SA Ett kapitel för kursen Wearable Computers D 10 p. Namn: Sonja Carlsson. Datum: Björne Lindberg Ulf Brydsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SA-1100. Ett kapitel för kursen Wearable Computers D 10 p. Namn: Sonja Carlsson. Datum: 021105. Björne Lindberg Ulf Brydsten"

Transkript

1 SA-1100 Ett kapitel för kursen Wearable Computers D 10 p Namn: Datum: Handledare: Lars Karlsson Björne Lindberg Ulf Brydsten 1

2 Innehållsförteckning INLEDNING...4 INTEL SA SA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...5 BLOCKDIAGRAM...6 Block 1 - Processor...6 Block 2 - MPCM (Memory and PCMCIA Controller Module)...6 Block 3 - PCM (Peripheral Control Module)...6 Block 4 - SCM (System Control Module)...6 PROCESSORN...7 ARM V4...7 StrongARM-registren...8 Instruktionsuppsättningen...9 Skrivbufferten...11 Läsbuffert...11 Datacach...11 Instruktionscach...11 MMU...12 MEMORY AND PCMCIA CONTROLLER MODULE...12 Minneskarta...12 PERIPHERAL CONTROL MODULE (PCM)...13 Serieportar...14 Peripherial Pin Controller (PPC)...14 SYSTEM CONTROL MODULE (SCM)...15 General-Purpose I/O...15 Avbrottshanteraren...15 Realtidsklockan (RTC)...16 OS-klockan (OST)...16 Spänningshanteraren...16 Resethanteraren...16 EXEMPEL INITIERA DISPLAY...17 FRAMTIDEN...18 SA APPENDIX A KÄLLFÖRTECKNING...19 APPENDIX B ORDLISTA...20 APPENDIX C SA-1100.H

3 Tabellförteckning TABELL 1 PRODUKTINFORMATION SA TABELL 2 PPC-REGISTER...14 TABELL 3 GPIO-REGISTER...15 TABELL 4 JÄMFÖRELSE MELLAN SA1100 OCH SA Figurförteckning FIGUR 1 INTEL 4004, 12 MM FIGUR 2 BLOCKDIAGRAM ÖVER SA FIGUR 3 REGISTERUPPSÄTTNINGEN FÖR ARM-ARKITEKTUREN...8 FIGUR 4 MINNESKARTAN ÖVER SA FIGUR 5 PCM-HANTERAREN

4 Inledning Det här kapitlet ägnas åt en överskikt över SA-1100 som är en mikroprocessor från Intel. Vissa områden kommer att behandlas mer ingående än andra och kapitlet ska ses som en introduktion över de största delarna. Den som önskar veta mer om SA-1100 rekommenderas läsa Intel StrongARM SA-1100 Microprocessor Developers s Manual, på 388 sidor. För över 30 år sedan utvecklades världens första mikroprocessorn, Intel 4004, och sedan dess har nya och ständigt förbättrade processorer utvecklats av Intel. Intel kom Intel 4004, den bestod av en 4-bitarsprocessor, 2300 transistorer, en 4-bitarsbuss och en svindlade arbetsrymd på hela 640 bytes. Den drevs med 15 V och hade en klockfrekvens på imponerande 0,108 MHz vilket resulterar i 0,006 MIPS. Intels 4004:a kunde utföra ungefär instruktioner per sekund och genom de 46 instruktionerna kunde bland annat addition och subtraktion beräknas. FIGUR 1 INTEL 4004, 12 MM 2 SA-110 Ungefär 25 år senare, 1996, kom den första medlemmen i Intel StrongARM-familjen, SA-110. StrongARM står för den arkitekturlicens som upprättades mellan Digital Equipment Corporation (DEC) och ARM i februari SA-110 kombinerar ARM:s låga strömförbrukningsarkitektur, vilket resulterar i att processorn kan drivas med vanliga AA batterier, med DEC:s kraftfulla processordesign tillsammans med CMOS processexpertis. SA-110 riktar sig mot marknaden för bärbara inbyggda elektronikprodukter och finns i tre olika klockfrekvenser, 100 MHz, 160 MHz, och 200 MHz. Mikroprocessorn drivs med 1,65V upp till 2,0V beroende på klockfrekvens. Genom att använda små och billiga plastkapslar kunde priset på SA-110 hållas nere och produkten göras mer lättåtkomlig för den stora massan. SA-110 finns fortfarande i produktion, SA-1100 är en vidareutvecklig på SA

5 SA kom den andra mikroprocessen från StrongARM-familjen, SA Precis som sin föregångare är den strömsnål, billig och har hög prestanda. SA-1100 är en 32-bitars RISC mikroprocessor med 16 Kbyte instruktionscache och 8 Kbyte datacache, den har även skrivbuffert, läsbuffert och MMU. Processorn är helt statisk och prestandan uppgår till ungefär 230 MIPS, SA-1100 ses som en av världens mest kraftfulla processorer med hänsyn på prestanda och effektförbrukning. SA-1100 finns i fyra utföranden: Namn DE S1100 CA (LQFP) DE S1100 CB (mbga) DE S1100 DA (LQFP) DE S1100 DB (mbga) Processorhastighet 160 MHz 220 MHz Kärnans spänningsförsörjning Vss = 0.0 V dc Vdd = 2.0 V dc ± 5% Vss = 0.0 V dc Vdd = 2.0 V dc ± 5% I/O spänningsförsörjning Vss = 0.0 V dc Vdd = 2.0 V dc ± 5% Vss = 0.0 V dc Vdd = 3.3 V dc ± 10% Typisk energiförlust < 430 mw < 550 mw (systemberoende) Temperatur Min : 0 C Max: 70 C. Min : 0 C Max: 70 C Förvaringstemperatur -20 C till +125 C -20 C till +125 C Kapsel 208-pin LQFP 256 mbga 208-pin LQFP 256 mbga Processteknologi 0,35 µm, 3-lagers metall 0,35 µm, 3-lagers metall Antal transistorer 2,5 miljoner 2,5 miljoner TABELL 1 PRODUKTINFORMATION SA-1100 Användningsområden Precis som SA-110 är SA-1100 en mikroprocessor speciellt framtagen för att undvika externa hjälpkretsar. Istället har dessa kretsar byggts in i processorn för att på så vis minska antalet chip och därmed spara både plats och kraft, följden av detta blir att systemet drar väldigt lite ström, men är föga uppgraderbart. SA-1100 kombinerar strömsnålheten med att även vara prestandastark och ha ett rimligt pris. Detta har lett till att mikroprocessorn har en bred marknad och finns i allt från enkla inbyggda system till avancerade datorer i satelliter. Det nederländska universitetet TUDelft (Delft University of Technology) har utvecklat en liten inbyggd dator, kallat LART (Linux Advanced Radio Terminal) vilken använder SA Att använda sig av LART:en i utvecklingssyfte ger en god inblick i SA-1100:s kapacitet. SA-1100 kan portas mot en mängd operativsystem, exempelvis Linux, NetBSD, psos och Windows CE. 5

