Toleranser för betongelement

Transkript

1 Toleranser för betongelement April 2015

2 Innehåll 1 Inledning Många fördelar att bygga med betongelement 3 2 Toleranser satta i system Toleransers samband 4 3 Toleransberäkningar Modulsamordning och modulprojektering Några definitioner och standarder Exempel på toleransberäkning 8 4 Toleranser för betongelement Toleranser och måttsättning Toleransers giltighet Referenstemperatur Toleransöverskridanden Deformationer Överbestämning Måttdefinitioner Toleranskrav enligt SS-EN Toleranser för betongelement Tabellöversikt 15 5 Ingjutningsgods och håltagningar 17 6 Utsättning och montage 18 7 Kontroll av mått Måttkontroll på fabrik Grundkontroll på fabrik Tilläggskontroll på fabrik Måttkontroll på byggplats Mottagningskontroll av betongelement på byggplatsen Utförandekontroll 21 8 Tabeller 23 9 Måttdefinitioner 46 Innehållet är baserat på de standarder som gäller april Toleranser för betongelement är copyrightskyddad för Svensk etong

3 1 April 2015 Toleranser Inledning Många fördelar att bygga med betongelement Med prefabricerad betong kombineras betongens goda funktionella egenskaper med en industriell byggprocess. Användning av betongelement innebär ett minskat behov av arbetskraft och samtidigt en förkortad byggtid. Sammanfattningsvis erhålls högre produktivitet, lägre byggplatsomkostnader och en effektivare kapitalanvändning. Fördelar ligger inte bara i en rationell tillverkning i fabrik, utan också på att måttkvaliteten hos elementen är hög, vilket är en mycket viktig grund för varje enskilt projekts samordning av mått. Med betongelement kan projektet snabbt monteras samman, eftersom alla komponenter passar ihop. Detta gäller för både stommens delar och fasader men även följande montage av installationer och inredningar. Se figur 1.1. En förutsättning för detta är att projektering och byggande baseras på en rationell användning av toleranser samt att ingående komponenters måttoleranser och deformationsegenskaper är kända. Dessutom ska utsättning och montage av komponenter utföras inom de anvisade toleransernas gränsintervall. Minsta större avvikelse i kedjan tillverkning utsättning montage medför oftast överskridande av gränsintervallen. Varje del i kedjan ska bistå med sin godkända del för att resultatet ska innehålla förväntningarna. Se figur 1.2 Tillverkare av betongelement anslutna till Svensk etong har genom lång erfarenhet en god kunskap om olika komponenters hantering i tillverkningskedjan och vid dess sammanbyggnad. Komponenterna står under kontinuerlig måttkontroll genom systematisk egenkontroll, vilken normalt kompletteras med kontroll av ett ackrediterat certifieringsorgan. Vid egenkontrollen senare på byggplatsen samordnas dokumentationen med entreprenörens och beställarens kontrollåtgärder. Fig 1.1 Samordning av mått är viktig för den slutliga kvalitén på inredningen. 2 mm OK Fig 1.2 Tillverkning, utsättning och montage bidrar tillsammans till slutresultatet. 3

4 2 April 2015 Toleranser Satta i system Toleranser satta i system 2.1 Toleransers samband 2.1 Toleransers samband Med uppgifter om de olika betongelementens toleranser, som anges i toleranstabellerna i avsnitt 4, kan byggnaden projekteras med realistiska mått och montaget kan planeras rationellt. Som grund används vanligen olika funktionskrav som byggherren ställt med avseende på fri takhöjd, täthet i fogar, placering av inredning och installationer. Dessa funktionskrav översätts av projektören till måttkrav, vars avvikelser begränsas i teknisk beskrivning med byggplatstoleranser normalt hänvisande till AMA Hus tabeller. Dessa ger de största godkända avvikelser från på ritning angivet mått som får förekomma i en färdig konstruktion. Vissa toleranser kan ibland vara angivna på ritning för att öka uppmärksamheten. För krav gäller generellt att de ska skrivas på ett ställe dvs. inte dubbelskrivning och om så skulle inträffa gäller krav enligt den turordning av handlingar som anges i A. (Allmänna estämmelser). Genom att sammanväga komponenternas tillverknings-, utsättnings - och montagetoleranser kan projektören välja realistisk byggplatstolerans. Omvänt kan byggaren på platsen bedöma vilka krav som ställs på montage och utsättning för att denne ska kunna innehålla föreskrivna byggplatstoleranser. Samspelet mellan de olika toleranskraven illustreras i figur 2.1. Dimensionstolerans Riktningstolerans Formtolerans monteringstolerans Sammansatt byggplatstolerans Lägetolerans Riktningstolerans Sammansatt Sammansatt tillverkningstolerans Sammansatt utsättningstolerans Lägetolerans Riktningstolerans Fig 2.1 Samband mellan toleranskrav från tillverkning till slutligt krav efter utfört montage. Toleranskrav för det slutliga utförandet (byggplatstoleranser) anges i beskrivningen genom hänvisning till AMA Hus tabeller. I avsnitt 8 anges även dessa krav under tabellnamnet byggplatstoleranser. Dessa krav ska givetvis vara samordnade med AMA Hus. Dock kan avvikelser mellan dessa förekomma beroende på utgivningsår och projektörers eventuella justering av enskilt krav. Vid upphandling respektive angivning av krav i teknisk beskrivning bör detta kontrolleras i förekommande fall. Den generella beteckningen för toleranserna är T yggplatstolerans T t T u Tillverkningstolerans Utsättningstolerans T m Montagetolerans Viktiga toleranser kan även anges på ritningen, varvid måttsättning och toleransangivelse sker enligt standarden SS -EN ISO Detta förekommer sällan på grund av risk för dubbelskrivning av krav. Ett ofta förekommande exempel på ritning brukar vara toleranskrav för pålars lägen för grundkonstruktioner. 4

5 April 2015 Toleranser Satta i system Leverantören av betongelement kan bistå med råd hur måttsättning bör utföras. Måttsättningens generella principer ges även i standarden SS 32203, byggritningar, måttsättning, men framför allt i ygghandlingar 90, del 3 Redovisning av mått. Viktigt är att hantera pilmått och dimensionsmått på rätt sätt, där pilmått utgår från sekundärlinjer och dimensionsmått hanterar inbördes mått på en konstruktionsenhet eller komponent. Måttsättningens betydelse beskrivs mer ingående i avsnitt 4. Stomnät av rätt kvalité ger bra förutsättningar för att välja rätt teknik och metoder att mäta direkt på komponenter vid montage eller markera enligt montagets önskemål. Innan stommontaget påbörjas utförs givetvis inmätning av viktiga anslutningar som exempelvis bultgrupper och grundkonstruktioner så att montagearbetet kan planeras i detalj och säkerställas avseende riktighet. De i tabellerna 1 31 (avsnitt 8) angivna toleranserna gäller som normalvärden. Om part så vid upphandling kräver, kan enskilt/enskilda krav ändras eller kompletteras, vilket dock vanligen också påverkar ekonomiska fakta. Deformationer på grund av förspänning och yttre belastning innefattas inte i toleransuppgifterna. Leverantör av element står gärna till tjänst med uppgift om förväntade värden på deformationer. Tabellvärden för övriga toleranser, som t.ex. sidokrokighet, innefattar sådana deformationer som följer av betongens och armeringens tidsberoende deformationer fram till tidpunkten för avsyning alternativt slutbesiktning (se 4.5). Värdet av en medveten måttkoordinering och bestämning av de toleranskrav, som följer av byggherrens funktionskrav, ger inte enbart möjlighet att sätta toleranser för komponenter, utsättning och montage. En sådan beräkning kan också avslöja orimligheter i funktionskrav eller orealistiska toleranskrav. Dessa kan ofta medföra åtgärder i byggets detaljutformning, speciellt genom justeringsanordningar, varigenom antalet måttavvikelser som påverkar varandra inbördes, kan nedbringas och därmed resulterande byggplatsavvikelser. Leverantörens kunnande kan här vara till god hjälp och denne bistår gärna med råd och förslag baserade på erfarenheter från tidigare uppdrag. Genom lösningar med justeringsmöjlighet i konstruktioners kompletteringar av tillbehör och infästningsdetaljer kan justering ske för att reducera måttavvikelser som kräver noggranna toleransvärden. Exempel för ett traversupplag redovisas i figur 2.2. Traversbalkupplag TRAVERSALKULAG elare 2. Skruvfäste, SKRFA 3. Distansorgan 4. Traversbalk 5. Mellanlägg 6. Ställskruvar svetsas till FL 7. Fästplåt, FL 8. Undergjutning Fig 2.2 Exempel på detaljlösning vid upplag med justeringsanordning. 5

6 3 April 2015 Toleranser eräkningar Toleransberäkningar 3.1 Modulsamordning och modulprojektering 3.2 Några definitioner och standarder 3.3 Exempel på toleransberäkning 3.1 Modulsamordning och modulprojektering Modulsamordningens regler och nytta vid projektering skapades under 1960 och -70 talet som en viktig del för att planera storlek och utformning av konstruktioner, rumsmått och inredningar. Grunden för detta var basmodulen 100 mm betecknat M som även skulle inrymma avvikelsemått (toleranser). Genom att använda rutnät kunde modulmått i antalet M användas för planering av de flesta utrymmen. T.ex. utgjorde 36 M modulmåttet 3600 mm från vilket exempelvis ett basmått valdes till 3580 mm. När sedan toleranser tillfördes måttet t.ex. ±10 mm erhölls det slutliga konstruktionsmåttet 3580 ±10 mm. Fortfarande fanns en passmån för att inrymma tillkommande avvikelser från dimension, form och riktning. Se figur 3.1. Modulsamordningens regler har varit och är fortfarande en viktig ekonomisk faktor vid industriellt förtillverkade produkter och utgör grunden för planering och måttsamordning inom branschen. Design och projektering underlättas av regler för placering, när bärande stomdelar finns beskrivna. För information om modultekniken hänvisas till: SIS Modulkoordinering terminologi SIS Modulkoordinering principer och regler SS-ISO 8560 yggritningar ritteknik modulritningar Se även måtthantering i ygghandlingar Några definitioner och standarder I standarden SS-ISO 1803 utgår angivelsen av toleranser för modulbyggande från basmåttet. asmåttet utgör det tilltänkta mått kring vilken den totala tillverkningstoleransen T t kan fördelas på olika sätt. Vid exempelvis en symmetrisk toleransangivelse halveras T t som fördelas som ett ± mått kring basmåttet, se figur 3.1 nedan. T t /2 utgör då den maximala avvikelsen från basmåttet med given tolerans som kan tolereras ± 10 Fig 3.1 Symmetrisk toleransangivelse = basmått = ± 10 ± 10 = = tolerans Tillåtna Tillåtna gränser för måttet således således Osymmetrisk angivelse kan förekomma när begränsning av mått eller nivå är aktuell. T.ex. att värdet 0 anges för nivå som inte ska överskridas och därigenom är särskilt viktigt för en speciell konstruktion eller viss funktion på komponent. Se fig Fig 3.2 Osymmetrisk toleransangivelse. Exemplet visar osymmetrisk tolerans där basmåttet är 3590 är och tillåten variation och tillåten variation

7 April 2015 Toleranser eräkningar nm nm nm Fig 3.3 rincip för det tredimensionella modulutrymmet innefattande alla avvikelser. För åskådlighetens skull har kantlinjerna överdrivits. Den grundläggande regeln för dimensionering med moduler är att varje komponent föreställs vara placerad inom ett parallellepipediskt utrymme ( lådprincipen ), som i alla tre riktningar har modulmått dvs. komponentens tredimensionella modulutrymme. Komponenten, inklusive måttavvikelser vid tillverkning, utsättning och montage samt deformationer och eventuella fogspel, förutsätts då helt uppfylla detta modulutrymme. Se figur 3.3. I t.ex. SS-EN anges generellt detta utrymme vid användning av lådprincipen (box-princip) till ± 20 mm. eräkningar för att innefatta alla toleransandelar är mycket komplexa, dels för att vissa andelar ofta är obekanta eller att vissa värden måste ges en rimlig skattning, vilket ger beräkningar en viss osäkerhet. Grundläggande formler för beräkningar finns i SS-ISO 3443 serien (1-8) där formelavsnitt anges i delarna -3 och -4. Ovanstående regel gäller främst de dimensioner hos en komponent som ska samordnas med mötande komponenter. För element av betong har detta inneburit att yttäckande elements mått i ytornas plan omfattas av denna princip. raktiskt, för att undvika komplexa beräkningar enligt lådprincipen, mäts och kontrolleras enskilda mått gentemot aktuella krav. I vissa fall kan beräkning ske tvådimensionellt dvs. av en ytas sammanlagda avvikelser. För enskilda mätningar av mått hänvisas till standarderna SS 21141, yggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter - Metoder och instrument SS 21142, yggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter - Mätpunkters lägen Dessa standarder visar, förutom hur mätning kan utföras, även hur enskilda toleransmått definieras. Eftersom beställaren som regel endast är intresserad av slutresultatet, anger denne enbart aktuella byggplatstoleranser i beskrivningen. eställaren överlåter därigenom till aktuell entreprenör/leverantör att välja övriga deltoleranser på sådant sätt, att byggplatstoleranserna innehålls. Genom ett kvalitetssäkrat bruksnät och kunnig personal på mätningsarbeten och montage kan de slutliga kraven innefattas. 7

