Disposition förelf. Evidensbaserad medicin. Evidensbaserad medicin
|
|
- Joakim Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Evidensbaserad medicin Tomas Lindahl Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Disposition förelf reläsning Typer av studier Lite grundläggande ggande begrepp och termer Evidensbaserad medicin EBM och kliniska studier exempel Riktlinjer för f r studier av diagnostik och behandling Riktlinjer för f r diagnostik och behandling Typer av studier Randomiserade, kontrollerade studier Kohortstudier/ Observationsstudier Fall-kontroll studier Kvalitativa studier
2 Randomiserade studier Prospektiva, randomiserade studier är r lämpliga l för f r utvärdering av t.ex. effekter av läkemedelsbehandling Randomiserade studier Randomiserade studier är r inte anpassade för f r att besvara frågest geställningar om ovanliga biverkningar, bästa b diagnosmetod, sjukdomars förekomst, prognos eller riskfaktorer Kvalitativa studier Kvalitativa studier måste m användas ndas för f att ta reda påp t.ex. Hur patienterna uppfattar sin sjukdom eller behandling, Hur Hur de tolkar olika budskap om från vårdgivare Hur Hur de fattar beslut om sin hälsah
3 Fall-kontroll studier Jämför r patienter med Kontrollgrupp kritiskt hur den väljs v ut Vanligt att effekter/risker blir större än n i prospektiva, randomiserade studier Kohortstudier/Observationsstudier Det är r ofta försf rsökspersonen själv som väljer v exponering inte försf rsöksledaren Gör r det möjligt m att studera farliga exponeringar (tex rökning) r Man kan följa f väldigt v många m individer under lång tid stora registerstudier Flera utfall kan studeras Sällsynta utfall kan fångasf ngas- mindre risk för f r bias för r oväntade utfall, t.ex. biverkingar Att tänka t på p Confounding = förekomst av störfaktorer Störfaktorer är oberoende riskfaktorer för utfallet (andra än den man vill studera) och är ojämnt fördelade mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp
4 Att tänka t på p Confounding = förekomst av störfaktorer Störfaktorer är oberoende riskfaktorer för utfallet (andra än den man vill studera) och är ojämnt fördelade mellan interventionsgrupp och jämförelsegrupp Matchning, regressionsanalys och stratifiering är vanliga verktyg för att minska confounding Kohortstudier/Observationsstudier/ Fall-kontrollstudier se upp med Små studier Historiska kontroller Utvärdering av behandlingsinsatser Om försf rsöksledaren själv gjort uppföljningen Om utfallsmått tt är r självrapporterade besvär Dålig/ingen kontroll av störfaktorer (confounders) NB! socioekonomiska faktorer Begränsningar med p-värden för r att visa skillnad ( i t.ex. medelvärden) mot noll-hypotes Säger inget om skillnaden storlek mellan behandling och kontroll - Är r den av praktisk betydelse?
5 Relativ risk/behandlingseffekt och konfidensintervall Syfte- att ange imprecisionen i studiens resultat som skattning av värden v för f populationen I regel anges 95%-konfidensintervall Calculator for confidence intervals htm Addition of clopidogrel to aspirin in patients with acute myocardial infarction : randomised placebo-controlled controlled trial
6
7 Behandling- hur många m måste m behandlas för f r att en patients sjukdom ska fåf önskad utgång? NNT- numbers needed to treat NNH numbers needed to harm Exempel clopidogrel och hjärtinfarkt Risk med enbart ASA 10,1% Risk med ASA+ clopidogrel 9,2% NNT = 111 Exempel clopidogrel och hjärtinfarkt Risk med enbart ASA 10,1% Risk med ASA+ clopidogrel 9,2% NNT = 111 Men.. Konfidensintervallet för f r 9% relativ riskreduktion är r 3-13% 3 13%- I sämsta s fall alltså NNT 330!
