två steg innan han hoppade ombord. Han var sedan tvungen att åka igenom gator där folket spottade på honom och hånade honom och igeär Wolfram von Eschenbachs Willehalm och dess franska förlaga Guillaum d Orange. Kategori II åtnjöt stor popularitet under vad som kommit att kallas 1100-tals-renässansen och ett stort intresse fanns för berättelser om antiken. Exempel här är de franska Alexander, Roman de Troie och Romans d Eneas. Alla dessa kom kort efter att de komponerats på franska även i tyska versioner. (Alexander, Trojanerkrieg och Eneit) Det är i grupp III vi återfinner vad vi kan kalla riddarromanerna. Deras ämne är inte hjältedåd, även om sådana ingår och de skildrar vanligen en längesedan förgången guldålder, men det är inte Rom och Grekland som är platsen för dessa skildringar utan ett mytiskt, sagans Europa. I fokus för romanerna står det höviska livet i alla dess former och det är en idealiserad bild av livet vid hovet och ridderskapet vi får till livs. Här finns de romaner som fått störst betydelse för eftervärlden och som skapat en stor del av den bild av medeltiden som från romantiken i mitten på artonhundratalet och fram till början på detta sekel var den förhärskande i historieskrivningen. Verken i denna grupp räknas ofta till den västerländska litteraturens mästerverk. Bland författarna är särskilt en framträdande, nämligen Chrétien de Troyes som verkade under Marie de Champagnes patronskap under 1100-talet. Till hans verk hör Erec et Enide, Ywain, Conte du Graal, Perceval och Le chevalier de la charrette, som alla i hög grad bidragit till vår bild av berättelserna om kung Arthur och riddarna kring runda bordet. Andra exempel på romans courtois är Tristan et Isolde av Thomas of Brittany, Ille et Galeron av Gautier d Arras, Parzival av Wolfram von Eschenbach samt Flores et Blanzeflor och Partonopeus de Blois vars respektive författare är okända. Den höviska litteraturen var nästan alltid på vers, först runt dyker romaner på prosa upp i Frankrike, den sk Lancelot en prose, men romaner på vers fortsatte att dominera. Kung Arthur När man ser på titlarna ovan, känner de flesta säkert igen flera av namnen som en del av Arthurlegenden: vi ser Lancelot, Tristan och Isolde samt Parsifal och den mytomspunna graalen. Även Ywain/Uwaine/Ivan är en av Arthurs riddare och väldigt många riddarromaner har någon from av anknytning till Kung Arthur, även om denna ibland är synnerligen svag och man misstänker att författaren till verket hade den med

10 bara för att man visste att det säljer. Berättelserna om Arthur var oerhört populära och förutom de franska och bretonska berättelserna finns alltså t ex också tyska Arthurberättelser utan fransk förlaga som Der stricker och Daniel vom blühenden Tal, liksom den holländska Wadelingen som handlar om en quest efter ett gudomligt schackbräde som uppenbarar sig för kung Arthur. Även när det rör sig om verk med förlagor handlar det aldrig om bara översättning utan om mer eller mindre självständiga diktverk som berättar samma historia. De tyska varianterna är till exempel för det mesta längre än de franska och det avspeglar kanske den tyska noblessens smak. Man vet inte varför berättelserna om kung Arthur fick en så stor betydelse för litteraturen på kontinenten och inte heller exakt hur förmedlingen gick till; dock talar de tidiga franska romansförfattarna själva om att de hört historierna från barder från Bretagne. Bretagne var vid denna tid kulturellt sett en del av Britannien och det är alltså den sannolika förmedlingsvägen för de myter som i Wales och övrigt Britannien byggts upp kring vad, som om han alls existerat, troligen var en walesisk härförare från 500-talet. Två författare och två verk Trots att det finns många fler författare, både namngivna och anonyma, inom den höviska litteraturen vill jag presentera två författare och deras verk lite närmre. Valet av författare bygger på den stora betydelse dessa har haft, både för sin samtid och för eftervärlden. Chretién de Troyes är den störste av högmedeltidens franska romansförfattare och detsamma kan sägas om Wolfram von Eschenbach på tyskt område, även om hans dominans inte är lika självklar. För var och en av dem har jag också valt att koncentrera mig mer på ett av deras verk. Chretién de Troyes och Le chevalier de la charette Le chevalier de la charette är det tredje eller fjärde större verket av talsförfattaren Chretién de Troyes. Erec et Enide, Cligés och möjligen även Ywain, skrevs före den och den följdes sedan av den icke fullbordade Conte du graal. Chretién kom, som namnet säger, från staden Troyes i Champagne. Chretién var där nära associerad med en av tidens viktigaste beskyddare och främjare av litteraturen; Marie de Champagne, dotter till Eleanor av Akvitanien i hennes första äktenskap med kung Ludvig VII av Frankrike och gift med greve Henrik av Champagne. Han fick med stor sannolikhet sin utbildning vid de blomstrande kyrkoskolorna i Troyes. Han visar stor kunskap om de latinska klassikerna och den klassiska retoriken och översätter även verk från latin, såsom Ovidius Ars Amatori. På grund av sina ingående och korrekta beskrivningar av engelsk topografi i Cligés har man ibland dragit slutsatsen att han skulle ha varit i England och att det var där han först kom i kontakt med de fascinerande keltiska legenderna, men med tanke på att han vistades vid det kosmopolitiska hovet i Champagne och i den viktiga knutpunkten för handeln som Troyes med sin två årliga stora marknader utgjorde kan hans kunskaper mycket väl ha fåtts genom kontakter med engelsmän och bretagnare. Chretién började alltså sin poetiska verksamhet med klassikerna, men någon gång efter Marie de Champagnes bröllop 1159 började han arbeta utifrån det dittills inte använda bretonska legendmaterialet och komponerade Erec et Enide, vilken behandlade konflikten mellan kärleken och äran: kunde en riddare tjäna både armes och amours? Cligés utspelas i kung Arthurs England, men bygger egentligen på byzantinska äventyrsberättelser och hyllar den trofasta kärleken. Ywain och Le chevalier de la charette komponeras möjligen samtidigt, runt Conte du Graal är Chretiéns märkligaste verk, han introducerar här helt nya element i de medeltida Arthurmyterna, nämligen den heliga Graal och gralsökaren Perceval. Man har ibland hävdat att graalen, som hos Chretién är en slags skål ur vilken alla slags mat strömmar ursprungligen var en magisk kittel tillhörig en eller flera keltiska gudar och menat den walesiske hjälten Peredur utgör förlagan till Perceval. Problemet med detta är att Peredur endast omnämns i en text skriven efter att berättelsen om Perceval och graalen fått sin spridning. Det betyder ju dock inte att det inte kan ha funnits äldre skrifter som gått förlorade eller berättelser som endast traderats muntligt; de flesta forskare är idag benägna att placera Percevals ursprung någonstans i Wales och därmed har också berättelsen om graalen sitt ursprung där. Om det sen var kristet eller hedniskt är en fråga för tron snarare än vetenskapen, men i vilket fall blev graalen snart inkorporerad i den kristna frälsningshistorien och mytologin som den bägare som Josef av Arimatea samalde upp blodet från Jesus sår i efter att Longinus stuckit sitt spjut i hans sida. Blodet förvandlades sedan till en rubin. Som vi ska se nedan så är detta dock inte den enda formen som den heliga graalen kan anta. Li conte du Graal är alltså ett oav-