Analys. av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna. Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang Mars 2013 (v30)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys. av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna. Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang Mars 2013 (v30)"

Transkript

1 Analys av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang Mars 2013 (v30)

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Resultat... 7 Vad har hänt med byggandet?... 7 Byggkostnader, hyror och betalningsförmåga Betalningsförmåga och lägenhetsstorlekar Hur sänka byggkostnader och hyresnivåer? Hur ser politiker och tjänstemän på frågan om fler hyresrätter? Kommentar: Betydelsen av andrahandspriset Bilagor Bilaga 1. Definitioner Bilaga 2. Beräkning av betalningsvilja Bilaga 3. Material från intervjuer Bilaga 4. Intervjufrågor Intervjufrågor kommunalråd Intervjufrågor Vd:ar kommunala bostadsbolag Bilaga 5. Offert SKL Bakgrund Uppdrag och frågeställning Förslag till genomförande Konsult, kostnader och villkor Beställning

3 Sammanfattning Dagens byggande ligger på en alltför låg nivå, både statistiken och svaren från intervjuade kommunpolitiker och tjänstemän talar samma språk. Med dagens nivå på nybyggnationer tar det mellan 280 år närmast storstaden, och 933 år längst bort från centrum, innan hela beståndet är utbytt. Detta får självfallet en mängd negativa konsekvenser och är inte en långsiktigt hållbar utveckling. Även beståndet utanför storstaden behöver förnyas, både för att bli mer attraktivt och för att möta morgondagens krav på t.ex. energiförbrukning. Byggandet har varit lågt under lång tid. Den viktigaste orsaken till att byggandet har minskat under senaste åren är sannolikt den kraftigt ökande kostnaden för byggnation av hyreslägenheter från 2006 och framåt. Med dagens kostnader, och med långsiktigt rimliga krav på direktavkastning, har endast de allra rikaste råd att bo i nyproducerade hyreslägenheter. Går det då att bygga utanför storstaden? Svaret måste bli ett ja, men. Ja därför att det bevisligen byggs i alla våra fem kommunkategorier, även om byggandet sjunker med ökat avstånd från centrum, se figur 10. Men därför att: 1. Skillnaderna i inkomster mellan de olika kommunkategorierna gör att andel personer/hushåll som har råd att bo i nyproducerade bostäder minskar med avståndet från centrum (byggkostnaden är i huvudsak den samma). 2. Endast aktörer med förmåga att bygga mycket kostnadseffektivt och/eller med små eller inga krav på avkastning/avskrivningar har ekonomiska möjligheter att bygga. Detta begränsar byggandet på en låg nivå, mer begränsande ju längre ut från centrum kommunen befinner sig. 3. Med dagens låga byggande kommer antalet bostäder att bli begränsande för inflyttning och utveckling i flertalet kommuner utanför storstaden. 4. Det låga byggandet leder även till andra oönskade konsekvenser, t.ex. brist på trygghetsboende eller boende för ungdomar. Sammanfattningsvis kan vi säga att det går att bygga, det byggs men det byggs allt för lite för att det skall vara långsiktigt hållbart. De intervjuade kommunpolitikerna menar, nästan enhälligt, att det behöver byggas mer ute i kommunerna, även i kommuner långt från storstaden. Man vill se nya attraktiva bostäder, smålägenheter och trygghetsboenden växa fram. När detta nu inte sker i önskad omfattning så är det framför allt inflyttningen som blir lidande (varvid urbaniseringen påskyndas ytterligare), rörligheten på bostadsmarknaden blir för liten och man kommer att sakna attraktiva, centrala och marknära lägenheter. Den aktör som man menar har störst möjlighet att åtgärda problemet är staten, inte minst genom de regler som man menar på olika sätt missgynnar hyresrätten. Man lyfter också fram att kommunerna inte har möjlighet att stötta sina bostadsbolag utan att dessa förväntas agera affärsmässigt. De intervjuade tjänstemännen, framför allt Vd:ar för kommunala bostadsbolag, har i mångt och mycket samma bild som politikerna. 2

