Disposition förelf. Evidensbaserad medicin. Evidensbaserad medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Disposition förelf. Evidensbaserad medicin. Evidensbaserad medicin"

Transkript

1 Evidensbaserad medicin Tomas Lindahl Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Disposition förelf reläsning Typer av studier Lite grundläggande ggande begrepp och termer Evidensbaserad medicin EBM och kliniska studier exempel Riktlinjer för f r studier av diagnostik och behandling Riktlinjer för f r diagnostik och behandling Typer av studier Randomiserade, kontrollerade studier Kohortstudier/ Observationsstudier Fall-kontroll studier Kvalitativa studier

2 Randomiserade studier Prospektiva, randomiserade studier är r lämpliga l för f r utvärdering av t.ex. effekter av läkemedelsbehandling Randomiserade studier Randomiserade studier är r inte anpassade för f r att besvara frågest geställningar om ovanliga biverkningar, bästa b diagnosmetod, sjukdomars förekomst, prognos eller riskfaktorer Kvalitativa studier Kvalitativa studier måste m användas ndas för f att ta reda påp t.ex. Hur patienterna uppfattar sin sjukdom eller behandling, Hur Hur de tolkar olika budskap om från vårdgivare Hur Hur de fattar beslut om sin hälsah

3 Fall-kontroll studier Jämför r patienter med Kontrollgrupp kritiskt hur den väljs v ut Vanligt att effekter/risker blir större än n i prospektiva, randomiserade studier Kohortstudier/Observationsstudier Det är r ofta försf rsökspersonen själv som väljer v exponering inte försf rsöksledaren Gör r det möjligt m att studera farliga exponeringar (tex rökning) r Man kan följa f väldigt v många m individer under lång tid stora registerstudier Flera utfall kan studeras Sällsynta utfall kan fångasf ngas- mindre risk för f r bias för r oväntade utfall, t.ex. biverkingar Att tänka t på p Confounding = förekomst av störfaktorer Störfaktorer är oberoende riskfaktorer för utfallet (andra än den man vill studera) och är ojämnt fördelade mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp

4 Att tänka t på p Confounding = förekomst av störfaktorer Störfaktorer är oberoende riskfaktorer för utfallet (andra än den man vill studera) och är ojämnt fördelade mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp Matchning, regressionsanalys och stratifiering är vanliga verktyg för att minska confounding Kohortstudier/Observationsstudier/ Fall-kontrollstudier se upp med Små studier Historiska kontroller Utvärdering av behandlingsinsatser Om försf rsöksledaren själv gjort uppföljningen Om utfallsmått tt är r självrapporterade besvär Dålig/ingen kontroll av störfaktorer (confounders) NB! socioekonomiska faktorer Begränsningar med p-värden för r att visa skillnad ( i t.ex. medelvärden) mot noll-hypotes Säger inget om skillnaden storlek mellan behandling och kontroll - Är r den av praktisk betydelse?

5 Relativ risk/behandlingseffekt och konfidensintervall Syfte- att ange imprecisionen i studiens resultat som skattning av värden v för f populationen I regel anges 95%-konfidensintervall Calculator for confidence intervals htm Addition of clopidogrel to aspirin in patients with acute myocardial infarction : randomised placebo-controlled controlled trial

6

7 Behandling- hur många m måste m behandlas för f r att en patients sjukdom ska fåf önskad utgång? NNT- numbers needed to treat NNH numbers needed to harm Exempel clopidogrel och hjärtinfarkt Risk med enbart ASA 10,1% Risk med ASA+ clopidogrel 9,2% NNT = 111 Exempel clopidogrel och hjärtinfarkt Risk med enbart ASA 10,1% Risk med ASA+ clopidogrel 9,2% NNT = 111 Men.. Konfidensintervallet för f r 9% relativ riskreduktion är r 3-13% 3 13%- I sämsta s fall alltså NNT 330!

8 Analysresultat Negativt Positivt Sjukdom Finns (=sjuk) Saknas (= frisk) Falskt negativt A Sant negativt C Sant positivt B Falskt positivt D A+C B+D N A+B C+D Sensitivitet = antal med sjukdom och positivt resultat/ totalantal med sjukdom Specificitet = antal utan sjukdom med negativt resultat/ totalantal utan sjukdom = B/A+B = C/C+D Prediktionsvärden rden (beror av sjukdomens prevalens, endast på gruppnivå) Positivt = Hur stor del av alla positiva test är r sant positiva? Negativt= Hur stor del av alla negativa resultat är r sanna? Likelyhood ratio (LR) numeriskt uttryck för f r värdet v av viss diagnosmetod Positivt utfalll = Sensitivitet/(1-specificitet) specificitet) Ju mer LR+ överstiger 1 desto större sannolikhet för f r att testutfallet verkligen indikerar sjukdom

9 Likelyhood ratio (LR) numeriskt uttryck för f r värdet v av viss diagnosmetod Negativt utfall = 1-sensitiviteten/specificiteten Ju mer LR- understiger 1 desto större sannolikhet för f r att testutfallet utesluter sjukdom All VTE n=169 (516) Distal DVT n=83 Proximal DVT och/eller LE n=85 Sensitivitet Specificitet NPV Sensitivitet NPV Sensitivitet NPV 79% (73-85%) 62% (57-67%) 86% 65% (82-90%) (55-75%) 88% (85-92%) 93% 88-98% 98% (96-100%) Clinical Model for PE Clinical Parameter Score Clinical signs and symptoms of DVT +3 Heart rate higher than 100/min +1.5 Hemoptysis +1 Active cancer +1 Bedridden (>3( 3 days) or major surgery (4 weeks) +1.5 Previous objectively diagnosed DVT or PE +1.5 PE is the most likely diagnosis +3 SCORE: Low PTP <2; Moderate PTP 2 6; 2 High PTP >6 Wells. Thromb Haemost

10 Prospektiva managementstudier med D-dimer D för f r exklusion av LE Evidensbaserad medicin (EBM) Vad Vad är r EBM? Hur Hur utövas EBM? Riktlinjer- svårigheter The The CONSORT Statement The The STARD initiative Exempel Exempel ur verkligheten Evidensbaserad medicin Läkartidningen serie om evidensbaserad medicin Speciellt M Eliasson. Evidensbaserad medicin begins at home Läkartidningen 2000:36;3860-5

11 Evidensbaserad medicin Varje åtgärd í sjukvården skall vara baserad påp bästa möjliga m kunskap Evidensbaserad medicin Evidens ger vården v en säkrare grund- varken mer eller mindre Evidensbaserad medicin Det finns de facto två metoder: Vetenskap och tyckande, den förra f föder f kunskap, den senare okunskap Hippokrates

12 Evidensbaserad medicin 1. Flera randomiserade studier 2. Annan evidens i vetenskapliga litteraturen 3. I värsta v fall basera påp en gemensam uppfattning om vad som är r bästb Informationen ska vara aktuell Läroböcker, uppslagsverk ofta helt eller delvis föråldrade f och felaktiga Rester av anteckningar från n den egna grundutbildningen sällan s relevanta EBM tar sin utgångspunkt i kliniska och patientrelaterade frågest geställningar - inte i forskarnas!

13 Så utövas EBM Omvandla informationsbehov till frågor som kan besvaras De fyra stegen i den fokuserade kliniska frågest geställningen Effektmåtten tten - Varför r vill jag behandla? Vad hoppas jag uppnå med behandlingen? Vilken skada riskerar jag åsamka patienten?

14 Så utövas EBM Omvandla informationsbehov till frågor som kan besvaras Spåra den bästa b kunskapen med maximal effektivitet Utvärdera litteraturen kritiskt avseende validitet och klinisk nytta Omsätta resultaten i din egen kliniska praxis Exempel påp metoder med tvivelaktig eller dålig d effekt Luftrenare vid astma (studier har ej påvisat nytta) Vila vid akut ryggont (är( r skadligt) Tidig röntgen r vid akut ryggont utan annan misstänkt sjukdom eller trauma (ger ingen användbar ndbar information) Rutinmässig lungröntgen ntgen eller EKG före f planerad operation av friska CONSORT statement for reporting clinical trials Consolidated standards of reporting clinical trials

15 Ledande tidskrifter undersöktes Information om utvärderingen var blindad i endast 30% ( ) Endast 27% definierade primary end point (1985) Endast 43% som rapporterade ingen skillnad i resultat hade gjort powerberäkning (sample size calculation) Checklist of Items to Include When Reporting a Randomized Trial Title and abstract How patients were allocated to intervention (e.g. random allocation, randomized, or randomly assigned)

16 Introduction /Background Scientific background and explanation of rationale Methods Participants- egligable criteria, settings and locations where data were collected Intervention- precise details for intervention intended for each group and how and when they were actually administered Specific objectives and hypotheses Methods cont. Outcomes- primary and secondary. Any method used to enhance the quality of measurements (e.g. multiple observations, training of assesors) Sample size- how it was determined, any interim analyses, stopping rules Randomization and sequence generation (any restrictions- e.g. blocking, stratification)

17 Methods cont. Allocation concealment (How was the random allocation sequence was implemented) Implementation Blinding Statistical methods Results- Flow of participants through each stage

18 Flow of participants through each stage Recruitment period Baseline data Numbers analyzed (intention to treat?) Outcomes and estimated effect size and its imprecision Ancillary analysis (Adress multiplicity!) Adverse events Study hypotheses Sources of potential bias or imprecision Dangers associated with multiplicity of analyses and outcomes Results- Discussion- Interpretation Discussion- Generalizability External validity of the trial findings (NB the results of a flawed trial are invalid and the question of its external validity becomes irrelevant) Age, sex, area, severity of disease, comorbid conditions

19 Overall evidence General interpretation of the results in context of current evidence Kvalitetsgradering av evidens 1) Systematisk analys av randomiserade kontrollerade studier med homogenicitet a) Minst en stor randomiserad studie b) Allt eller intet uppfylls n uppfylls när r alla patienter dog innan behandling fanns men några n överlever med behandling, eller några överlevde utan behandling men med behandling överlever alla Kvalitetsgradering av evidens 2) Systematisk analys av kohortstudier studier med homogenicitet a) Individuella kohortstudier inkl. randomiserade kontrollerade studier med lågt bevisvärde b) Utfallsstudier ( Outcomes( Research )

20 Kvalitetsgradering av evidens 3) Fall-kontrollstudier a) Systematisk analys av fall-kontrollstudier med homogenicitet b) Individuella fall-kontrollstudier Kvalitetsgradering av evidens 4) Fallserier med fall- kontrollstudier och kohortstudier med låg l g kvalitet Kvalitetsgradering av evidens 5) Expertsynpunkter utan kritiska analyser eller baserade på fysiologi etc.

21 Faror med subgruppsanalys! exempel påp missvisande fynd ASA förebygger f inte nya stroke hos kvinnor Blodtrycksbehandling ger inte skyddseffekt hos kvinnor Tamoxifen är r ineffektivt mot bröstcancer hos kvinnor under 50 års ålder ASA efter akut hjärtinfarkt gav bättre b överlevnad utom för f r dem födda f i Vågens V och Tvillingarnas tecken! Vårdprogram Nationella riktlinjer (SoS) Rekommendationer- Nationella, regionala och lokala vårdprogramv Vi har mycket bra riktlinjer i vården v i Sverige Problemet är r att de inte används nds (Bo Lindblom, SoS)

22 Vi har mycket bra riktlinjer i vården v i Sverige Ju mer avancerad behandling, desto fler beslutsled- och desto större risk att något n går g fel. Om personalen gör g r rätt r i 90% Två beslutsled 81% får f r rätt r behandling Fem beslutsled bara 60% får f rätt behandling The STARD Initiative The Standards for Reporting of Diagnostic Accuracy Clincal Chemistry 2003;49(1):1-6 6 och 7-18

23 SBU Statens beredning för f r medicinsk utvärdering Blodpropp- förebyggande, diagnostik och behandling av venös s tromboembolism 2002 Rapport 158

24 Kriterier påp god vetenskaplig metodik i systematisk översikt 1. Inriktad påp fokuserad fråga 2. Metoden för f r litteratursökning väl v beskriven 3. Kriterier för f r inklusion och exklusion av studier 4. Studiernas metodik kvalitetsbedömd 5. Reproducerbar granskning och bedömning av orginalstudier

25 1. Inriktad påp fokuserad fråga 2. Metoden för f r litteratursökning väl v beskriven 3. Kriterier för f r inklusion och exklusion av studier 4. Studiernas metodik kvalitetsbedömd 5. Reproducerbar granskning och bedömning av orginalstudier 6. Framtida forskningsbehov utpekade 7. Motstridiga resultat utredda och tolkade 8. Kvantitativ syntes utförd där d r sås är möjligt (metaanalys) 9. Viktiga patienrelaterade effektmått tt studerade (surrogatmått!) tt!) 10. Fyndens generaliserbarhet diskuterad Postoperativ trombos Flebografiskt påvisad p DVT (asymptomatisk trombos, 30% Symptomatisk trombos, verifierad med flebografi, 3% Mortalitet i LE, 0,2%?

26 Studiers bevisvärde Högt- Tillräckligt stor studie, väl v genomförd och analyserad. Om möjligt m randomiserad. Uppfyller väl v l påp förhand uppställda kriterier. Studiers bevisvärde Medelhögt (om behandling) Stora studier med kontroller från n andra områden, matchade grupper eller liknande. Uppfyller delvis påp förhand uppställda kriterier. Studiers bevisvärde Lågt. Skall ej ligga som enad grund för f slutsatser, t.ex. studier med selekterade kontroller (retrospektiv jämfj mförelse mellan patientgrupper som fått f olika behandling), stora bortfall eller andra osäkerheter. Uppfyller dåligt d påp förhand uppställda kriterier.

27 Gradering av rekommendationer A. Baseras påp evidensgrad 1a,b eller c B. Baseras påp evidensgrad 2a,b och c samt 3a och b C. Baseras påp evidensgrad 4 D. Baseras påp evidensgrad 5 Prospektiva managementstudier med exklusion av DVT vid negativt resultat 2 studier med 160 resp. 133 polikliniska patienter och misstänkt förstagf rstagångs DVT- 3 mån m n uppföljning 1,2% respektive 0,8% fick konfirmerad VTE under uppföljningstiden. Prospektiva managementstudier med exklusion av DVT vid negativt resultat med flebografi! 2 studier med 160 resp. 133 polikliniska patienter och misstänkt förstagf rstagångs DVT- 3 mån m n uppföljning 1,2% respektive 0,8% fick konfimerad VTE under uppföljningstiden.

28 The End

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Granskningsmall och dataextraktion för diagnostiska studier Venös tromboembolism SBU Första författare:... Titel...... Tidskrift... Årtal...

Läs mer

Evidens-Baserad Medicin

Evidens-Baserad Medicin Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra

Läs mer

GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology

GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology 1 GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology 2 Jerry Morris epidemiologi = täljare nämnare In: Uses of Epidemiology 1957

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Bilaga 5 till rapport 1 (5) Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Evidensbasera Evidensbaser d medicin a 2009-04-03 Tomas Lindahl Klinisk ke Klinisk k mi Labora Labor toriemedicinskt centrum

Evidensbasera Evidensbaser d medicin a 2009-04-03 Tomas Lindahl Klinisk ke Klinisk k mi Labora Labor toriemedicinskt centrum Evidensbaserad medicin 2009-04-03 Tomas Lindahl Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Disposition iti föreläsning Typer av studier Lite grundläggande begrepp och termer Evidensbaserad medicin EBM

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

QUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study

QUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study Bilaga 4 till rapport Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) som stöd för diagnostik och bedömning av svårighetsgrad av depression en systematisk litteraturöversikt, rapport 276 (2018) 1 (6) Bilaga 4 Granskningsmallar

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga till rapport 1 (10) Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Design av kliniska studier Johan Sundström

Design av kliniska studier Johan Sundström Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Checklistor och mallar

Checklistor och mallar Bilaga 2 Checklistor och mallar Granskningsmall för Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom Study identification author,reference nb Review question no: Checklist completed by: nb 1 Was the spectrum

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg Evidensbaserad medicin Daniel Sjöberg Artiklar registrerade på Medline varje år Cochrane-sammanställningar (kumulativt) 800 000 5000 1995 2014 Att vara en informationsmästare Är det viktigt för min patient?

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

OmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat

OmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat 1(11) OmniStat-OmniRisk Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat OCH 2. jämföra risker/händelser/komplikationer mellan grupper

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Kan observationsstudier baserade på kvalitetsregister användas för att jämföra olika behandlingar? Johan Askling

Kan observationsstudier baserade på kvalitetsregister användas för att jämföra olika behandlingar? Johan Askling Kan observationsstudier baserade på kvalitetsregister användas för att jämföra olika behandlingar? Johan Askling Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för klinisk Epidemiologi, Karolinska

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering. Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Evidens Evidensbaserad praktik

Evidens Evidensbaserad praktik Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Evidens Evidensbaserad praktik Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Vad är evidens? Något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Influensavaccinets skyddseffekt och effektivitet

Influensavaccinets skyddseffekt och effektivitet Influensavaccinets skyddseffekt och effektivitet Åke Örtqvist, Smittskydd Stockholm Influensadagen 170929 Efficacy vs. effectiveness Efficacy uppmätt skyddseffekt i en randomiserad kontrollerad studie

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kommentarer: Allt är inte guld som glimmar. Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna?

Kommentarer: Allt är inte guld som glimmar. Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna? Allt är inte guld som glimmar Kritisk granskning av kliniska studier Februari 2013 BFU 1 BFU 2 Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna? BFU 3 BFU 4 Undvika bias Bästa sättet få jämföra grupper

Läs mer

Låt dig inte luras av statistik

Låt dig inte luras av statistik Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer

Läs mer

Sjukdomslära Definitioner och begrepp

Sjukdomslära Definitioner och begrepp Sjukdomslära Definitioner och begrepp Olle Söder Professor och överläkare i pediatrik Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus 171 76 Stockholm olle.soder@ki.se Vad är hälsa?

Läs mer