8 April 2015 Toleranser eräkningar 3.3 Exempel på toleransberäkning Den generella formeln för beräkning av byggplatstoleransen och dess deltoleranser: T 2 = a x T 2 t + b x T 2 2 u + c x T m där T = byggplatstoleransen T t = tillverkningstoleransen T u = utsättningstoleransen T m = montagetoleransen eakta att tillverkningstoleransen i formeln ska vara en sammanvägning av de olika form- och dimensionstoleranserna. Utsättningstoleransen väljs från erfarenhet och metod. Montagets del väljs från erfarenhet vid aktuellt element. Utgångsbedömning för montaget kan vara ±8 mm med viss variation uppåt eller nedåt. eräkningen redan i grundformeln innebär alltså vissa skattningar. Grundformeln används vanligen för att testa byggplatstoleransens storlek mot övriga deltoleransers värden eller t.ex. en deltolerans när byggplatsvärdet är känt. Koefficienterna a, b och c varierar från fall till fall på sätt som anges i tidigare nämnda standarder och baseras på erfarenhetsvärden och simuleringar. Värdena varierar mellan 0,2 och 2,0. I många fall kan vid överslagsberäkningar samtliga koefficienter anges till 1.0, vilket skett i nedanstående enkla exempel. En pelarfot ska placeras centriskt över en modullinje. elarfotens tolerans kring centrumlinjen är markerad på pelaren och har toleransen T t = ±5 mm. Modullinjen är utsatt med toleransen T u = ±6 mm och montaget sker med toleransen T m = ±6 mm. eräkna resulterande byggplatstolerans. Med a=b=c = 1,0 erhålls: T² = 10² + 12² + 12² = 388 T = 388 = 19,7 mm Resulterande byggplatstolerans för pelarfotens placering blir alltså 19,7/2 = ±10 mm. Observera att tolerans kan anges med T (hela intervallutrymmet) eller T/2 vid symmetriska värden (vanligast). Med samma enkla formel kan man bedöma vilka krav på ingående deltoleranser som måste ställas vid en angiven byggplatstolerans. Om i fallet ovan byggplatstoleransen är begränsad till 10 mm (=±5 mm) så måste ingående deltoleranser skärpas, t.ex. till ±3 mm för både tillverkning, utsättning och montage. eakta även påverkan av överbestämningar enligt avsnitt 4.6. ANM. I Svensk yggtjänst handbok rojektera och bygga med toleranser redovisas några exempel på hur sammansatta toleranser kan beräknas och skattas med grund i ST:s handbok yggtoleranser (Handboken skrevs under 1990-talet men är i vissa delar fortfarande aktuell). 8

9 4 April 2015 Toleranser etongelement Toleranser för betongelement 4.1 Toleranser och måttsättning 4.2 Toleransers giltighet 4.3 Referenstemperatur 4.4 Toleransöverskridanden 4.5 Deformationer 4.6 Överbestämning 4.7 Måttdefinitioner 4.8 Toleranskrav SS-EN och SS Toleranser för betongelement 4.1 Toleranser och måttsättning Hur mått anges har ett nära samband med toleranser. Toleranser för läge i sida och läge i nivå relateras till utgångslinjer för måttsättning och närbelägna sekundärpunkt i nivå (höjd). Konstruktör eller arkitekt ska se till att utgångslinjer för måttsättning sekundärlinjer placeras på lämpliga platser i byggnaden, dvs. i fria utrymmen. Maximalt avstånd mellan linjer ska oftast inte överskrida 25 meter och placeras gärna nära komponenter som har snäva toleranskrav. Sekundärlinjerna har följande funktion i byggnader (eller utvändigt): Referens för toleranser av lägen Utgångslinjer för måttsättning Utgångslinjer för utsättning på byggplats. (Alternativt via fria stationer. Se avsnitt 6.) Sekundärlinjerna läggs ut med inbördes toleranser på 3 mm enligt SIS-TS avsnitt Sedan dessa mått kontrollerats och godkänts, anses de felfria. Sekundärpunkter i nivå (höjd) ska finnas på varje plan i en byggnad. Toleransen mellan sekundärpunkt på varje plan ska vara 3 mm upp till 4 meters höjdskillnad. Vid större höjdskillnader gäller 1,5 x H mm där H är det vertikala avståndet i meter. Dessa krav anges i SIS-TS avsnitt EF YGGN Fig 4.1 lacering av sekundärlinjer. 9

10 April 2015 Toleranser etongelement Mått på ritningar för lägen anges med pilmått från närmast belägna sekundärlinje, vanligen den vänstra eller vid användning av lokalt koordinatsystem, det lägre koordinatvärdet. ilmått i två riktningar anger en komponents fullständiga läge efter komplettering av måttangiven nivå. Se fig. 4.2 ANM. eträffande nivå- och höjdbegreppen använder byggsektorn nivå eftersom höjd används som ett dimensionsmått. Vid mätningsarbeten används höjd för att representera höjd på komponent eller punkt relativt angivet höjdsystem/fixpunkt (t.ex. RH 2000). Komponentens storlek anges med dimensionsmått. Se fig.4.2. Denna teknik att ange mått ger följande fördelar: ilmåtten och toleranser för läge överensstämmer Ritningsmått kan direkt användas för utsättning och kontrollmätning Dimensionsmått stämmer överens med toleranskrav för form Om mätning med koordinater och s.k. fri station används ger ritningen ett enkelt sätt för att beräkna koordinater Fig 4.2 Exempel på lägemåttsättning med pilmått. Måttsättning av nivåer relateras toleransmässigt till en närbelägen sekundärpunkt i nivå (höjd), vilket innebär för flervåningshus en fixpunkt på varje plan. Sekundärpunkter i grundplanet är bestämda med toleranskrav från yttre anvisade utgångspunkter i höjd (brukspunkter) enligt SIS-TS avsnitt När måttsättning av nivåer utförs är det viktigt att kombinationer av pilmått, i detta fall plushöjd, och dimensionsmått tillämpas på motsvarande sätt som vid planmåttsättning i detta fall. Se figur 4.3. I figuren är fönsteröppningens läge i nivå angiven. Toleransen för denna kan t.ex. vara ±12 mm. Öppningen har måttangivits med dimensionsmått och toleranser som bestäms av fönstrets inpassning och krav på utrymme för fogning. 10

11 April 2015 Toleranser etongelement 1180±3 780± ±12 Fig 4.3 Toleranssättning av fönsteröppning. 4.2 Toleransers giltighet Toleranskraven gäller fram till avsyning alternativt slutbesiktning. För detaljerad information hänvisas till aktuella A och AT. 4.3 Referenstemperatur Mått relateras till temperaturen +20 om inte annat föreskrivs i byggdokumenten. 4.4 Toleransöverskridanden Kontroll av mått ska utföras med en känd mätnoggrannhet, som ska motsvara högst 1/5 av den tolerans som gäller för måttet ifråga. Om t.ex. toleranskravet är ±20 mm ska mättoleransen vid kontroll vara inom ±4 mm. Överskridande av toleranser vid kontroll ska dokumenteras och meddelas platsledningen och beställaren som har att ta ställning till lämpliga åtgärder. För mer information se även SIS-TS Deformationer Det är viktigt att skilja på deformationer och måttavvikelser. Det är måttavvikelser som i detta dokument anges med toleranser. Deformationer uppstår till följd av belastning, förspänning, krypning och krympning av betong. Om t.ex. bjälklag belastas av stora mängder byggnadsmaterial vid kontrollskedet kan betydande andel av avvikelserna utgöras av deformationer. Toleransen för uppböjning har ibland missuppfattats till att vara uppböjningsmåttets storlek, men är det område inom vilket uppböjningen tillåts variera kring medelvärdet av ett antal element som är identiska. Förväntat område för normal medeluppböjning vid montage för olika elementtyper framgår av respektive produktavsnitt exemplifierat i figur

12 April 2015 Toleranser etongelement y, mm SÄNNVIDD m Fig 4.4 Diagram Uppböjning vid montage. Lagringsförhållanden, lagringstid och tid för avspänning har stor inverkan på uppböjningens storlek. Redovisade medelvärden är approximativa och får endast uppfattas som riktvärden. Om elementen inte utnyttjas fullt ur bäringssynpunkt kan spännkraft och armering reduceras. Uppböjningen vid montage blir därigenom mindre. Avvikelser på deformationer enligt ovan bestäms genom att i aktuell byggnad medeldeformationen mäts för ett parti element av samma typ och med samma nominella mått. Avvikelsen är alltså skillnaden med aktuellt värde och mätt medelbuktighet vid aktuell tidpunkt som jämförs med aktuell tolerans. Mått på långtidsdeformationer, nominella uppböjningar och dylikt hänvisas till respektive leverantör. 4.6 Överbestämning När flera krav påverkar varandras mått uppstår överbestämning (sidoordnade krav). I figur 4.5 visas exempel (schematiskt) på överbestämning genom samverkande mått för pelare och väggars lägen. I exemplet är pelarna lägesbestämda i sida med två mått från närbelägna sekundärlinjer med toleranskravet ±20 mm från respektive sekundärlinje (här visas enbart det ena måttet). elarna är samtidigt kravbestämda inbördes dvs. mellan angränsande pelare med toleransen ±25 mm, där båda måtten ska uppfyllas. Till detta kommer att alla pelare ska monteras med maximal lutning på L/600 mm oavsett på vilken höjd mellan pelarna som kontrollmätningen sker. Toleransen för lutning behöver inte understiga värdet ±8 mm enligt tabell 3 i avsnitt 8. (L avser måttet i mm). För dessa krav gäller att samtliga ska innehållas. Speciellt viktiga blir då kraven avstånd mellan pelare och deras lutning som ligger till grund för eventuella balkmontage och vägganslutningar. Vid flervåningsbyggnader tillkommer flera krav enligt tabell 3 i avsnitt 8. å figur 4.5 redovisas också väggar på motsvarande sätt. Se tabell 20, avsnitt 8. ±20 ±20 ±25 ±20 ±20 ±25 Överbestämningar för pelare och väggelement (schematiskt) - elare och vägg lika avseende läge i sida ±20 mm och avstånd mellan angränsande/ intilliggande ±25 mm. - Lutning pelare L/600 lägst ±8 mm. eakta också krav på centrumlinjer och krökning. - Lutning för väggar H/600 lägst ±5 mm högst ±20 mm. eakta också krav på avvikelse från lodlinje vid flervåningsbyggnad, avvikelser mellan centrumlinjer och avvikelser för fogar. Fig 4.5 Överbestämningsmått för pelare och väggar 12

13 April 2015 Toleranser etongelement I figur 4.6 visas montagetoleranser hos fasadelement med centrering av elementen inom respektive modulutrymme. Detta kräver en överbestämning genom att fogens mått kompletteras med särskild tolerans för fogens variation för att inte fasadelementen ska hamna sida vid sida. Måttet på fogen och dess tolerans ska utföras så att fogen blir bearbetningsbar. Möjligt här genom att minsta måttet på fogen blir 12 mm. UTAN ÖVERESTÄMNING UTAN ÖVERESTÄMNING MED ÖVERESTÄMNING MED ÖVERESTÄMNING ± Fig 4.6 Tolerans för fogars mått för fasadelement ger överbestämning Andra exempel på överbestämningar kan vara: Dimension på element krokighet på sidor/kanter Läge i sida/läge i nivå fogsprång Lutning och buktighet på golvyta/läge i nivå för golv eakta att överbestämningar vid toleranssättning normalt leder till skärpta krav. Därför ska utsättning och montage i första hand styras efter de krav som är snävast och viktigast för säkerheten och därefter efter funktionen. Vid projektering och upprättande av beskrivning ska projektör beakta de överbestämningar som berör en konstruktion eller byggdel. Detta är särskilt viktigt när vissa enskilda krav ska skärpas gentemot denna publikations eller de i AMA Hus angivna normalkrav. 13

14 April 2015 Toleranser etongelement 4.7 Måttdefinitioner I kapitel 9 ges definitioner av mått avseende dels innebörd, dels var mätning kan ske. Måttdefinitionerna i kapitel 9 är inte helt kompletta, utan för utförligare behov hänvisas till standarderna SS och SS enligt avsnitt Toleranskrav enligt SS-EN och SS SS-EN avser betongkonstruktioner och dess utförande. SS avser tillämpning av SS-EN i Sverige. I SS-EN ges krav på toleranser som ska innehållas avseende bärande konstruktioner i kapitel 10. Dessa krav ska och bör vara införda i AMA Hus och denna publikation för att uppfylla nationella krav på säkerhet. I standardens bilaga G ges vägledning för geometriska toleranser som har betydelse för brukbarhet och monterbarhet och ingen påverkan på bärighet. Toleranser ges här för grundkonstruktioner, pelare och väggar, balkar och plattor, tvärsektionsmått, ytor och kantrakhet samt hål och ingjutningsgods. Toleranserna i bilaga G är informativa och hänsyn till dessa har endast tagits då det specifikt hänvisas dit i någon produktstandard. Ska bilaga G vara normativ i ett projekt så måste detta avtalas och kan även påverka de ekonomiska förutsättningarna. I SS anges att för svenska förhållanden gäller enbart klass 1 i kap 10 geometriska toleranser. Om toleranser för brukbarhet och monterbarhet ska gälla, enligt bilaga G i standarden, ska dessa särskilt anges i utförandespecifikation. 14

15 April 2015 Toleranser etongelement 4.9 Toleranser för betongelement Tabellöversikt Följande tabeller finns redovisade under kapitel 8 tillsammans med måttdefinitioner: Tabell roduktslag Innehåll 1 elare Tillverkningstoleranser 2 elare Utsättnings- och montagetoleranser 3 elare yggplatstoleranser 4 alkar Tillverkningstoleranser 5 alkar Utsättnings- och montagetoleranser 6 alkar yggplatstoleranser 7 TT- och TT/F-plattor Tillverkningstoleranser 8 TT- och TT/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser 9 TT- och TT/F-plattor yggplatstoleranser 10 HD/F -plattor Tillverkningstoleranser 11 HD/F- plattor Utsättnings- och montagetoleranser 12 HD/F -plattor yggplatstoleranser 13 Massiva D- och D/F -plattor Tillverkningstoleranser 14 Massiva D- och D/F -plattor Utsättnings- och montagetoleranser 15 Massiva D- och D/F -plattor yggplatstoleranser 16 lattbärlag Tillverkningstoleranser 17 lattbärlag Utsättnings- och montagetoleranser 18 lattbärlag yggplatstoleranser 19 Väggar Tillverkningstoleranser, Klass A och 20 Väggar Utsättnings- och montagetoleranser 21 Väggar yggplatstoleranser, Klass A och 22 Skalvägg Tillverkningstoleranser, Klass A och 23 Skalvägg Utsättnings- och montagetoleranser 24 Skalvägg yggplatstoleranser, Klass A och 25 alkong, loftgång och trapplan Tillverkningstoleranser 26 alkong, loftgång och trapplan Utsättnings- och montagetoleranser 27 alkong, loftgång och trapplan yggplatstoleranser 28 Trappor Tillverkningstoleranser 29 Trappor Utsättnings- och montagetoleranser 30 Trappor yggplatstoleranser 31 etongytor, maximala ytavvikelser Tillverkningstoleranser. Klass A, och C 15

16 16

17 5 April 2015 Toleranser Ingjutningsgods Ingjutningsgods och håltagningar eakta skillnaderna mellan tillverkningstoleranser och byggplatstoleranser för fästplåtar, skruvfästen, skruvar och hål. Tillverkningstoleranser avser placeringen i elementet t.ex. ±20 mm och kontrolleras från formkant eller elementets kanter. Se figur 5.1. Fig 5.1 Tillverkningstolerans för läge i elementet. Om byggplatstoleranser anges för ingjutningsgods, håltagningar och dylikt avser de läget från sekundärlinjer, dvs. enligt utförd måttsättning av konstruktören. Skillnaden mellan hur dessa båda sätt att definiera lägen bör uppmärksammas. Ett definierat läge i ett element styrs av hur elementet monteras och dess avvikelser. Se figur 5.2. Markerad sekundär punkt 8600 ± 10 Fig 5.2 yggplatstolerans för läge. Ingjutningsgods och håltagningar kan ibland kräva skärpta toleranskrav. Konstruktören bör då föra in dessa krav på ritningen, så att de uppmärksammas för utsättning och montage. Fästplåtar och skruvfästen ska, förutom att ha rätt läge, även vara riktigt orienterade i elementet. Krav på detta kan anges som en lutningstolerans enligt figurerna 5.3 och 5.4 samt kompletteras med dessa uppgifter i aktuella tabeller. ANM. I figurerna 5.3 och 5.4 är inte lutningstoleranser specificerade. Tolerans i % för lutning etongyta Tolerans i % för lutning Fig 5.3 Fästplåt med tolerans för maximal lutning Fig 5.4 Skruvfäste med tolerans för maximal lutning 17

18 6 April 2015 Toleranser Utsättning Utsättning och montage Utsättning och montage utförs utgående från de byggplatstoleranser som angivits i handlingarna. I denna publikation anges värden på toleranser för utsättning och montage av respektive elementtyp. Toleranserna T u och T m är t.ex. för pelare baserade på halva värdet av byggplatstoleransen för läge i sida (genom överbestämningars inverkan), dimensionstoleransen för tillverkning 5 mm och skattat värde 6 mm för montage. Detta ger tolerans för utsättning på 6 mm och i praktiken utsättningens medelfel/ standardosäkerhet till ca 3 mm(t u /2). (Läget för pelaren är tidigare definierat genom grundskruvars läge och tolerans i AMA Hus). Utsättning baseras på de krav som anges i den tekniska specifikationen SIS-TS Krav på de delar som används vid utsättning, inmätningar och kontroller anges i AMA Hus kapitel JC Geodetiska mätningsarbeten för hus. Undersökningar som avser mätningsarbeten för sättningar och rörelser anges under kapitel C med hänvisning till Javsnitt. Mätningsarbeten för grundläggning redovisas i AMA Anläggning kapitel J. Den tekniska specifikationen SIS-TS omfattar mätningsarbeten för både projektering och byggande och ger specifikationer för både anläggningar och hus. Specifikationen innehåller: Allmänna delar avseende tillämpning, hänvisningar m.m. Normativa hänvisningar och termer samt definitioner Instrumentklassningar Referenssystem Stomnät Detaljmätning inmätning, utsättning och kontroll Kvalitetssäkring och egenkontroll Följande delar ska alltid finnas beskrivna i handlingar avseende hus: Koordinatsystem i plan Höjdsystem Transformationsuppgifter vid lokala koordinatsystem Krav på upprättande av kontrollprogram för instrumentutrustningar Stomnät i plan utgångspunkter och deras kvalité samt beräkningshandling Stomnät utgångspunkter i höjd samt beräkningshandling Krav på särskilda kontroller, egenkontroller och dokumentationer vid mätningsarbeten Dessutom ska instrument och mätmetoder som används vara anpassade för de krav som toleranser anger. I SIS-TS anges olika instruments specifikationer för mätning. Dessa tabeller är: Tabell A.1 Totalstationer Tabell A.2 Tillägg till klasser för tabell A.1 för automatisk inriktning Tabell A.3 Avvägningsinstrument Tabell A.4 Laserplangivare Tabell A.5 Optiska lod/laserlod Tabell A.6 Handburna laserlängdmätare Vid beräkning eller bedömning av utsättningsnoggrannhet krävs även en bedömning av montagetoleransens storlek. Denna anges inte i några dokument förutom i denna publikation. Värdena är angivna utifrån insamlade erfarenhetsvärden med en variation normalt på 6 10 mm i plan respektive höjd. 18

19 April 2015 Toleranser Utsättning I tabellen nedan anges två olika exempel på utsättningsmedelfel (standardosäkerhet) relativt olika värden på byggplatstoleranser. I tabellens ANM-rad anges de grundvärden som använts för beräkningarna. Medelfel vid utsättning av hus yggplatstolerans T i mm Medelfel vid utsättning hus i mm T Medelfel vid utsättning hus i mm T ANM: Medelfelet kan här ersättas av begreppet standardosäkerhet. (ca 68% konfidensnivå). eräkningarna i kolumn T1 bygger på T u 8 mm och T m 5 mm. I kolumn T2 är T u 10 mm och T m 8 mm. Skillnaderna är som synes marginella. Generellt vid utsättning gäller: Undvik att sätta ut på längre avstånd än cirka 40 m och minska avståndet om skärpta krav föreligger Utsättning av komponenter kan ske på många sätt. Vanligt är dock någon av följande metoder: a) rätvinklig utsättning från sekundärlinje med konstruktörens mått b) polär utsättning från känd linjeskärningspunkt c) fri station bestämd från yttre noggranna utgångspunkter ofta fasta prismor. Se figur 6.1 Vid utsättning bör en bedömning ske om lämpligt mätmetodik och hur utsättningen markeras för montaget. Värderingen ska ske utifrån ställda toleranskrav, hur konstruktören utfört måttsättningen och den egna kunskapen. Vid montaget av komponenter ska detta utföras med värdering av angivna toleranskrav samt vad som är styrande för placering och infästning. Innan montage av pelare ska det finnas ett protokoll från inmätning av grundskruvars lägen. Mindre avvikelser kan ofta justeras i samband med montaget. Vid injustering av pelaren i höjd är det oftast konsol eller pelartopp som är styrande. Om justering sker i botten av pelaren ska delmåtten upp till konsol/pelartopp mätas som kontroll på montagets nivå till grund för balkar och däck. 19

20 April 2015 Toleranser Utsättning I figurerna 6.1 a, b och c redovisas schematiskt de olika lägen för uppställning av totalstationer vid utsättnings- och inmätningsuppgifter. a) b) c) Fig 6.1a, b och c. De vanligaste utsättningsmetoderna. I figuren ovan utförs inmätningen av den fria stationen i det här fallet genom mätning av riktning och längder mot 4 fasta prismor i byggplatsens stomnät. Genom överbestämningen erhålls inmätningens noggrannhet samtidigt som utgångspunkternas lägen kontrolleras vid beräkningen. 20

21 7 April 2015 Toleranser Kontroll av mått Kontroll av mått 7.1 Måttkontroll på fabrik 7.2 Måttkontroll på byggplats 7.1 Måttkontroll på fabrik I betongelementfabrikens program för kvalitetssäkring redovisas egenkontrollens omfattning. Denna bestäms med hänsyn till produkters och tillverkningens svårighetsgrad. Egenkontrollen syftar till att beställd kvalitet uppnås på tillverkade produkter avseende säkerhet, beständighet och funktionsduglighet. Kontroll att anslutna fabrikers tillverkning bedrivs enligt godtaget kvalitetssäkringsprogram ska utföras av ett ackrediterat certifieringsorgan. Kontrollen indelas i: Grundkontroll Tilläggskontroll Grundkontroll på fabrik Grundkontrollen omfattar generella kontrollåtgärder för samtliga i fabriken tillverkade produktslag. Omfattningen framgår av kvalitetssäkringsprogrammet och innehåller avseende mått minst stickprov att estämmelsers måttkrav innehåll Angivna toleranser i detta häfte innehålls Denna tillverkningskontroll utförs genom egenkontroll samt övervakande kontroll Tilläggskontroll på fabrik Tilläggskontroll anges i en speciell kontrollplan om så erfordras för enskilt byggnadsobjekt och omfattar då sådana mått som är väsentliga för konstruktionens funktion, säkerhet, betongbeständighet samt estetik. 7.2 Måttkontroll på byggplats Kontrollen kan indelas i: Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement Utförandekontroll i form av okulär avsyning av alla arbeten på byggplats Delkontroll genom vissa mätningar eträffande kontrollmätning är följande standarder användbara för identifiering av mätpunkter och val av metodik: SS Mätmetoder för byggnader och byggprodukter Metoder och instrument SS Mätmetoder för byggnader och byggprodukter Mätpunkters läge Mottagningskontroll av betongelement på byggplatsen Kontrollen avser normalt inte mått utan innefattar sådana delar som märkning, transportskador, lyftdon, sprickbildning och granskning av följesedel Utförandekontroll Vid montage av betongelement ska alla arbeten avsynas. Krav kan vara dels normkrav, dels objektbundna krav som anges i bygghandling. I samband med avsyning utförs stickprovskontroller genom mätning. 21

22 22

23 8 April 2015 Toleranser Tabeller Tabeller Tabell roduktslag 1 3 elare 4 6 alkar 7-9 TT- och TT/F-plattor HD/F -plattor Massiva D- och D/F-plattor lattbärlag Väggar Skalvägg alkong, loftgång och trapplan Trappor 31 etongytor Maximala ytavvikelser För tabellerna är toleranser baserade på olika ursprung som anges i kolumnen för källa, enligt följande: avser branschstandard, vilket då är baserat på tidigare utgåva av detta dokument, juni 2009 avser krav enligt produktstandard eller gemensamma regler (SS-EN 13369) U avser krav enligt utförandestandard för betongkonstruktioner (SS-EN 13670) Vid anslutning mot stålkonstruktion skall krav enligt SS-EN beaktas. 23

24 April 2015 Toleranser Tabeller elare Tillverkningstoleranser Tabell 1 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Dimension och form Längd ± L/1000 Lägst ±10 Högst ± Höjd 500 mm ±5 102 Höjd > 500 mm ± H/100 Högst ± redd 500 mm ±5 103 redd > 500 mm ± /100 Högst ± H/100 Lägst Skevhet hos tvärsnittet /100 Lägst Krokighet (kantrakhet) ± L/ Vinkelavvikelse upplagsytor, ändar ± L sida /100 Lägst ±5 108 Avstånd pelartopp till konsol, konsol till konsol ± L/500 Lägst ±5 - Utkragning av konsol ± L sida /100 Lägst ±5 - Hål och ursparingar (diameter, längd och höjd) Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc. Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar: +1,5L sida /100-5 Lägst Läge i längsled ± Läge i tvärled ± Läge i nivå ±5 203 För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna Hål och ursparingar: Läge i längsled ± Läge i tvärled ± Hål i pelarfot ±3 202 Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 2 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±6 Läge i nivå ±5 ±6 24

25 April 2015 Toleranser Tabeller yggplatstoleranser Tabell 3 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Läge i sida ± Läge i nivå ± Avstånd mellan angränsande pelare ± Lutning ± L/600 Lägst ±8 305 Avvikelse ifrån lodlinje i flervåningsbyggnad h/(200 n) Högst 50 U 307 Avvikelse mellan centrumlinjerna för pelare t/30 Lägst 15 Högst 30 U 308 Krökning hos pelare mellan två våningsplan h/300 Lägst 15 Högst 30 U

26 April 2015 Toleranser Tabeller alkar Tillverkningstoleranser Tabell 4 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Dimension och form Längd ± L/1000 Lägst ±10 Högst ± Höjd 500 mm ±5 102 Höjd > 500 mm ±H/100 Högst ± redd 500 mm ±5 103 redd > 500 mm ±/100 Högst ± Skevhet hos tvärsnittet H/100 /100 Lägst 5 Lägst Krokighet i sidled (kantrakhet) ±L/ Vinkelavvikelse ändar ±L sida /100 Lägst ±5 108 Snedställning av det vertikala centralplanet ±L/ Avvikelse från medeluppböjning, slakarmerat ±L/ Avvikelse från medeluppböjning, spännarmerat ±1,5 x L/ Hål och ursparingar (diameter, längd och höjd) +1,5L sida /100 Lägst Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc. Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar: Läge i längsled ± Läge i tvärled ± Läge i nivå ±5 203 För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna Hål och ursparingar: Läge i längsled ± Läge i tvärled ±

27 April 2015 Toleranser Tabeller Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 5 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±6 Läge i nivå ±5 ±6 yggplatstoleranser Tabell 6 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Läge i sida ± Läge i nivå ± Avstånd mellan angränsande balkar ±L/600 Lägst ±20 Högst ±25 U 304 Läget för balk/pelar-anslutning mätt i förhållande till pelaren ±L sida /30 Lägst ±20 U 310 Läge för centrumlinje för upplaget när lager används ±L kant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U 311 Fogbredd vid upplag ± Fogsprång vid upplag Horisontell rakhet hos balkar ±L/

28 April 2015 Toleranser Tabeller TT- och TT/F-plattor Tillverkningstoleranser Tabell 7 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Dimension och form Längd ±(10+ L/1000) Högst ± Höjd 300 mm Höjd > 300 mm ±5 ± redd ±8 103 Krokighet i sidled (kantrakhet), slakarmerat Krokighet i sidled (kantrakhet), spännarmerat Skevhet vid elementända, θ, horisontellt, slakarmerat Skevhet vid elementända, θ, horisontellt, spännarmerat Vinkelavvikelse på benen start och slut, slakarmerat Vinkelavvikelse på benen start och slut, spännarmerat Avvikelse från medeluppböjning, spännarmerat Hål och ursparingar (diameter, längd och höjd) Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc ±L/1000 Lägst ± ±1,5L/1000 Lägst ± ± ± ±8 108 ± L/500 Högst ± ± Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar: Läge i längs och tvärled ± Läge i nivå ±5 203 Hål och ursparingar: Läge i längs och tvärled ±

29 April 2015 Toleranser Tabeller Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 8 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±10 ±10 Läge i nivå ±5 ±8 yggplatstoleranser Tabell 9 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Läge i sida ± Läge i nivå vid upplag ± Läge för centrumlinje för upplaget när lager används ±L kant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U 311 Fogbredd mellan plattor +12, Fogsprång undersida plattor L/500 Lägst 12 Högst

30 April 2015 Toleranser Tabeller HD/F-plattor Tillverkningstoleranser Tabell 10 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Dimension och form Längd ± Höjd 180 mm +10, Höjd < 380 mm ± Höjd 380 mm ± redd (plattor med fullbredd) ±5 103 redd (sågade plattor) ± Krokighet i sidled (plattor med full bredd) ±5 106 Vinkelavvikelse för form ±8 108 Avvikelse från medeluppböjning, spännarmerat ± Livtjocklek, individuellt Livtjocklek, totalt per element Flänstjocklek +15, Överytans buktighet (mätlängd = 0,2 m): H < 380 mm H 380 mm ±10 ± Hål och ursparingar (längd och bredd) ± Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc. Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar: Läge i längs och tvärled ± Läge i nivå ±5 203 Hål och ursparingar: Läge i längs och tvärled ± Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 11 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±8 Läge i nivå ±5 ±6 yggplatstoleranser Tabell 12 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Läge i sida ± Läge i nivå vid upplag ± Läge för centrumlinje för upplaget när lager används ±L kant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U 311 Fogbredd, undersida +12, Fogsprång, undersida 1) 8 2) 401 Fyllnadsgrad i fog +3, ) Gäller för identiskt lika element 2) Vid dolt bjälklag 10 mm

31 April 2015 Toleranser Tabeller Massiva D- och D/F-plattor Tillverkningstoleranser Tabell 13 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Dimension och form Längd ± Höjd 180 mm Höjd > 180 mm +10, -5 ± redd ±5 103 Krokighet i sidled (plattor med full bredd) ±5 106 Vinkelavvikelse för form ±8 108 Avvikelse från medeluppböjning ± Hål och ursparingar (diameter, längd och bredd) ± Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc. Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar och Avloppsgrodor: Läge i längs och tvärled ± Läge i nivå ±5 203 För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna. Eldosor: Läge i längs och tvärled ± För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna. Läge i nivå +3, Hål och ursparingar: Läge i längs och tvärled ± Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 14 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±8 Läge i nivå ±5 ±6 31

32 April 2015 Toleranser Tabeller yggplatstoleranser Tabell 15 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Läge i sida ± Läge i nivå vid upplag ± Läge för centrumlinje för upplaget när lager används ±L kant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U 311 Fogbredd, undersida +12, Fogsprång, undersida 1) 8 2) 401 Fyllnadsgrad i fog +3, ) Gäller för identiskt lika element 2) Vid dolt bjälklag 10 mm 32

33 April 2015 Toleranser Tabeller lattbärlag Tillverkningstoleranser Tabell 16 Mått Dimension och form Toleranser mm Klass A Klass Källa A Källa Längd ±10 ± Höjd ±5 +10, redd (hel platta) redd (ej hel platta) +0, -2 ±5 +5, -10 ± Krokighet i sidled (hel platta) Krokighet i sidled (ej hel platta) +0, 2 ±5 ±(5+L/1000) ± Vinkelavvikelsen av form ±5 ± Avvikelse från medeluppböjning, spännarmerat ±10 ± uktighet (planhet) formsatt yta överallt L=1,0 m uktighet (planhet) formsatt yta överallt L=0,2 m Hål och ursparingar (diameter, längd och bredd) Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc. ±3 ±1 ±3 ±1 Måttdefinition ±10 ± Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar och Avloppsgrodor: Läge i längsled ±20 ± Läge i tvärled ±10 ± Läge i nivå ±5 ±5 203 För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna. Eldosor: Läge i längs och tvärled ±10 ± För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna Läge i nivå +3, -5 +3, Hål och ursparingar: Läge i längsled ±20 ± Läge i tvärled ±10 ± Vertikal position förbindningar ±10 ±10-33

34 April 2015 Toleranser Tabeller Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 17 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±8 Läge i nivå ±5 ±6 yggplatstoleranser Tabell 18 Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition Läge i sida ± Läge i nivå vid upplag ± Fogbredd undersida +12, Fogsprång undersida 1) 8 2) 401 1) Gäller för identiskt lika element 2) Vid dolt bjälklag 10 mm 34

35 April 2015 Toleranser Tabeller Väggar Tillverkningstoleranser Tabell 19 Mått Dimension och form Toleranser mm Klass A Klass Källa A Källa Måttdefinition Höjd < 0,5 m Höjd 0,5 m redd < 0,5 m redd 0,5 m Tjocklek 0,5 m Tjocklek > 0,5 m Rätvinklighet L 1 & L 2 6,0 m Rätvinklighet 6 < L 1 & L 2 10,0 m Rätvinklighet L 1 & L 2 > 10,0 m uktighet: L = 0,2 m L = 3,0 m Vinkelavvikelse för form: Tjocklek 0,5 m Tjocklek > 0,5 m Krokighet i sidled (kantrakhet): L 0,5 m L > 0,5 m Hål och ursparingar (diameter, längd och höjd): L 0,5 m L > 0,5 m Läge för infästningsdetaljer, håltagningar etc. ±3 ±5 ±3 ±5 ±3 ±5 ±5 ±8 ±10 ±2 ±5 ±3 ±5 ±3 ±5 ±3 ±5 Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar: Läge i längs och tvärled ±10 ± Läge i nivå ±5 ±5 203 För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna. Enstaka eldosor: Läge i längs och tvärled ±10 ± Läge i nivå +3, -5 +3, ±8 ±8 ±8 ±8 ±8 ±12 ±14 ±18 ±20 ±4 ±10 ±8 ±14 ±8 ±14 ±8 ±

36 April 2015 Toleranser Tabeller Tillverkningstoleranser Mått Tabell 19 Fortsättning Toleranser mm Måttdefinition Klass A Klass Källa A Källa Eldosor i grupp inom 500 mm:s utbredning: Läge i längs och tvärled inom gruppen ±5 ±5 204 Läge i nivå +3, -5 +3, Eldosor sammansatt i grupp: Läge i längs och tvärled inom gruppen ±2 ±2 205 Läge i nivå +3, -5 +3, Hål och ursparingar: Läge i längs och tvärled ±8 ± Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 20 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±6 Läge i nivå ±4 ±6 Läge i nivå mellan intilligande fönsteröppning ±5 ±6 36

37 April 2015 Toleranser Tabeller yggplatstoleranser Tabell 21 Mått Toleranser mm Klass A Klass Källa A Källa Måttdefinition Läge i sida ±20 ± Läge i nivå ±10 ± Läge i nivå mellan intilliggande fönsteröppning Avstånd mellan intilliggande väggar ±10 ± ±25 ± Lutning Avvikelse ifrån lodlinje i flervåningsbyggnad Avvikelse mellan centrumlinjerna för väggar Krökning hos väggar mellan två våningsplan H/600 Lägst ±5 Högst ±20 h/(200 n) Högst 50 t/30 Lägst 15 Högst 30 h/300 Lägst 15 Högst 30 H/600 Lägst ±5 Högst ±20 h/(200 n) Högst 50 t/30 Lägst 15 Högst 30 h/300 Lägst 15 Högst U U 307 U U 308 U U 309 Fogbredd ±6 ±8 401 Fogförskjutning insida/ utsida ±10 ± Fogsprång insida / utsida 5 / 8 2) 8 1) / Fogsprång upplag bjälklag ) Insida hisschakt dock 5 mm 2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm 37

38 April 2015 Toleranser Tabeller Skalvägg Tillverkningstoleranser Tabell 22 Mått Dimension och form Toleranser mm Klass A Klass Källa A Källa Måttdefinition Höjd < 0,5 m Höjd 0,5 m ±3 ±5 ±8 ± redd < 0,5 m redd 0,5 m ±3 ±5 ±8 ± Tjocklek 0,5 m Tjocklek > 0,5 m ±3 ±5 ±8 ± Rätvinklighet L 1 & L 2 6,0 m Rätvinklighet 6 < L 1 & L 2 10,0 m Rätvinklighet L 1 & L 2 > 10,0 m ±5 ±8 ±10 ±14 ±18 ± uktighet: L = 0,2 m L = 3,0 m ±2 ±5 ±4 ± Vinkelavvikelse för form: Tjocklek 0,5 m Tjocklek > 0,5 m ±3 ±5 ±8 ± Krokighet i sidled (kantrakhet): L 0,5 m L > 0,5 m ±3 ±5 ±8 ± Hål och ursparingar (diameter, längd och höjd) L 0,5 m L > 0,5 m ±3 ±5 ±8 ± Infästningsdetaljer, håltagningar etc. Skruv, skruvfästen och fästplåtar mm: Läge i längs och tvärled ±10 ± Läge i nivå ±5 ±5 203 För en grupp ( 2) gäller ovanstående toleranser. Inom gruppen halveras toleranserna Enstaka eldosor: Läge i längs och tvärled ±10 ± Läge i nivå +3, -5 +3,

39 April 2015 Toleranser Tabeller Tillverkningstoleranser Mått Tabell 22 Fortsättning Toleranser mm Måttdefinition Klass A Klass Källa A Källa Eldosor i grupp inom 500 mm:s utbredning: Läge i längs och tvärled inom gruppen ±5 ±5 204 Läge i nivå +3, -5 +3, Eldosor sammansatta i grupp: Läge i längs och tvärled inom gruppen ±2 ±2 205 Läge i nivå +3, -5 +3, Hål och ursparingar: Läge i längs och tvärled ±8 ± Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 23 Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa Läge i sida ±6 ±6 Läge i nivå ±4 ±6 Läge i nivå mellan intilliggande fönsteröppning ±5 ±6 39

40 April 2015 Toleranser Tabeller yggplatstoleranser Tabell 24 Mått Toleranser mm Klass A Klass Källa A Källa Måttdefinition Läge i sida ±20 ± Läge i nivå ±10 ± Läge i nivå mellan intilliggande fönsteröppning Avstånd mellan intilliggande skalväggar ±10 ± ±25 ± Lutning H/600 Lägst ±5 Högst ±20 H/600 Lägst ±5 Högst ± Avvikelse ifrån lodlinje i flervåningsbyggnad Avvikelse mellan centrumlinjerna för skalväggar Krökning hos skalväggar mellan två våningsplan h/(200 n) Högst 50 t/30 Lägst 15 Högst 30 h/300 Lägst 15 Högst 30 h/(200 n) Högst 50 t/30 Lägst 15 Högst 30 h/300 Lägst 15 Högst 30 U U 307 U U 308 U U 309 Fogbredd ±6 ±8 401 Fogförskjutning insida/utsida ±10 ± Fogsprång insida/utsida 5 / 8 2) 8 1) / Fogsprång upplag/bjälklag ) Insida hisschakt dock 5 mm 2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm 40