Analys. av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna. Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang Mars 2013 (v30)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys. av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna. Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang Mars 2013 (v30)"

Transkript

1 Analys av förutsättningarna för byggande av hyreshus utanför storstäderna Per Florén, Ny Dinau, Catrin Lang Mars 2013 (v30)

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Resultat... 7 Vad har hänt med byggandet?... 7 Byggkostnader, hyror och betalningsförmåga Betalningsförmåga och lägenhetsstorlekar Hur sänka byggkostnader och hyresnivåer? Hur ser politiker och tjänstemän på frågan om fler hyresrätter? Kommentar: Betydelsen av andrahandspriset Bilagor Bilaga 1. Definitioner Bilaga 2. Beräkning av betalningsvilja Bilaga 3. Material från intervjuer Bilaga 4. Intervjufrågor Intervjufrågor kommunalråd Intervjufrågor Vd:ar kommunala bostadsbolag Bilaga 5. Offert SKL Bakgrund Uppdrag och frågeställning Förslag till genomförande Konsult, kostnader och villkor Beställning

3 Sammanfattning Dagens byggande ligger på en alltför låg nivå, både statistiken och svaren från intervjuade kommunpolitiker och tjänstemän talar samma språk. Med dagens nivå på nybyggnationer tar det mellan 280 år närmast storstaden, och 933 år längst bort från centrum, innan hela beståndet är utbytt. Detta får självfallet en mängd negativa konsekvenser och är inte en långsiktigt hållbar utveckling. Även beståndet utanför storstaden behöver förnyas, både för att bli mer attraktivt och för att möta morgondagens krav på t.ex. energiförbrukning. Byggandet har varit lågt under lång tid. Den viktigaste orsaken till att byggandet har minskat under senaste åren är sannolikt den kraftigt ökande kostnaden för byggnation av hyreslägenheter från 2006 och framåt. Med dagens kostnader, och med långsiktigt rimliga krav på direktavkastning, har endast de allra rikaste råd att bo i nyproducerade hyreslägenheter. Går det då att bygga utanför storstaden? Svaret måste bli ett ja, men. Ja därför att det bevisligen byggs i alla våra fem kommunkategorier, även om byggandet sjunker med ökat avstånd från centrum, se figur 10. Men därför att: 1. Skillnaderna i inkomster mellan de olika kommunkategorierna gör att andel personer/hushåll som har råd att bo i nyproducerade bostäder minskar med avståndet från centrum (byggkostnaden är i huvudsak den samma). 2. Endast aktörer med förmåga att bygga mycket kostnadseffektivt och/eller med små eller inga krav på avkastning/avskrivningar har ekonomiska möjligheter att bygga. Detta begränsar byggandet på en låg nivå, mer begränsande ju längre ut från centrum kommunen befinner sig. 3. Med dagens låga byggande kommer antalet bostäder att bli begränsande för inflyttning och utveckling i flertalet kommuner utanför storstaden. 4. Det låga byggandet leder även till andra oönskade konsekvenser, t.ex. brist på trygghetsboende eller boende för ungdomar. Sammanfattningsvis kan vi säga att det går att bygga, det byggs men det byggs allt för lite för att det skall vara långsiktigt hållbart. De intervjuade kommunpolitikerna menar, nästan enhälligt, att det behöver byggas mer ute i kommunerna, även i kommuner långt från storstaden. Man vill se nya attraktiva bostäder, smålägenheter och trygghetsboenden växa fram. När detta nu inte sker i önskad omfattning så är det framför allt inflyttningen som blir lidande (varvid urbaniseringen påskyndas ytterligare), rörligheten på bostadsmarknaden blir för liten och man kommer att sakna attraktiva, centrala och marknära lägenheter. Den aktör som man menar har störst möjlighet att åtgärda problemet är staten, inte minst genom de regler som man menar på olika sätt missgynnar hyresrätten. Man lyfter också fram att kommunerna inte har möjlighet att stötta sina bostadsbolag utan att dessa förväntas agera affärsmässigt. De intervjuade tjänstemännen, framför allt Vd:ar för kommunala bostadsbolag, har i mångt och mycket samma bild som politikerna. 2

4 Vad kan då göras för att vända utvecklingen, förbättra de ekonomiska förutsättningarna för såväl hyresgäster som fastighetsägare? Författarna föreslår följande: 1. Utmana byggbranschen! Dagens stora byggföretag förmår inte kombinera produktivitet och kvalitet. Alla de aktörer, som vi har intervjuat, som ändå bygger hyresrätter idag gör detta i egen regi för att hålla kostnaderna nere. 2. Utmana skattereglerna! Ändra reglerna så att dessa inte missgynnar hyresrätten. Till exempel skulle man kunna låta hyresgäster själva välja hur mycket pengar man vill lägga in i sin kooperativa hyresrätt för att minska sina hyreskostnader. 3. Utmana planregelverket! Kommunala planer och bygglov kräver sin lagstadgade tid och överklaganden kan många gånger ta flera år i anspråk. Här skulle man kunna se över regelverket för att göra det möjligt snabba på processen. Man kan t.ex. tänka sig att begränsa möjligheten att överklaga samma plan flera gånger. 4. Utmana EU-regelverket! Nästan inga 1 kommuner har idag planer att göra något för att bidra till att få igång byggandet av hyreshus, till stor del beroende på gällande EU-regler. Här behöver framför allt kommuner långt från storstaden få större frihet när inga kommersiella aktörer är villiga att investera. 5. Utmana hyresgästföreningen! Om det skall byggas några hyreslägenheter i framtiden måste det vara möjligt för hyresvärden, antingen kommunal eller privat, att tjäna pengar. Vem vill hyresgästföreningen värna? De som har lägenhet idag eller de som ännu inte har fått någon? 6. Utmana samarbetsklimatet mellan kommun, landsting, byggare och förvaltare! Dagens klimat uppfattas å ena sidan som alltför insyltat där kommuner och stora byggbolag har för nära relationer, å andra sidan så behövs ett mycket snabbare och smidigare samarbetsklimat där alla aktörer bidrar till att det kommer fram bra, vackra hus till rimliga priser. Med dessa sex utmaningar framgångsrikt genomförda finns det möjlighet att vi i framtiden kan få se nya hyresfastigheter växa upp, inte bara i storstaden utan i flera av våra kommuner. 1 Fyra har planer på att i framtiden lämna kommunal borgen mot avgift, två att lämna stöd för projektering. 3

5 Inledning Hur får vi fart på byggandet av hyreslägenheter? Ingen kan ha missat att frågan om hur vi skall få ett ökat byggande av hyreslägenheter håller på att ta fart rejält. Störst uppmärksamhet har bristen på hyreslägenheter i våra tre storstadsområden rönt, men problemen är stora även utanför storstäderna. I denna rapport belyser vi hur situationen ser ut i 16 kommuner i Västra Götaland och Skåne, kommuner som ligger olika långt utanför Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Vi belyser frågan ur flera olika perspektiv, såväl vad som byggs, vem som har råd att bo i de nybyggda lägenheterna och hur politiker och tjänstemän i respektive kommuner ser på situationen. De tre grundfrågorna För att nybyggnation av hyreslägenheter skall komma till stånd måste två frågor besvaras med ja : 1. Ägare/förvaltare av lägenheterna: Kan jag få ekonomi i ett nybyggt hus? 2. Hyresgästen: Är jag beredd att betala de hyror som en ny lägenhet betingar? Om nu någon av frågorna besvaras med nej kommer inga nya hus att byggas. Då kommer vi till den tredje frågan som vi alla har anledning att ställa oss: 3. Vad blir konsekvenserna av att det inte byggs? Utvalda kommuner De flesta är nog medvetna om att priser på boende, inte minst villor, ökar rejält ju mer man närmar sig storstaden. Baserat på denna kunskap beslutade vi att välja kommuner på olika avstånd från Göteborg respektive Malmö. Med hjälp av Nordregios rapport Att möta demografiska förändringar 2 identifierade vi fem olika grupper av kommuner på allt längre avstånd från storstaden. Dessa var: A. Storstadskommuner är kommuner i storstadens omedelbara närhet. Dessa finns bara med som jämförelser i några av de statistiska sammanställningarna. Dessa kommuner hade enligt Nordregio-rapporten få eller inga (0-1 av tio möjliga) demografiska utmaningar. B. Pendlingskommuner ligger mellan 30 och 50 minuter från centrum och har relativt god demografi med endast 2-5 demografiska sårbarheter. C. Utsugningszonen omfattar kommuner som ligger 50 minuter till 90 minuter ut från centrum och har en mycket svag demografi (8-9 av 10 demografiska sårbarheter) och lägre villapriser än förväntat. Det är förmodligen 2 Att möta demografiska förändringar En handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner 2012, Nordregio Report 2012:1. Framför allt använde vi kartan på sida 17 som redovisade antal demografiska utmaningar. 4

6 dragningskraften från storstaden som suger ut såväl unga vuxna som köpkraft ur dessa kommuner. D. Opåverkade kommuner ligger 90 till 180 minuter utanför centrum och har 3-6 demografiska svagheter och villapriser på den nivå som man kan förvänta sig. E. Glesbygdskommuner ligger 2-3 timmar från centrum, har 9-10 demografiska svagheter och lägre huspriser än förväntat. För Västra Götaland är det tydliga gränser mellan de olika grupperna medan det för Skåne inte var riktigt lika tydligt. Även om våra kriterier inte stämde till 100 % på de skånska kommunerna så försökte vi hitta kommuner där som motsvarade de i Västra Götaland i så hög grad som möjligt. Vilka kommuner som ingår i vilken kategori framgår av tabell 1 nedan. Kategori Västra Götaland Skåne A. Storstad (endast med som jämförelse i några analyser) Ale Härryda Lerum Mölndal Partille B. Pendling Alingsås Vårgårda Mark C. Utsugningszon Vara Tranemo Ulricehamn D. Opåverkade Skara Tidaholm Lidköping Svalöv Hörby Kristianstad E. Glesbygd Bengtsfors Mellerud Gullspång Östra Göinge Tabell 1. De fem kategorierna och de 16+5 utvalda kommunerna som ingår i undersökningen. Genomförda analyser bygger till stor del på data från SCB. Tyvärr är detta material ofta redovisat i klump för större områden än kommuner, vilket har lett till att vi har fått göra ett antal generaliseringar och antaganden, t.ex. om att fördelningen mellan inkomster eller hyres- och bostadsrätter är samma på riksnivå som i enskilda kommuner. Självklart är detta inte korrekt men i de fall vi tvingats att göra dessa förenklingar tror vi att de är tillräckligt bra för att tas med i denna rapport. 5

7 Kategori Avstånd till Demografiska Huspriser, relativt centrum sårbarheter förväntat pris A. Storstad 0-1 Avsevärt högre B. Pendling min 2-5 Klart högre C. Utsugningszon min 8-9 Lägre D. Opåverkade 2-3 tim 3-7 Förväntat E. Glesbygd 3- tim 9-10 Klart lägre Tabell 2. Jämförande sammanställning av de egenskaper som skiljer de olika kategorierna av kommuner från varandra. Hur har vi jobbat? För att belysa vår frågeställning ur flera olika perspektiv har vi samlat material från flera olika källor: 1. Statistiskt material om byggande, byggkostnader, inkomster, befolkning etc. hämtades från SCB, dels öppna databaser dels specialuttag. 2. Fakta om hur företag som bygger och förvaltar hyresfastigheter resonerar och räknar inhämtades både från stora nationella aktörer och från små lokala aktörer. 3. Intervjuer med ledande politiker i de utvalda kommunerna gav underlag till det politiska perspektivet på frågan. 4. Intervjuer med ledande personer i kommunala bostadsbolag, och i några fall även stadsarkitekter och samhällsbyggnadschefer, gav ytterligare perspektiv. Materialet har sammanställts på ett sådant sätt att det, förhoppningsvis, skall bli tydligt vilka konsekvenser utvecklingen fått och kommer att få. Frågan som skall belysas är mycket komplex, tillgänglig statistik är ofta otillräcklig och ambitionsnivån med detta projekt ligger inte på en akademisk nivå, varför vi ibland har tvingats göra en del förenklingar i såväl beräkningar som i hur noga vi beskriver metod och resultat. Vi vill tacka alla medverkande politiker, tjänstemän och andra som ställt sin tid till förfogande. Ett speciellt tack till hyresvärdarna Wallenstam och Trollängen som på ett mycket generöst sätt delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. 6

8 Resultat Vad har hänt med byggandet? Om man skall döma av mediernas rapportering kan man få intrycket att nästan inga hyreslägenheter byggs men istället desto fler bostadsrätter. Dessutom har antalet nybyggda hyresrätter minskat kraftigt under senare år samtidigt som lägenheter rivs på löpande band. Är detta en sann bild? Inte riktigt! Det är dags att avliva några myter om bostadsbyggandet och bekräfta några andra! Figur 1. Exempel på artikel om rivning av hyreshus, SvD Myt 1: Byggandet av hyresrätter är katastrofalt lågt idag Från olika håll har under senare tid framförts att byggandet av hyresrätter skulle vara extremt lågt idag. Och jämför vi med byggandet under 50-, 60- och 70-talen så är det naturligtvis så, se figur 2 på nästa sida. 7

9 Privata Almännyttan Figur 2. Antal hyreslägenheter i dagens bestånd efter nybyggnadsår. Diagrammet ger en uppfattning om hur många lägenheter som byggts under respektive period även om ett antal lägenheter naturligtvis har försvunnit under åren. Källa: SCB, diagram BO0406E7. Men, i det kortare perspektivet, är de senaste årens byggande inte så lågt. Jämför vi dagens byggande (egentligen byggandet 2011 eftersom det är de mest aktuella siffror som finns tillgängliga) med de två senaste decennierna så ligger vi idag på samma nivå som vi låg under perioden Mellan 2004 och 2008 hade vi en rejäl uppgång och vi är, som sagt, tillbaka på samma nivåer som före ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 BR Tot HR Tot ÄR Tot 10,0 0, Figur 3. Antal färdigställda lägenheter per invånare och år för alla fem undersökta kommungrupperna tillsammans. Källa: SCB, eget uttag. BR betyder bostadsrätt, HR betyder hyresrätt och ÄR betyder ägarrätt, se bilaga 1 för definitioner. Av diagrammet ovan framgår också att bland våra undersökta kommuner så är det främst ägarrätter och hyresrätter som dominerar, det är bara år 2008 som bostadsrätterna finns med i toppstriden. Varför är det då så mycket snack om alla bostadsrätter som byggs? 8

10 Myt 2: Det byggs i stort sett endast bostadsrätter idag Ett exempel på hur det kan framställas är detta diagram från ett av SCB:s nyhetsbrev: Figur 4. Källa: Kalkylerat bostadsbestånd , Pressmeddelande från SCB, :30 Nr 2012:760 [Kolla rättigheter eller gör egen version.] Den mest troliga förklaringen till allt tal om byggandet av bostadsrätter är att det är den upplåtelseform som helt dominerat nyproduktionen i Stor-Stockholm under perioden I Stor-Göteborg är det mer lika mellan de olika lägenhetstyperna och i Malmö dominerar ägarrätterna. Utanför storstadsområdena är produktionen av lägenheter avsevärt mindre och här dominerar hyresrätter knappt över ägarrätter. Under perioden har det, enligt SCB, totalt färdigställts hyresrätter, bostadsrätter och ägarrätter HR BR ÄR 5 0 SS SG SM RÖ Figur 5. Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus per 1000 inv uppdelat på hyresrätter, bostadsrätter och ägarrätter. SS betyder Stor-Stockholm, SG betyder Stor-Göteborg, SM betyder Stor-Malmö och RÖ betyder rikets övriga kommuner. Källa: SCB, BO0101A7. Vi kan alltså konstatera att det byggs flest ägarrätter, därefter hyresrätter och slutligen bostadsrätter. Myten stämmer alltså dåligt för Sverige men bra för Stor- Stockholm. Men, är det ändå inte så att nästan allt som byggs, byggs i våra tre storstäder? 9

11 Myt 3: Allt byggande sker i våra tre storstäder I nedanstående diagram har vi valt att ange byggande per invånare för att få en mer jämförbar bild av byggandet i stora och små kommuner. Självfallet byggs det mer i en stor kommun när det gäller antal lägenheter, men frågan är om det byggs mer per capita. Av diagrammet nedan ser vi att den kommunkategori som dominerar varierar kraftigt mellan åren. De två kategorierna närmast centrum är oftast de där det byggs mest, men det finns år när kommuner längre ut dominerar. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 HR E HR D HR C HR B HR A 10,0 0, Figur 6. Antal färdigställda lägenheter per invånare och år summerat för alla fem kategorierna. HR betyder hyresrätt, A, B etc. är de olika områdena vi använder oss av från kommuner nära centrum (A) till kommuner långt från centrum (E). Det första som kan utläsas ur diagrammet är hur kraftigt det totala byggandet har varierat över tid i våra kommuner. Vissa år närmar sig det totala byggandet så låga värden som 10 lägenheter per invånare. Andra år är det uppe på nästan 60 lägenheter. Det andra som framgår är att fördelningen mellan våra fem kommunkategorier varierar starkt. Visserligen dominerar vanligen de två mest centrala kategorierna A och B, men det finns år då mer perifera kommuner bygger lika mycket eller mer. Och vi kan definitivt avskriva hypotesen att det bara byggs i storstäderna! Det byggs i alla kommunkategorierna, men naturligtvis mest närmast centrum och mycket lite längst ut, men det byggs. Nu inställer sig frågan: Varför skall kommunerna utanför storstaden över huvud taget bygga något? De har väl mängder av lediga lägenheter?

12 Myt 4: Det finns mängder av lediga lägenheter utanför storstaden Det är inte ovanligt att det i media målas upp en bild att det finns mängder med tomma lägenheter runt om i Sverige, se t.ex. klippet ovan. Men hur förhåller det sig egentligen? Vad är fakta i målet? 25,0 20,0 15,0 10,0 Gles Utsugn. Opåv. Pendel Stor- Gbg 5,0 0, Figur 7. Andel lediga lägenheter, i procent av beståndet, i de fem kommunkategorierna (dock endast kommunerna i Västra Götalandsregionen). Källa: Regionfakta, Av diagrammet ovan framgår att tre av kommungrupperna (Stor-Göteborg, Pendlingskommuner och opåverkade kommuner) ligger mycket nära 0 % lediga lägenheter. Lite fler lägenheter finns det i kommunerna i utsugningszonen och flest i glesbygdskommunerna. Samtidigt kan vi konstatera att antalet lediga lägenheter idag bara är något mer än en fjärdedel av antalet år Även kommunerna i grupperna Opåverkade och Utsugningszonen har minskat andelen lediga lägenheter rejält. Det finns inte mycket överskottslägenheter kvar längre. Detta skulle kunna vara förklaringen till att antalet rivna lägenheter har minskat kraftigt under senare år, se diagram nedan. 11

13 År * År År År Figur 8. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus (samma urval och källa som föregående bild). I vilka kommuner är det då dessa lägenheter rivs? Är det som media vill göra gällande endast i glesbygd och brukssamhällen? Svaret får vi i diagrammet nedan Glesb. Opåv. Utsugn. Pendl. Stor- Gbg. Figur 9. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus per år (samma urval och källa som föregående bild). Naturligtvis har det rivits flest lägenheter i glesbygd, totalt 214 stycken under perioden mot 170 i övriga kommuner tillsammans, men det är absolut inte bara där det rivs. I kommunerna i kategori A, Stor-Göteborg, och B, Pendlingskommuner, har det rivits 109 lägenheter totalt. Självfallet skulle bilden bli annorlunda om vi jämförde antal rivningar per invånare, men faktum kvarstår, lägenheter rivs i alla våra olika typer av kommuner. Vi kan alltså konstatera att det inte finns några stora överskott av lägenheter som står och bara väntar på att rivas, tvärtom tyder mycket på att det finns ett behov av nya, attraktiva, tillgängliga lägenheter (vi återkommer till detta senare i rapporten). Frågan blir då: Hur fördelar sig byggandet mellan våra tre storstadsområden och våra fem kommunkategorier? 12

14 Myt 5: När det gäller byggande finns det bara två sorters kommuner: Storstad (läs Stockholm) och resten (läs Norrlands inland) Det är en vanlig figur i media att man ställer Stockholms innerstad mot Ragunda eller någon annan kommun i Norrlands inland när man jämför byggande och boende. Detta menar vi är att helt misstolka situationen. Det går ganska enkelt att urskilja minst fem olika kategorier av kommuner, bara inom Västra Götaland och Skåne. Dessa fem kategorier har var och en sina problem och sina möjligheter, se tabell 2 där vi redovisar hur demografiska utmaningar och nivån på villapriser varierar. Det finns naturligtvis flera andra variabler som kan användas för att kategorisera dessa olika kommunkategorier. Så har t.ex. Kairos Future inom ramen för sitt projekt kring T-samhället kunnat visa att liknande mönster finns inom såväl ekonomisk, miljömässig som social hållbarhet Hyresrätt Bostadssrätt Äganderätt 5 0 SS SG SM RÖ A B C D E Figur 10. Totalt antal färdigställda lägenheter per invånare. Källa: SCB, eget uttag kombinerat med tabell BO0101A7. SS betyder Stor- Stockholm, SG betyder Stor-Göteborg, SM betyder Stor-Malmö och RÖ betyder Riket i övrigt. A till och med E är våra fem kommunkategorier från centrum och ut mot periferin. I diagrammet ovan framgår tydligt hur antalet nyproducerade lägenheter, per invånare, skiljer sig mellan de olika områdena. I Stor-Stockholm dominerar bostadsrätterna totalt. I Göteborg leder ägarrätterna något över hyresrätterna medan Stor-Malmö helt domineras av ägarrätter (villor, radhus etc). I övriga landet har vi något fler hyreslägenheter än äganderätter och ungefär hälften så många bostadsrätter. Om vi så jämför våra fem kommunkategorier så ser vi att kategori A, som ju ingår i Stor-Göteborg respektive Stor-Malmö, också i mycket liknar dessa. Äganderätter dominerar stort, följt av hyresrätter och sist bostadsrätter. Går vi vidare till pend- 3 Se t.ex. rapporterna Tankesamhället och kommunerna, januari 2012 och Från arbetsmarknadsregioner till arbetsmarknadsnätverk februari 2012, 13

15 lingskommunerna (B) så ser vi att proportionerna är likartade men på en lägre nivå, och bostadsrätter är de som har fallit mest. Bland kommuner i utsugningszonen (C) ser vi hur mönstret fortsätter med den lilla skillnaden att hyresrätterna fått ett litet övertag över äganderätterna. När vi kommer till kategorin opåverkade har äganderätterna återigen tagit ledningen medan hyres- och framför allt bostadsrätterna minskar mera. I glesbygdskommunerna (E) slutligen byggs det endast i liten skala och definitivt inte några bostadsrätter. Då ställer man sig självfallet frågan: Vad är då problemet? Är det inte bra som det är? Nej, inte om vi vill se en långsiktigt hållbar bostadsmarknad i hela Sverige. Med den volym på byggande vi har idag och har haft sedan förra byggboomen i slutet på 80-talet så förnyas bostadsbeståndet i så långsam takt att utveckling och inflyttning bromsas på ett mycket allvarligt sätt. Låt oss göra ett räkneexempel! I pendlingskommunerna byggs det cirka 10 hyreslägenheter per invånare summerat över 16 år, vilket innebär 0,6 nya lägenheter per år. Om vi antar att det bor två personer per lägenhet så har vi 500 lägenheter totalt. Av dessa är i genomsnitt 35 % 4 hyresrätter, vilket blir 175 lägenheter. Om nu nybyggnationen fortsätter i en takt av 0,6 nya lägenheter per år innebär detta att hela beståndet bytts ut efter 280 år. I kommunerna ännu längre ut från centrum går det ännu långsammare, i utsugningszonen tar det 400 år, i den opåverkade gruppen tar det 311 år och i glesbygdskommunerna tar det 933 år att förnya beståndet. Om vi vill att hela landet skall ha förutsättningar att leva behöver även kommuner utanför storstäderna ha möjlighet att bygga, nytt, attraktivt och tillgängligt. Så, vad är då problemet? Problemet är att byggandet har varit alltför lågt under en alltför lång period vilket fått dubbla konsekvenser: I storstäderna saknas i dag boende vilket skapar en prisbubbla på bostadsrätter och äganderätter vilket i sin tur skapar stora hinder för dem som vill eller behöver flytta in till storstaden. Ett stort problem är att det inte heller finns tillräckligt många bra tomter att bygga på. I resten av Sverige är byggandet så lågt att förnyelsen blir kraftigt lidande och utflyttningen på många håll riskerar att accelerera därför att det saknas attraktiva, moderna och tillgängliga lägenheter. Problemen blir större med ökat avstånd till centrum. Däremot finns plats att bygga. Således behöver byggandet öka i såväl centrum som periferin. Varför gör det inte det då? Byggkostnader, hyror och betalningsförmåga För att nya hyreslägenheter skall byggas krävs det att byggkostnaden kan hållas på en sådan nivå att det finns människor som har råd att hyra de nya lägenheterna. I 4 Både detta och antal boende per lägenhet är sverigesnitt. Eftersom bostadsrätter är mer frekventa i storstäderna så är siffran för hyresrätter i våra kommuner sannolikt något högre vilket leder till ännu längre tid innan hela beståndet har förnyats. 14

16 detta avsnitt kommer vi först att titta på byggkostnaden och dess koppling till hyresnivån. I nästa avsnitt undersöker vi betalningsförmågan och vilka lägenhetshyror denna kan tänkas räcka till. Byggkostnader och hyror När det gäller nyproducerade lägenheter är självklart byggkostnaden den faktor som har allra störst påverkan på vilka hyror som hyresvärden behöver ta ut. Andra faktorer som också påverkar hyran är t.ex. räntenivåer, avskrivningsnivåer, vakansnivåer samt driftkostnad inklusive energikostnader. Figur 11. Hyror i nyproduktion jämfört med produktionskostnader, byggprisindex samt konsumentprisindex. Källa: Hyror i Sverige år , Boverket [Kolla rättigheter] Av diagrammet ovan framgår att produktionskostnaden har ökat avsevärt snabbare än t.ex. konsumentprisindex från ungefär 1997 och framåt. 15

17 SS, BR Ri, BR LR, BR SS, HR Ri, HR LR, HR Figur 12. Total produktionskostnad i kr/m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och upplåtelseform. SS betyder Stor-Stockholm, Ri betyder Riket, LR betyder Länsregionerna I-III, BR betyder bostadsrätt och HR betyder hyresrätt. Källa: SCB, tabell BO0201EZ. Av diagrammet ovan framgår att bostadsrätterna har haft två kraftiga perioder av kostnadsökningar, dels en period runt sekelskiftet, dels en från 2005 och framåt. Under första perioden följde kostnaderna för hyresrätter i Stor-Stockholm först med upp men lugnade sedan ner sig något. Under uppgången 2005 och framåt ser vi en relativt god följsamhet både mellan bostads- och hyresrätter och mellan olika delar av landet. Att byggkostnaden för bostadsrätter ökat med cirka 50 % från 2005 till 2011 måste anses som anmärkningsvärt. Det är knappast priset på arbetskraft eller byggmaterial som ökat så kraftigt utan det måste vara något annat som gör att priserna sticker iväg Den genomsnittliga produktionskostnaden för riket ligger på kr/m 2 för år 2011, något lägre för områdena utanför storstaden och något högre för Stor- Stockholm. Från byggkostnad till hyra Ett sätt att beräkna hyra utifrån en given byggkostnad är att använda sig av begreppet direktavkastning som är ett mått i procent och beräknas på följande sätt 5 : (Hyra Driftkostnader) Direktavkastning = Produktionskostnaden 5 Det finns, som alltid, en debatt om exakt var gränsen skall dras för vad som inkluderas i begreppet driftkostnader men principen är att alla kostnader som är direkt hänförbara till lägenheterna skall tas med, medan det som handlar om hela fastighetsägarens verksamhet skall hänföras till Direktavkastningen. 16

18 Om vi stuvar om denna formel så får vi sambandet att: Hyra = Direktavkastning Produktionskostnaden + Driftkostnader För att beräkna hyran måste vi då få fram värden på Direktavkastning och Driftkostnader, förutom produktionskostnaderna som vi redan har. Driftkostnaderna för en hyreslägenhet ligger, enligt SCB, i genomsnitt på 350 kr/m 2 och år. Företag specialiserade på hyresrätter ligger kanske 50 kr lägre. Det finns indikationer på att nybyggda hus med mycket god värmeisolering och andra energisparande lösningar kan sänka sina kostnader ytterligare något men här är underlaget ännu alltför litet. Direktavkastningen ligger i genomsnitt för landets tre största städer, enligt SCB:s siffror för år 2011, mellan 3,8 och 4,8 %. Erfarna fastighetsägare har 7 % som mål, dels för att kunna hantera växlande räntenivåer över en konjunkturcykel, dels för att detta är en nivå som många banker kräver för att låna ut pengar till denna typ av byggprojekt. Dagens genomsnittliga nivå runt 4-4,5 % täcker möjligen räntekostnaderna men inte mycket mer. Någon plats för avskrivningar eller liknande ges inte, vilket innebär att investeringar i nya hyreshus inte är långsiktigt sunda och hållbara. År 2005 År 2008 År 2011 År 2005 År 2008 År 2011 HR/Ri HR/Ri HR/Ri BR/SS BR/SS BR/SS Produktionskostnad, kr/m Driftkostnad, kr/m 2 *år Direktavkastning (hållbar) 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % Direktavkastning (medel) 4,7 % 4,7 % 4,7 % 4,7 % 4,7 % 4,7 % Årshyra, kr/m 2 (hållbar) Månadshyra 2:a 60 m 2, kr/mån Årshyra, kr/m 2 (medel) Månadshyra 2:a 60 m 2, kr/mån Tabell 3. Beräkning av hyra baserat på byggkostnad för år, driftkostnad och två nivåer på direktavkastning, dels medelvärdet för 2011 (enligt SCB:s data för våra tre storstäder) dels det värde som de främsta fastighetsägarna anser långsiktigt hållbart. Byggkostnaden hämtad från SCB, de tre första (HR/Ri) är medelvärden för hyreslägenheter i hela riket, de tre senare (BR/SS) är kostnader för bostadsrätter för Stor- Stockholm. Källa: SCB, tabell BO0201EZ samt personlig kommunikation. Av tabellen framgår att med år 2011:s genomsnittliga byggkostnad och en långsiktigt hållbar direktavkastning landar hyrorna på cirka kr/m 2 * år vilket ger en 17

