LUNDS LJUS. Belysningsprogram för Lunds kommun. Ljus för trygghet - Ljus för säkerhet Ljus för vägledning - Ljus för att försköna

Transkript

1 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Ljus för trygghet - Ljus för säkerhet Ljus för vägledning - Ljus för att försköna Stadens ljusmiljöer Principskisser för ljussättning av olika gatumiljöer Generella riktlinjer för belysning av Lunds kommun 1

2 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Den allmänna belysnings historia... 3 Människans visuella uppfattning av ljus... 4 Mål för belysning... 4 Stadens ljusmiljöer... 8 Principskisser för ljssättning av olika gatumiljöer Effektbelysning Genomförande/tillämpning Ekonomi, miljöaspekter, drift och underhåll Generella riktlinjer för belysning av Lunds kommun Arbetsgång Befintliga förhållanden Belysningstekniska begrepp Underlag för programarbetet: Värna och vinna staden, fördjupning av översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige PÄ 34/2000 Följande har deltagit i programarbetet: styrgrupp: Bengt Aronsson, ordförande Håkan Lockby Lars Jacobsson Stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Gatuchef, Tekniska förvaltningen. Stadsträdgårdsmästare, Tekniska förvaltningen arbetsgrupp: Luis Sanchez, projektledare Stadsbyggnadskontoret Lars Lundin Tekniska förvaltningen Svante Törnvall Tekniska förvaltningen Staffan Åkerlund (konsult) Kraftringen Service AB dessutom i första delen av programarbetet: Lisa Östman Stadsbyggnadskontoret Susanna Sonesson Tekniska förvaltningen Kristina Nilsson Stadsbyggnadskontoret Ljuskällors egenskaper Lathund Källförteckning produktion: Stadsbyggnadskontoret layout: Luis Sanchez och Annika André illustrationer: Luis Sanchez foto: Kasper Dudzik LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun har antagits av tekniska nämnden i Lunds kommun

3 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Inledning Lunds ljus är ett program för belysning som Lunds kommun tagit fram för att ge vägledning vid ljussättning av såväl befintliga som nya miljöer. Utgångspunkten och bakgrunden till programmet återfinns i arbetet med Värna och vinna staden - fördjupning av översiktsplanen för staden Lund. I det arbetet lades de grundläggande tankegångarna fast och belysningsprogrammet är en utveckling av detta arbete. Belysnings-program för Lunds kommun, Lunds ljus bör tolkas som en del av genomförandet av Värna och vinna staden. Programmet tar fasta på några grundläggande förutsättningar för ljussättningen vilka ger riktlinjer för utformningen av belysning i kommunen. Programmet ger förslag till hur vi vill belysa det offentliga rummet. Tidigare speglade ljussättningen en mycket funktionell, rationell syn på ljus, med tyngdpunkt på belysningen av vägen som ett enskilt objekt. Målet med Lunds ljus är mer nyanserat och mångfacetterat. Belysningen är till för att göra staden och tätorten trafiksäker, öka känslan av trygghet och underlätta orienteringen, men den kan också användas för att lyfta fram enskilda platser, byggnader och konstverk samt för att försköna och skapa en behaglig stämning under kvällen och natten. Lunds ljus är ett program som först och främst strävar efter en god belysning för oskyddade trafikanter och en tillräcklig belysning för biltrafiken. Dessutom ges rekommendationer för belysning av stadens entréer, torg och parker. Effektbelysning behandlas som en speciell punkt i programmet. Denna belysningsmetod gör stadens/tätortens viktigaste platser eller byggnader mera läsbara under natten och på det sättet kan de bland annat bidra till en bättre orientering. Syftet med Lunds ljus är att bidra till att skapa en samsyn kring ljussättning i Lunds kommun. De mål och rekommendationer som beskrivs i dokumentet blir ett av de underlag som används för den fysiska planeringen och belysningsprojekteringen. Det är viktigt att poängtera att detta program ska förändras med tiden. I takt med ny kunskap, nya produkter och ny teknik kommer fram, måste programmet och de tekniska direktiven revideras. Den allmänna belysningens historia Behovet av ljus i staden är gammalt och har lösts på olika sätt under olika tider. Först användes bloss, lysstickor och lyktor. Enligt en kunglig förordning av 1749 ålades husägarna att hålla lyktor på sina hus. Kronan och staden ansvarade för sina fastigheter i egenskap av enskilda fastighetsägare. Staden svarade även, på stadskassans bekostnad, för belysningen på öppna platser, på broar och i hamnar. År 1812 beslutade Lunds magistrat och Universitet gemensamt att införa offentlig gatubelysning i staden. Den första gatubelysningen kom därefter att iordningställas De stråk i staden som först kom att få gatubelysning var gatusträckningen mellan Södertull och Norrtull, stråket från Östertull till Stora Södergatan, samt en del andra gator som Stora Gråbrödersgatan, Lilla Fiskaregatan, Paradisgatan och Sandgatan. Privata husägare gavs också möjlighet att skaffa gatubelysning, vilka då befriades från att bidra till bekostnaden av den offentliga gatubelysningen, stadens andra invånare fick erlägga en särskild lyktskatt. Stadens offentliga byggnader såsom Rådhus, Domkyrka och större universitetsbyggnader försågs även de med ljus. Offentligt gatuljus skulle vara tänt från mörkrets inbrott till klockan 11 mellan 1:e oktober och 1:e april såvida det inte var klart månsken. Skötseln av gatulamporna var lagd på privat entreprenad. Den vanligaste förekommande ljuskällan i gatubelysningen kom från oljelampor som brann på valtran. År 1863 inrättade Lunds stad ett gasverk som bland annat skulle leverera gas till gatubelysning. De första gasdrivna gatlyktorna kom i användning samma år. Gaslyktorna kom därefter att tjäna som huvudbelysning i de viktigare gaturummen, tills början på 1900-talet då elektriskt ljus kom att ersätta gasljuset. År 1881började man experimentera med elektrisk belysning (bågljuslampor). Elektricitetens genombrott i gatubelysningen kom med metalltrådslampan. År 1926 passerade användningen av den elektriska belysningen gasbelysningen på gatorna. År 1932 introducerades lampor med lågtrycksnatrium, 1935 kvicksilverlampan och 1968 högtrycksna- Lunds rådhus, Stortorget 3

4 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun triumlampan. Av ljuskällorna i Lunds kommun är ca 60 procent högtrycks-natriumslampor (år 2007). Ljussättningen har av tradition avgjorts av trafikens intensitet och en önskan om trafiksäkra miljöer. Samtidigt har kravet på låga driftskostnader i hög grad påverkat valet av armaturer och ljuskällor. De viktigaste kraven på belysningen har varit att den ska ge god orienterbarhet på vägen och i den närmaste omgivningen, att tydliggöra vägdragningen, samt att belysa eventuella konfliktpunkter. Som konsekvens av detta har belysning av körbanan prioriterats framför belysning av trottoar och cykelbana. Idag är ljussättning av såväl det halvprivata som det offentliga rummet ett viktigt inslag i stadsmiljön men annan ljussättning har tillkommit. Reklamskyltar och effektbelysning på fasader kan dock ge ett överflöd av ljus. Den framtida ljussättningen bör ta hänsyn till detta och se till helhetsmiljön och till vilken ljusbild som skapas. Nedan: Västergatan, Lund I mitten: Lundalänken Till höger: Storhållplatsen vid Universitetssjukhuset Människans visuella uppfattning av ljus När man talar om ljusnivån på en plats menar man hur ljus eller hur mörk en plats är. Detta är ett mätbart värde. Det uppmätta värdet är dock underordnat den egentliga upplevelsen av ljuset på platsen, eftersom belysning uppfattas i relation till sin omgivning. Har hela området en mildare ljusnivå vänjer sig ögat vid detta ljus och man ser i princip lika bra som om allting var starkare belyst. Människans seende kan delas upp i detaljseende och omgivningsseende. Med detaljseende har vi en vidvinkelseende på endast två grader. Med snabba ögonrörelser fokuserar vi på objekt vi ser skarpt. Omgivningsseendet saknar skärpa men ger oss en förmåga till orientering och att snabbt uppfatta information i vår omgivning. En vuxen normalt seende person har en vidvinkelseende på runt 170 grader. Ett barn har inte samma vidvinkelseende som en vuxen förrän i tolvåldern, vilket innebär att de rent visuellt har svårare att uppfatta exempelvis olika trafiksituationer. Människans öga har en förmåga att anpassa sig till både ljus och mörker. Ögat adapterar gradvis till rådande situation. Synnedsättningen är märkbar när man kommer in i ett normalt belyst rum efter att ha varit ute i dagsljuset. Efter någon minut har ögat anpassat sig efter ljusförhållandet och man upplever att man ser lika bra i det mörkare rummet som ute i dagsljuset. Vid belysning av offentlig miljö är det viktigt att tänka på att dessa övergångar mellan ljus och mörker tar tid för ögat att anpassa sig till. Hos äldre personer går synsinnets anpassning till ljusförhållandena långsammare. Vid bländningsirritation tar det för dessa personer längre tid att återfå sitt normala seende. Mål för belysning Ljussättningen av staden bör vara medveten och följa vissa principer. Istället för den tidigare dimensioneringen efter gatornas trafikintensitet bör ljussättningen utgå från ett perspektiv som sätter den oskyddade trafikanten i centrum. För vägar och gator är den primära uppgiften för belysningen att förbättra möjligheten att färdas och vistas på ett säkert sätt under dygnets mörka timmar. Detta innebär att trygghet och säkerhet prioriteras 4

5 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS och att ljuset blir ett instrument för tydliggörande av stadens struktur. Belysningsanläggningen ska också vara en del av den helhetsmiljö som skapas. Utöver ljusets och anläggningens övriga egenskaper ska energiförbrukning och kostnader för investering och underhåll vägas in i ett långsiktigt hushållande med resurser. Ordet ljussättning bör användas som ett samlande begrepp där alla aspekter omfattas. Varje ljussättningsuppgift ska lösas utifrån de specifika förutsättningar platsen ger och de förväntningar som finns. Det viktiga är inte att belysa starkt utan på vilket sätt platsen, miljön eller byggnaden är upplyst. Belysningen skall inte bara skapa säkerhet samt vara driftssäker och tålig. Den skall också vara vägledande, vacker och ge trygghet för människor. Det är viktigt att människor trivs i och känner sig stolta över sin stad. God ljussättning kan bidra till att det blir ett rikare uteliv och att turisterna stannar på genomresan. Belysning är ett relativt billigt sätt att marknadsföra en stad eller ort. God belysning är en bra investering! De fyra principerna för ljussättning: Ljus för trygghet Ljus för säkerhet Ljus för vägledning Ljus för att försköna Konfliktpunkter mellan gående, cyklister och biltrafik ska särskilt beaktas för att säkerhet och trygghet ska uppnås. God belysning är väldigt viktigt vid korsningspunkter och vid på- och avfarter för vägledning men i övrigt har dagens bilstrålkastare tillräckligt ljus i sig själva. Ljus behövs däremot för fotgängare och cyklister. Såväl ljus som mörker är kvaliteter i vår vardagsmiljö och är givetvis relativ beroende av varandra. Det är viktigt att skapa en differentierad ljusbild där vissa miljöer kan få vara mörkare och andra ljusare. Genom en differentiering av ljuset blir staden eller orten mer levande och spännande att visats i. Mängden artificiellt ljus ökar, framförallt i den rika delen av världen. Det blir allt svårare att finna platser som är fullständigt mörka i befolkade områden och det blir nästan omöjligt att uppleva stjärnhimmel, månljuseffekter m m. Begreppet ljusförorening har formulerats som en beskrivning av de onödiga spilljus som framförallt finns i stora städer. Sent på kvällen minskar antalet bilister, cyklister och gående. Därmed minskar behovet av belysning i vissa områden såsom industri- småindustri- och affärsområden. Då kan belysnin-gen dämpas, så kallad dimning, vilket medför en energibesparing. Däremot måste parker, platser och cykelvägar få speciell behandling och kontinuerlig belysning på kvällen och natten. Dessa platser upplevs som otrygga och där kan människor känna oro och rädsla för vad som döljer sig i mörkret. Innan en dämpning av belysning utförs måste konsekvenserna kartläggas, dels ur trafiksäkerhetssynpunkt och dels ur trygghetssynpunkt. Ljus för trygghet Människor vill gärna vara där andra människor är. Att se andra och själv vara en del av folklivet är ett av människans grundläggande behov och det inger trygghet. Med trygghet menas här en känsla av att vara säker. Belysningen kan inte ge någon garanti för att överfall, rån eller liknande inte sker. Däremot kan en rätt utformad ljussättning bidra till att vi upplever en större trygghet. Den offentliga miljön ska vara så säker och trygg att alla kan vistas utomhus, om de vill även efter mörkrets inbrott. I vissa miljöer bör åtgärder vidtas för att samspelet mellan vegetation och belysning ska bli en spännande upplevelse för dem som vistas där. Exempel på sådana miljöer är parker, gång- och cykelvägar med högt buskage nära inpå och gatumiljöer som kan upplevas som otrygga. Det gäller även terminaler och hållplatser, parkeringsanläggningar samt gång- och cykeltunnlar som många människor uppfattar som otrygga. En väl studerad och utformad ljussättning kan bidra till att trygghetskänslan ökar. Sankt Månsgatan, Lund 5

6 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Belysning på parkeringsplatser ska utformas så att parkering underlättas och att platsen känns trygg. Hänsyn ska tas till hur man kör på parkeringen och hur man går till fots. Vid belysningsgestaltning av parkeringsplatser är det viktigt att ta hänsyn till omgivningen. På vissa platser kan belysning av omkringliggande fasader eller träd göra att parkeringsplatsen blir mer överblickbar. Utmed Stadsparken, längs Gyllenkroks Allé, Lund Ljus för säkerhet Östra Mårtensgatan, Lund Lunds kommun har i sitt trafiksäkerhetsprogram antagit Nollvisionen och det trafiksäkra samhället som Riksdagen antog år 1997, vilket innebär att man inte accepterar att personer dödas eller skadas i trafiken så att de inte kan rehabiliteras. Begreppet trafiksäkerhet står för en strävan att förhindra olyckor. I våra städer och tätorter är det framförallt gående och cyklister som drabbas hårdast av dagens trafikmiljö. Olycksrisken är en och en halv till två gånger högre för fordonstrafikanter i mörker än i dagsljus, fem gånger högre för cyklister och tio gånger högre för fotgängare. Det är alltså främst gående och cyklister som får en mycket säkrare miljö om belysningen är bra. Mycket talar för att väg- och gatubelysning minskar antalet mörkerolyckor. För korsningar beräknar man att belysning minskar mörkerolyckorna med procent. Bilister, cyklister och fotgängare har olika rytm och därmed vitt skilda behov av information, vägledning och ljus. Ur fotgängarens perspektiv är det viktigast att synas och att själv kunna överskåda sin omgivning. Som gående rör man sig långsamt och skapar sig en bild av miljön genom associationer och en mängd olika sinnesintryck. Bilistens krav på belysningen är först och främst att körbanan är belyst så att människor som korsar körbanan syns och ojämnheter framträder. För biltrafikanter är det snabba reaktioner som gäller. I hög fart hinner hjärnan inte uppfatta finstämda variationer. I stället är tydlighet viktigt. Det är mycket viktigt att korsningar är försedda med mer ljus för att rikta uppmärksamhet mot mötet mellan olika trafikanter, särskilt då olika trafikslag möts. Belysning av omgivningen runt om korsningen är dock lika viktigt. Bilisten uppmärksammas då på vad som händer i korsningen. I bostadsområden bör belysningen i första hand utformas efter fotgängarnas behov. Gående skall lätt kunna orientera sig, upptäcka hinder och identifiera mötande. Ljuskällorna bör ha förhållandevis låg belysningsstyrka. 6

7 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Ljus för vägledning Människans rumsuppfattning beror av kontrasten mellan ljus och mörker. Ljusfördelning är ett mått på hur ljusare respektive mörkare partier fördelas i rummet. Ljusfördelningen bör vara varierad så att den väcker ett intresse hos betraktaren. Föremål som belyses, syns på avstånd och gör att orienteringen blir bättre. Hur man upplever ett rum nattetid påverkas av belysningen. Med belysningens hjälp kan man få volymer, avstånd och proportioner att framträda på ett sådant sätt att rummet blir lätt att orientera sig i. Ljuset ska visa vägen, ge orientering och en indirekt kunskap om staden genom att framhäva den struktur och hierarki som kännetecknar gatunätet. Ljuset kan genom en medveten gestaltning bidra till att den kartbild av staden som invånaren och besökaren bildar sig när man förflyttar sig blir tydlig och upplevelserik. Ljussättningen ska bidra till att man kan orientera sig och vistas utomhus även på kvällen och natten. En god belysning har stor betydelse för synskadade och hörselskadade personer. Vid viktiga målpunkter, som till exempel gångpassager, hållplatser och parkeringsanläggningar, är det extra viktigt. Belysningsstolpar måste placeras så att de inte utgör en olycksfallsrisk för synskadade. Genom en studerad ljussättning kan man skapa rum och riktningar samt spela med ljus och mörker. Olika gator med olika karaktär kan särskiljas genom sättet de blir belysta på. Ett sätt att skapa tydliga samband och underlätta orienteringen är att låta ljuset understryka viktiga orienteringspunkter som stråk, knutpunkter, områden, landmärken och gränser. Viktiga knutpunkter och öppna platser, såsom torg och större gatukorsningar, bör markeras för att därigenom kunna fungera som geografiska riktmärken. Ett landmärke kan vara en utmärkande landskapsformation, ett konstverk eller en byggnad. Eftersom sådana objekt ofta ger karaktär åt orten och fungerar som riktmärken, är det viktigt att framhäva dem med hjälp av belysning. Ljuset bör inte vara spektakulärt i sig, utan accentuera och lyfta fram det som är intressant i objektet, t ex en speciell färg, form, arkitekttonisk stil eller ett unikt läge. Genom ljussättningen kan man knyta samman gator, parkvägar och trottoarer som tillsammans bildar viktiga stråk. På stråk som saknar omgivande bebyggelse kan rumskänslan i stället framhävas genom att inramande vegetation eller landskapsformationer belyses. Ljus för att försköna På dagen ger solljuset skuggor, kontraster och djupverkan som gör det lätt att uppfatta form, riktning och läge på gator och torg i tätorten. På kvällen och natten har det artificiella ljuset samma uppgift. Ljus och mörker kompletterar varandra, utan mörkret kan vi inte uppleva ljuset. Ljussättningen av Lunds domkyrka visar detta tydligt. Långskeppets söderfasad ligger i mörker medan tornen delvis är ljussatta. Ljussättningen ger en fantastisk möjlighet att kunna förändra en plats utan att göra stora ingrepp. Genom en bra belysning kan atmosfären förändras, så att en plats bli mera inbjudande att vistas på och dess karaktär av referenspunkt i stadsbilden förstärkas. Likaså kan konstverk, vattenytor, fontäner och vegetation ges speciell belysning. Belysningen ska göra stadsrummet överskådligt, vackert, stimulerande och behagligt att vistas i. Ljuset ger också ökade möjligheter att skapa, stödja och tydliggöra byggnaders arkitektoniska kvaliteter. Vackra fasader i stadsmiljön kan lyftas fram med fasadbelysning men detta skall göras med största respekt för byggnadens egenkaraktär och form. Det är lika viktigt att ta hänsyn till omgivningen. Utformningen av belysningsanläggningen bör anpassas till bebyggelsens och gatans karaktär. Om en enskild byggnad belyses starkt i en annars relativt mörk miljö försvinner omgivningen och därmed rumskänslan. Färgen och materialet på fasaden har stor bety- Östra Vallgatan, Lund 7

8 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun delse för hur mycket ljus som behövs. En ljus fasad är mindre ljuskrävande eftersom den reflekterar mycket av ljuset. En ljus betongstensyta reflekterar t ex ca 30 procent av ljuset. För att huset ska kännas välkomnande och öppet bör ljussättningen också markera entréerna. En gata i kvarter med äldre bebyggelse kan göras mer stämningsfull med en mjukare belysning. Man kan också göra passerande uppmärksamma på en fasads skönhet genom att sätta upp väggarmaturer på byggnaden. I väl fungerande miljöer kan belysningen bidra till hög komfort och välbefinnande. Den atmosfär som belysning frambringar kan endast uppfattas genom människans seende. Med ljus är det möjligt att framföra ett budskap: detta är en plats för vila eller detta är plats för rörelse. Vid ljussättning av olika miljöer är det viktigt att inte stanna vid val av armaturer och stolpar. Det centrala i ljussättning handlar i stället om själva ljuset, om upplevelsen av de ytor som belyses. Stadens ljusmiljöer Vägar, gator, gång- och cykelvägar/cykelbanor är miljöer som folk färdas igenom mot ett bestämt mål medan gågator, parker, torg, platser, trottoarer, gränder är miljöer i staden eller orten där man kan stanna upp för att umgås, roa sig, se och synas. Den här variationen av miljöer är det som gör staden eller tätorten intressant under dagen. Med en bra belysning kan man ta vara på de här olika miljöernas identitet, skapa atmosfär, underlätta orientering och tillgänglighet, bidra till ökad säkerhet och öka trygghetskänslan. De flesta gatorna i Lunds stadskärna, eller runt om den, samt äldre gator, vägar och platser i byar som, t ex Värpinge by, Östra torns by betraktas i Bevarings- Linnéplatsen, Lund 8

9 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS programmet för Lunds stadskärna och Lund utanför vallarna som kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull gatusträckning eller platsbildning. Stadens entréer är en sekvens av sträckor och punkter. Det innebär att entrén inte bara är sträckan innan man möter staden eller punkten när man passerar den första bebyggelsen utan en zon från landsbygd in till stadens kärna med korsningspunkter och varierande karaktär för sträckorna. Utformning av belysning och armaturer bör vara olika på de olika sträckorna. Innanför yttre ringen bör belysningen och armaturen ändra karaktär för att markera en ökad stadsmässighet. Torg är stadens vardagsrum där vi samlas för att delta i kulturevenemang, högtidligheter, torghandel, demonstrationer m m. Torgen var oftast de första större offentliga platserna som anlades i staden. De var i första hand en öppen marknadsplats men samtidigt en viktig samlings- och mötesplats. Det är en kvalitet för staden att torgen har olika karaktär och funktion. Med rätt vald belysningen bidrar man till att förstärka torgets stadsmässiga egenskaper. Belysningens placering, ljusets färg och dess återgivning påverkar upplevelsen av en plats, ett torg eller en park när det är mörkt. Placering och höjd på stolpar i relation till bebyggelse som omringar torget, val av armatur och ljuskälla är här av stor betydelse. Vid belysning av torg är det viktigt att se till hela torget och dess omgivning. Man skall i varje enskild gestaltning tänka över vilken funktion belysningen ska ha på den aktuella platsen. Vilka platser vill man att folk ska samlas på? Vilka platser ska fungera som passager? Vilka platser på torget känns trygga respektive otrygga? Parker är viktiga stadsbyggnadselement där bl a ljuset bygger upp de rum som vi uppfattar med våra sinnen, såväl dag som natt. En vackert belyst park lockar till sig fler besökare vilket ökar den sociala kontrollen i parken. Nattbelysning ger form åt ytor och volymer, beskriver avgränsningar, avstånd, rörelser och siluetter. För att en park ska upplevas överskådlig och trygg under dygnets mörka timmar måste belysningen samspela med växligheten. Ljussättning kan skapa unika platser som inte finns på dagen. Genom denna möjlighet kan speciella mötesplaster skapas som lockar till ett annat nyttjande på kvällstid. Detta gäller såväl i parkmiljöer som på torgplatser. Genom en dämpad belysning av utvalda träd och stammar kan man gestalta ett överblickbart rum där man ser om folk är i rörelse och få grepp om parkens storlek. Men belysning av växtlighet bör ske med omsorg så att färgerna blir så naturliga som möjligt. Gång- och cykelstråk. I den moderna stadsplaneringen separeras bil- och cykeltrafik för att öka trafiksäkerheten och skapa lugna och attraktiva gång- och cykelstråk. Belysningen har stor betydelse för säkerheten men lika viktig är kontakten med omgivningens bostadsbebyggelse och bilvägar för att den som går eller cyklar inte ska känna sig isolerad och utlämnad. I planeringen ska ett gång- och cykelvägnät eftersträvas som är användbart hela dygnet och hela året. Vid utformning av den fysiska miljön ska särskilt hänsyn tas till barns, funktionshindrade och äldres behov. Prioritet för gående och cyklister i signalkorsningar ska eftersträvas. God och kontinuerlig belysning ska eftersträvas på hela gång- och cykelvägnätet. Belysning ska vara jämn, den får inte blända och inte skymmas av utskjutande vegetation. Det är särskilt viktigt att god belysning finns vid målpunkter, t ex övergångsställen, gatukorsningar och busshållplatser. Stråk i parkmark upplevs av många som otrygga efter mörkrets inbrott. På gång- och cykelvägar genom parkmiljö bör belysningen anpassas efter de förutsättningar som den omgivande växligheten ger. För att kunna röra sig tryggt genom en park är det viktigt att ha överblick över området. Det räcker inte med att belysa stråket, utan omgivningsbelysning är lika viktigt för att man ska få en bättre överskådlighet och uppsikt. Man vill se en mötande persons ansikte. Gång- och cykeltunnlar samt viadukter bör belysas med ljuskällor som ger indirekt ljus, för att undvika bländning. Ofta ljussätts endast själva tunneln och omgivningen lämnas relativt mörk. I kontrast till tunnelns ljus upplevs miljön runtomkring som ännu mörkare. För att få en tryggare miljö, utan bländning, bör även omgivningen vid tunnelns öppningar ljussättas. Det är också viktigt att tunnelbelysningen placeras i rätt höjd och rätt riktning, så fotgängare och cyklister ser de mötandes ansikten. Vidare får belysningen inte vara för kraftig. Enligt LundaMaTsII, en strategisk plan för ett hållbart transportsystem i Lund 2030, antagen av Lunds kommunfullmäktige den 28 september 2006 ska gång- och cykeltrafiken prioriteras i Lunds trafikplanering. Detta preciseras i Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun antagen av tekniska nämnden de 5 december

10 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Principskisser för ljussättning av olika gatumiljöer I nedanstående principskisser beskrivs i bild ljusfördelning och ljusfärg samt stolpars höjd och placering i relation till gatans och bebyggelsens karaktär. Stolpar och armaturer som redovisas i bilderna ska tolkas som exempel. Andra armaturer som uppfyller de rekommendationer och riktlinjer som ges i belysningsprogrammet kan sättas upp. Infartsgata och huvudgata Infartsgator som i Värna och vinna staden benämns som Stadens entréer är en sekvens av sträckor och punkter som utgör mötet mellan staden eller byn och omgivande landskap. Det innebär att entrén inte bara är sträckan innan infartsgatan möter staden eller punkten när man passerar den första bebyggelsen, utan en zon från landsbygden in till stadens eller ortens centrum med varierande karaktär på korsningspunkter och sträckor. Östra Mårtensgatan, Lund 10

11 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Ljuskaraktären, stolpplaceringen, stolphöjden, m m bör vara anpassad till de olika sträckornas karaktär. Gator som i vissa fall utgör delar av mellanringen i Lund eller som ansluter sig till trafikleder benämns också som huvudgator. I byarna där landsvägen går genom orten benämns den i den tekniska klassificeringen som genomfartsgata. Vad gäller belysning behandlas dessa gator i belysningsprogrammet som likvärdiga. Lyktstolpar för gata: standard, varmförzinkade och rotlackerade med eller utan arm. Alternativ: målade standardstolpar i kulör lundagrön (RAL 6012). Eftergivliga stolpar kan sättas där det av säkerhetsskäl anses nödvändigt. Lyktstolpar för gång- och cykelbana: standard, varmförzinkade och rotlackerade. Alternativ: standard, målade i kulör lundagrön (RAL 6012). Armaturer för gata: ställbar optik och väl avbländade. Armaturer för gång- och cykelbanan: väl avbländade. Ljuskällor: gatan bör belysas med ljuskällor som ger ett gultonat ljus men längs gång- och cykelbanan bör ljuskaraktären höjas till ett varmvitt ljus. För rekommendationer om armaturer, ljuskällor, stolpar, ljusfärg, ljusåtergivning, m m, se lathund 1. 11

12 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Huvudgata Den del av infarts-/genomfartsgatan som är närmast stadens eller ortens centrum benämns i den trafiktekniska klassificeringen som huvudgata. I Lunds stad benämns även gator runt om stadskärnan som huvudgator. Ju närmare centrum desto större krav ställs på ljuskällans egenskaper vad gäller ljusfärg och färgåtergivning och på armaturers och stolpars utseende. Lyktstolpar för gata: Lundastolpen målad i kulör lundagrön (RAL 6012). Där byggnad ligger i fastighetsgränsen mot gatan rekommenderas vägghängd armatur. Lyktstolpar för gång- och cykelbana: koniska eller standard, målade i kulör lundagrön (RAL 6012). Armaturer för gata: ställbar optik, väl avbländade och gärna med ljussläpp genom armaturhus som framhäver armaturens form vid mörker. Armaturer för gång- och cykelbanan: väl avbländade. Ljuskällor för gata: Ljuskällan bör ge ett varmvitt/vitt ljus. Ljuskällor för gång- och cykelbanan: Ljuskällan bör ge ett varmvitt ljus För rekommendationer om armaturer, ljuskällor, stolpar, ljusfärg, ljusåtergivning, m m, se lathund 2. 12

13 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Uppsamlingsgata Uppsamlingsgatan och gång- och cykelbanorna längs den, bildar en samlad kommunikationsled för området och dess koppling till angränsande bebyggelse och resten av staden/orten. En bra belysning längs uppsamlingsgatan och vid sidan om dessa, bidrar till en ökad trafiksäkerhet och trygghetskänsla samt till en uppmuntran att promenera eller cykla längs stråket för att ta sig till arbetet, skolan eller centrum. Lyktstolpar för gator: standard, varmförzinkade och rotlackerade med eller utan arm. Lyktstolpar för gång- och cykelbana: standard, varmförzinkade och rotlackerade. Armaturer för gata: ställbar optik, väl avbländade och gärna med ljussläpp från armaturhuset som framhäver armaturens form vid mörker. Armaturer för gång- och cykelbanan: väl avbländade. Ljuskällor: gatan bör belysas med ljuskällor som ger ett gultonat ljus men längs gång- och cykelbana bör ljuskaraktären höjas till ett varmvitt ljus. För rekommendationer om armatur, ljuskällor, stolpar, ljusfärg, ljusåtergivning, m m, se lathund 3. 13

14 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Lokalgata Behovet av belysning i bostadsområden är viktigt för den upplevda tryggheten i området, främst för fotgängare och cyklister. En säkerhetsrisk i bostadsområden är att bilister ofta slappnar av när de kör nära hemmet och därmed kan brista i uppmärksamhet. I bostadsområden leker ofta barn vid gatan vilket förstärker vikten av god belysning. Att använda sig av lägre stolpar vid gatubelysning gör att bilister naturligt minskar hastigheten. Det ger även en trivsammare miljö för fotgängarna. Belysningen på lokala gator, speciellt vid korsningar, ska vara tillräcklig så att bilförare och cyklister och gående skall kunna se och synas bra. Lyktstolpar: standard, varmförzinkade och rotlackerade med böjd eller rak arm. Armaturer: ställbar optik, väl avbländade Ljuskällor: gatan bör belysas med ljuskällor med gultonat ljus som har högt ljusutbyte och lång livslängd. För rekommendationer om armaturer, ljuskällor, stolpar, ljusfärg, ljusåtergivning, m m se lathund 4. 14

15 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Lokalgata i centralt läge I miljöer med stort kulturhistoriskt värde är det viktigt att belysning och armaturer anpassas till bebyggelsens skala och karaktär. Fastighetsägarna kan bidra till att göra kvartersgatan vackrare och tryggare genom fasadbelysning och med belysta skyltar som komplement till gatubelysningen. Lyktstolpar: standard, varmförzinkade, med eller utan arm, målad i kulör lundagrön (RAL 6012). Där det är fysiskt möjligt bör vägghängda armaturer sättas upp. Armaturer: ställbar optik, väl avbländade och gärna med ljussläpp från armaturhuset som framhäver armaturens form vid mörker. Ljuskällor: gatan bör belysas med ljuskällor som ger ett varmvitt/vitt ljus. För rekommendationer om armatur, ljuskälla, stolpe, ljusfärg, ljusåtergivning, m m, se lathund 5. 15

16 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Gata i verksamhetsområde Verksamhetsområden kan ha olika karaktär från småindustri till storbutiksområde med stora parkeringsytor. Trafiken kan vara hög vid vissa tider, speciellt i storbutiksområden, och många gående och cyklister rör sig i dessa områden. Därför är belysning av korsningar av stor betydelse. Med hänsyn till att dessa områden besöks mest under dagtid bör belysningen kunna regleras under nattetid. Lyktstolpar för gata: standard, varmförzinkade och rotlackerade med eller utan arm. Lyktstolpar för gång- och cykelvägar: standard, varmförzinkade och rotlackerade. Armaturer för gata: ställbar optik, väl avbländade Armaturer för gång- och cykelbana: väl avbländade. Ljuskällor: som ger ett gultonat ljus. För rekommendationer om armaturer, ljuskällor, stolpar, ljusfärg, ljusåtergivning, m m se lathund 6. 16

17 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Gång och cykelstråk i park Gång- och cykelstråkens olika hierarkier (huvudstråk och sekundära stråk) tydliggörs genom belysning. Det är viktigt också att vissa ytor i parken tillåts vara obelysta. Parkens struktur, dess trädbestånd, eventuella konstverk eller skulpturer, vegetation, m m kan förhöjas genom effektbelysning. Lyktstolpar: standard, varmförzinkade och rotlackerade eller målade i kulör lundagrön (RAL 6012). Armaturer: väl avbländade armaturer som sprider ljus nedåt och åt sidorna rekommenderas. För att ögat inte ska bländas och omgivningen kännas mörkare är det viktigt att ljuspunkten inte är för stark i förhållande till omgivningen. Ljuskällor: Ljuset längs parkens huvudstråk bör ha en god färgåtergivning. Dessa ljuskällor bör ge ett varmvitt/vitt ljus. Sekundära stråk bör belysas med ljuskällor som ger ett gultonat/varmvitt ljus. Effektbelysning: belysning på träd, skulpturer, konstverk kan ske med hjälp av markstrålkastare, pollare eller strålkastare. Varmvitt/vitt ljus. För närmare rekommendationer om armaturer, ljuskällor, stolpar, ljusfärg, ljusåtergivning, m m, se lathund 7. Gata, gränd, parkering, m m i kvartersområde (ej kommunal belysning) Belysningen bör vara lågmäld, armaturer kan vara vägghängda eller på stolpar. Kraven på belysning av gatorna, parkeringsplatser, gränder i ett kvartersområde är främst grundade på den allmänna säkerheten, samt på sociala och trivselmässiga skäl. 17

18 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Effektbelysning Effektbelysning är ett samlingsbegrepp för belysning med vars hjälp man vill åstadkomma en viss effekt, framhäva något intressant, vackert eller skapa en speciell stämning. Med hjälp effektbelysningen kan nya landmärken uppstå under kväll och natt som inte finns på dagen. Ljussättning av ett träd lyfter fram det och ger trädet en speciell identitet nattetid. Miljön har fått ett lokalt landmärke. Effektbelysningen kan vara såväl lågmäld som stark och platskrävande d v s allt från en lågmäld betoning av detaljer i vår omgivning, eller en sten som ges en annan färg och vars karaktär lyfts fram från anonymiteten, till speciella säsongsbetonade effekter såsom julbelysning. Belysningen tillåts lyfta fram och framhäva detaljer och miljöer. Fontänens vattenstrålar kan ges färg, byggnader kan ges en vacker belysning som tar fasta på deras arkitektur eller de kan tillåtas byta färg med ljusets hjälp. Effektbelysning är inte till för säkerhet och vägledning i första hand men kan ge atmosfär, skönhet och skapa landmärken och identiteter i staden. Detta kan också ge vägledning och öka orienteringen. Den ger genom sin lekfullhet staden nya platser och kanske ett utökat användande av fler miljöer. Ljusnivån kan både vara lågmäld och stark beroende på vad man vill framhäva. Belysning av byggnader bör ha en lågmäld karaktär eftersom en alltför starkt ljussatt fasad kan ge en negativ effekt både på fasaden och på omgivningen. Val av ljusfärg är mycket viktigt vid belysning av byggnader. Ljuskällan bör ha god färgåtergivning och samspela med fasadens kulörer. Ljust fasadmaterial, som till exempel kalksten, sandsten och betong, gör sig i regel bäst i ljus från 18 ljuskällor som har ett vitt ljus såsom metallhalogen-, lysrörs- och halogenlampor. Till bruntonade fasadmaterial, som till exempel tegel, kan man använda högtrycksnatrium som ger ett gultonat ljus. Man kan även använda sig av fiberbelysning och lysdioder. Val av ljuskällor bedöms för varje enskilt projekt. Träd och buskar i parker är också exempel på element som kan utnyttjas till att höja ljusupplevelsen genom att ljuskällor placeras så att bladverket reflekterar ljuset. Här kan man använda markstrålkastare vilka ger ett dolt och avskärmat ljus. I Lunds kommun finns det intressanta byggnader och konstverk som förtjänar att synas även under dygnets mörka timmar. Ett konstverk framträder ofta som mer intressant om ljuskällorna blir fler och det bildas ett nyanserat ljusrum. Julbelysningen är ett uppskattat inslag i stads- och gaturummet. En väl gestaltad julbelysning betyder mycket för att göra det offentliga rummet attraktivt samt ökar trivseln i staden under den mörka årstiden. Julbelysningens planering, utformning och genomförande sker i samverkan mellan kommunen (tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret), handelsföreningen och fastighetsägareföreningen genom Citysamverkan Genomförande/tillämpning Genomförandet av belysningsprogrammets riktlinjer, när det handlar om befintliga miljöer bör inledas med en inventering och analys av den gata, park eller plats som ska ljussättas. Vid planering av nya områden eller utvidgning av befintliga bör belysningsaspekten tas upp vid lämpligt skede i planeringen, gärna i tidigt skede. Ljuskällor Ljusutbyte, lång livslängd, samt bra färgtemperatur och färgåtergivning är avgörande faktorer vid val av ljuskällor. De ljuskällor som finns i marknaden och som används mest vid ljussättning är högtrycksnatriumlampor, kvicksilverlampor och metallhalogenlampor. Alla har olika egenskaper och uppfyller olika krav på god belysning men faktorerna lång livslängd högt ljusutbyte bra färgåtergivning ljusfärg är något som man ska ta hänsyn till för att nå de mål, som beskrivs i det här programmet. Armaturer Vid val av armaturer bör man studera miljön som ska belysas. Det är viktigt att välja rätt armatur för rätt plats. Det är också viktigt att bedöma de fysiska påfrestningar som armaturen kan utsättas för och ur arbetsmiljösynpunkt om armaturens utformning gör att det är lätt att byta ljuskälla. En bra armatur ska kunna bestyckas med olika sorters ljuskällor så att man med samma armatur kan belysa olika miljöer som bildar en stadsmässig enhet. En av de viktigaste egenskaperna hos armaturen är dess ljusfördelning d v s hur ljuset sprids från armaturen. Ljusfördelningen påverkas av armaturens grad

19 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS av avskärmning, men den kan också modelleras med hjälp av olika reflektorer. Där armaturen är placerad i känslig miljö och där störande ljus inte bör förekomma samt på platser där armaturens lysande yta får synas ska avskärmning följa de rekommendationer som anges i Vägars och gators utformning, Väg- och gatubelysning (VGU). Det formspråk för armaturer som rekommenderas i Lunds ljus är typer av armaturer som är estetiskt och funktionellt lämpliga i de olika miljöerna. Inför nya projekt bör man se över vilka armaturer som finns på marknaden. För rekommenderade ljuskällor och armaturer för olika stadsmiljöer se lathund 1-8 (sidan 23-30). Stolpar/väggarmar/linspänn Stolpars höjd och placering får väljas med hänsyn till bebyggelsens skala, gatans bredd eller gång- och cykelbanans karaktär. Stolparna bör vara termoplastade i områden där de utsätts för mycket klotter. På dessa stolpar är det lätt att ta bort klottret med lacknafta utan att ytan på stolpen skadas. Med hänsyn till renhållningsaspekter och eventuella problem för personer med nedsatt syn vid smala trottoarer är stolpar vid husfasad att föredra. Lunds stadskärna omfattar mer än 60 kvarter och en areal på 100 hektar. Trots sin storlek och trots de förändringar som staden genomgått under århundradenas lopp, utgör stadskärnan fortfarande en enhet som är klart avgränsad gentemot bebyggelse som tillkommit efter år Belysning av stadskärnan ska ges en kvalitet när det gäller val av stolpar, linor, armaturer och ljuskällor som överstämmer med dess historiska värde. I stadskärnans lokala smala gator, rekommenderas vägghängda armaturer där det är fysiskt möjligt. Andra alternativ är lyktstolpe invid husfasad eller linhängda armaturer upphängda i husfasad eller master. Där linhängda armaturer sätts upp bör linan löpa i en rak linje från hus till hus eller från mast till mast eller kombinerat, rostfri lina skall användas. Där infästning sker i husfasad ska avtal göras med fastighetsägaren. Stolpar i och runt stadskärnan samt delar av huvudgator som ansluter till den ska vara målade i kulör lundagrön (RAL 6012). Längs anslutande delar till stadskärnans huvudgator och huvudgator runt om den ska lundastolpen användas. I stadskärnas lokala gator, rekommenderas vägghängda armaturer alternativt låga stolpar med rak arm vid husfasaden där det är möjligt. Rekommenderade stolpar för olika stadsmiljöer se lathund 1-8 sidan Ekonomi, miljöaspekter, drift och underhåll Produktion och distribution av elektrisk energi innebär en miljöbelastning och kan den reduceras så innebär det miljövinster. Vid val av produkter för gatubelysning är det många aspekter som måste beaktas. Anläggningar som byggs ska vara i drift under många år, därför är valet av rätt produkt viktigt. Underhållskostnaderna måste minimeras. Stolpar och armaturer utsätts för påverkan från väder och vind, vandalisering, klotter, påkörning, m m. För att nybyggda anläggningar ska bli så effektiva och ekonomiska som möjligt är det viktigt att ta tillvara den kunskap som finns. Detta kan ske genom att personer som har kännedom om och erfarenhet av belysningsprodukter, t ex en belysningsmontör, får testa och ge synpunkter på produktvalet. Provarmaturer som sätts upp kan också ge värdefull information. Med hänsyn till att energiförbrukning står för mer än 90 procent av den totala miljöbelastningen och utgör den största delen av belysningens totalkostnad är ljusutbytet viktigt (relation lumen/watt) vid valet av ljuskälla. Högtrycksnatriumlampan som är vanligt förekommande är en ljuskälla med lång brinntid. Den är relativt billig i inköp, har låg energikostnad och är därför att föredra för de gator och gång- och cykelvägar där kravet på en bra färgåtergivning inte är så stort. Nästan alla urladdningslampor innehåller oönskade ämnen som t.ex. kvicksilver, natrium, antimon och bly. Miljökonsekvensanalyser visar att trots att de innehåller oönskade ämnen är de på grund av sin höga energieffektivitet det bästa miljöalternativet. Tekniken för att styra belysningen utvecklas snabbt. Att dämpa ljuset under visa delar av dygnet har visat sig vara ett sätt att reducera energikostnaden. Via olika tekniska hjälpmedel är det nu möjligt att styra och kontrollera varje enskild ljuskälla. Genom att minska effekten ner till 20 procent på körbanan men behålla ljusstyrkan på gångbanan när gatan är lågt trafikerad, sparas stora mängder energi. 19

20 LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Generella riktlinjer för belysning av Lunds kommun Ljussättning ska utgå från de oskyddade trafikanternas perspektiv. Speciellt ska konfliktpunkter mellan skyddade trafikanter och oskyddade trafikanter lyftas fram. Ljussättning ska planeras med målet att öka människors möjligheter att vistas och trivas i stadsrummet kvälls- och nattetid och under större del av året än vad som är möjligt i dag. Belysningslösningen ska samspela med byggnader runtomkring och framförallt med trafiksituationen. Belysningens standard ska anpassas till områdets karaktär och till trafikmiljöns svårighetsgrad under mörker. Alltför starka ljuskontraster bör undvikas, vilket minskar synförmågan och ökar risker för olyckor. Bländning och onödigt ströljus uppåt ska undvikas. Effekt- och fasadbelysning måste studeras noga med hänsyn till byggnadens arkitektur, fasadmaterial och kulör samt byggnadens betydelse för gaturummet och dess eventuella karaktär av landmärke. Belysningen ska vara utformad så att miljön känns säker och trygg för alla. Busshållplatsers omgivning bör belysas så att den väntande resenären kan ha överblick över miljön runt om. I parkmiljö bör en god färgåtergivning och ett diffust ljus eftersträvas. Enstaka träd, skulpturer eller fontäner kan belysas så att förbipasserande får en känsla av trygghet och uppfattning av helhet i den miljö han eller hon rör sig i. Gång- och cykelbanor genom park ska ges tydlighet genom en god belysning. Belysning och vegetation ska samverka till en spännande miljö. Det är också värdefullt att vissa ytor i parken tillåts att vara obelysta. Energisnåla och miljövänliga ljuskällor med lång livslängd och högt ljusutbyte bör användas. I områden där målet är att spara energi nattetid ska armaturer som går att ljusreglera genom att sänka spänningen väljas. Ljuskällor med vitt eller varmvitt ljus och god färgåtergivning bör användas i stadens/tätortens centrum. Inom kommunen finns idag ett stort antal armaturer som är föråldrade, reservdelar finns inte och reparationer har blivet olönsamma. Dessa armaturer är i regel utrustade med kvicksilverlampor vilka har höga effekter. I samband med den årliga planeringen av seriebyte görs en reinvesteringsplan. Av denna framgår inom vilka områden armaturbyte kommer att ske. Vid armaturbytet ersätts i allmänhet kvicksilverarmaturerna med natriumarmaturer som är mer energieffektiva. Stolpar i och runt stadskärnan samt delar av huvudgator som ansluter till den ska vara målade i Lundagrön RAL Längs huvudgator som ansluter till stadskärnan (från mellanringen till stadstullarna), och i huvudgator runt om stadskärnan ska Lundastolpen i Lundagrön (Ral 6012) användas. Placering och utformning av julbelysningen bör anpassas till miljön på ett tilltalande och välkomnande sätt. Ljussättningen av Lund ska utgå från de allmänna principer som har presenterats ovan. Utöver dessa principer har vissa mer lokala anvisningar tagits fram för att underlätta genomförandet. Dessa redovisas i form av lathund längst bak i dokumentet. Arbetsgång Det är nödvändigt att tidigt i planeringen formulera en klar bild av slutresultatet, så att beslut om olika detaljlösningar verkar i riktning mot det förväntade slutresultatet. Planeringsmoment Ta reda på platsens behov och förutsättningar. Bestäm hur belysningen kan utformas i den aktuella miljön med hjälp av de rekommendationer som ges i detta belysningsprogram. Välj den teknik som ska användas. Föreskrifter vid projektering Ljusberäkning ska utföras och styrkas avseende belysningsklass som gäller för gata eller gång- och cykelväg enligt belysningsprogrammet relaterade till REBEL 91/VGU. Ledningsberäkningar ska utföras och styrkas enligt Elsäkerhetsverkets regler och förordningar. När nya armaturer förekommer i kommunens sortiment ska dess egenskaper bedömas vad avser säkerhet vid användning, kvalitet, arbetsmiljö, funktion och hållbarhet. Provbelysning bör göras vid val av nya armaturer/ljuskällor. 20

21 Belysningsprogram för Lunds kommun LUNDS LJUS Befi ntliga förhållanden 2007 Sammanlagt förbrukar Lunds kommun ca 8 GWh/år på allmän belysning av gator, parker och torg. Nedan redovisas en sammanställning av de stolpar, armaturer och ljuskällor som används. Stolpar Lundastolpe (höjd 6,3 m, 7,9 m och 9,4 m) i lundagrön (RAL 6012) Standard varmförzinkad stolpe i varierande höjd, i vissa områden lackerad i lundagrön (RAL 6012). Parkstolpe, standard, varmförzinkad. Parkstolpe, konisk aluminiumstolpe, lackerad i lundagrön (RAL 6012). Philips Heliosstolpe FO-402SE, lackerad i lundagrön (RAL 6012). Pollare, lackerad i lundagrön (RAL 6012). Jakobssons koniska stolpe, (RAL 6012). Armaturer Äldre och nyare koffertarmatur. Armatur med ljustätt armaturhus Armatur med ljusgenomsläpp genom armaturhus. Vissa armaturer lyser även uppåt mot en skärm som reflekterar ljuset nedåt. Globarmatur. Ljuskällor Högtrycksnatrium: mindre god färgåtergivning och varmgul till gulvit ljusfärg. Lång livslängd ( timmar) Kvicksilverlampor: medelmåttig färgåtergivning, bra på att återge gröna och blå färger. Har en varmvit - vit ljusfärg. Lång livslängd ( timmar). Metallhalogenlampor: bra färgåtergivning och varmvit, dagsljuslik ljusfärg. Medellång livslängd ( timmar). Kompaktlysrör/lågenergilampor: god färgåtergivning, en varmtonad/vit ljusfärg. Livslängden är medellång ( timmar). Belysningstekniska begrepp Effekt: indikerar hur mycket energi en ljuskälla förbrukar. Effekten anges i watt, W Ljusflöde: talar om hur mycket ljus en ljuskälla avger. Ljusflöde anges i lumen, lm. Belysningsstyrka: talar om hur mycket ljus som träffar en yta. Detta anges i lux, lm/m2. Ljusstyrka: anger hur starkt ljuset från en ljuskälla är i en viss riktning. Detta anges i candela, cd. Luminans: anger hur ljus en yta kommer att upplevas och är beroende av belysningsstyrka och ytans reflektion. Luminans mäts i candela per kvadratmeter, cd/m2. Led-belysning: (LED: light emitting diodes), lysdioden är relativ ny som ljuskälla och under mycket aktiv utveckling. Eftersom en diod är mindre än 1 cm lång, består ofta ljuskällan av en panel med ett antal dioder. Livslängden är mycket lång ( timmar) och energiförbrukning mycket låg. Det finns redan i marknaden armaturer som, försedda med optik och lysdioder, ger vitt ljus och färgeffekter. Dessa armaturer kan t ex monteras i pollare, på en mur eller användas för effektbelysning. Ljuskällor egenskaper Färgtemperatur: som mäts i Kelvin, talar om vilken ljusfärg ljuskällan har varm eller kall. Exempel; 2000 K - gult, 3000 K - varmvitt, 4000 K - vitt. Färgåtergivning: som anges med ett RA-index, talar om hur ljuskällan återger färger. Raindex anges i en skala från Ljusutbyte: är ett mått på en ljuskällas effektivitet, och talar om hur effektivt en ljuskälla omvandlar elenergi till ljus. Ekonomisk livslängd: Medelvärde som anger hur länge ljuskällan lyser effektivt. Detta anges i timmar. VGU ( Vägar- och gators utformning). Dokumentet är ett redskap för att totalt sett uppnå ett totalt sätt bra helhetslösning vid ljussättning av vägar, gator och även andra offentliga utomhusmiljöer. Dokumentet är resultat av ett samarbete mellan Vägverket och Svenska Kommunförbundet. 21