6 Blockdiagram SA-1100 består av fyra huvudsakliga block: processor, MPCM, PCM samt SCM. FIGUR 2 BLOCKDIAGRAM ÖVER SA-1100 Block 1 - Processor Processorn som används i SA-1100, har en 16 Kbyte instruktionscache och en 8 Kbyte datacache. Dataoch instruktionsströmmarna översätts via oberoende IMMU:s respektive DMMU:s. Lagringen och laddningen av data sker via en skriv- respektive läsbuffert. Block 2 - MPCM (Memory and PCMCIA Controller Module) MPCM stödjer 32-bitars EDO DRAM, Flash och ROM-minne med 16- eller 32-bitars bredd samt 32-bitars SDRAM. Block 3 - PCM (Peripheral Control Module) Enheterna som kontrollerar kringutrustning är en LCD-hanterare med support för både passiva och aktiva displayer och en DMA-hanterare med sex kanaler, de tillhandahåller hjälp till följande enheter: USB-hanterare SDLC kommunikationshanterare Serieportshanterare som stödjer 115 Kbps och 4 Mbps IrDA protokoll UART som stödjer 230 Kbps CODEC-gränssnitt som stöder SPI, µwire, TI, UCB1100 och UCB1200 Block 4 - SCM (System Control Module) SCM är ansluten till kringutrustningsbussen och innehåller ett antal block som är avsedda för generella systemfunktioner: 28 st GPIO-pinnar Realtidsklocka samt OS-klocka Avbrottshanterare Spänningshanterare Resethanterare 6

7 Processorn Processorn i SA-1100 är en ARM SA-1 kärna som är uppbyggd med ARM V4-arkitekturen. ARM V4 ARM är en mikroprocessor med RISC-arkitektur, vilket innebär att processorn har en reducerad instruktionsuppsättning till skillnad mot CISC-processorerna. Fördelen med reducerad instruktionsuppsättning blir att hastigheten ökar då man exempelvis använder pipor (pipelining). Dessutom kan instruktions- och adresseringstillstånden (modes) göras liknande för de flesta instruktioner. ARM är en arkitektur som bygger på att ladda och spara data utan att direkt komma åt minnesinnehållet, istället används datahanteringsoperationer vilka enbart kan verka på registerinnehållet. ARM Ltd är det företag som ligger bakom ARM-processorarkitekturen och har sedan mitten av 80-talet (då gick företaget under namnet Acorn Computer Group) utvecklat RISC-processorer. Vid ett samarbete med Apple Computer, 1990, genereras företaget Advanced RISC Machines (ARM). Genom åren har sex olika versioner av instruktionsuppsättningar producerats av företaget. Version 1 ARMv1 kom våren 1985 och hade en 26-bitars instruktionsuppsättning. ARM1 var den enda implementation som gjordes och den innehöll bland annat enkla datahanteringsinstruktioner som kunde ladda och spara data. ARM1 var den första RISC-processorn som nådde den kommersiella marknaden men den kom enbart att finnas i ett fåtal utvärderingssystem. Version 2 Även den andra versionen av ARM:s arkitekturer hade en 26-bitars instruktionsuppsättning. Skillnaden från den tidigare versionen var exempelvis stödet för coprocessor samt stöd för multipla instruktioner. Version 2 implementerades i ARM2 samt ARM3. Version 3 Med den tredje versionen utökades instruktionsuppsättningen till 32-bitar samt ytterligare implementeringar av förändringar för att förnya arkitekturen, bland annat lades två nya processortillstånd till. ARMv3 var bakåtkompatibel med 26-bitars arkitekturerna. Huvudimplementationerna för denna version döptes till ARM6 (-91) och ARM7 (-93). Thumb (T- varianten) Från och med version 3 finns en omarbetad delmängd i ARM, kallat Thumb, denna delmängd görs gällande genom att ett T läggs till, exempelvis ARMv4T. Thumb används för att öka prestandan för ARM-implementationer som använder en 16-bitars databuss, detta verkställs genom att sätta en specifik flagga som genererar en 16-bitars instruktionsuppsättning istället för en 32-bitars sätts. StrongARM-arkitekturen använder inte Thumb. Long multiply support (M- varianten) Den tredje versionen förde även med sig ett stöd för extra instruktioner som hanterar 32 x 32 -> 64 multiplikationer samt 32 x > 64 multiackumulationer. Från och med version 4 är long multiply support standard i ARM-arkitekturer, StrongARM-arkitekturen har därför M-variation implementerad. Version släppte ARM ytterligare en version med implementationerna ARM8 och ARM9, samt StrongARM. Det nya med version 4 var bland annat att arkitekturen även kunde ladda och spara halva word (16 bitar). Även den här versionen är till största delen bakåtkompatibel med 26-bitars versionerna kom ARM910 samt ARM920 för Windows CE-lösningar. 7