4 Vad kan då göras för att vända utvecklingen, förbättra de ekonomiska förutsättningarna för såväl hyresgäster som fastighetsägare? Författarna föreslår följande: 1. Utmana byggbranschen! Dagens stora byggföretag förmår inte kombinera produktivitet och kvalitet. Alla de aktörer, som vi har intervjuat, som ändå bygger hyresrätter idag gör detta i egen regi för att hålla kostnaderna nere. 2. Utmana skattereglerna! Ändra reglerna så att dessa inte missgynnar hyresrätten. Till exempel skulle man kunna låta hyresgäster själva välja hur mycket pengar man vill lägga in i sin kooperativa hyresrätt för att minska sina hyreskostnader. 3. Utmana planregelverket! Kommunala planer och bygglov kräver sin lagstadgade tid och överklaganden kan många gånger ta flera år i anspråk. Här skulle man kunna se över regelverket för att göra det möjligt snabba på processen. Man kan t.ex. tänka sig att begränsa möjligheten att överklaga samma plan flera gånger. 4. Utmana EU-regelverket! Nästan inga 1 kommuner har idag planer att göra något för att bidra till att få igång byggandet av hyreshus, till stor del beroende på gällande EU-regler. Här behöver framför allt kommuner långt från storstaden få större frihet när inga kommersiella aktörer är villiga att investera. 5. Utmana hyresgästföreningen! Om det skall byggas några hyreslägenheter i framtiden måste det vara möjligt för hyresvärden, antingen kommunal eller privat, att tjäna pengar. Vem vill hyresgästföreningen värna? De som har lägenhet idag eller de som ännu inte har fått någon? 6. Utmana samarbetsklimatet mellan kommun, landsting, byggare och förvaltare! Dagens klimat uppfattas å ena sidan som alltför insyltat där kommuner och stora byggbolag har för nära relationer, å andra sidan så behövs ett mycket snabbare och smidigare samarbetsklimat där alla aktörer bidrar till att det kommer fram bra, vackra hus till rimliga priser. Med dessa sex utmaningar framgångsrikt genomförda finns det möjlighet att vi i framtiden kan få se nya hyresfastigheter växa upp, inte bara i storstaden utan i flera av våra kommuner. 1 Fyra har planer på att i framtiden lämna kommunal borgen mot avgift, två att lämna stöd för projektering. 3

5 Inledning Hur får vi fart på byggandet av hyreslägenheter? Ingen kan ha missat att frågan om hur vi skall få ett ökat byggande av hyreslägenheter håller på att ta fart rejält. Störst uppmärksamhet har bristen på hyreslägenheter i våra tre storstadsområden rönt, men problemen är stora även utanför storstäderna. I denna rapport belyser vi hur situationen ser ut i 16 kommuner i Västra Götaland och Skåne, kommuner som ligger olika långt utanför Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Vi belyser frågan ur flera olika perspektiv, såväl vad som byggs, vem som har råd att bo i de nybyggda lägenheterna och hur politiker och tjänstemän i respektive kommuner ser på situationen. De tre grundfrågorna För att nybyggnation av hyreslägenheter skall komma till stånd måste två frågor besvaras med ja : 1. Ägare/förvaltare av lägenheterna: Kan jag få ekonomi i ett nybyggt hus? 2. Hyresgästen: Är jag beredd att betala de hyror som en ny lägenhet betingar? Om nu någon av frågorna besvaras med nej kommer inga nya hus att byggas. Då kommer vi till den tredje frågan som vi alla har anledning att ställa oss: 3. Vad blir konsekvenserna av att det inte byggs? Utvalda kommuner De flesta är nog medvetna om att priser på boende, inte minst villor, ökar rejält ju mer man närmar sig storstaden. Baserat på denna kunskap beslutade vi att välja kommuner på olika avstånd från Göteborg respektive Malmö. Med hjälp av Nordregios rapport Att möta demografiska förändringar 2 identifierade vi fem olika grupper av kommuner på allt längre avstånd från storstaden. Dessa var: A. Storstadskommuner är kommuner i storstadens omedelbara närhet. Dessa finns bara med som jämförelser i några av de statistiska sammanställningarna. Dessa kommuner hade enligt Nordregio-rapporten få eller inga (0-1 av tio möjliga) demografiska utmaningar. B. Pendlingskommuner ligger mellan 30 och 50 minuter från centrum och har relativt god demografi med endast 2-5 demografiska sårbarheter. C. Utsugningszonen omfattar kommuner som ligger 50 minuter till 90 minuter ut från centrum och har en mycket svag demografi (8-9 av 10 demografiska sårbarheter) och lägre villapriser än förväntat. Det är förmodligen 2 Att möta demografiska förändringar En handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner 2012, Nordregio Report 2012:1. Framför allt använde vi kartan på sida 17 som redovisade antal demografiska utmaningar. 4