8 Analysresultat Negativt Positivt Sjukdom Finns (=sjuk) Saknas (= frisk) Falskt negativt A Sant negativt C Sant positivt B Falskt positivt D A+C B+D N A+B C+D Sensitivitet = antal med sjukdom och positivt resultat/ totalantal med sjukdom Specificitet = antal utan sjukdom med negativt resultat/ totalantal utan sjukdom = B/A+B = C/C+D Prediktionsvärden rden (beror av sjukdomens prevalens, endast på gruppnivå) Positivt = Hur stor del av alla positiva test är r sant positiva? Negativt= Hur stor del av alla negativa resultat är r sanna? Likelyhood ratio (LR) numeriskt uttryck för f r värdet v av viss diagnosmetod Positivt utfalll = Sensitivitet/(1-specificitet) specificitet) Ju mer LR+ överstiger 1 desto större sannolikhet för f r att testutfallet verkligen indikerar sjukdom
9 Likelyhood ratio (LR) numeriskt uttryck för f r värdet v av viss diagnosmetod Negativt utfall = 1-sensitiviteten/specificiteten Ju mer LR- understiger 1 desto större sannolikhet för f r att testutfallet utesluter sjukdom All VTE n=169 (516) Distal DVT n=83 Proximal DVT och/eller LE n=85 Sensitivitet Specificitet NPV Sensitivitet NPV Sensitivitet NPV 79% (73-85%) 62% (57-67%) 86% 65% (82-90%) (55-75%) 88% (85-92%) 93% 88-98% 98% (96-100%) Clinical Model for PE Clinical Parameter Score Clinical signs and symptoms of DVT +3 Heart rate higher than 100/min +1.5 Hemoptysis +1 Active cancer +1 Bedridden (>3( 3 days) or major surgery (4 weeks) +1.5 Previous objectively diagnosed DVT or PE +1.5 PE is the most likely diagnosis +3 SCORE: Low PTP <2; Moderate PTP 2 6; 2 High PTP >6 Wells. Thromb Haemost
10 Prospektiva managementstudier med D-dimer D för f r exklusion av LE Evidensbaserad medicin (EBM) Vad Vad är r EBM? Hur Hur utövas EBM? Riktlinjer- svårigheter The The CONSORT Statement The The STARD initiative Exempel Exempel ur verkligheten Evidensbaserad medicin Läkartidningen serie om evidensbaserad medicin Speciellt M Eliasson. Evidensbaserad medicin begins at home Läkartidningen 2000:36;3860-5
11 Evidensbaserad medicin Varje åtgärd í sjukvården skall vara baserad påp bästa möjliga m kunskap Evidensbaserad medicin Evidens ger vården v en säkrare grund- varken mer eller mindre Evidensbaserad medicin Det finns de facto två metoder: Vetenskap och tyckande, den förra f föder f kunskap, den senare okunskap Hippokrates
12 Evidensbaserad medicin 1. Flera randomiserade studier 2. Annan evidens i vetenskapliga litteraturen 3. I värsta v fall basera påp en gemensam uppfattning om vad som är r bästb Informationen ska vara aktuell Läroböcker, uppslagsverk ofta helt eller delvis föråldrade f och felaktiga Rester av anteckningar från n den egna grundutbildningen sällan s relevanta EBM tar sin utgångspunkt i kliniska och patientrelaterade frågest geställningar - inte i forskarnas!
13 Så utövas EBM Omvandla informationsbehov till frågor som kan besvaras De fyra stegen i den fokuserade kliniska frågest geställningen Effektmåtten tten - Varför r vill jag behandla? Vad hoppas jag uppnå med behandlingen? Vilken skada riskerar jag åsamka patienten?
14 Så utövas EBM Omvandla informationsbehov till frågor som kan besvaras Spåra den bästa b kunskapen med maximal effektivitet Utvärdera litteraturen kritiskt avseende validitet och klinisk nytta Omsätta resultaten i din egen kliniska praxis Exempel påp metoder med tvivelaktig eller dålig d effekt Luftrenare vid astma (studier har ej påvisat nytta) Vila vid akut ryggont (är( r skadligt) Tidig röntgen r vid akut ryggont utan annan misstänkt sjukdom eller trauma (ger ingen användbar ndbar information) Rutinmässig lungröntgen ntgen eller EKG före f planerad operation av friska CONSORT statement for reporting clinical trials Consolidated standards of reporting clinical trials
15 Ledande tidskrifter undersöktes Information om utvärderingen var blindad i endast 30% ( ) Endast 27% definierade primary end point (1985) Endast 43% som rapporterade ingen skillnad i resultat hade gjort powerberäkning (sample size calculation) Checklist of Items to Include When Reporting a Randomized Trial Title and abstract How patients were allocated to intervention (e.g. random allocation, randomized, or randomly assigned)
16 Introduction /Background Scientific background and explanation of rationale Methods Participants- egligable criteria, settings and locations where data were collected Intervention- precise details for intervention intended for each group and how and when they were actually administered Specific objectives and hypotheses Methods cont. Outcomes- primary and secondary. Any method used to enhance the quality of measurements (e.g. multiple observations, training of assesors) Sample size- how it was determined, any interim analyses, stopping rules Randomization and sequence generation (any restrictions- e.g. blocking, stratification)
17 Methods cont. Allocation concealment (How was the random allocation sequence was implemented) Implementation Blinding Statistical methods Results- Flow of participants through each stage
18 Flow of participants through each stage Recruitment period Baseline data Numbers analyzed (intention to treat?) Outcomes and estimated effect size and its imprecision Ancillary analysis (Adress multiplicity!) Adverse events Study hypotheses Sources of potential bias or imprecision Dangers associated with multiplicity of analyses and outcomes Results- Discussion- Interpretation Discussion- Generalizability External validity of the trial findings (NB the results of a flawed trial are invalid and the question of its external validity becomes irrelevant) Age, sex, area, severity of disease, comorbid conditions
19 Overall evidence General interpretation of the results in context of current evidence Kvalitetsgradering av evidens 1) Systematisk analys av randomiserade kontrollerade studier med homogenicitet a) Minst en stor randomiserad studie b) Allt eller intet uppfylls n uppfylls när r alla patienter dog innan behandling fanns men några n överlever med behandling, eller några överlevde utan behandling men med behandling överlever alla Kvalitetsgradering av evidens 2) Systematisk analys av kohortstudier studier med homogenicitet a) Individuella kohortstudier inkl. randomiserade kontrollerade studier med lågt bevisvärde b) Utfallsstudier ( Outcomes( Research )
20 Kvalitetsgradering av evidens 3) Fall-kontrollstudier a) Systematisk analys av fall-kontrollstudier med homogenicitet b) Individuella fall-kontrollstudier Kvalitetsgradering av evidens 4) Fallserier med fall- kontrollstudier och kohortstudier med låg l g kvalitet Kvalitetsgradering av evidens 5) Expertsynpunkter utan kritiska analyser eller baserade på fysiologi etc.
21 Faror med subgruppsanalys! exempel påp missvisande fynd ASA förebygger f inte nya stroke hos kvinnor Blodtrycksbehandling ger inte skyddseffekt hos kvinnor Tamoxifen är r ineffektivt mot bröstcancer hos kvinnor under 50 års ålder ASA efter akut hjärtinfarkt gav bättre b överlevnad utom för f r dem födda f i Vågens V och Tvillingarnas tecken! Vårdprogram Nationella riktlinjer (SoS) Rekommendationer- Nationella, regionala och lokala vårdprogramv Vi har mycket bra riktlinjer i vården v i Sverige Problemet är r att de inte används nds (Bo Lindblom, SoS)
22 Vi har mycket bra riktlinjer i vården v i Sverige Ju mer avancerad behandling, desto fler beslutsled- och desto större risk att något n går g fel. Om personalen gör g r rätt r i 90% Två beslutsled 81% får f r rätt r behandling Fem beslutsled bara 60% får f rätt behandling The STARD Initiative The Standards for Reporting of Diagnostic Accuracy Clincal Chemistry 2003;49(1):1-6 6 och 7-18
23 SBU Statens beredning för f r medicinsk utvärdering Blodpropp- förebyggande, diagnostik och behandling av venös s tromboembolism 2002 Rapport 158
24 Kriterier påp god vetenskaplig metodik i systematisk översikt 1. Inriktad påp fokuserad fråga 2. Metoden för f r litteratursökning väl v beskriven 3. Kriterier för f r inklusion och exklusion av studier 4. Studiernas metodik kvalitetsbedömd 5. Reproducerbar granskning och bedömning av orginalstudier
25 1. Inriktad påp fokuserad fråga 2. Metoden för f r litteratursökning väl v beskriven 3. Kriterier för f r inklusion och exklusion av studier 4. Studiernas metodik kvalitetsbedömd 5. Reproducerbar granskning och bedömning av orginalstudier 6. Framtida forskningsbehov utpekade 7. Motstridiga resultat utredda och tolkade 8. Kvantitativ syntes utförd där d r sås är möjligt (metaanalys) 9. Viktiga patienrelaterade effektmått tt studerade (surrogatmått!) tt!) 10. Fyndens generaliserbarhet diskuterad Postoperativ trombos Flebografiskt påvisad p DVT (asymptomatisk trombos, 30% Symptomatisk trombos, verifierad med flebografi, 3% Mortalitet i LE, 0,2%?
26 Studiers bevisvärde Högt- Tillräckligt stor studie, väl v genomförd och analyserad. Om möjligt m randomiserad. Uppfyller väl v l påp förhand uppställda kriterier. Studiers bevisvärde Medelhögt (om behandling) Stora studier med kontroller från n andra områden, matchade grupper eller liknande. Uppfyller delvis påp förhand uppställda kriterier. Studiers bevisvärde Lågt. Skall ej ligga som enad grund för f slutsatser, t.ex. studier med selekterade kontroller (retrospektiv jämfj mförelse mellan patientgrupper som fått f olika behandling), stora bortfall eller andra osäkerheter. Uppfyller dåligt d påp förhand uppställda kriterier.
27 Gradering av rekommendationer A. Baseras påp evidensgrad 1a,b eller c B. Baseras påp evidensgrad 2a,b och c samt 3a och b C. Baseras påp evidensgrad 4 D. Baseras påp evidensgrad 5 Prospektiva managementstudier med exklusion av DVT vid negativt resultat 2 studier med 160 resp. 133 polikliniska patienter och misstänkt förstagf rstagångs DVT- 3 mån m n uppföljning 1,2% respektive 0,8% fick konfirmerad VTE under uppföljningstiden. Prospektiva managementstudier med exklusion av DVT vid negativt resultat med flebografi! 2 studier med 160 resp. 133 polikliniska patienter och misstänkt förstagf rstagångs DVT- 3 mån m n uppföljning 1,2% respektive 0,8% fick konfimerad VTE under uppföljningstiden.
28 The End
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merEvidensbaserad medicin (EBM)
Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin
Läs mer2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt
2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merAppendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion
Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Granskningsmall och dataextraktion för diagnostiska studier Venös tromboembolism SBU Första författare:... Titel...... Tidskrift... Årtal...
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs merGATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology
1 GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology 2 Jerry Morris epidemiologi = täljare nämnare In: Uses of Epidemiology 1957
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merVenös tromboembolism och D-dimer
Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merMedicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016
Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merEvidensbasera Evidensbaser d medicin a 2009-04-03 Tomas Lindahl Klinisk ke Klinisk k mi Labora Labor toriemedicinskt centrum
Evidensbaserad medicin 2009-04-03 Tomas Lindahl Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Disposition iti föreläsning Typer av studier Lite grundläggande begrepp och termer Evidensbaserad medicin EBM
Läs merGradering av evidensstyrka ABCD
Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och
Läs merBilaga 2 Granskningsmallar
Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium
Läs merUTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts
UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merQUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study
Bilaga 4 till rapport Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) som stöd för diagnostik och bedömning av svårighetsgrad av depression en systematisk litteraturöversikt, rapport 276 (2018) 1 (6) Bilaga 4 Granskningsmallar
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merFrån ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merPublikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik
Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta
Läs merVad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Läs merChecklistor och mallar
Bilaga 2 Checklistor och mallar Granskningsmall för Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom Study identification author,reference nb Review question no: Checklist completed by: nb 1 Was the spectrum
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merEvidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg
Evidensbaserad medicin Daniel Sjöberg Artiklar registrerade på Medline varje år Cochrane-sammanställningar (kumulativt) 800 000 5000 1995 2014 Att vara en informationsmästare Är det viktigt för min patient?
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merOmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat
1(11) OmniStat-OmniRisk Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat OCH 2. jämföra risker/händelser/komplikationer mellan grupper
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merEpidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning
Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,
Läs mer2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen
2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merRadiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merKan observationsstudier baserade på kvalitetsregister användas för att jämföra olika behandlingar? Johan Askling
Kan observationsstudier baserade på kvalitetsregister användas för att jämföra olika behandlingar? Johan Askling Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för klinisk Epidemiologi, Karolinska
Läs merSBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Läs merBilaga till rapport 1 (7)
Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merPropensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014
Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merOM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?
OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merMorten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort
Läs merEpidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merStatistisk styrka Dimensioneringsberäkningar
Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merEvidens Evidensbaserad praktik
Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Evidens Evidensbaserad praktik Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Vad är evidens? Något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl
Läs merSyrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt
Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merBilaga 2. Granskningsmallar
Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merInfluensavaccinets skyddseffekt och effektivitet
Influensavaccinets skyddseffekt och effektivitet Åke Örtqvist, Smittskydd Stockholm Influensadagen 170929 Efficacy vs. effectiveness Efficacy uppmätt skyddseffekt i en randomiserad kontrollerad studie
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKommentarer: Allt är inte guld som glimmar. Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna?
Allt är inte guld som glimmar Kritisk granskning av kliniska studier Februari 2013 BFU 1 BFU 2 Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna? BFU 3 BFU 4 Undvika bias Bästa sättet få jämföra grupper
Läs merLåt dig inte luras av statistik
Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merÅldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer
Läs merSjukdomslära Definitioner och begrepp
Sjukdomslära Definitioner och begrepp Olle Söder Professor och överläkare i pediatrik Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus 171 76 Stockholm olle.soder@ki.se Vad är hälsa?
Läs mer