8 Version 5 ARM10 släpptes 1998 och dess arkitektur utgjordes av den femte versionen av ARM:s arkitekturer. Version 5 är en utveckling av den fjärde versionen och innehåller bland annat fler instruktioner för coprocessorhanteringen samt utvecklig av Thumb-funktionen. Enhanced DSP (E-varianten) Från och med version 5 finns ytterligare en delmängd i ARM-arkitekturen som görs gällande med ett E i namnet. Denna delmängd anger att det finns ett antal extra instruktioner som ökar prestandan vid DSPapplikationer (Digital Signal Processing). E-varianten kräver att Thumb finns implementerat, därför finns inget stöd för Enhanced DSP i StrongARM-arkitekturen. Jazelle (J-varianten) År 2000 introducerades Jazelle-teknologin i ARM:s arkitektur för att ge stöd åt Java Virtual Machine (JVM). StrongARM stödjer inte J-varianten. Version lanserades den senaste versionen av ARM:s arkitekturer, ARMv6. Denna version stödjer bland annat Thumb, Enhanced DSP samt Jazelle. StrongARM-registren Den här rapporten behandlar StrongARM-arkitekturens uppbyggnad. Arkitekturen har 37 register, 31 stycken 32-bitars general-purpose register samt 6 stycken statusregister. Av dessa general-purpose register är bara 16 synliga, R0 till R15, de övriga registren används för att öka hastigheten vid undantagshantering. StrongARM-arkitekturens register är ordnade i olika banker, med en bank för varje processortillstånd. Det finns sju stycken processortillstånd: usr (user), svc (supervisor), abt (abort), irq (interrupt), fiq (fast interrupt) samt ett odefinierat tillstånd, se figur 3. Processortillstånd med särskilda privilegium 5 st undantagstillstånd User System Supervisor Abort Undefined Interrupt FIQ (Fast Interrupt) R0 R0 R0 R0 R0 R0 R0 R1 R1 R1 R1 R1 R1 R1 R2 R2 R2 R2 R2 R2 R2 R3 R3 R3 R3 R3 R3 R3 R4 R4 R4 R4 R4 R4 R4 R5 R5 R5 R5 R5 R5 R5 R6 R6 R6 R6 R6 R6 R6 R7 R7 R7 R7 R7 R7 R7 R8 R8 R8 R8 R8 R8 R8_fiq R9 R9 R9 R9 R9 R9 R9_fiq R10 R10 R10 R10 R10 R10 R10_fiq R11 R11 R11 R11 R11 R11 R11_fiq R12 R12 R12 R12 R12 R12 R12_fiq R13 (sp) R13 (sp) R13_svc R13_abt R13_und R13_irq R13_fiq R14 (lr) R14 (lr) R14_svc R14_abt R13_und R14_irq R14_fiq R12 (pc) R12 (pc) R12 (pc) R12 (pc) R12 (pc) R12 (pc) R12 (pc) CPSR CPSR CPSR CPSR CPSR CPSR CPSR SPSR_svc SPSR_abt SPSR_und SPSR_irq SPSR_fiq FIGUR 3 REGISTERUPPSÄTTNINGEN FÖR ARM-ARKITEKTUREN 8

9 General-purpose register Register R0 till R7 är obankade register vilket innebär att de refererar till samma fysiska register i processorns alla tillstånd (mode). De har inget speciellt användningsområde och kan användas fritt så länge en instruktion har behov av ett general-purpose register. Register R8 till R14 är bankade register vilket innebär att de refererar till olika fysiska register beroende på vilket tillstånd processorn befinner sig i. I alla fall utom fast interrupt-tillståndet kan register R8 till R12 (se figur 3) användas på samma vis som R0 till R7. Register R13 till R14 är normalt reserverade för speciella syften men kan även användas som vanliga general-purpose register: R13 stackpekare (sp) R14 länkregister (lr) R15 programräknare (pc) Register R13 används som stackpekare, StrongARM-arkitekturens stack kommer att växa mot de lägre minnesadresserna, således kommer sp peka på den sista posten som skrevs till, detta kallas full descending stack (ungefär rakt nedstigande stack ). Länkregistret, R14 även kallat lr används för att lagra subrutiners returadress. Då en subrutins returadress returneras görs detta genom att kopiera värdet i lr till programräknarregistret (R15, pc). Program statusregister Det finns två 32-bitars programstatusregister, CPSR (Current Program Status Register) samt SPSR (Saved Program Status Register). CPSR kan nås från processorns alla tillstånd, SPSR kan dock ej nås från user mode samt system mode eftersom dessa tillstånd inte är undantagstillstånd (se figur 3). CPSR innehåller data om det tillstånd processorn befinner sig i för tillfället (4 bitar) samt 8 bitar information angående systemstatusen. Då ett avbrott inträffar kommer dessa värden att sparas i SPSR. Instruktionsuppsättningen StrongARM har precis som andra RISC-processorer en fast längd på instruktionerna, i det här fallet 32- bitar. Det finns sex olika typer av instruktioner: hoppinstruktioner (branch) ladda och spara instruktioner (load and store) överföringsinstruktioner för statusregistret (status register transfer) databehandlingsinstruktioner (data-processing) undantagsgenererade instruktioner (exception-generating) coproccessor instruktioner De instruktioner som presenterats i detta avsnitt är ett urval från den kompletta listan som finns representerade i ARM Architecture Reference Manual - Issue D, 2000 Advanced RISC Machines LTD. 9

10 Det finns 6 olika typer av hoppinstruktioner: B<cond> <mål_adress> tillåter ett ovillkorligt hopp bakåt eller framåt, upp till 2KB stora hopp B <mål_aderss> tillåter ett villkorligt hopp bakåt eller framåt, upp till 256 Byte stora hopp BL <mål_aderss> tillåter subrutins hopp bakåt eller framåt, upp till 4MB stora hopp BLX <mål_aderss> tillåter hopp till en adress i ett register och möjliggör byte till ARM code execution BX <register> tillåter subrutins hopp och möjliggör byte till ARM code execution BLX <register> tillåter hopp till en adress i ett register och möjliggör byte till ARM code execution Överföringsinstruktioner för statusregistret De instruktioner som hanterar överföringar i statusregistren transporterar innehållet i CPSR eller SPSR till eller från GPIO-registren. Databehandlingsinstruktioner Databehandlingsinstruktioner använder följande format: <mnemonic> <destination> <operator 1> (<operator 2>) destination är alltid ett register, och operator 1 och operator 2 kan vara ett register, ett skiftregister eller ett värde. Ett par exempel: Addition (add) : add R1, #65 ;R1 = R Subtraktion (sub) : sub R1, R2, R3 ;R1 = R2 R3 Logisk AND (and) : and R0, R1, R2 ;R0 = R1 AND R2 Logisk OR (orr) : orr R1, R2 ;R1 = R1 OR R2 Förflyttning (mov) : mov R0, R1 ;R0 = R1 Ladda och spara instruktioner Det finns flera olika instruktioner som kan ladda och spara, de kan alla hantera 32-bitars word, 16-bitars word eller 8 bitar. Genom att följa nedanstående syntax kan ett register laddas från minnet: ladda 32 bitar: ldr RX, <adress> ladda 8 bitar: ldrb RX, <adress> Det finns givetvis även instruktioner som sparar registren i minnet: spara 32 bitar: str RX, <adress> spara 8 bitar: strb RX, <adress> ARM-arkitekturen tillåter även sparande och laddande av multipla register. 10

11 Undantagsgenererade instruktioner Det finns två typer av instruktioner för att generera specifika avbrott: Mjukvaruavbrottsinstruktioner (swi) genererar undantag för mjukvaruavbrott Mjukvarubrytpunktsinstruktioner (bkpt) genererar undantag vid abort Coproccessor instruktioner För att förhöja och förstärka ARM-arkitekturen finns coprocessor 15 implementerad. Coprocessor 15 Det är inte möjligt att lägga till externa coprocessorer till SA-1100 vilket beror på att mikroprocessorn saknar bussar för coprocessorer. Istället finns en intern coprocessor som betecknas coprocessor 15. Coprocessor 15 används för att kontrollera MMU:n, cacher, klockor och brytpunkter. Den ansvarar även för att läs- och skrivbuffertarna fylls och töms via kontrollregistret för buffertarna. Det finns tre typer av instruktioner som hanterar coprocessorn: Databehandlande instruktioner vilka startar en intern coprocessor-operation Dataöverföringsinstruktioner vilka överför data mellan coprocessor och minne Registeröverföringsinstruktioner vilka tillåter att värden från coprocessorn överförs till och från StrongARM-arkitekturens register. Skrivbufferten SA-1100 har en åtta raders skrivbuffert där varje rad innehåller upp till 16 byte. Då data skrivs till externa minnesenheter av CPU:n kommer skrivbufferten att buffra mellan CPU-frekvensen och den aktuella busshastigheten, allt för att öka effektiviteten. Läsbuffert Läsbufferten består av fyra rader som kan ladda 1, 4 eller 8 word av data per rad. Genom mjukarukontroll av bufferten går det att tillåta att data laddas in i bufferten i förväg för att på så vis undvika att piporna (pipeline) blockeras under tiden de externa minnena avläses. Mjukvaran tillåts även tömma en eller alla rader på en gång. Datacach SA-1100 har en datacache på 8 Kbytes, mikroprocessorn tillhandahåller även en minicache på 512 byte för att förhindra att stora periodiska dataöverföringar förstör datacachen. Instruktionscach 16 Kbyte instruktionscache finns tillgänglig på mikroprocessorn och precis som datacachen är den implementerad som ett 32-byte block. 11

12 MMU Intel SA-1100 använder sig av ARM :s standard MMU-funktioner som använder två stycken 32-raders översättningsbuffertar (translations buffers, TB). Den ena används för dataåtkomst medan den andra nyttjas för instruktionsåtkomst. MMU, instruktionscache, datacache och skrivbuffert kan tas ur drift, respektive sättas i drift, i stort sett helt oberoende av varandra. Memory and PCMCIA Controller Module SA-1100 innehåller en flexibel minneshanterare som kan nå olika typer av EDO RAM, DRAM, Flash, ROM och SROM. Minneskarta Minneskartan för SA-1100 är uppdelad i fyra huvudsektioner om 1,024 Gbyte, se figur 4. FIGUR 4 MINNESKARTAN ÖVER SA-1100 Adress 0h till 0h3FFF FFFF Sektionen D är tillskriven statiska minnesenheter såsom Flash, RAM och ROM samt PCMCIA. Sektionen är uppdelad i fyra stycken 128 Mbyte-block för de statiska enheterna och två stycken 256 Mbyte-block som är tillägnade PCMCIA. Adress 0h till 0h7FFF FFFF C-sektionen är reserverad plats, alla försök att nå sektionen kommer att resultera i undantaget data abort. 12

13 Adress 0h till 0hBFFF FFFF Sektionen B är i sin tur uppdelad i fyra delar om 256 Mbyte. De tre nedersta delarna är tillskrivna kontrollregistren för MPCM, SCM, PCM (de största blocken i processorn). Den översta delen ockuperas enbart av PCM:ens LCD- och DMA-hanterare. Adress 0hC till 0hFFFF FFFF I den översta sektionen, A, finns DRAM-minnet placerat i fyra block. Varje block tillhandahåller 128 Mbyte av adresserbar yta och ska stödja både nutida och framtida minnesenheter. DRAM-hanteraren stödjer även CBR och self-refresh DRAM. Här finns ytterligare en sektion om 128 Mbyte som används för att förenkla snabba cacheflushar genom att inte kräva att en extern minnesåtkomst laddar in data i cachen. Att skriva till detta block ger ingen verkan. De resterande, och översta 384 Mbyte, är reserverade och alla försök att nå blocket kommer att resultera i undantaget data abort. Peripheral Control Module (PCM) För att kommunicera med och styra periferienheter har SA-1100 en periferienhetsbuss som styrs av en DMA med sex kanaler vilken fungerar som en inkörsport till mikroprocessorn. DMA:ns sex självständiga kanalerna kan alla hantera fyra asynkrona serieportar, vilka stöder olika serieportsprotokoll, samt en synkron serieport. Det finns även en LCD-hanterare som har en egen DMA-hanterare för att ta hand om displayer med storlekar upp till 1024x1024 pixlar. LCD-hanteraren har tre olika typer av displayer: Passive Color Mode som stödjer totalt 3375 möjliga färger Active Color Mode som stödjer upp till färger Passive Monochrome Mode vilken har 15 gråskalor LCD-hanteraren stöder STN samt TFT-skärmar. FIGUR 5 PCM-HANTERAREN 13

14 Serieportar SA-1100 tillhandahåller sex serieportar, fem av dessa använder sig av genuina serieportsgränssnitt medan den sjätte kan, via GPIO-pinnarna, representera en serieport. Via serieportarna kan mikroprocessorn kommunicera med externa gränssnitt. Serieport 0 På serieport 0 finns USB-bussens slavprotokoll implementerat, UDC, vilken stödjer 12 Mbps halv duplex. Serieport 0 kan ej tas över av PPC. Serieport 1 På SA-1100 serieport 1 kan antingen SDLC eller UART implementeras. Hastigheter upp till 230 Kbps stöds. Serieport 2 Via serieport 2 erhålls stöd för IrDA på antingen 115 Kbps eller 4 Mbps. Serieport 3 Den tredje serieporten på mikroprocessorn har stöd för UART med hastigheter från 56,24 bps till 230 Kbps. Serieport 4 På den sista serieporten finns stöd för både multimediakommunikation eller synkron serieportsöverföring via MCP/SSP. Via serieport 4 erhåller man gränssnitt mot bland annat tangentbord, pekskärmar och CODEC:s. Peripherial Pin Controller (PPC) SA-1100 erbjuder en PPC som kan ta kontroll över LCD-hanterarens pinnar (ben) samt serieport 1 till 4, detta leder till att användaren själv kan bestämma över och kontrollera önskade periferienheter. Då dessa ben hanteras av PPC:n fungerar de i stort som ett GPIO-ben, skillnaden blir dock att periferipinnarna inte kan utföra någon form av detektion av flanker eller generera avbrott. PPC-register Till sin hjälp har PPC fem register som når varje ben var för sig, se tabell 2 nedan. Adress(0h) Namn Registernamn Läs/skriv Beskrivning PPDR PPC Pin Direction Write only Sätter ett periferiben som ingång eller utgång PPSR PPC Pin State Read/Write Kontrollerar/sätter tillståndet för ett periferiben PPAR PPC Pin Assignment Write only För kontroll av UART på serieport 0 och SSP på serieport C PSDR PPC Sleep Mode Pin Direction Write only Hanterar PPC-benen vid sleeptillståndet för att spara ström PPFR PPC Pin Flag Write only Bestämmer vilka ben som ska lyda under PPC TABELL 2 PPC-REGISTER 14

15 System Control Module (SCM) SCM kontrollerar ett antal generella systemfunktioner: GPIO, avbrottshanteraren, de två kristalloscillatorerna, resethanteraren samt spänningshanteringen. General-Purpose I/O SA-1100 erbjuder 28 GPIO-pinnar där användaren kan välja alla eller enbart vissa av GPIO-pinnarna för att nå den funktionalitet som krävs. Det är möjligt att generera avbrott på uppåt- och/eller nedåtgående flank för att ytterligare öka funktionaliteten. Alla pinnar kan agera in- eller utgångar, men efter en reset av processorn sätts pinnarna automatiskt till ingångar och kommer så att förbli till dess de uttryckligen sätts som utgångar. GPIO-register Det finns totalt åtta register för GPIO som alla når varje ben var för sig, se tabell 3. Adress(0h) Namn Registernamn Läs/skriv Beskrivning GPLR Pin-Level Read only Kontrollerar ett bens tillstånd GPDR Pin Direction Write only Sätter ett ben till in- resp. utgång GPSR Pin Output Set Write only Sätter ett ben som är satt till utgång GPCR Pin Output Clear Write only Rensar ett ben som är satt till utgång GRER Rising-Edge Detect Write only Sätter ett ben att detektera nedåtgående flank GFER Falling-Edge Detect Write only Sätter ett ben att detektera en uppåtgående flank GEDR Edge Detect Status Read only Kontrollerar ett ben satt att detektera flankförändringar GAFR Alternative Write only Sätter ett ben i ett alternativt tillstånd Funktion TABELL 3 GPIO-REGISTER Alla GPIO-pinnarna, förutom ben 1 och 2, har en alternativ funktion, dessa funktioner nås genom att sätta det motsvarande benet i GAFR-registret. Exempelvis fungerar ben 2 till 9 som LCD-hanterare då GAFR sätts, andra exempel på alternativa funktioner är mottagning respektive sändning via UART och sampling av externa klockpulser. Då ett ben försätts i det alternativa tillståndet kan benet ej användas som GPIO. Avbrottshanteraren Det finns två typer av avbrott som kan inträffa på en SA-1100, det ena är vanliga IRQ och den andra typen, kallat FIQ, är unik för ARM-arkitekturen. FIQ har högre prioritet än IRQ och kommer att tas om hand betydligt snabbare än vanliga IRQ:s och kan även avbryta ett pågående IRQ. Det finns två olika nivåer för att ta hand om ett avbrott, den första nivån talar om för användaren eller OS:et vilken modul som gett upphov till avbrottet medan den andra nivån berättar vilken händelse i den specifika modulen som flaggat avbrottet. Det finns 110 olika avbrott av den senare nivån. Det finns sex olika register ämnade åt avbrottshanteraren, två av registren hanterar IRQ-avbrott respektive FIQ-avbrott. 15

16 Realtidsklockan (RTC) Det finns en kristalloscillator på SA-1100 som genererar en frekvens på 32,768 KHz och det är genom den som RTC:n klockas. Efter ett hårdvarureset kommer RTC:n att nollställas och användaren måste själv ange det önskade värde på realtidsklockan. Realtidsklockan ger en noggrannhet på +/- 5 sekunder per månad och tillhandahåller fyra register som bland annat kan trimma RTC:n eller sätta olika alarm. OS-klockan (OST) Via kristalloscillatorn på 3,686 MHz erhålls OS-klockan, den är liksom RTC:n en 32-bitars timer, men till skillnad från realtidsklockan nollställs den inte vid reset. OS-klockan har fyra register varav det ena används specifikt som en watchdogtimer för att generera avbrott då mjuk- eller hårdvara hamnat i en okontrollerad loop. De resterande registren står disponibla som intervalltimrar eller som andra användardefinierade klocktimrar. Spänningshanteraren En viktig del i SCM är spänningshanteraren, den här delen kontrollerar övergången mellan tre olika inställningar; run-, idle- och sleepmode. Genom att använda idle och sleep reduceras SA-1100:as strömförbrukning då vissa funktioner inte behövs för tillfället. Det finns åtta olika register som kontrollerar och ser över de olika tillstånden. Run mode Det normala tillståndet för SA-1100 är run mode, det innebär att alla spänningskällor och klockor är igång samt att alla enheter fungerar tillfredställande. I de allra flesta, normala, fall kommer processorn att hamna i run mode vid start. Idle mode Det här tillståndet nås genom implementation i mjukvaran och tack vara ett SA-1100 är statisk kommer all CPU-information att sparas då processorn befinner sig i idle mode. Då processorn väcks upp med hjälp av ett avbrott kommer SA-1100 att fortsätta exakt på den plats där idle-tillståndet ingicks. Alla enheter kommer, tillsammans med externa minnen, att vakna upp som om ingenting har hänt och fortsätta med vad de höll på med. Sleep mode Sleep-tillståndet nås genom att två ben, som är satta till ingångar, indikerar att något fel uppstått på spänningstillförelsen, det går även att generera tillståndet via mjukvara. Genom att använda sig av kristalloscillatorn på 32,768 KHz kan sleep-tillståndet hålla koll på en eventuell wake-up händelse som gör att processorn vaknar till liv igen. Resethanteraren Systemkontrollmodulen har ytterligare en hanterare som bevakar olika former av reset på processorn. Resethanteraren tar reda på var de senast kända resetet inträffade oavsett om det var mjukvaran, hårdvaran, watchdogen eller sleep-tillståndet som genererade resetet. Det finns två register som hanterar de olika reseten. 16

17 Hårdvarureset Genom att använda nreset-pinnen går det att starta om alla enheter i SA Enheterna kommer då att försättas i ett definierat tillstånd. Mjukvarureset Ett mjukvarureset erhålls genom att en flagga i ett av resethanterarens register sätts. Vid en mjukvarureset kommer DRAM-minnet att bestå. Watchdog-reset Genom att sätta en flagga i ett av OS-klockans register kan SA-1100 försättas i detta reset. Ett reset av den här typen är likställd med ett mjukvarureset, men uppväckandet av processorn sker istället genom att en specifik flagga i OS-klockans register matchar OS-klockans timer. Sleep-reset Då mikroprocessorn försätts i sleep-tillstånd kommer ett sleep-reset att genereras. Ett sleep-reset kommer aldrig åt att nollställa realtidsklockan eller GPIO-wake-up-registret. Exempel initiera display Det exempel som följer visar hur de åtta första GPIO-pinnarna används för att användaren själv ska kunna kontrollera en display utan LCD-hanteraren. I exemplet nedan används ett antal definitioner hämtade ur SA1100.h (se Appendix C), //GPIO #define GPDR 0x //PPC #define PPDR 0x #define PPSR 0x #define PPFR 0x void enablelcd(void) { //sätter alla 28 GPIO-pinnar till utgångar GPDR = 0xfffffff; //tar kontroll över GPIO-pinnarna via PPFR PPFR = 0x01 (&PPFR && 0xfffffffE); //sätter de 8 första pinnarna som utgångar i PPDR (för LCD:n) PPDR = 0xFF (PPDR & 0xffffff00); }//enablelcd TODO: Gör de inställningar som displayen kräver Genom att sätta PPFR:s första bit till 1 kommer mikroprocessorns egen LCD-hanterare tas ur funktion och användaren kan själv styra displayen efter sina egna önskningar. 17

18 Framtiden Sommaren 2001 togs SA-1100 ur produktion och kom att ersättas av nästa medlem i Intel StrongARMfamiljen, SA SA-1110 Precis som SA-1100 är SA-1110 en 32-bitars RISC mikroprocessor med en 16 Kbyte instruktionscache och 8 Kbyte datacache. Instruktionsuppsättningarna för det två processorerna är identiska och även periferiuppsättningen är den samma. För jämförelse se tabell 4. SA-1100 SA-1110 Prestanda 150 Dhrystone 2,1 MIPS vid 133MHz 220 Dhrystone 2,1 MIPS vid 190MHZ 150 Dhrystone 2,1 MIPS vid 133MHz 235 Dhrystone 2,1 MIPS vid 206MHZ Kärnans spänningsförsörjning 133 MHz Vss = 0.0 V dc Vdd = 1,5 V dc ± 5% 190 MHz Vss = 0.0 V dc Vdd = 1,5 V dc ± 5% 133 MHz Vss = 0.0 V dc Vdd = 1,55 V dc ± 5% 206 MHz Vss = 0.0 V dc Vdd = 1,75 V dc ± 5% I/O spänningsförsörjning 133 MHz Vssx = 0.0 V dc Vddx = 3.3 V dc ± 10% 190 MHz Vssx = 0.0 V dc Vddx = 3.3 V dc ± 10% 133 MHz Vssx = 0.0 V dc Vddx = 3.3 V dc ± 10% 206 MHz Vssx = 0.0 V dc Vddx = 3.3 V dc ± 10% Typisk energiförlust (dock systemberoende) 133 MHz Normalt tillstånd = <240 mw Idle-tillstånd = <75mW Sleep-tillstånd = <50µA 190 MHz Normalt tillstånd = <400 mw Idle-tillstånd = <100W Sleep-tillstånd = <50µA 133 MHz Normalt tillstånd = <240 mw Idle-tillstånd = <75mW Sleep-tillstånd = <50µA 190 MHz Normalt tillstånd = <400 mw Idle-tillstånd = <100mW Sleep-tillstånd = <50µA Temperatur Min: 0 C Max: 70 C. Min: 0 C Max: 70 C Förvaringstemperatur -20 C till +125 C -20 C till +125 C Kapsel 208-pin LQFP 256 PBGA TABELL 4 JÄMFÖRELSE MELLAN SA1100 OCH SA1110 Det som skiljer mikroprocessorerna åt är framförallt MPCM. SA-1110 har dessutom möjlighet att utnyttja ett extrakort, Intel SA-1111 Companion Chip, som kompletterar SA SA-1111 tillhandahåller viktiga I/O gränssnitt som bärbara applikationer ofta kräver. Dessutom finns även en USB host-hanterare och direktanslutning till en AC-link. 18

19 Appendix A Källförteckning Intel 4004 SA-110 SA-1100 SA-1110 ARM Övrigt Intel StrongARM SA-1100 Microprocessor Developer s manual, augusti

20 Appendix B Ordlista 32-bitars arkitektur De versioner av ARM:s arkitektur som implementerar ett 32-bitars adressutrymme. Detta gäller för ARM-arkitekturer över version 3. AA batterier Arkitektur Amerikanskt förkortning för R6 batterier. Benämning på den organisatoriska uppbyggnaden i ett system vilken redogör för hur olika delar i systemet inbördes är kopplade till varandra samt hur delarna samverkar. ARM Ltd (Advanced RISC Machines Ltd.) Företag som utvecklar 32-bitars RISC arkitektur. Startades 1990 som Advanced RISC Machines Limited, 1998 byttes namnet till ARM Ltd. Bank Branch En logisk del av internminnet, är ett sätt att vid stora internminnen (RAM) dela upp minnet i mindre enheter. En instruktion i assembler som resulterar i ett hopp. CBR (Constant BitRate) Betyder konstant bithastighet. CISC (Complex Instruction Set Computing) Den traditionella benämningen på en processor som är betydligt kodsnålare än en RISCprocessor men upptar en större kiselyta. CISC-instruktionerna kan variera i längd och det finns ett stort antal instruktioner. CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor) En familj av integrerade kretsar med har låg spänningsförlust. CODEC (COmpressor/DECompressor) En teknik för att komprimera och dekomprimera data. Kan finnas i hårdvara och/eller mjukvara. Vid telekommunikation betyder förkortningen coder/decoder och är den enhet som kodar eller avkodar en signal. Dhrystone En måttenhet för att mäta prestationsförmågan hos en processor. Visar inte alltid realtidsprestanda men är användbar för att jämföra hastigheter mellan olika processorer. Testet innehåller ett representativt antal typer av operationer, som används i vardagliga program, exempelvis stränghantering, dock inte flyttalsoperationer. Det slutgiltiga resultatet beräknas på hur lång tid testet tog att genomföra. Dhrystone är baserat på ursprungliga C Dhrystone 2.1 av Reinhold P. Weicker, Siemens AG. Digital Equipment Corporation Ett amerikanskt företag som tillverkar större (mini-)datorer. 20

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS) LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Formula Blue Digitala Projekt 8p Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Abstract The purpose with this project was to get some understanding how Bluetooth works and how to use it in practical applications. A

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, (Em3, Et3) Datum: 04-10-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund,

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Digitala projekt rapport

Digitala projekt rapport Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile. CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C

Läs mer

Modbus över Ethernet. WAGO Contact SA TSS STR 2011 1

Modbus över Ethernet. WAGO Contact SA TSS STR 2011 1 Modbus över Ethernet WAGO Contact SA TSS STR 2011 1 Modbus över Ethernet En enorm mängd produkter stöder modbus. Modbus kallas ibland för automationens minsta gemensamma nämnare. Kanske är det för att

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA

F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA F6: I/O hantering Typer av I/O i ett datorsystem Memory mapped Port mapped Protokoll för synkronisering Polling Timed Interrupt DMA Drivrutiner 1 Memory mapped I/O enheter avkodas precis som ett minne

Läs mer

Cacheminne i en AMD Opteron Processor

Cacheminne i en AMD Opteron Processor Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza

Läs mer

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................

Läs mer

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar 1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare

Läs mer

Användarmanual För skatteverket

Användarmanual För skatteverket Användarmanual För skatteverket BOXEN KONTROLLENHET skapad version reviderad godkänd: 23.04.09 1.4 31.08.09 31.08.09 2 Innehåll 1. INTRODUKTION... 3 1.1. TYP C... 3 2. ANSLUTNINGAR... 3 2.1. STRÖMFÖRSÖRJNING...

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Parallell dataöverföring I digitala system finns ofta behovet att flytta ett eller flera dataord från ett ställe (sändare) till ett annat ställe (mottagare).

Läs mer

Styrteknik 7.5 hp distans: E-1000 och E-Designer

Styrteknik 7.5 hp distans: E-1000 och E-Designer PLC8A:1 E1000 operatörsterminaler En operatörsterminal ger ett gränssnitt mellan männinska-maskin, (MMI människa-maskininteraktion, HMI Human Machine Interface) Alla terminalerna i E1000-serien är utvecklade

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas

Läs mer

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager ANVÄNDAR MANUAL SESAM 800 RX MC Manager Åkerströms Björbo AB Box 7, SE-780 45 Gagnef, Sweden street Björbovägen 143 SE-785 45 Björbo, Sweden Phone +46 241 250 00 Fax +46 241 232 99 E-mail sales@akerstroms.com

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel

Läs mer

Effektpedal för elgitarr

Effektpedal för elgitarr EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Så sparas ström i dagens åttabitare

Så sparas ström i dagens åttabitare ELEKTRONIK TIDNINGEN Arne Martin Holberg projektchef Atmel Andreas Eieland produktmarknadschef Atmel Så sparas ström i dagens åttabitare Hur dagens styrkretsar är konstruerade för låg strömförbrukning,

Läs mer

INGENJÖRSHÖGSKOLAN INGENJÖRSHÖGSKOLAN

INGENJÖRSHÖGSKOLAN INGENJÖRSHÖGSKOLAN Dagens föreläsning Inbyggnadsprocessorer - och programmering ❾ Översikt PIC-processorn ❿ Familj ❿ Flash / EPROM ❿ Introduktion: 16F84 ❾ ❿ Harvard / von Neumann ❿ CISC / RISC ❿ Pipelining ❾ Programmering

Läs mer

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium

Läs mer

Datorsystemteknik för E/D

Datorsystemteknik för E/D Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3 Datum: 06-01-12 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1

Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1 Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1 Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 mars 2014 Introduktion Detta seminarie behandlar följande: 1. Processorer 2. Minne 3. Chipset 4. BIOS 5. Moderkort

Läs mer

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Användarmanual BOXEN KONTROLLENHET

Användarmanual BOXEN KONTROLLENHET Användarmanual BOXEN KONTROLLENHET skapad version reviderad godkänd: 23.04.09 1.4 31.08.09 31.08.09 2 Innehåll 1. FÖRPACKNINGENS INNEHÅLL... 3 2. INTRODUKTION... 3 2.1. VARNING... 3 2.2. TYP C... 3 3.

Läs mer

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden. 1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar

Läs mer

Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok.

Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok. Ver Okt 2011/pls Windows7, GX-IEC Developer, USB-adapter I olika kurser i styrteknik på Högskolan Dalarna används ett styrsystem från Mitsubishi och programvaran GX-IEC Developer. Kurserna går på distans

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012 Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 02-10-13 Tid: 08:00-13:00 Lokal E104 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

PU002 Sweex 2 Port Serial PCI Card. Före installation, kontrollera om följande delar finns. Följande delar måste finnas i lådan:

PU002 Sweex 2 Port Serial PCI Card. Före installation, kontrollera om följande delar finns. Följande delar måste finnas i lådan: PU002 Sweex 2 Port Serial PCI Card Inledning Först och främst tackar vi till ditt köp av detta Sweex 2 Port Serial PCI Card. Med detta kort kan du enkelt lägga till två seriella portar till din dator.

Läs mer

LABORATION PIC-PROGRAMMERARE

LABORATION PIC-PROGRAMMERARE Laborationsansvarig: Examinator: Anders Arvidsson Bengt Magnhagen Utskriftsdatum: 1998-02-13 Laborant: Godkänd den: / - Sign: Abstract This hands-on session aims at giving the student a useful PIC16x84

Läs mer

TTS är stolta över att ingå i

TTS är stolta över att ingå i Garanti & Support Denna produkt är försedd med ett års garanti för fel som uppstår vid normal användning. Att missbruka enheten Easi-Speak Pro eller att öppna den gör garantin ogiltig. Allt arbete utöver

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

IT för personligt arbete F6

IT för personligt arbete F6 IT för personligt arbete F6 Datalogi del 2 DSV Peter Mozelius Datarepresentation Det som lagras i en dator representeras i grunden som 1:or och 0:or Dessa binära värden kan sedan tolkas på olika sätt i

Läs mer

SuperVario/PocketVario

SuperVario/PocketVario BAUM Retec AG BAUM SuperVario/PocketVario Manual 2004 Copyright by Baum Retec AG Schloss Langenzell, 69257 Wiesenbach, Tyskland 1. Alla rättigheter reserverade. Ingenting som ingår i denna dokumentation

Läs mer

B. INSTALLATIONEN AV PC-PLANNER MJUKVARAN OCH DRIVRUTINER

B. INSTALLATIONEN AV PC-PLANNER MJUKVARAN OCH DRIVRUTINER PC-Planner Handbok PC-Planner förvandlar din dator till en virtuell plotter (förutom GPS positionering) samtidigt som du använder dina elektroniska C-Map by Jeppesen kartor. I full färg kan du med denna

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

PV Applications Manager. Instruktionshäfte

PV Applications Manager. Instruktionshäfte PV Applications Manager Instruktionshäfte Sw Microsoft, Windows och Windows NT är antingen registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Microsoft Corporation i USA och/eller övriga länder. Övriga

Läs mer

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

MINIX NEO A2 Användarguide

MINIX NEO A2 Användarguide MINIX NEO A2 Användarguide Produkt Information Tack för att du köpt en MINIX NEO A2. MINIX NEO A2 är en trådlös air mouse + dubbelsidigt tangentbord med inbyggd mikrofon och högtalare. MINIX NEO A2 utnyttjar

Läs mer

Associativt minne ... A= adress till PM/CM CL = cachelinens storlek CM = cacheminnets storlek. Tag = A/CL = A/2 4 = A(31:4) Adress. K tag.

Associativt minne ... A= adress till PM/CM CL = cachelinens storlek CM = cacheminnets storlek. Tag = A/CL = A/2 4 = A(31:4) Adress. K tag. 6. Minnen Repetition cache-minnen, BPT Minnen allmänt ROM, RAM, DRAM, SDRAM, DDR MMU - Memory management Minnen NEXYS3 Block RAM, distributed RAM, DDR3 Tidplan, bilda projektgrupper Associativt minne Tag

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

DPR-34+ Svensk Bruksanvisning. Läs igenom denna bruksanvisning innan användning av produkten och spara bruksanvisningen för framtida användning.

DPR-34+ Svensk Bruksanvisning. Läs igenom denna bruksanvisning innan användning av produkten och spara bruksanvisningen för framtida användning. DPR-34+ Svensk Bruksanvisning Läs igenom denna bruksanvisning innan användning av produkten och spara bruksanvisningen för framtida användning. VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR Låt inte denna enhet att utsättas

Läs mer

Syfte. Praktisk datorkunskap. Personal. Kursinfo. Examination- Krav för godkänt. Agenda idag DVG A06

Syfte. Praktisk datorkunskap. Personal. Kursinfo. Examination- Krav för godkänt. Agenda idag DVG A06 Syfte Praktisk datorkunskap DVG A06 Ge teoretisk förståelse och praktisk erfarenhet om hur en dator är uppbyggd Ge kunskap kring operativsystemets roll, samt ge kunskap om olika operativsystem. Ge praktisk

Läs mer

2002-11-05 Sonja Carlsson. Projekt Trackman. Wearable computers D 10p Hösten 2002. Mikael Gustafsson. Sonja Carlsson

2002-11-05 Sonja Carlsson. Projekt Trackman. Wearable computers D 10p Hösten 2002. Mikael Gustafsson. Sonja Carlsson Projekt Trackman Wearable computers D 10p Hösten 2002 Sonja Carlsson 1 Innehållsförteckning Projekt Trackman... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 FIGURFÖRTECKNING... 3 TABELLFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 INLEDNING...

Läs mer

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1(6) 1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1.1 Allmänt ML-1 1. 2. 3. Strömbrytare, av/på Anslutning för datorkommunikation Manöverknappar ML-1 startar alltid i klockläge.

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Inför laborationen "Öppna din dator"

Inför laborationen Öppna din dator Inför laborationen "Öppna din dator" Dessa förberedelser går ut på att du ska studera hårdvaran i din egen dator. Det kan du göra utan att öppna datorn och utan att någonting går sönder. Kom bara ihåg

Läs mer

Lärare. Operativsystem. Handledning. Kurssajt. Schema. Lektioner. Jan Erik Moström

Lärare. Operativsystem. Handledning. Kurssajt. Schema. Lektioner. Jan Erik Moström Lärare Operativsystem Introduktion Jan Erik Moström jem+os@cs.umu.se Handledning Set Norman set@cs.umu.se Handledning Kurssajt Finns på www.cs.umu.se/kurser/tdbc28/vt05/ Innehåller: Schema Allmän info

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig

Läs mer

Datakommunikation med IR-ljus.

Datakommunikation med IR-ljus. Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer