Ekelundskolans rapport från projekt med uteklassrum

Transkript

1 Ekelundskolans rapport från projekt med uteklassrum Projektnummer EKE På vilket sätt har projektet vidareutvecklat vår utemiljö? Projektet har på ett mycket positivt sätt påverkat vår utemiljö. Vi har tillsammans med eleverna skapat ett fint uteklassrum med ett inbjudande altandäck och växthus där vi kommer att bedriva mycket undervisning framöver men också en plats för avkoppling och socialt samspel. Platsen har redan använts för olika sammankomster som t ex skolavslutning och personalmöten under våren 2013 samt olika lektioner under terminsstarten Skolstart i augusti-13, projektet fortsätter med flera nya elever. Uteklassrummet involverar även en tydlig och pedagogisk återvinningsstation, kompost och planteringar som bidrar till den biologiska mångfalden. Platsen genererar många nya tankar som vi hoppas ska leda till nya kreativa projekt framöver. Inom ramen för detta projekt har vi har fortfarande några delmoment kvar att genomföra såsom inredning av växthus, sittplatser med bord samt vissa planteringar som vi planerar att färdigställa våren 2014.

2 Plantering av klängerväxter sep-13. Återvinningsstationen i bruk oktober-13. Vår ambition är också att till våren bjuda in bybor och kyrkan, som vi är grannar med i St. Råby, för att visa upp skolans utvecklingsarbete och ge dem möjlighet att utnyttja platsen efter egna önskemål. Givetvis i samråd med skolan. Platsen är hälsosam, säker och inbjudande att vistas på. Altanen som är ca 120 kvm är byggd på fem stycken längsgående betongrännor. Ovanpå betongen ligger sedan ett skelett av bärande balkar (50 cc) som trädäcket vilar på. Allt virke som vi har använt är fsc-märkt. Växthuset är byggt på en helgjuten grund som är byggd enligt principen singel, cellplast, cement och därefter ett golv av återvunnet tegel. Växthuset är av modellen Helios 36, ca 19 kvadratmeter stort. Se mer s steg för steg, så här gjorde vi. Våra inköpsställen, där vi har handlat till rabatterade priser, har varit Optimera i Lund, Stavdal i Lund, Biltema i Lund, P & G Woody i Södra Sandby, Cerado i Malmö, Återvinningscentralen i Malmö, Plantagen i Staffanstorp och Classicum Växthus AB i Svedala, Per Schürer AB Komposten Biokub färdigmonterad och lättillgängligt placerad i skuggan nära hk/kök och växthus.

3 2. Reflektion och analys Det mest positiva med projektet är att det har bidragit till att skapa en fin sammanhållning mellan elever och personal och något att vara stolta över. Många har fått vara med från grunden och se projektet växa fram med gemensamma ansträngningar. Vi kopplar dessutom många kunskapsmål (se mer om detta i bilagan, Grön Flagg Handlingsplan, samt Lgr 11, se Skolverkets hemsida) till projektet och kan genom detta bidra till att eleverna får en mer positiv syn på framtiden genom att de själva är med och påverkar sin egen miljö i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Det känns i kroppen att gräva. Projektet har också inneburit att eleverna, och flera vuxna också för den delen, har fått tillfälle att arbeta praktiskt med många olika typer av moment som de kanske aldrig annars skulle ha gjort. Vi tänker på sådana saker som att gjuta i betong, anlägga en altan (skissa, såga, skruva mm), montera växthus och kompost, gräva och plantera växter. Hårt fysiskt arbete som kräver både tanke och noggrant handlag som eleverna har fått chansen att prova på under trygga vuxnas handledning. Elever och personal har samarbetat kring ett gemensamt mål/projekt som är på riktigt, något som kommer att finnas kvar för lång tid framöver och som höjer standarden på vår skola och stadsdel. Vi har arbetat både temadagar och många enskilda lektioner med projektet. Svårigheterna med ett så här stort projekt som tar så pass lång tid att genomföra har ibland varit att motivera vissa elever som inte får chansen att se projektet färdigt medan de ännu är elever på skolan (vi hade en stor kull elever i åk 9 som slutade i våras). De har ju förstås möjlighet att komma på besök och glädjas åt att de var delaktiga i det fina förändringsarbetet. Samarbete och nödvändiga tankepauser. Sista plankan i altanen skruvas på plats. Det kräver också stort tålamod och uthållighet hos personalen att arbeta med elever som inte har någon större erfarenhet eller vana av att arbeta praktiskt, vid

4 så många tillfällen. Det går heller aldrig att från början veta exakt hur lång tid det kommer att ta eller om väder och vind sätter käppar i hjulet. Vårt projekt kom t ex igång betydligt senare än planerat p.g.a. den segdragna vintern Monteringen av växthuset var ganska komplicerat och sköttes huvudsakligen av oss vuxna i projektet. Projektet krävde också ansökan om bygglov för växthuset och att vi informerade våra närmaste grannar om våra planer. Om projektet har påverkat elevernas lärande är kanske för tidigt att uttala sig om då vi ännu inte har bedrivit så mycket undervisning här. Så låt oss återkomma till det längre fram när vi har använt platsen som en pedagogisk resurs under en längre tid. Vad vi med säkerhet kan påstå är dock att de elever som har varit delaktiga i anläggandet av platsen har fått en gedigen praktisk utbildning och förhoppningsvis ser en tydligare koppling mellan teori och verklighet. Att läsa om hållbar utveckling är bra och viktigt. Att agera för en hållbar utveckling är bättre. Vi tror att undervisningen blir mer meningsfull och begriplig när verkliga problem konkretiseras och eleverna ges tillfälle att själva få vara med och påverka. Kanske är det just projektet i sig som genererar de största vinsterna för elevernas lärande och som skapar en känsla av autenticitet och sammanhang eller BAMS som vi ibland kallar det (Begriplighet, Autenticitet, Meningsfullhet och Sammanhang). 3. Vad har pengarna använts till? Januari -13 Oktober -13 Projektets totalkostnad är för närvarande uppe i kr. Från början hade vi tänkt en mindre altan och utan växthus men eftersom vi var så lyckosamma med att erhålla stipendiepengar från olika håll så växte det till en nästan dubblerad budget. Pengarna har använts till inköp av material, maskiner och växter enligt följande grova beräkning: Alla kostnader som redovisas här är utan moms. Virke, skruv, cement etc. till altan och återvinningsstation: ca kr Verktyg och maskiner: ca kr Omonterat växthus: kr Återvinningsbehållare: kr

5 Jord och växter: 6776 kr Bygglov: 4472 kr Kompost Biokub 420 l med luckringsskruv: 1452 kr (fakturor för alla inköp lämnas till samtliga bidragsgivare) Projektet har finansierats med medel som vi har erhållit från Gröna skolgårdar, Crafoordska stiftelsen, Stiftelsen De lekande barnens fond och Hedda Hylanders stiftelse. Stort tack! 4. Vilka tankar har vi om framtiden? Vi har för avsikt att fortsätta att utveckla utemiljön och göra skolgården/skolträdgården ännu mer inbjudande att vistas i för både undervisning och rastverksamhet. Den ska också inspirera eleverna till tankar om nya projekt för hållbar utveckling och gynna den biologiska mångfalden. Vi vill stimulera till ökad vistelse utomhus och planerar därför att anlägga ett utekök. Vi kommer också att arbeta för att olika typer av odling ska bli naturliga inslag i undervisningen och att vi kan bedriva fler ämnesövergripande projekt med skolträdgården/utemiljön som gemensam nämnare. För att kunna fortsätta att arbeta med olika projekt av de här slagen är vi förstås beroende av möjligheten att söka ekonomiskt stöd på olika håll men också att det bedrivs fortbildning i kommunen som ger oss kunskaper om hur man kan bedriva ett aktivt miljöarbete och verka för ett hållbart samhälle tillsammans med eleverna. Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår, Konfucius Rapporten är sammanställd av Pär Sundström och Thomas Erlandsson i samråd med elever och övrig personal på Ekelundskolan. Lund

6 Steg för steg, så här gjorde vi: 1. Elever och personal konkretiserar idéerna om ett uteklassrum. Därefter ansökte vi om stipendier från olika håll. När vi hade fått klart med finansieringen ansökte vi om bygglov för växthuset och planerade de flesta inköp. Bra matematikuppgifter. Ursprungsidéer och placering av växthus ändrades lite efter hand. 2. Så fort vintern började ge vika satte vi igång med att röja på platsen som vi skulle bygga på. Det blev några turer till återvinningen på Gastelyckan. 3. Det översta gräslagret avlägsnades och därefter gjorde vi gjutformar för växthusgrunden och senare till betongrännor för altanen. Ovanpå ett 15 cm tjockt lager av sand och grus placerade vi frigolitplattor.

7 4. Sedan väntade ännu ett styvt arbete med själva gjutningen. Grunden armerades för en ökad stabilitet och hållbarhet.

8 5. Sedan var det dags att bygga regelverket till altanen. 6. Äntligen dags för golvvirket. Vi gjorde även en enkel rak trappa och snygga sidor.

9 7. Vi kunde fira skolavslutning i juni 2013 med invigning av vår nya fina altan och blivande uteklassrum. 8. Delar av personalen monterade sedan merparten av växthuset innan höstterminen började. Det var många moment och ganska komplicerat.

10 9. Nästa steg i projektet var att plantera klängerväxter utmed staketet längs hela baksidan av uteklassrummet. Först frågade vi kyrkan om lov eftersom det är deras mark. Vi planterade även början till en fjärilsrestaurang och gjorde fint i rabatten vid skolans entré. Planteringsråd fann vi på nätet, se Parallellt med planteringarna arbetade vi även med att skapa en praktisk återvinningsstation med kärl för utomhusbruk. Vi har även anlagt en kompost för att öka förståelsen för kretslopp.

11 11. I början av oktober lade vi ett golv av återvunnet bränt marktegel i växthuset och vi har nu haft våra första lektioner här. Till våren fortsätter vi projektet med att inreda växthuset, ordna sittplatser och bord till uteklassrummet, samt gå vidare med planteringar. 12. Precis innan höstlovet-13 redovisade stolta elever och personal hur långt vi har kommit med projektet. Finansiärer från olika stiftelser, Naturskolan i Lund, rektor och representanter för de övriga resursskolorna var inbjudna. Tillsammans kunde vi njuta av en ekologisk rättvisefika i vårt fina uteklassrum.