Detaljplan Prästerydsvägen Alingsås Kommun PM Planeringsunderlag Geoteknik

Transkript

1 Detaljplan Prästerydsvägen Alingsås Kommun PM Planeringsunderlag Geoteknik Datum Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Per Riise Uppdragsnr:

2 DETALJPLAN PRÄSTERYDSGATAN, ALINGSÅS KOMMUN PM PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK DATUM KUND Alingsås Kommun Mattias Westblom Plan-och byggkontoret Alingsås KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSON Magnus Lundgren Tel magnus.lundgren@wspgroup.se Uppdragsnr: (10)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida nr 1 UPPDRAG UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska undersökningar Markmiljötekniska undersökningar Markradonundersökningar Bergbesiktning GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi Jordlagerföljd Berg Geohydrologi Stabilitet Sättningar Markmiljö Markradon Grundläggning av byggnader Vägar Schaktarbeten Grundvatten Markvibrationer Stabilitet Åtgärd markradon Förslag på kompletterande undersökningar FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR Bilaga nr Stabilitetsberäkning... 1 Uppdragsnr: (10)

4 1 UPPDRAG Plan- och byggkontoret i Alingsås kommun planerar att upprätta ny detaljplan för området norr om övre delen av Prästerydsvägen. WSP Samhällsbyggnad Göteborg har på uppdrag av Alingsås Kommun utfört en översiktlig geoteknisk och bergteknisk utredning för att bedöma förutsättningarna för att genomföra detaljplanen. I uppdraget har även ingått att bedöma risk för radonförekomst i berggrunden, okulärbesiktning och bedömning av sammansättning i de fyllnadsmassor som förekommer i områdets centrala delar samt beräkning av förväntade vattenståndsnivåer vid nederbördsrika perioder. 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Geotekniska undersökningar En geoteknisk fältundersökning utfördes av WSP i februari Fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling benämnd Rapport Geoteknisk undersökning (R/Geo), daterad Markmiljötekniska undersökningar En okulärbesiktning har utförts av den nedre delen av de fyllnadsmassor som utgör marken norr om befintlig bebyggelse i slutet av Prästerydvägen. Intervju har också genomförts med Staffan Fridell om ursprunget för fyllnadsmassorna. 2.3 Markradonundersökningar Undersökning av gammastrålning från berggrunden inom aktuellt område har genomförts. 2.4 Bergbesiktning Bergbesiktning har utförts av bergskärningar och slänter inom och i anslutning till detaljplaneområdet. 3 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi Området består till största delen av bergpartier med flackare jordfyllda partier mellan och i anslutning till dessa. Området avgränsas i söder av Prästerydsvägen och i norr av befintlig bäck. Områdets östra del utgörs av ett bergparti med toppen på ca +100 och foten vid ca +75 i norr och ca +85 i söder. Centralt i området finns ett parti som är uppbyggt av blandade fyllnadsmassor som till största delen är tomtmark. Områdets västra del och en remsa längs bäcken utgörs av till största delen öppen terräng med skogsdungar och en del mindre ansamlingar av träd. Längst i sydväst återfinns den norra sluttningen av ett bergparti. Detta är till största delen skogbeklätt. Befintlig bebyggelse utgörs av fyra hus i anslutning till det utfyllda området. Uppdragsnr: (10)

5 3.2 Jordlagerföljd Jorden inom området utgörs överst av mulljord. I större delen av området dominerar berg i dagen under mulljorden. Ställvis är berget helt bart. I områdets centrala delar dominerar fyllnadsmassor under mulljorden Fyllnadsmassorna avgränsas i norr av en relativt brant slänt och i söder av Prästerydsvägen. I väster slutar fyllnadsmassorna i en slänt strax utanför den sista befintliga tomtgränsen. I öster utgör bergpartiet en naturlig gräns för fyllningen. I övriga, mer låglänta delar förekommer lera under mulljorden. I anslutning till bäcken strax norr om detaljplaneområdet förekommer mer gyttjiga inslag i de övre delarna av leran. Totala djupet till fastmark i dessa låglänta partier varierar från 0 till som mest ca 15 m. Större delen av lerpartiet uppvisar en mäktighet kring 10 m. I sydvästra delen av östra området förekommer sandavlagringar under mulljorden. Mulljorden är delvis siltig och sandig och har en mäktighet av ca 0,3-0,5 m. Fyllningen utgörs enligt uppgift i huvudsak av schaktmassor från en tillbyggnad av dåvarande Elektrolux någon gång på 50- eller 60-talet. Schaktmassorna skall ha utgjorts av naturlig jord i form av sand men även av upprivna stensatta gator. Enligt okulärbesiktning i fyllnadsmassornas norra slänt dominerar sprängsten fyllningen här. Leran består överst av ca 1,5-3,0 m torrskorpelera. Lerlagrets underkant ligger i dalens centrala delar på nivåerna ca +60 för att stiga till ca +70 närmare höjdpartierna. Lerans korrigerade skjuvhållfasthet är överst (på 2 m djup) över 200 kpa för att därunder minska till ca 50 kpa på 7 m djup. Lerans vattenkvot ligger kring 30 % ner till ca 5 m djup. Därunder finns inga undersökningar, sannolikt ligger den dock på detta värde även under 5 m djup. Lerans konflytgräns ligger kring 45 % ned till nivån +70 och är ej undersökt därunder. Densiteten för leran ligger kring 1,9 t/m 3 i hela lerprofilen. Leran är låg- till mellansensitiv med sensitivitetsvärden kring 10. Friktionsjordens sammansättning har inte undersökts närmare. Dess mäktighet varierar mellan 0,5 och 1,0 m generellt, men i det västra hörnet av området ökar mäktigheten och lagret går i dagen i form av sandavlagring med okänd mäktighet. 3.3 Berg Berggrunden är uppbyggd av gnejs utsträckt i N60 V och med lutning mot norr. Här uppträder inslag med pegmatit i de högre belägna delarna. Pegmatiten är här plagioklasrik och fattig på kalifältspat. Gnejsen är uppbyggd av grå gnejs varvat med röd, kalifältspatrik gnejs. De röda delarna uppträder framförallt i den övre delen av bergsmassivet. 3.4 Geohydrologi De topografiska förhållandena gör att området tillförs relativt mycket ytvatten från området väster om planområdet. Detta rinner genom området i dalgångens lägsta del som utgörs av en bäckfåra. Hela planområdet avvattnas till denna bäck. I de lerfyllda delarna av området finns två grundvattensystem, ett övre och ett i friktionsjorden under leran. Det övre systemet uppmättes till 2,26 m under markytan i det västra områdets södra del. I övrigt dominerar bäckens nivå i de Uppdragsnr: (10)

6 lägre delarna av lerområdet med ett ökande djup till grundvattenytan när man rör sig upp för sluttningen. Nivån för det undre grundvattenmagasinet har inte undersökts närmare inom ramen för denna utredning. Ej heller har någon portrycksmätning utförts inom ramen för denna utredning. Risken för översvämning har beräknats för området genom att inmätning skett av begränsande bäcksektion ca 70 m österut från planområdesgränsen samt ytterligare några bäcksektioner inom planområdet. Dämningseffekten har sedan beräknats för nederbörd med olika återkomst, 10, 50 respektive 100 år. Tack vare områdets flacka karaktär runt själva bäckfåran skiljer det inte mycket för de olika återkomsttiderna; 10 år ger ett vattenstånd på +74,2, 50 år ger +74,4 och 100 år ger +74, Stabilitet Lösjord Stabiliteten för den brantare slänten i västra delen av området är tillfredställande med F Komb =5,7 (sektion 1). Stabiliteten i anslutning till det uppfyllda området är också tillfredställande med F Komb =2,1 (sektion 2). Beräkningarna är utförda med konservativa antaganden. Lokalstabiliteten mot bäcken i anslutning till blivande busshållplats bedöms som tillfredsställande då bäckens djup endast är ca 30 cm i aktuellt läge och busshållplatsen kommer att grundläggas strax över HHW, vilken ligger på +74,5. Markytan i aktuellt läge ligger kring +74,5. Eftersom tidigare undersökningar visar på gyttjeförekomst i de ytliga jordlagren i en punkt ca 20 m nordväst om blivande busshållplats men inte i en punkt ca 10 m nordöst om busshållplatsen, behöver utbredningen, av sättningsskäl, klarläggas i samband med projektering för byggnationen av busshållplatsen. I övriga delar av lerområdet är lutningarna små och ingen stabilitetsrisk föreligger. Stabilitetsberäkningar redovisas i Bilaga 1. Sektionernas belägenhet i plan framgår av ritning G Berg Förekommande bergpartier uppvisar ingen risk för ras eller stennedfall. Bergpartier i sydöst och sydväst, se bild 1 och 2. Bergpartiet i nordöst som avgränsar tomterna norr om planområdet med den lägre liggande ängsmarken är ca 5-10 m hög och uppvisar god storstabilitet. I den mån området nedanför skärningen norr om bäcken skall exploateras skall skrotning utföras. Därefter utförs bergbesiktning av sakkunnig för avgörande av berget behöver förstärkas. Uppdragsnr: (10)

7 Bild 1 Bergpartiet i sydöstra delen av planområdet. Bilden visar den branta sluttningen mot sydöst. Bild 2 Bergpartiet i sydvästra delen av planområdet. Uppdragsnr: (10)

8 3.6 Sättningar Leran i området bedöms vara överkonsoliderad till m h t de höga skjuvhållfasthetsvärdena, den höga densiteten och den låga vattenkvoten. 3.7 Markmiljö Inga provtagningar för analys av föroreningar har utförts inom ramen för detta uppdrag. Det enda området med någon risk för förorenad jord inom planområdet är det utfyllda partiet centralt i östra delområdet. Den risk som då föreligger är att förorenade massor skulle ha transporterats till platsen och använts som utfyllnadsmaterial. Till större delen utgörs området av tomtmark idag. Föreslagen bebyggelse skulle ske som suterränghus längs den norra fyllningsslänten. Slänten har okulärbesiktigats och funnits utgöras i huvudsak av sprängsten. Den enda avvikelse från detta som påträffats är ett bilvrak som kan skönjas i släntens nedre del. Detta bilvrak är dock det enda som finns där enligt markägaren i området och deponerades där någon gång under 60- eller 70-talet. Bedömningen är således att risken för föroreningar är liten, men att provtagning måste ske för att verifiera detta i samband med schakt för byggnationen av respektive hus. 3.8 Markradon Mätningar av gammastrålning har utförts med en gammamätare av modellen Ironman på ett 20-tal ställen inom planområdet. Utrustningen mäter den samlade gammastrålningen och särskiljer alltså inte mellan radon och andra radioaktiva grundämnen. Gammastrålningen i Bergrunden varierar mellan 0,05-0,11 µsw/h på berghällar uppbyggda av grå gnejs och 0,19-0,22 µsw/h. Eftersom den röda gnejsen dominerar klassas bergområdena inom planområdet således som högradonmark. Gränsvärden för markradon är: Lågradonmark <0,08 µsw/h Normalradonmark 0,08-0,15 µsw/h Högradonmark >0,15 µsw/h I ett senare skede är det möjligt att med hjälp av en gammaspektrometer utröna hur stor del av strålningen som kommer ifrån radon och på så vis möjligen kunna använda en lägre klassning av områdena Grundläggning av byggnader Fastmarksområdena I fastmarksområdena, som framförallt består av berg kan byggnader grundläggas utan grundförstärkning. Uppdragsnr: (10)

9 3.9.2 Det låglänta området Inom det låglänta området kan byggnader grundläggas på olika sätt beroende på byggnadernas utbredning, vikt och känslighet för sättningar, samt även på hur den omgivande marken kommer att utformas. Byggnadernas eventuella inverkan på totalstabiliteten inom området måste beaktas. Byggnader med belastning på marken som inte överstiger ca 20 kpa (tvåvåningshus) kan sannolikt byggas med platta på mark. Tyngre byggnader eller byggnader med stora koncentrerade laster kräver ytterligare utredning av grundläggningsförutsättningarna Vägar Utformas vägarna inom planområdet så att uppfyllning över befintlig markyta inte blir mer än ca 1 m kan vägarna anläggas utan grundförstärkningsåtgärder. Vid högre uppfyllningar krävs vidare utredning för att kunna konstatera om grundförstärkningsåtgärder krävs Schaktarbeten Jordschakt Schakter ner till ca 2 m kan vid obelastat släntkrön utföras utan åtgärd. Djupare schakter eller schakter med belastat släntkrön kräver vidare utredning Bergschakt För genomförande av bergschakt krävs att riskanalys för sprängning enligt SS utförs, se vidare under Vid genomförandet av själva bergschakten skall hänsyn tas till intilliggande bergslänters stabilitet så att inte ras initieras av energin vid sprängningen. Föreligger sådan risk skall erforderlig bergförstärkning vidtas innan sprängning utföres Grundvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten Dagvatten från tomtmark leds ner till den centralt belägna bäcken som sedan för vattnet vidare till sjön Gerdsken öster om planområdet Markvibrationer Vid spont- och pålningsarbeten finns risk för vibrationsskador på närbelägna byggnader, samt risk för störning av känsliga utrustningar och verksamheter. En riskanalys med tillhörande föreskrifter angående tillåtna markvibrationer vid markarbeten bör därför tas fram. Noggranna besiktningar och vibrationsmätningar bör utföras inför och under sprängningsarbeten. Uppdragsnr: (10)

10 3.14 Stabilitet Lera Områdets lerfyllda delar får belastas med högst 20 kpa utan att djupare utredning av grundläggningsförutsättningarna och eventuella stabilitetsförstärkande åtgärder vidtas. Berg Under bergbranten som ligger i nordöst kan efter detaljbesiktning och bergrensning byggnation ske. I samband med bergrensningen skall eventuella lösa bergpartier som inte kan tas ner säkras med bergbult Åtgärd markradon Texten nedan är saxad ur Åtgärder mot radon i bostäder som givits ut av Boverket m.fl. (Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, G14:1990). Hus grundlagda på högradonmark skall utföras radonsäkert. Vid radonsäkert utförande ställs höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Någon av följande kombinationer brukar kunna användas. Kantförstyvad betongplatta utförd så att den blir så tät att jordluft inte kan sugas in i huset. Genomföringar av rör görs lufttäta. I det kapillärbrytande lagret under huset läggs dräneringsslangar. Dessa kopplas samman till ett rör som dras upp genom huset eller ut till plattans ytterkant. Om lufttrycket under huset måste sänkas, monteras en fläkt på röret. Alternativt Ventilerade luftspalter byggs in i golv och eventuella källarväggar Rörgenomföringar görs lufttäta För mer information se: B. Clavensjö, G. Åkerblom (2004): Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader Förslag på kompletterande undersökningar Eftersom undersökningarna endast är översiktliga bör kompletterande undersökningar utföras för de enskilda byggnaderna. Uppdragsnr: (10)

11 WSP Bilaga 1:1 Stabilitet Cirkulär glidyta 5.7 File Name: Stab KKR gsz Directory: L:\5250\Aling_kn\ \5_Beräkningar\ Method: Morgenstern-Price PWP Conditions Source: Piezometric Line Torrskorpelera har ansatts upp till markytan Description: Gv 0,5 m under markytan (hydrostatiskt portryck) Dränerat brott i torrskorpelera dimensionerar 78 ppdragsnummer Name: Torrskorpelera Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 10 kpa C-Rate of Change: 0 kpa/m Cu-Top of Layer: 100 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Piezometric Line: 1 Torrskorpelera Lera Name: Lera Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 16 kn/m³ Cohesion: 50 kpa Piezometric Line: 1 Mu Let 100 kpa Le 50 kpa 0 50

12 File Name: Stab sekt gsz Directory: L:\5250\Aling_kn\ \5_Beräkningar\ Method: Morgenstern-Price PWP Conditions Source: Piezometric Line Name: fyllning Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 35 Phi-B: 0 Piezometric Line: Torrskorpelera har ansatts upp till markytan Description: Gv 1,5 m under markytan (hydrostatiskt portryck) Dränerat brott i torrskorpelera dimensionerar 80 Elevation Torrskorpelera Name: Torrskorpelera Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 18 kn/m³ Phi: 30 C-Top of Layer: 10 kpa Cu-Top of Layer: 100 kpa Lera Name: Lera Model: Undrained (Phi=0) Unit Weight: 16 kn/m³ Cohesion: 50 kpa Piezometric Line: Distance