6 dragningskraften från storstaden som suger ut såväl unga vuxna som köpkraft ur dessa kommuner. D. Opåverkade kommuner ligger 90 till 180 minuter utanför centrum och har 3-6 demografiska svagheter och villapriser på den nivå som man kan förvänta sig. E. Glesbygdskommuner ligger 2-3 timmar från centrum, har 9-10 demografiska svagheter och lägre huspriser än förväntat. För Västra Götaland är det tydliga gränser mellan de olika grupperna medan det för Skåne inte var riktigt lika tydligt. Även om våra kriterier inte stämde till 100 % på de skånska kommunerna så försökte vi hitta kommuner där som motsvarade de i Västra Götaland i så hög grad som möjligt. Vilka kommuner som ingår i vilken kategori framgår av tabell 1 nedan. Kategori Västra Götaland Skåne A. Storstad (endast med som jämförelse i några analyser) Ale Härryda Lerum Mölndal Partille B. Pendling Alingsås Vårgårda Mark C. Utsugningszon Vara Tranemo Ulricehamn D. Opåverkade Skara Tidaholm Lidköping Svalöv Hörby Kristianstad E. Glesbygd Bengtsfors Mellerud Gullspång Östra Göinge Tabell 1. De fem kategorierna och de 16+5 utvalda kommunerna som ingår i undersökningen. Genomförda analyser bygger till stor del på data från SCB. Tyvärr är detta material ofta redovisat i klump för större områden än kommuner, vilket har lett till att vi har fått göra ett antal generaliseringar och antaganden, t.ex. om att fördelningen mellan inkomster eller hyres- och bostadsrätter är samma på riksnivå som i enskilda kommuner. Självklart är detta inte korrekt men i de fall vi tvingats att göra dessa förenklingar tror vi att de är tillräckligt bra för att tas med i denna rapport. 5

7 Kategori Avstånd till Demografiska Huspriser, relativt centrum sårbarheter förväntat pris A. Storstad 0-1 Avsevärt högre B. Pendling min 2-5 Klart högre C. Utsugningszon min 8-9 Lägre D. Opåverkade 2-3 tim 3-7 Förväntat E. Glesbygd 3- tim 9-10 Klart lägre Tabell 2. Jämförande sammanställning av de egenskaper som skiljer de olika kategorierna av kommuner från varandra. Hur har vi jobbat? För att belysa vår frågeställning ur flera olika perspektiv har vi samlat material från flera olika källor: 1. Statistiskt material om byggande, byggkostnader, inkomster, befolkning etc. hämtades från SCB, dels öppna databaser dels specialuttag. 2. Fakta om hur företag som bygger och förvaltar hyresfastigheter resonerar och räknar inhämtades både från stora nationella aktörer och från små lokala aktörer. 3. Intervjuer med ledande politiker i de utvalda kommunerna gav underlag till det politiska perspektivet på frågan. 4. Intervjuer med ledande personer i kommunala bostadsbolag, och i några fall även stadsarkitekter och samhällsbyggnadschefer, gav ytterligare perspektiv. Materialet har sammanställts på ett sådant sätt att det, förhoppningsvis, skall bli tydligt vilka konsekvenser utvecklingen fått och kommer att få. Frågan som skall belysas är mycket komplex, tillgänglig statistik är ofta otillräcklig och ambitionsnivån med detta projekt ligger inte på en akademisk nivå, varför vi ibland har tvingats göra en del förenklingar i såväl beräkningar som i hur noga vi beskriver metod och resultat. Vi vill tacka alla medverkande politiker, tjänstemän och andra som ställt sin tid till förfogande. Ett speciellt tack till hyresvärdarna Wallenstam och Trollängen som på ett mycket generöst sätt delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. 6

8 Resultat Vad har hänt med byggandet? Om man skall döma av mediernas rapportering kan man få intrycket att nästan inga hyreslägenheter byggs men istället desto fler bostadsrätter. Dessutom har antalet nybyggda hyresrätter minskat kraftigt under senare år samtidigt som lägenheter rivs på löpande band. Är detta en sann bild? Inte riktigt! Det är dags att avliva några myter om bostadsbyggandet och bekräfta några andra! Figur 1. Exempel på artikel om rivning av hyreshus, SvD Myt 1: Byggandet av hyresrätter är katastrofalt lågt idag Från olika håll har under senare tid framförts att byggandet av hyresrätter skulle vara extremt lågt idag. Och jämför vi med byggandet under 50-, 60- och 70-talen så är det naturligtvis så, se figur 2 på nästa sida. 7