19 månadshyra för en normal 2:a på strax över kr. Det framgår också hur mycket nybyggnadshyran har ökat mellan 2005 och Den naturliga frågan blir nu: Vem har råd att betala hyror i denna storleksordning? 18

20 Betalningsförmåga och lägenhetsstorlekar Hur långt är ett snöre? Detta är en fråga som under senare år använts för att peka på att det inte alltid går att ge ett enkelt och entydigt svar på en enkel fråga. Detta gäller självfallet även för en person eller familj som funderar på att hyra en nyproducerad lägenhet. Är det en lägenhet som ligger i ett perfekt läge? Har den en fantastisk planlösning? Underbar utsikt? Det finns mängder med faktorer som påverkar betalningsviljan. Ändå måste vi försöka hitta några typiska nivåer för vad som i genomsnitt kan anses vara en acceptabel hyra HR BR ÄR Figur 13. Genomsnittlig boendeutgiftsprocent per hushåll (HEK), upplåtelseform och år. HR betyder hyresrätt, BR bostadsrätt samt ÄR äganderätt. Skillnaden mellan de tre kategorierna beror, enligt SCB, mer på skillnader i inkomst än på skillnader i boendekostnad, dvs. de som bor i hyresrätt tjänar i regel mindre än de i bostadsrätt och äganderätt. Källa: SCB, HE0103F8. Den väg vi valde var att utgå från ett antal olika analyser av hur stor del av mediannettoinkomsten 6 som går till boendet, både i genomsnitt och för personer som är extra motiverade. Analyserna bygger vanligen på så kallade konsumtionsenheter, t.ex. en familj med barn eller ett par utan barn. Det visade sig att flera olika undersökningar landade på nivån runt 30 % av nettoinkomsten i konsumtionsenheten och att % verkade vara en typisk gräns för de mer motiverade även om det fanns enstaka exempel på 50 % och däröver. Jag vinner med 50% 7! Mitt boende är min lyx. Jag har valt bort bil och många andra saker i livet för att ha råd med min lägenhet. Det är en nybyggd liten tvåa på top floor med inglasad balkong och älvsutsikt. Värt varenda krona för mig. Inlägg i en debatt med rubriken Hur många procent av din inkomst lägger du på ditt boende? på webbplatsen Familjeliv.se 6 Nettoinkomsten definieras som summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. 7 Procentsiffran är omräknad till procent av disponibel inkomst. 19

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND TUSENTALS LÄGENHETER KAN SKAPAS OM VINDAR BYGGS OM INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Sverige har dock enligt

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg Var tredje kan tvingas flytta En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i oktober 2016 2 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1. Hushåll som kan tvingas flytta

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter BO 39 SM 0501 Hyror i bostadslägenheter 2004 Rents for dwellings 2004. I korta drag 2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,3 procent mellan januari 2004 och januari

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26

Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 2016 04 26 Hur ser villkoren för bostadsbyggande ut i vår region? Bostäder för alla - men hur? Växjö 216 4 26 SKL 216-4-26 1 Innehåll Vad bestämmer bostadsefterfrågan i olika kommuner? Varför varierar bostadsbyggandet

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 4 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök BO 39 SM 0801 Hyror i bostadslägenheter 2007 Rents for dwellings 2007. I korta drag 2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,7 procent mellan januari 2007 och januari

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad 217 5 16 Bofrämjandet 1 Allt svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden 5% 4% 3% 2% 1%

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer