i VÄNERHAMN BETONGKRYSS Hållbar Logistik i norra skärgården Lantmännen storsatsar på ny foderfabrik i Lidköping transportmässa i Karlstads hamn

Transkript

1 i VÄNERHAMN PERSONALTIDNINGEN 3/08 BETONGKRYSS i norra skärgården Lantmännen storsatsar på ny foderfabrik i Lidköping Hållbar Logistik transportmässa i Karlstads hamn

2 LEDARE / HAMNNYTT Stuvargatan 1, Karlstad Telefon Mail vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare Börje Meijer Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens AB Text Preferens AB Bilder Preferens AB, Janne Hesselstedt (Vindkraft) Tryck Tryckeri AB Knappen Sista tiden har vi sett finanskris och konjunkturavmattning utveckla sig i en rasande fart. Få klarar sig undan följderna och i Sverige ser vi bl a oro på börsen, företagsnedläggningar och varsel om uppsägningar från många företag. Även hamnbranschen drabbas och t ex Göteborgs hamn har aviserat anställningsstopp och neddragningar med ca 100 personer, bl a till följd av minskade bilvolymer i anläggningen. Kommer också Vänerhamn att påverkas? Svaret på den frågan är ja. Under hela året har vår hantering av sågat virke minskat. Sågat är en produkt som ofta är tidigt ute i konjunkturförändringar, därav den lite längre nedgången. Under september såg vi en relativt stor minskning av sjögodsvolymerna jämfört med föregående år och i oktober är det också totalt sett lägre aktivitet än normalt. Även om några kunder har flaggat för lägre volymer de närmaste månaderna är det svårt att säga exakt vad som beror på krisen i världen och vad som är normala svängningar. Vi jobbar dock intensivt med frågan i budgetarbetet för att få våra kunders syn på framtiden innan vi fastlägger nästa års volymer och ekonomi. Krisen till trots finns en hel del positivt att berätta om. Vi har bland annat säkrat ett avtal i Kristinehamn om att lossa containergods för en kund i Storfors. Containrarna kommer till Kristinehamn med Vänerexpressen. Vi lyfter containrarna av tåget, lossar godset och lastar det på järnvägsvagn för vidare leverans till Storfors. Ett spännande uppdrag som har stor volympotential. I nästa nummer av tidningen kommer ni att få ett stort reportage om denna hantering. Hamnprojektet i Vänersborg/Vargön rullar vidare och under november månad får vi fram en slutrapport som underlag för beslut i vår styrelse och i kommunen. Efter beslut kan en ny anläggning stå klar om 3-4 år. I Karlstad har diskussionerna avancerat om byggnation av en ny bulkgodshamn på Kalvholmen, som ersättning till Wermlandskajen. Även här ska beslut tas i styrelsen och kommunen innan spaden kan sättas i marken. Vid årsskiftet räknar jag med att vi kan vara igång om allt går som planerat. En ny komplett anläggning kan då vara i drift i slutet av Inför vintern ber jag er tänka lite extra på energiåtgången. Stäng dörrar till uppvärmda utrymmen, släck ljuset i oanvända lokaler och var sparsam i stort och smått. Energi är en stor kostnad för bolaget och med lite eftertänksamhet tror jag vi kan spara en hel del. Tänk också på säkerheten i jobbet och sätt den alltid främst. Börje Meijer Bild på gång från Maria Christer Sabel ny driftchef i Lidköping 1 september var en speciell dag i Lidköping. En dag då Christer Sabel tillträdde som ny driftchef på anläggningen och tog vid efter Per-Olof Johansson som suttit vid rodret sedan Det är dock inte någon rookie som gör entré på arenan. Christer har varit i hamnen länge. 29 år för att vara exakt. - Jag började här nere redan 1979, då på Thunbolaget. Via Lidköpingsterminalen fanns jag sedan med då Vänerhamn bildades 1994, berättar Christer. Övertagandet av chefsposten kan därför ske utan dramatik. - Jag har jobbat med de här gubbarna länge, skrattar Christer och pekar på Per-Olof och Willi Salostowitz. Dramatiken kanske kommer då de så småningom kliver av. På frågan vad han förväntar sig av framtiden, svarar Christer. - Det här är ju en verksamhet som bestäms till stor del av vad som händer runt omkring oss. De beslut som fattas kring Göta Älv styr framtiden för Vänersjöfarten. Samtidigt är det självfallet viktigt att vi är på hugget och vidareutvecklar affärerna, såväl med våra befintliga som med nya kunder. Christer och Jan Valdemarsson på inspektionsrunda 2 NR 3