9 Privata Almännyttan Figur 2. Antal hyreslägenheter i dagens bestånd efter nybyggnadsår. Diagrammet ger en uppfattning om hur många lägenheter som byggts under respektive period även om ett antal lägenheter naturligtvis har försvunnit under åren. Källa: SCB, diagram BO0406E7. Men, i det kortare perspektivet, är de senaste årens byggande inte så lågt. Jämför vi dagens byggande (egentligen byggandet 2011 eftersom det är de mest aktuella siffror som finns tillgängliga) med de två senaste decennierna så ligger vi idag på samma nivå som vi låg under perioden Mellan 2004 och 2008 hade vi en rejäl uppgång och vi är, som sagt, tillbaka på samma nivåer som före ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 BR Tot HR Tot ÄR Tot 10,0 0, Figur 3. Antal färdigställda lägenheter per invånare och år för alla fem undersökta kommungrupperna tillsammans. Källa: SCB, eget uttag. BR betyder bostadsrätt, HR betyder hyresrätt och ÄR betyder ägarrätt, se bilaga 1 för definitioner. Av diagrammet ovan framgår också att bland våra undersökta kommuner så är det främst ägarrätter och hyresrätter som dominerar, det är bara år 2008 som bostadsrätterna finns med i toppstriden. Varför är det då så mycket snack om alla bostadsrätter som byggs? 8

10 Myt 2: Det byggs i stort sett endast bostadsrätter idag Ett exempel på hur det kan framställas är detta diagram från ett av SCB:s nyhetsbrev: Figur 4. Källa: Kalkylerat bostadsbestånd , Pressmeddelande från SCB, :30 Nr 2012:760 [Kolla rättigheter eller gör egen version.] Den mest troliga förklaringen till allt tal om byggandet av bostadsrätter är att det är den upplåtelseform som helt dominerat nyproduktionen i Stor-Stockholm under perioden I Stor-Göteborg är det mer lika mellan de olika lägenhetstyperna och i Malmö dominerar ägarrätterna. Utanför storstadsområdena är produktionen av lägenheter avsevärt mindre och här dominerar hyresrätter knappt över ägarrätter. Under perioden har det, enligt SCB, totalt färdigställts hyresrätter, bostadsrätter och ägarrätter HR BR ÄR 5 0 SS SG SM RÖ Figur 5. Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus per 1000 inv uppdelat på hyresrätter, bostadsrätter och ägarrätter. SS betyder Stor-Stockholm, SG betyder Stor-Göteborg, SM betyder Stor-Malmö och RÖ betyder rikets övriga kommuner. Källa: SCB, BO0101A7. Vi kan alltså konstatera att det byggs flest ägarrätter, därefter hyresrätter och slutligen bostadsrätter. Myten stämmer alltså dåligt för Sverige men bra för Stor- Stockholm. Men, är det ändå inte så att nästan allt som byggs, byggs i våra tre storstäder? 9

11 Myt 3: Allt byggande sker i våra tre storstäder I nedanstående diagram har vi valt att ange byggande per invånare för att få en mer jämförbar bild av byggandet i stora och små kommuner. Självfallet byggs det mer i en stor kommun när det gäller antal lägenheter, men frågan är om det byggs mer per capita. Av diagrammet nedan ser vi att den kommunkategori som dominerar varierar kraftigt mellan åren. De två kategorierna närmast centrum är oftast de där det byggs mest, men det finns år när kommuner längre ut dominerar. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 HR E HR D HR C HR B HR A 10,0 0, Figur 6. Antal färdigställda lägenheter per invånare och år summerat för alla fem kategorierna. HR betyder hyresrätt, A, B etc. är de olika områdena vi använder oss av från kommuner nära centrum (A) till kommuner långt från centrum (E). Det första som kan utläsas ur diagrammet är hur kraftigt det totala byggandet har varierat över tid i våra kommuner. Vissa år närmar sig det totala byggandet så låga värden som 10 lägenheter per invånare. Andra år är det uppe på nästan 60 lägenheter. Det andra som framgår är att fördelningen mellan våra fem kommunkategorier varierar starkt. Visserligen dominerar vanligen de två mest centrala kategorierna A och B, men det finns år då mer perifera kommuner bygger lika mycket eller mer. Och vi kan definitivt avskriva hypotesen att det bara byggs i storstäderna! Det byggs i alla kommunkategorierna, men naturligtvis mest närmast centrum och mycket lite längst ut, men det byggs. Nu inställer sig frågan: Varför skall kommunerna utanför storstaden över huvud taget bygga något? De har väl mängder av lediga lägenheter?

12 Myt 4: Det finns mängder av lediga lägenheter utanför storstaden Det är inte ovanligt att det i media målas upp en bild att det finns mängder med tomma lägenheter runt om i Sverige, se t.ex. klippet ovan. Men hur förhåller det sig egentligen? Vad är fakta i målet? 25,0 20,0 15,0 10,0 Gles Utsugn. Opåv. Pendel Stor- Gbg 5,0 0, Figur 7. Andel lediga lägenheter, i procent av beståndet, i de fem kommunkategorierna (dock endast kommunerna i Västra Götalandsregionen). Källa: Regionfakta, Av diagrammet ovan framgår att tre av kommungrupperna (Stor-Göteborg, Pendlingskommuner och opåverkade kommuner) ligger mycket nära 0 % lediga lägenheter. Lite fler lägenheter finns det i kommunerna i utsugningszonen och flest i glesbygdskommunerna. Samtidigt kan vi konstatera att antalet lediga lägenheter idag bara är något mer än en fjärdedel av antalet år Även kommunerna i grupperna Opåverkade och Utsugningszonen har minskat andelen lediga lägenheter rejält. Det finns inte mycket överskottslägenheter kvar längre. Detta skulle kunna vara förklaringen till att antalet rivna lägenheter har minskat kraftigt under senare år, se diagram nedan. 11

13 År * År År År Figur 8. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus (samma urval och källa som föregående bild). I vilka kommuner är det då dessa lägenheter rivs? Är det som media vill göra gällande endast i glesbygd och brukssamhällen? Svaret får vi i diagrammet nedan Glesb. Opåv. Utsugn. Pendl. Stor- Gbg. Figur 9. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus per år (samma urval och källa som föregående bild). Naturligtvis har det rivits flest lägenheter i glesbygd, totalt 214 stycken under perioden mot 170 i övriga kommuner tillsammans, men det är absolut inte bara där det rivs. I kommunerna i kategori A, Stor-Göteborg, och B, Pendlingskommuner, har det rivits 109 lägenheter totalt. Självfallet skulle bilden bli annorlunda om vi jämförde antal rivningar per invånare, men faktum kvarstår, lägenheter rivs i alla våra olika typer av kommuner. Vi kan alltså konstatera att det inte finns några stora överskott av lägenheter som står och bara väntar på att rivas, tvärtom tyder mycket på att det finns ett behov av nya, attraktiva, tillgängliga lägenheter (vi återkommer till detta senare i rapporten). Frågan blir då: Hur fördelar sig byggandet mellan våra tre storstadsområden och våra fem kommunkategorier? 12

14 Myt 5: När det gäller byggande finns det bara två sorters kommuner: Storstad (läs Stockholm) och resten (läs Norrlands inland) Det är en vanlig figur i media att man ställer Stockholms innerstad mot Ragunda eller någon annan kommun i Norrlands inland när man jämför byggande och boende. Detta menar vi är att helt misstolka situationen. Det går ganska enkelt att urskilja minst fem olika kategorier av kommuner, bara inom Västra Götaland och Skåne. Dessa fem kategorier har var och en sina problem och sina möjligheter, se tabell 2 där vi redovisar hur demografiska utmaningar och nivån på villapriser varierar. Det finns naturligtvis flera andra variabler som kan användas för att kategorisera dessa olika kommunkategorier. Så har t.ex. Kairos Future inom ramen för sitt projekt kring T-samhället kunnat visa att liknande mönster finns inom såväl ekonomisk, miljömässig som social hållbarhet Hyresrätt Bostadssrätt Äganderätt 5 0 SS SG SM RÖ A B C D E Figur 10. Totalt antal färdigställda lägenheter per invånare. Källa: SCB, eget uttag kombinerat med tabell BO0101A7. SS betyder Stor- Stockholm, SG betyder Stor-Göteborg, SM betyder Stor-Malmö och RÖ betyder Riket i övrigt. A till och med E är våra fem kommunkategorier från centrum och ut mot periferin. I diagrammet ovan framgår tydligt hur antalet nyproducerade lägenheter, per invånare, skiljer sig mellan de olika områdena. I Stor-Stockholm dominerar bostadsrätterna totalt. I Göteborg leder ägarrätterna något över hyresrätterna medan Stor-Malmö helt domineras av ägarrätter (villor, radhus etc). I övriga landet har vi något fler hyreslägenheter än äganderätter och ungefär hälften så många bostadsrätter. Om vi så jämför våra fem kommunkategorier så ser vi att kategori A, som ju ingår i Stor-Göteborg respektive Stor-Malmö, också i mycket liknar dessa. Äganderätter dominerar stort, följt av hyresrätter och sist bostadsrätter. Går vi vidare till pend- 3 Se t.ex. rapporterna Tankesamhället och kommunerna, januari 2012 och Från arbetsmarknadsregioner till arbetsmarknadsnätverk februari 2012, 13

15 lingskommunerna (B) så ser vi att proportionerna är likartade men på en lägre nivå, och bostadsrätter är de som har fallit mest. Bland kommuner i utsugningszonen (C) ser vi hur mönstret fortsätter med den lilla skillnaden att hyresrätterna fått ett litet övertag över äganderätterna. När vi kommer till kategorin opåverkade har äganderätterna återigen tagit ledningen medan hyres- och framför allt bostadsrätterna minskar mera. I glesbygdskommunerna (E) slutligen byggs det endast i liten skala och definitivt inte några bostadsrätter. Då ställer man sig självfallet frågan: Vad är då problemet? Är det inte bra som det är? Nej, inte om vi vill se en långsiktigt hållbar bostadsmarknad i hela Sverige. Med den volym på byggande vi har idag och har haft sedan förra byggboomen i slutet på 80-talet så förnyas bostadsbeståndet i så långsam takt att utveckling och inflyttning bromsas på ett mycket allvarligt sätt. Låt oss göra ett räkneexempel! I pendlingskommunerna byggs det cirka 10 hyreslägenheter per invånare summerat över 16 år, vilket innebär 0,6 nya lägenheter per år. Om vi antar att det bor två personer per lägenhet så har vi 500 lägenheter totalt. Av dessa är i genomsnitt 35 % 4 hyresrätter, vilket blir 175 lägenheter. Om nu nybyggnationen fortsätter i en takt av 0,6 nya lägenheter per år innebär detta att hela beståndet bytts ut efter 280 år. I kommunerna ännu längre ut från centrum går det ännu långsammare, i utsugningszonen tar det 400 år, i den opåverkade gruppen tar det 311 år och i glesbygdskommunerna tar det 933 år att förnya beståndet. Om vi vill att hela landet skall ha förutsättningar att leva behöver även kommuner utanför storstäderna ha möjlighet att bygga, nytt, attraktivt och tillgängligt. Så, vad är då problemet? Problemet är att byggandet har varit alltför lågt under en alltför lång period vilket fått dubbla konsekvenser: I storstäderna saknas i dag boende vilket skapar en prisbubbla på bostadsrätter och äganderätter vilket i sin tur skapar stora hinder för dem som vill eller behöver flytta in till storstaden. Ett stort problem är att det inte heller finns tillräckligt många bra tomter att bygga på. I resten av Sverige är byggandet så lågt att förnyelsen blir kraftigt lidande och utflyttningen på många håll riskerar att accelerera därför att det saknas attraktiva, moderna och tillgängliga lägenheter. Problemen blir större med ökat avstånd till centrum. Däremot finns plats att bygga. Således behöver byggandet öka i såväl centrum som periferin. Varför gör det inte det då? Byggkostnader, hyror och betalningsförmåga För att nya hyreslägenheter skall byggas krävs det att byggkostnaden kan hållas på en sådan nivå att det finns människor som har råd att hyra de nya lägenheterna. I 4 Både detta och antal boende per lägenhet är sverigesnitt. Eftersom bostadsrätter är mer frekventa i storstäderna så är siffran för hyresrätter i våra kommuner sannolikt något högre vilket leder till ännu längre tid innan hela beståndet har förnyats. 14

16 detta avsnitt kommer vi först att titta på byggkostnaden och dess koppling till hyresnivån. I nästa avsnitt undersöker vi betalningsförmågan och vilka lägenhetshyror denna kan tänkas räcka till. Byggkostnader och hyror När det gäller nyproducerade lägenheter är självklart byggkostnaden den faktor som har allra störst påverkan på vilka hyror som hyresvärden behöver ta ut. Andra faktorer som också påverkar hyran är t.ex. räntenivåer, avskrivningsnivåer, vakansnivåer samt driftkostnad inklusive energikostnader. Figur 11. Hyror i nyproduktion jämfört med produktionskostnader, byggprisindex samt konsumentprisindex. Källa: Hyror i Sverige år , Boverket [Kolla rättigheter] Av diagrammet ovan framgår att produktionskostnaden har ökat avsevärt snabbare än t.ex. konsumentprisindex från ungefär 1997 och framåt. 15

17 SS, BR Ri, BR LR, BR SS, HR Ri, HR LR, HR Figur 12. Total produktionskostnad i kr/m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och upplåtelseform. SS betyder Stor-Stockholm, Ri betyder Riket, LR betyder Länsregionerna I-III, BR betyder bostadsrätt och HR betyder hyresrätt. Källa: SCB, tabell BO0201EZ. Av diagrammet ovan framgår att bostadsrätterna har haft två kraftiga perioder av kostnadsökningar, dels en period runt sekelskiftet, dels en från 2005 och framåt. Under första perioden följde kostnaderna för hyresrätter i Stor-Stockholm först med upp men lugnade sedan ner sig något. Under uppgången 2005 och framåt ser vi en relativt god följsamhet både mellan bostads- och hyresrätter och mellan olika delar av landet. Att byggkostnaden för bostadsrätter ökat med cirka 50 % från 2005 till 2011 måste anses som anmärkningsvärt. Det är knappast priset på arbetskraft eller byggmaterial som ökat så kraftigt utan det måste vara något annat som gör att priserna sticker iväg Den genomsnittliga produktionskostnaden för riket ligger på kr/m 2 för år 2011, något lägre för områdena utanför storstaden och något högre för Stor- Stockholm. Från byggkostnad till hyra Ett sätt att beräkna hyra utifrån en given byggkostnad är att använda sig av begreppet direktavkastning som är ett mått i procent och beräknas på följande sätt 5 : (Hyra Driftkostnader) Direktavkastning = Produktionskostnaden 5 Det finns, som alltid, en debatt om exakt var gränsen skall dras för vad som inkluderas i begreppet driftkostnader men principen är att alla kostnader som är direkt hänförbara till lägenheterna skall tas med, medan det som handlar om hela fastighetsägarens verksamhet skall hänföras till Direktavkastningen. 16

18 Om vi stuvar om denna formel så får vi sambandet att: Hyra = Direktavkastning Produktionskostnaden + Driftkostnader För att beräkna hyran måste vi då få fram värden på Direktavkastning och Driftkostnader, förutom produktionskostnaderna som vi redan har. Driftkostnaderna för en hyreslägenhet ligger, enligt SCB, i genomsnitt på 350 kr/m 2 och år. Företag specialiserade på hyresrätter ligger kanske 50 kr lägre. Det finns indikationer på att nybyggda hus med mycket god värmeisolering och andra energisparande lösningar kan sänka sina kostnader ytterligare något men här är underlaget ännu alltför litet. Direktavkastningen ligger i genomsnitt för landets tre största städer, enligt SCB:s siffror för år 2011, mellan 3,8 och 4,8 %. Erfarna fastighetsägare har 7 % som mål, dels för att kunna hantera växlande räntenivåer över en konjunkturcykel, dels för att detta är en nivå som många banker kräver för att låna ut pengar till denna typ av byggprojekt. Dagens genomsnittliga nivå runt 4-4,5 % täcker möjligen räntekostnaderna men inte mycket mer. Någon plats för avskrivningar eller liknande ges inte, vilket innebär att investeringar i nya hyreshus inte är långsiktigt sunda och hållbara. År 2005 År 2008 År 2011 År 2005 År 2008 År 2011 HR/Ri HR/Ri HR/Ri BR/SS BR/SS BR/SS Produktionskostnad, kr/m Driftkostnad, kr/m 2 *år Direktavkastning (hållbar) 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % Direktavkastning (medel) 4,7 % 4,7 % 4,7 % 4,7 % 4,7 % 4,7 % Årshyra, kr/m 2 (hållbar) Månadshyra 2:a 60 m 2, kr/mån Årshyra, kr/m 2 (medel) Månadshyra 2:a 60 m 2, kr/mån Tabell 3. Beräkning av hyra baserat på byggkostnad för år, driftkostnad och två nivåer på direktavkastning, dels medelvärdet för 2011 (enligt SCB:s data för våra tre storstäder) dels det värde som de främsta fastighetsägarna anser långsiktigt hållbart. Byggkostnaden hämtad från SCB, de tre första (HR/Ri) är medelvärden för hyreslägenheter i hela riket, de tre senare (BR/SS) är kostnader för bostadsrätter för Stor- Stockholm. Källa: SCB, tabell BO0201EZ samt personlig kommunikation. Av tabellen framgår att med år 2011:s genomsnittliga byggkostnad och en långsiktigt hållbar direktavkastning landar hyrorna på cirka kr/m 2 * år vilket ger en 17

19 månadshyra för en normal 2:a på strax över kr. Det framgår också hur mycket nybyggnadshyran har ökat mellan 2005 och Den naturliga frågan blir nu: Vem har råd att betala hyror i denna storleksordning? 18

20 Betalningsförmåga och lägenhetsstorlekar Hur långt är ett snöre? Detta är en fråga som under senare år använts för att peka på att det inte alltid går att ge ett enkelt och entydigt svar på en enkel fråga. Detta gäller självfallet även för en person eller familj som funderar på att hyra en nyproducerad lägenhet. Är det en lägenhet som ligger i ett perfekt läge? Har den en fantastisk planlösning? Underbar utsikt? Det finns mängder med faktorer som påverkar betalningsviljan. Ändå måste vi försöka hitta några typiska nivåer för vad som i genomsnitt kan anses vara en acceptabel hyra HR BR ÄR Figur 13. Genomsnittlig boendeutgiftsprocent per hushåll (HEK), upplåtelseform och år. HR betyder hyresrätt, BR bostadsrätt samt ÄR äganderätt. Skillnaden mellan de tre kategorierna beror, enligt SCB, mer på skillnader i inkomst än på skillnader i boendekostnad, dvs. de som bor i hyresrätt tjänar i regel mindre än de i bostadsrätt och äganderätt. Källa: SCB, HE0103F8. Den väg vi valde var att utgå från ett antal olika analyser av hur stor del av mediannettoinkomsten 6 som går till boendet, både i genomsnitt och för personer som är extra motiverade. Analyserna bygger vanligen på så kallade konsumtionsenheter, t.ex. en familj med barn eller ett par utan barn. Det visade sig att flera olika undersökningar landade på nivån runt 30 % av nettoinkomsten i konsumtionsenheten och att % verkade vara en typisk gräns för de mer motiverade även om det fanns enstaka exempel på 50 % och däröver. Jag vinner med 50% 7! Mitt boende är min lyx. Jag har valt bort bil och många andra saker i livet för att ha råd med min lägenhet. Det är en nybyggd liten tvåa på top floor med inglasad balkong och älvsutsikt. Värt varenda krona för mig. Inlägg i en debatt med rubriken Hur många procent av din inkomst lägger du på ditt boende? på webbplatsen Familjeliv.se 6 Nettoinkomsten definieras som summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. 7 Procentsiffran är omräknad till procent av disponibel inkomst. 19

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8.

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet

Läs mer

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND TUSENTALS LÄGENHETER KAN SKAPAS OM VINDAR BYGGS OM INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Sverige har dock enligt

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2013

Skanskas bostadsrapport 2013 Skanskas bostadsrapport 2013 Förord Metodik Sammanfattning 3 4-5 6-9 Inställning till och prisutveckling för nya bostadsrätter: Stockholm Göteborg Malmö Om Skanska Nya Hem 10-13 14-17 18-21 22 Förord Det

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än hälften

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Oktober 2009 Stockholms stad Inledning Stockholm växer och får en allt yngre befolkningsstruktur. Sedan år 2000 har Stockholms

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Lång dags färd mot jobb

Lång dags färd mot jobb ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNAL OCH HYRESGÄSTFÖRENINGEN Lång dags färd mot jobb Hur matchar vi arbetstagare, bostäder och arbetsplatser för framtidens välfärd? ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNAL OCH HYRESGÄSTFÖRENINGEN

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV

INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Det finns brist på bostäder i Sverige. Den statliga myndigheten Boverket sammanställer

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön Förvaltningskvalitet 2010 Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och underhåll i bostadsmiljön Anna-Lena Högberg, Erik Högberg, Henrik Björk, AktivBo 1 Sammanfattning Hyresgästerna Riksförbundet och

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader.

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader. 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Efterfrågan på bostäder ökade kraftigt i ett antal regioner i Sverige under andra hälften av 1990-talet. Det ledde till att priserna på bostadsrätter och småhus

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter 0 (11) Presumtionshyror Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter En utvärdering av systemet med presumtionshyror och förslag till stimulanspaket för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Kundansvarig Johan Harvig. Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm

Kundansvarig Johan Harvig. Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm Kundansvarig Johan Harvig Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm 1 Kundansvarig Göran Skott Bakgrund Civ. Ingenjör Fastighetschef Många år i SBAB

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer