PLANBESKRIVNING Detaljplan för Prästkragen, (del av fastigheten Bjuv 12:3 och Prästkragen 1-45) i Bjuv, Bjuvs kommun

Transkript

1 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Prästkragen, (del av fastigheten Bjuv 12:3 och Prästkragen 1-45) i Bjuv, Bjuvs kommun Dnr

2 Detaljplan för Prästkragen, (del av fastigheten Bjuv 12:3 och Prästkragen 1-45) i Bjuv, Bjuvs kommun HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser och denna planbeskrivning. SYFTE Detaljplanens syfte är att skydda den kulturhistorisk intressanta bebyggelsen genom varsamhets och skyddsbestämmelser. Planen reglerar även över grönyta som varit kvartersmark till parkmark. Grönytan har kommunen skött sedan området byggdes. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar fastigheterna Prästkragen 1-45 samt Bjuv 12:3. Planområdet är ca 6,5 ha och omfattar befintlig bebyggelse, park samt gata. Markanvändning Området används idag till boende och rekreation. Markägoförhållanden Markägare är Bjuvs kommun samt fastighetsägarna till husen i området. Geoteknik Området är sättningsbenäget. Befintlig bebyggelse har drabbats av sättningar och under området finns gruvgångar, se bild 1. Bild 1. Karta över gruvgångar i området. 2

3 Riksintressen Planområdet berörs inte av några riksintressen. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Översiktplan 2006 för Bjuv, antagen i kommunfullmäktige är Prästkragen omnämnt som ett område med mycket stora kulturhistoriska värden. Detaljplaner För området finns följande gällande planer: Förslag till ändring av stadsplanen för del av fastigheten Bjuv 12 3 m fl inom Bjuvs köping, Malmöhus län, laga kraft 26 april samt Förslag till ändring av stadsplanen för Östra delen av Storgatan mm i Bjuvs köping, Malmöhus län, laga kraft 6 mars Planerna har ingen genomförandetid kvar. Detaljplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av fastigheten Bjuv 12 3 m fl inom Bjuvs köping, Malmöhus län, laga kraft 26 april har tilläggsbestämmelser angående utökad bygglovplikt, laga kraft Bild 2, Bebyggelsen i Prästkragen Bevarandeplan I Bevarandeplan för Bjuvs kommun, antagen i Bjuvs kommunfullmäktige påtalas behovet av varsamhetsbestämmelser för Prästkragen. Det är mycket viktigt att enhetligheten i utformning, material och färgsättning bibehålls. 3

4 Bevarandemotiv Området har ett högt arkitekturhistoriskt värde. Bostadsområdet är planerat med lugna gator, som även fungerar som kollektiva uterum och små privata trädgårdar mot öppna grönytor. De enkla låga horisontella tegelbyggnaderna skiljs av högre vertikala mur skivor. Radhusen i rött respektive gult tegel är slutna mot gatan och öppna mot de privata gårdarna som vetter mot ett för intilliggande gator gemensamt grönt rum. Byggnadernas enkla och sparsmakade gestaltningsuttryck tål inte, som synes små, förändringar som fönster och dörrbyte och andra främmande element. Möjligheter finns att efterhand återställa byggnaderna efter arkitektens intentioner. Kulturmiljö och arkeologi Historik På en gammal bytomt nära Bjuvs kyrka uppfördes ett bostadsområde ritat av den danska arkitekten Jörn Utzon och tillsammans med hans kollega Ib Mögelvang. Bostadsområdet är ett resultat av en allmän tävling Skånska hustyper som utlysts av Skånska sparbanksföreningen. Syftet med tävlingen var att återknyta till en skånsk byggtradition med dess anpassning till landskapets natur och klimat, samtidigt som byggforskningens och rationaliseringssträvandenas framgångar skulle utnyttjas. De 45 husen uppfördes Det var inte Ib Mögelvang och Jörn Utzon som upprättade bygglovshandlingarna, utan arkitekten Henry Andersson. Arkeologi Planförslaget berör RAÄ-nummer Bjuv 34:1 och tangerar RAÄ 35:1 kyrkan, se bild 2. RAÄ 34:1 är bebyggelselämningar från medeltid /nyare tid. Beskrivningen är att det är en bytomt 300X m, delvis bebyggd. Bjuvs gamla tomt. RAÄ 35:1: Lämningstypen kyrka/kapell. Bjuvs kyrka 300X meter. Bild 3. Utdrag från Riksantikvarieämbetes register RAÄ-nummer Bjuv 34:1 och RAÄ 35:1. 4

5 Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Service Skola och förskola I närområdet finns både förskola och skola till och med årskurs 9. Handel Bostadsområdet ligger nära befintlig handel längs Norra Storgatan. Lek Närmsta kommunala lekplats återfinns på Hyllebärsgatan, ca 500 m i sydvästlig riktning. Grönstruktur I planområdet finns en större park som i gällande plan är kvartersmark men som i praktiken sköts av kommunen och så har det varit sedan området uppfördes. I parken finns privata initiativ med planteringar och några mindre anordningar som försvårar skötseln av grönytorna. Parken har en tydlig avgränsning rumsligt mot murarna och dess öppenhet med stora grönytor ger ett mervärde till bebyggelsen. Trafik Planområdet betjänas av säckgator med bilanslutning till bostäderna. Norr om planområdet finns anslutning till gång och cykelvägnätet i Bjuv. PLANFÖRSLAG Områdets gestaltning och disposition Detaljplanen innebär ingen utökad byggrätt. Befintlig bebyggelse skyddas med bevarande och varsamhetsbestämmelser. Parken ändras till allmän plats och kommunen fortsätter att sköta den. Förgårdsmarken disponeras av de boende, rätten till förgårdsmarken regleras genom avtal eller köp. Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: Varsamhets och bevarandebestämmelser för området. Parken som tidigare varit reglerad till kvartersmark överförs till parkmark, allmän plats där kommunen ansvarar för skötseln, såsom det fungerat sedan området byggdes. Förgårdsmarken kvarstår som kvartersmark såsom den används i dagsläget. De boende fortsätter att sköta förgårdsmarken. Bebyggelse Bostäder Planförslaget innefattar 45 befintliga bostäder. 5

6 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Byggnaderna utgör sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 2 kap 6 PBL, d v s byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. Byggnaderna redovisas som kulturhistoriskt intressanta i bevarandeprogrammet. De har därför varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud enligt 4 kap 16 PBL. Skydds- och varsamhetsbestämmelserna innebär att Vid förändring av husen skall följande karaktärsdrag och värden hos bebyggelsen särskilt beaktas: rött eller gult tegel med vertikal räffling, rött enkupigt lertaktegel, mörkbrun- eller svartlaserat trä eller vitmålat trä samt omålad puts i socklar och över dörrar. Volymerna och murarnas höjd skall behållas. Taken ska utformas som flacka pulpettak och tillbyggnader mot gatan tillåts inte. Karaktäristiska detaljer såsom att murarna i hörnen möts på olika höjd, trappningen av murarna och de särpräglade skorstenarna skall bevaras. Förbud införs mot staket i gräns mot gata. Grönstruktur och parker Bild 4. Grönområde som ändras från kvartersmark till parkmark. Parken överförs från kvartersmark till allmän plats mark och kommunen fortsätter skötsel och underhåll av parken. Grönytorna mellan bebyggelsen är öppna med murarna som rumsavgränsare mot bebyggelsen. Förslaget innebär att privatiseringen av delar av parken som tidigare skett ska upphöra. 6

7 Trafik Biltrafik Biltrafik till fastigheterna i området sker via säckgator med vändzoner i slutet av gatan. Gång- och cykeltrafik Planförslaget innehåller inga nya gång- och cykel vägar. Befintliga gångoch cykelvägar bibehålls. Kollektivtrafik Hållplatser till kollektivtrafik finns på Norra Storgatan samt vid Bjuvs station. Utformning av gator Gatorna i planförslaget är 7 meter breda och är allmän plats. Kommunen ansvarar för skötseln. Parkering Parkering skall ske på egen fastighet eller kvartersmark så långt det är möjligt. Teknisk försörjning Energiförsörjning Området har befintlig teknisk försörjning. Transformatorstationerna i parken får planbeteckning E teknisk anläggning. Vatten och avlopp samt dagvattenhantering Ledningar för spill- dricks- samt dagvatten finns i gatorna. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Miljökvalitetsnormerna för Bjuvs kommun överskrids inte för svaveldioxid, bly, kvävedioxid eller kolmonoxid, däremot överskrids normerna för PM10. Planförslaget innebär inte förändrade nivåerna för befintlig bebyggelse. 7

8 Markradon Baserat på en översiktlig radonkartläggning klassificeras planområdet som lågriskområde. (Lågriskmark 0-10 kbq/m 3, normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Lågriskmark innebär att inga speciella åtgärder mot markradon krävs. Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Markföroreningar Området berörs inte av några kända markföroreningar. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Området är inte bullerutsatt. Gällande riktvärden för trafikbuller överskrids inte. Extern industribuller Området berörs inte av industribuller. Elektromagnetiska fält Området berörs inte av elektromagnetiska fält. Natur- och kulturmiljö Kulturmiljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bevaras och skyddas mot betydande förändringar. Sociala konsekvenser Befolkning och service Planen innebär ingen ökad befolkning eller ett ökat behov av service. Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har inte särskild hänsyn till barns intressen tagits. Planförslaget innebär inte några förändringar i användandet av området för barn och unga. Säkerhet och trygghet När ansvaret för av parkmarken styrs upp i planen underlättar det i driften. Kommunen har full befogenhet att avlägsna vegetation som vuxit så att den hindrar sikten. Fri sikt längs gång och cykelbanan ökar känslan av trygghet. 8

9 GENOMFÖRANDE Organisatoriska och ekonomiska frågor Vid upprättandet av förslag till detaljplan ska i en genomförandebeskrivning redovisas de organisatoriska, ekonomiska, tekniska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen. Huvudmannaskap för allmänna platser Bjuvs kommun skall vara huvudman för allmänna platser inom planområdet. Förgårdsmark Förgårdsmarken är marken mellan gata och bostadshus. Förgårdsmarken ägs idag till största delen av kommunen. Kommunen är beredd att försälja förgårdsmarken till de fastighetsägare som önskar förvärva den. Ett alternativ till att förvärva förgårdsmarken är att erhålla nyttjanderätt till den under 25 år, genom att teckna ett nyttjanderättsavtal med kommunen. Inom förgårdsmarken finns idag VA-ledningar till samtliga fastigheter. Så länge förgårdsmarken är i kommunens ägo ligger VA-förbindelsepunkten mellan förgårdsmark och bostadshus. Detta innebär att kommunen bara återställer förgårdsmark till antingen grus eller gräs vid ett eventuellt VAarbete inom marken. Vid överlåtelse av förgårdsmark från kommun till fastighetsägare flyttas anslutningspunkten ut till gatugräns. För det fall allmänna VA-ledningar finns inom det överlåtna området tryggas kommunens rätt till dessa genom ledningsrätt eller servitut. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. Tekniska åtgärder Utbyggnad av allmänna anläggningar Planförslaget innebär inte att allmänna anläggningar nyanläggs eller byggs om. Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsbildning Den mark inom planområdet som är utlagd som gatu- och parkmark, ska genom fastighetsreglering tillföras en av Bjuvs kommun ägd gatu- och parkmarksfastighet. 9

10 Ledningsrätt Ledningsrätt eller servitut blir aktuellt bilda i de fall någon fastighetsägare förvärvar mark av kommunen där det finns allmän VA-ledning. Fastighetsplan Fastighetsbildningen bedöms kunna ske utan stöd av fastighetsplan. Skulle fastighetsplan erfordras så kan den upprättas vid detta tillfälle. För planområdet gäller tomtindelning Prästkragen fastställd , akt 1260K-45. Tomtindelningen strider mot förslag till detaljplan och kommer när detaljplanen vinner laga kraft att upphöra att gälla. Ansökan om fastighetsbildning Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i förekommande fall ansöka om erforderlig fastighetsbildning, inrättande av gemensamhetsanläggning eller upplåtelse av ledningsrätt. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I planarbetet har följande medverkat: Jarl Gustavsson, planeringschef, Göran Skoog stadsbyggnadschef, Pauline Pertoft GIS ingenjör, Carola Moe tf. teknisk chef, Maria Karlsson Green, VA ingenjör NSVA, Annika Borg, miljöinspektör, Söderåsens miljöförbund. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I BJUV Cecilia Bergström planarkitekt 10