3 REPORTAGE Lantmännen storsatsar på ny foderfabrik i Lidköping Utsikten från taket på den femtiofem meter höga silon är något alldeles i hästväg. Norrut ser vi tydligt pampiga Kinnekulle och lite längre västerut kan vi, som små schackpjäser, skönja tornen på Läckö Slott. Runt omkring oss, i alla väderstreck, ges vi samtidigt en utmärkt överblick över Lantmännens jättelika anläggning. Det är ingen tvekan om att Lantmännen menar allvar med sin storsatsning i Lidköping. Den nya foderfabriken kommer att ha en kapacitet på nära årston och har budgeterats att kosta nära 165 miljoner kronor. - Lidköpingsanläggningen kommer att bli Lantmännens och Sveriges största foderfabrik, säger Jan Valdemarsson, Teknisk chef för foderdivisionen. Våra tio fabriker producerar totalt runt 1,3 miljoner ton och den nya fabriken kommer ensamt att svara för en dryg femtedel. LOGISTISKT innebär projektet att två tidigare foderfabriker båda i Lidköping slås ihop till en. Med mindre påbyggnader kommer det mesta av den nya anläggningen att inrymmas i ett befintligt skal mitt i det nuvarande fabriksområdet. I ett nytt, helmodernt produktionupplägg ska fortsättningsvis inkommande råvaror som soja, proteiner och olika typer av fibrer tas emot och mellanlagras i jättelika silos. Råvarorna vidareförädlas därefter genom malning, Jan Valdemarsson, Teknisk chef blandning och pellettering till färdiga foderprodukter som med bil distribueras ut till svenska lantbrukare. - Det nya flödet kommer att bli avsevärt effektivare, konstaterar Jan Valdemarsson. Vi räknar med besparingar på ca 10 miljoner kronor per år. Projekteringen av fabriken inleddes sommaren 2006 och byggnationen påbörjades i februari Arbetet har kunnat följa projektets tidsplan och man räknar med att verksamheten är i full drift hösten DEN NYA ANLÄGGNINGEN innebär förändringar även för Vänerhamn. Idag lossas råvaror från båtarna 1-2 gånger i veckan och lastas på bil för den korta transporten till magasin eller direkt in i produktionen. I den nya anläggningen byggs en 130 m lång transportör med inlastningsficka vid kajen. Vänerhamns kranar kan på så sätt lossa bulkvarorna från båten och lasta direkt på transportören. Den tidigare bilanslutningen görs på så vis överflödig. - Det här gör det mycket enklare för både Vänerhamn och oss. Det är dessutom en bra lösning för miljön, säger Jan Valdemarsson, och får medhåll av Christer Sabel, Vänerhamns driftchef som följt med oss på turen runt anläggningen. - Från Vänerhamns sida ska vi självfallet göra allt vi kan för att svara upp mot Lantmännens önskemål, säger Christer. Vi har anpassat vår verksamhet för att uppfylla önskemålen om placering av anläggningen. Genom förflyttningar av andra varuslag har vi skapat den yta som krävs för att ha en stationär anläggning på kajen. Man är från båda håll väl medveten om det ömsesidiga beroende de båda företagen har av varandra. - Det känns därför bra att samspelet fungerar så väl som det gör, avslutar Jan Valdemarsson. Transportörens fundament restes nyligen på kajen (t.v) Den nya foderfabriken inryms till stor del i de befintliga fabriksbyggnaderna (t.h) NR 3 3

4 REPORTAGE Vindkraftsnurrorna...har brutit vattenlinjen vid Gässlingegrund Solen har precis släppt från horisontkanten och vattnet ligger spegelblank över inloppet till Karlstads hamn. Vyn är fenomenal och vi har att se fram emot en fin tur på bogserbåten som, med en betongbil på släp, ska ta oss den korta biten ut mot den pågående byggnationen av vindkraftverken vid Gässlingegrund. Klockan är strax efter halv åtta och ögonen är lite sömnigare än vanligt då jag strålar samman med Tobias Uhn, Vänerhamns försäljningschef, på kajen i Karlstad. Kaffekorgen är packad och den klarblå himlen ger förhoppningar om en strålande förmiddag på sjön. DESTINATIONEN ÄR FÖRUTBESTÄMD. Vårt uppdrag den här morgonen är att med bogserbåt forsla en välfylld betongbil ut till Kanalia, den pråm som under fundamentresningen fungerar som arbetsplattform för alla de aktörer som deltar i arbetet. Behovet av betong är stort. Vart och ett av vindkrafttornen måste förankras och det enda sättet att ta sig ut till byggplatsen är båtvägen. Det är därför tätt mellan turerna ut till grundet. Betongbilen vi har på släp har med hjälp av Vänerhamns kranar lyfts på plats redan dagen innan. En precisionsakt där PEAB:s och Vänerhamns personal får dra nytta av all Betongbilen lyfts ombord på pråmen Fredrik Jansson ger Tobias Uhn en snabb bild av läget sin skicklighet. Jämvikten måste vara total och ekipaget måste förankras extremt väl. Vänern visar upp sin från sin allra bästa sida och solen gör oss sällskap ända tills de sista femhundra metrarna fram mot målet. Helt plötsligt och utan förvarning försvinner solen och ljuset och vi kör rakt in i en dimbank. Den klara sikten och det tidigare så lovande fotovädret förbyts på någon minut mot rejäl tjocka. Det är därför med ett visst mått av överrumpling vi helt plötsligt befinner oss vid Kanalias reling. VÅR VÄRD den här morgonen är Fredrik Jansson, PEAB:s projektledare för anläggningen av fundamenten. Fredrik är den som har den dagliga kontrollen över arbetet och som styr de underleverantörer som engagerats. - Det krävs kunskap och resurser inom många områden för att klara ett sådant här projekt, säger Fredrik. Förutom vår egen personal har vi fem underleverantörer aktiva, allt från transportörer och godshanterare där Vänerhamn är en part till dykare och betongleverantörer. 4 NR 3

5 REPORTAGE FUNDAMENTEN BYGGS utifrån en konstruktion där jättelika ringar av armerad betong 6-8 stycken beroende på vattendjupet staplas på varandra. Underst läggs en grundring som gjuts fast vid botten. - Det är viktigt att bottenringen hamnar rätt och blir fast förankrad, säger Fredrik då han visar oss runt på plattformen. Monteringen har föregåtts av sprängning och eventuella fickor mellan botten och den nedersta ringen täpps till med betong. Gjutningen genomförs av dykare specialister hämtade från Lysekil som med hjälp av en lång tub sprider betongen till rätt ställen. Dykaren manövrerar själva munstycket men kranen och betongtillförseln styrs från plattformen. Gjutning under vatten ställer också speciella krav på betongen. Personal från betongsleverantören finns på plats och kollar genom att hälla betongen genom en tratt noggrant konsistensen. Fundameneten byggs utifrån en konstruktion där ringar av armerad betong staplas på varandra. Underst läggs en grundring som gjuts fast vid botten. - Liten ring betyder alltför fast betong, för stor ring innebär motsatsen, berättar Fredrik. ARBETET UTE VID GÄSSLINGEGRUND har pågått sedan i våras, summerar Fredrik då vi gemensamt rundar av för återfärd mot Skoghall. Fem av tio fundament är nu helt klara och arbetet pågår för fullt med de kvarstående fem. Fem av totalt tio fundament är nu helt färdigställda. (Foto: Janne Hesselstedt) - Tidsplanen följs så här långt, säger Fredrik. Vi räknar med att samtliga fundament ska vara klara i maj nästa år. Därefter förändras karaktären på vårt jobb och själva resningen av tornen sker tillsammans med vår uppdragsgivare, Dynawind. Om allt även i fortsättningen går enligt plan, räknar vi med att snurrorna ska vara på plats under nästa år. Uppdraget kring vindkraftverken har inneburit en bred kontaktyta mellan PEAB och Vänerhamn. PEAB har under snart ett och ett halv år hyrt etableringsytor på mellan m 2. Likaså nyttjas flitigt Vänerhamns kompetens och personal för lyft och hamntransporter av utrustning som krävs för byggnationen. - Jag måste säga att samarbetet med Vänerhamn fungerar fantastiskt bra, säger Fredrik. Vänerhamns personal förstår snabbt vad vi söker och ställer alltid upp med de resurser som behövs. Betongens konsistens kontrolleras Dykare på väg ned under ytan Betongtuben styrs av dykaren NR 3 5

6 BLANDAT HALLÅ DÄR! Kaolinlera intar kajen i Otterbäcken Synen som möter oss då vi öppnar magasinsdörren kan liknas vid en nyplogad parkeringsplats om vintern. Den ljust gråvita massan i konsistensen likt krita sprider ut sig och täcker en stor del av hamnens norra magasin. Det vi ser framför oss är kaolinlera från engelska Goonvean. En produkt som i första hand används som fyllmedel vid papperstillverkning och ger pappret förbättrad opasitet/ minskad genomlysning samt förbättrad tryckbarhet. - Vi har jobbat länge med kaolin, säger Jan Larsson, ägare till Terra Kemi. Det som är nytt för vår del är att vi genom samarbetet med Vänerhamn kan lagra materialet i Sverige vilket är en stor fördel. Vi kan nu ta kontakt med nya kundgrupper som vi tidigare inte kunnat nå. Prognosen är i dagsläget 4-5 leveranser per år där varje båt innehåller ton. Med möjligheter till lagring tror Jan Larsson att omfattningen kan komma att öka. - Inte alls omöjligt. Blir det en ökning talar mycket för att också samarbetet med Vänerhamn kommer att utökas. Vi är mycket nöjda. Vi möter alltid en positiv atmosfär och människor som hellre ser möjligheter än problem. Det gillar vi! Kaolinleran kräver lagring inomhus Ålder: 45 år JAN NILSSON Arbetsuppgifter: Växlar mellan lastmaskinkörning i Otterbäcken och olika uppgifter inom den marina avdelningen. Familj: Sambon Liliann Född: I Nyköping. Har dock bott stor del av livet i Malmö. Flyttade till Sjötorp för två år sedan. Intressen: Tycker om att snickra på det nyinköpta huset. Som gammal fotbollsspelare, även allmänt sportintresserad. Från storstadsliv i Malmö, till villa i Sjötorp? Ja du, det svänger här i livet. Men som så ofta är det kärleken som styr. Träffade för några år sedan sambon Liliann på kurs i Ludvika. Liliann kommer från Tidavad, inte långt härifrån, och vi valde, så småningom, att bosätta oss här vid Vänern. Jag gillar sjön och lugnet så det passade bra. Hur fick du jobbet här på Vänerhamn? Då det stod klart att vi ville flytta tog jag själv kontakt med Vänerhamn. Har arbetat vid CMP Copenhagen Malmö Port i 23 år och kände att jag ville jobba vidare inom hamnsidan. Har jobbat mycket med sjösäkerhet så min första kontakt var med Bengt Ledin på Marina avdelningen. Några problem att ställa om från stor till liten hamn? Nej, det vill jag inte påstå. Känns tvärt om skönt att komma till en mindre arbetsplats där saker och ting är lättare att greppa. I Malmö var vi nästan 500 man och det var lätt att bli en i mängden. Här blir gemenskapen en annan. Visst saknar jag då och då kompisarna från Skåne men jag har gott om nya här. Något som bekymrar dig inför framtiden? Nej, egentligen inte. Det skulle i så fall vara alla de pikar som säkert kommer då jag ställer upp på det här. 6 NR 3

7 VARGÖN 2:2 VARGÖN kv. Bruket RÅNNUM RÅNNUM RÅNNUM Holmen Paper AB Lignotech VARGÖN AB 4:1 BLANDAT 2:4 Ev. Kaj 50 m Magasin Hamnplan m 2 Kaj 200 m 2:2 RoRo-ramp Kajkontor/Garage/Verkstad 600 m2 Parkering Upplag av nuv storlek Upplag av nuv storlek Alt. läge Järnvägsterminal 2 spår á 250 m 2650 m 2 Magasin 3150 m 2 Massaved m 2 Upplag m 2 4:1 ca5700 m² Port med vändplan Ny infart Väg 2005 AKTUELLT KALENDARIUM Budgetarbetet november presenterar driftcheferna sina budgetar för ledningsgruppen. MBL kring budget Veckan efter, den 26 november, genomförs MBL kring budgeten för Yta för lastning / lossning 2:3 METER Ny hamn i Vargön - en bra lösning för alla Arbetet kring det nya hamnläget i Tvåstadsregionen Trollhättan/Vänersborg accellererar. Diskussionerna i den arbetsgrupp som jobbar med projektet förutom Vänerhamn även Tvåstadskommunerna och närliggande industrier blir allt intensivare. - Vi kommer allt närmare ett beslut, säger Hans-Elof Bryntesson, Vänerhamns tekniske chef. Enligt tidsplanen tas frågan upp i Vänerhamns styrelse i december och i kommunala forum efter årsskiftet. Det nya hamnläget förläggs enligt planerna utmed Göta älv strax söder om Vargön Alloys industriområde. Väganslutning byggs från väg Tanken är att hamnen byggs i flera etapper och fullt utbyggd skapas plats för en 200 meter lång kaj med rejäl hamnplan ( m 2 ) liksom för två stora magasin och ett kajkontor. I direkt anslutning finns stora ytor för upplag av material och massavedshantering. För att lasta och lossa fartygen kommer nya mobila kranar att användas. Viss övrig hanteringsutrustning kan flyttas med från den nuvarande hamnen i Vänersborg. Styrelsemöte Nästa styrelsemöte i Vänerhamn AB genomförs den 10 december. I tio år har Vänerexpressen gått som på räls Den 24 september firade vårt intressebolag Vänerexpressen 10 - årsjubileum. I mars 1998 drogs de första containrarna till Göteborg och sedan dess har utvecklingen gått som på räls. Vänerexpressen är idag en mycket väl ansedd containerpendel som under förra året fraktade mer än containers enkel väg. Jubileumsdagen firades ombord på containertåget från Göteborg till Karlstad, där 40-talet inbjudna gäster lyssnade på flera intressanta föredrag och avnjöt en lunch. Jubileet avslutades på residenset i Karlstad där landshövding Eva Eriksson som uppmärksammat Vänerexpressens betydelse för näringslivets logistik bjöd gästerna på middag. Vänerhamn gratulerar jubilaren och ser fram emot ytterligare 10 år på spåret. ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖINSPEKTIONEN har nu besökt och inspekterat våra hamnar i södra Vänern. Ämnen som granskats har framförallt varit: Systematiskt arbetsmiljöarbete Trafiksäkerhet Truckar och maskiner Introduktion av personal Ett tänkbart hamnläge utmed Göta älv Förutom krav på högre avkörningsskydd i Vänersborg innefattar inspektionsmeddelandena endast smärre påpekanden. Gott betyg åt vårt arbetsmiljöarbete! NR 3 7

8 KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT Mässrapport från HÅLLBAR LOGISTIK Solen sken och besökarna trivdes gott i den klara höstluften då Vänerhamn, tillsammans med ett antal andra aktörer inom transportnäringen, bjöd in till mässa i Karlstad hamn. Under parollen Hållbar Logistik välkomnades såväl fackmänniskor som allmänheten till en utställning kring transport och logistik. Bakom arrangemanget stod ett antal av regionens tyngre aktörer inom transportnäringen. Vid sidan av Vänerhamn fanns Vänerexpressen, Såifa och ett tiotal LBC-åkerier. Själva mässplatsen var hamnen i Karlstad där samtliga inblandade i egna montrar/utställningar visade upp sin verksamhet. Fredagen vigdes helt åt en träff för branschmänniskor med ett program innehållande såväl föreläsningar bland annat den välkände profilen Björn Gillberg som rundvandring mellan ett antal olika temastationer. Utifrån egna val kunde besökarna få se och höra om exempelvis miljö och återvinning, kombinationstransporter och maskinval vid olika slag av godshantering. Lördagen var familjedag med massor av aktiviteter som t ex bob-catrace, båtturer i hamnen och chansen att se Karlstad från ovan med hjälp av hamnens kranar. Barn och vuxna lockades också av generösa godisregn varje timma. - Det har varit två bra dagar, säger Börje Meijer, Vänerhamns VD. Rikligt med spännande information och mycket folk under båda dagarna. Känns också bra att ge allmänheten chansen att se vad som sker i hamnen. Delar av Vänerhamns mässbesättning SKEPP & SKOJ FÖRRÅDET AV BRA SJÖFARTSVITSAR behöver fyllas på. Maila dina bästa historier på vitsar@preferens.se. Bästa förslagen förs in i tidningen och belönas med en trisslott. Ange namn och adress samt om du vill ha ditt namn infört tillsammans med bidraget. En sjöman möter en pirat på en bar. Sjömannen noterar att piraten har både träben, armkrok och en svart lapp över ena ögat. - Hur fick du träbenet?, frågar sjömannen. Jag blev knuffad i vattnet och hamnade i ett stim av hajar. Innan mina män fått upp mig, bet en haj av mig benet. - Wow, utbrister sjömannen. Hur fick du armkroken? - Jo, det var så här, svarar sjömannen. En av mina fiender högg av den under en batalj på sjön. - Otroligt, svarar sjömannen. Och den svarta lappen? - En fiskmås sket mig i ögat, svarar piraten. - Förlorade du synen på grund av en måsskit, utbrister sjömannen förvånat. - Nej, men det var min första dag med armkroken.