Budget 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Budget 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG PATIENTPERSPEKTIVET...6 Verksamheternas mål i patientperspektivet... 6 Insatser för kommunikation... 6 Rättighetsfrågor PROCESSPERSPEKTIVET...7 Verksamheternas mål i processperspektivet... 7 God vård... 8 Vårdgaranti - Tillgänglighet Prestationer Miljömål MEDARBETARPERSPEKTIVET...13 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet FOUU-PERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET...16 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Eget kapital Investeringar REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL...19 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning Bilaga 2 Prestationsbudget Bilaga 3 Fastighetsinvesteringar Bilaga 4 Utrustningsinvesteringar 2 (21)

3 1. Sammanfattning och slutsats Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) budget för 2013 baseras vad avser vård för patienter från Västra Götalandsregionen (VGR) på vårdöverenskommelsen mellan SU och HSN 4, 5, 7, 11 och 12. I denna innefattas även uppdrag och finansiering för patienter från övriga nämnder i VGR. De budgeterade intäkterna uppgår till mnkr varav mnkr avser finansiering för uppdrag i vårdöverenskommelsen. Vårdöverenskommelsen för 2013 har indexuppräknats med 1,1 % baserat på uppräkning av priser med 1,8 % och ett årligt effektiviseringskrav om 0,7 %. Inom indexuppräkningen har, i enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv, utrymmet för lönekostnadsökningar budgeterats till 2,5 %. Vidare ska enligt planeringsdirektiven även kostnader för kurs och konferens minska 2,8 mnkr, kostnader för information och trycksaker med 0,8 mnkr och kostnader för externa konsultuppdrag med 1,8 mnkr. I regionfullmäktiges budget har 50 mnkr årligen avsatts för perioden med syfte att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen inom framförallt hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen har gett personalutskottet uppdrag att ta fram riktlinjer. För SU innebär planeringsdirektiven och vårdöverenskommelsen ett effektiviseringskrav om 70 mnkr. Till det kommer åtgärder som måste genomföras för att vidmakthålla en ekonomi i balans motsvarande cirka 80 mnkr. Effektiviserings- och anpassningskravet är fördelade per område och bygger på påverkbara kostnader (kostnader för personal, material samt varor och tjänster) med avdrag för kostnader avseende ALF och projekt. Det samlade omställningsbehovet uppgår således till 150 mnkr, vilket motsvarar cirka 1,6 % av omslutningen för vårdöverenskommelsen. Budgeten förutsätter att antalet anställda minskar samtidigt som vårdvolymerna ska upprätthållas. Planeringen och genomförandet för färre anställda måste ske med noggrannhet och baserat på riskoch konsekvensanalyser utifrån såväl arbetsmiljöaspekter som patientsäkerhet. SUs arbete fokuserar även fortsättningsvis på patientsäkerhet och kvalitet, bättre produktionsplanering, kompetensförsörjning samt forskning, utveckling och utbildning (FoUU). En särskild handlingsplan för patientsäkerhet och kvalitet ska fastställas av styrelsen i december Arbetet med införande av metoder och system för huvudplanering inom alla berörda verksamheter fortsätter under Arbetet syftar till bättre bedömningar av vårdbehoven och ett ökat kapacitetsutnyttjande som en metod att upprätthålla produktionen med de minskade resurser som följer av effektiviseringskraven. Arbetet med att överföra vård från heldygnsvård till öppenvård där det är möjligt ska intensifieras. Fler operationer ska t.ex. därmed ske i s.k. dagkirurgi. När det gäller FoUU kommer under 2013 de verksamhetsvisa strategierna att implementeras och ytterligare förtydligas. Under 2013 kommer aktiviteter att genomföras för att åtgärda det kompetensbehov som identifierats i kartläggningar som gjorts under 2012 och dels fortsätta att utveckla kompetensförsörjningsprocessen på alla nivåer i organisationen samt tydligt integrera den i sjukhusets planerings- och uppföljningsprocess. 3 (21)

4 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Sjukhusets vision Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Vård av hög kvalitet är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. Sjukhusets strategiska mål SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i sjukhusets balanserade styrkort. Det är ett verktyg och ledningsstöd för fokusering på de långsiktiga och viktiga frågorna. Det är också ett verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheten på ett strukturerat sätt. De strategiska och prioriterade målen i sjukhusets styrkort för 2013 beskrivs under respektive perspektiv. Verksamhetens inriktning och omfattning De vårduppdrag och ekonomiska ersättningar som fastställs i vårdöverenskommelsen utgår ifrån de förutsättningar som anges i budgeten för respektive år, planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument. Ett centralt inslag i överenskommelsen är regionens handlingsprogram för God Vård. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU, region- och rikssjukvård, forskning, utveckling och undervisning (FoUU) med finansiering genom regionbidrag, uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård med finansiering genom regionbidrag, rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. Vårdöverenskommelsen definierar års inriktning, volym och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU. Överenskommelsen beskriver dels sjukhusets övergripande uppdrag och dels förändringar i förhållande till föregående år. Följande verksamhetsförändringar finns upptagna i vårdöverenskommelsen: satsningar på IVA för barn- respektive vuxensjukvården genomförande av del av vårdprogram för ADHD vuxna läkartjänster vid Hospice enheter som Göteborgs stad ansvarar för psykiatrisk slutenvård för barn och ungdomar boende i Ale kommun där ansvaret överförs från NU-sjukvården till SU tillfällig tillgänglighetssatsning 2013 mobilt fältteam för personer med stora och komplexa vårdbehov (GARP) ordnat införande av läkemedel, år 2, samt administration av särskilt läkemedel inom ögonsjukvården administration av valfrihetsvården 4 (21)

5 En genomgång ska under 2013 göras av substitutions- och metadonvården för ställningstagande till ev. ytterligare insatser Ordnat införande av läkemedel och metoder, år 2, som från 2014 ska finansieras av HSN justeras separat. Det tidigare omställningsbidraget på 25 mnkr ingår från 2013 i sjukhusets ersättningsutrymme. Sjukhuset har i vårdöverenskommelsen fått förändrade uppdrag som främst gäller följande: i samarbete med Habilitering & Hälsa ska vården utvecklas för barn i livets slutskede medverka i arbetet att skapa tydliga gränser för vårdnivåer för patienter och sjukdomstillstånd och implementera dessa insatser för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse genomföra ett nytt vårdhygieniskt direktiv delta i nationella patientenkäter under aktivt använda relevanta nationella kvalitetstregister se över möjligheter till koncentration av resurser för patienter med posttraumatiska stressymtom fånga upp barn i riskzonen för fetma och diabetes Sjukhuset ska dessutom i samband med respektive delårsrapport göra en analys av SUs resultat avseende kvalitetsindikatorer, innefattande redovisning av framtagna handlingsplaner. Sjukhuset ska också medverka i utvecklingsarbete gällande bland annat regiongemensamt arbete för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens sjukhus fortsätta att utveckla akutprocesser och sjukhusets hälsofrämjande uppdrag medverka i arbetet kring närsjukhusuppdraget för ANS Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan erhåller sjukhuset även finansiering för ett antal särskilda uppdrag enligt regionfullmäktiges budget, från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Utöver ovan redovisade gäller det främst: metodutveckling nya läkemedel och indikationer inom ramen för ordnat införande, år 1 och vissa metoder avseende år 2 inom ramen för ordnat införande genomförande av vissa ägaruppdrag (motsvarande) 5 (21)

6 3. Patientperspektivet Verksamheternas mål i patientperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) < 8 % Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Andel definierade olämpliga läkemedel av alla läkemedel till personer 65 år och äldre < 2 % < 2 % Insatser för kommunikation För att alla patienterna ska få en säker och jämlik vård behöver kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal förbättras. Kommunikationen ska ske på patienternas villkor och vara fokuserad på patientens behov och förväntningar. Följande aktiviteter planeras för att förbättra kommunikationen: Regelbundna dialogmöten med patientföreningar Utbildningar för patientmedverkan och patientsäkerhet utifrån resultaten i patientenkäter och patientsäkerhetskulturmätningar Skapa och kommunicera riktlinje för patientinformation på olika språk Skapa och kommunicera riktlinje för vård av barn på vuxenavdelning Skapa mallar i SUs olika IT-system för brev och kallelser till patienterna, för en ökad tydlighet och med en tydlig normokritisk utgångspunkt Under 2013 genomförs även en SU-intern kartläggning avseende verksamheternas aktiviteter samt planerade aktiviteter gällande dialog med medborgare/patient/närstående. Resultatet av kartläggningen redovisas per delår 1 och 2. Rättighetsfrågor Jämlik vård Sjukhuset ska aktivt verka för att utveckla insatser för att motverka diskriminering och säkerställa ett gott patientbemötande. Bemötandet av patienter mäts, och följs löpande upp, bland annat genom analys av resultaten i en återkommande patientenkät. Om brister i patientbemötandet identifieras tas åtgärds-/handlingsplaner fram. 6 (21)

7 I delårsboksluten rapporteras resultaten från 27 regionala kvalitetsindikatorer med könsuppdelad statistik där så är möjligt. För varje register rapporteras handlingsplan med åtgärder för att komma tillrätta med eventuella oskäliga skillnader mellan könen. Vad gäller åtgärder för att motverka diskriminering ligger fokus i huvudsak på att motverka diskriminering på grund av kön och ålder. Detta på grund av att köns-/åldersuppdelad statistik finns tillgänglig för analys och identifiering av eventuella oskäliga skillnader mellan kön/åldrar, vad gäller t.ex. tillgång till vård och behandling. Motsvarande data finns idag inte tillgänglig för analys av andra faktorer, vilket försvårar möjligheten att identifiera eventuell diskriminering på grund av etnicitet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Regionala, och i vissa fall nationella insatser krävs för att stärka sjukhusets möjligheter för att få tillgång till sådan typ av data, och förbättra sjukhusets möjligheter att identifiera eventuell diskriminering av andra skäl än kön och ålder. Jämställdhetsintegrering Under 2013 planeras en utveckling av budgetprocessen, med syfte att jämställdhetsintegrera densamma. Ett förslag på arbetssätt avseende jämställdhetsintegrering av budgetprocessen finns framtaget, och målsättningen är att implementera detta under SU bedriver en omfattande verksamhet, både inom hälso- och sjukvård, samt forskning och utbildning. Insatser krävs inom samtliga områden för att säkerställa att diskriminering på grund av kön inte förekommer. 4. Processperspektivet Verksamheternas mål i processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor A. Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter utfärdad remiss B. Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning A. >75 % B. > 75 % C. 0 A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som triageras gul (ej tecken på omedelbart livshotande sjukdomstillstånd) och som träffar läkare inom 120 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. A. Minst 90 % B. 100 % C. Minst 90 % Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Andel verksamhetsområden som fortlöpande rapporterar antal överbeläggningar enligt regional rutin och analyserar utfall Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet Antal verksamhetsområden där sjukhusledningen genomför ronder/ internrevision av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet enligt kvalitetsbarometern 100 % 60 % 20 verksamhetsområden 7 (21)

8 God vård Patientsäkerhetsarbetet Hög patientsäkerhet är SUs högst prioriterade mål. Att bedriva säker vård är ett tydligt chefsansvar. För att stötta chefer i arbetet finns en stödorganisation för kvalitet och patientsäkerhet. På varje enhet finns ett kvalitets-och patientsäkerhetsombud, inom varje verksamhet en verksamhetsutvecklare och för varje område en utvecklingschef. Dessa träffas regelbundet och ansvarig för organisationen är kvalitetsdirektören som ingår i SUs ledningsgrupp. Hur arbetet för patientsäkerhet ska bedrivas beskrivs i organisationsplanen för kvalitet - och patientsäkerhetsarbetet liksom i den årliga handlingsplanen. Regelbunden uppföljning och åtgärder till följd av avvikelser är ett tydligt chefsansvar och arbetet stöttas av sjukhusets verksamhetsutvecklare. Det arbetet samt övrigt kvalitets-och patientsäkerhetsarbete följs upp i delårsrapporter, årsredovisning, vid controlling och också genom egenkontroll, det vill säga uppföljning av följsamhet till riktlinjer och rutiner på samtliga enheter efter riskbedömning. Arbetet med risk- och händelseanalyser stöttas av ett sjukhusgemensamt risk- och händelseanalysteam. Inom varje verksamhetsområde finns också risk- och händelseanalysteam. Under året kommer utbildningar i risk- och händelseanalys genomföras för att säkerställa att tillräckligt många medarbetare har erforderlig kompetens. Insatser för att minska förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner Andelen patienter med vårdrelaterade infektioner (VRI) mäts genom punktprevalensmätning två gånger per år och måltalen ska vara under åtta procent inom sluten somatisk vård respektive under två procent inom sluten psykiatrisk vård. SU planerar att under 2013 genomföra följande aktiviteter för att minska antal VRI och vårdskador: Uppföljning av användningen av WHOs checklista för säker kirurgi Fortsatt arbete med strukturerad journalgranskning Automatisk mätning av VRI med nationella IT-systemet Infektionsverktyget Med infektionsverktyget kommer automatisk mätning av VRI och antibiotikaanvändning att genomföras inom slutenvården. Inom SUs vuxenkirurgi pågår ett pilotprojekt för senare breddinförande av verktyget. Läkemedelsansvariga läkare inom SUs olika verksamhetsområden ska svara för uppföljning av ur verktyget framtagna och för verksamheten relevanta data. Stöd i arbetet kommer bland annat att ges från en STRAMA-grupp bestående av experter från chefläkargruppen, infektion, vårdhygien och mikrobiologi. Strukturerad journalgranskning SU arbetar systematiskt med strukturerad journalgranskning enligt GTT (Global Trigger Tool). Varje månad granskas 20 slumpvis utvalda journaler på sjukhusövergripande nivå. Strukturerad journalgranskning genomförs också inom ett ökande antal verksamhetsområden i linje med sjukhusets strategi att sprida metoden på verksamhetsområdesnivå för att där identifiera specifika vårdskademönster och initiera lokala förbättringsåtgärder. Under 2013 förslås följande kontroller: Sjukhusövergripande mätning/kontroll av vårdskador Mätning/kontroll av antal verksamhetsområden som genomför strukturerad journalgranskning med GTT 8 (21)

9 Patientsäkerhetskultur Inom SU sker utbildningar och möten med mål att öka medarbetarnas kunskap om och benägenhet att registrera avvikelser och att arbeta med till dessa kopplade förbättringar. SUs patientsäkerhetskulturarbete följs upp med en färgmatris Kvalitetsbarometer, på liknande sätt som vid Öppna jämförelser. SU deltog 2011 i den nationella patientsäkerhetskulturmätningen och utifrån resultatet har en SUgemensam handlingsplan framtagits, liksom en för varje område. Handlingsplanerna ska fortsatt implementeras under Ur SUs handlingsplan framgår t.ex. att en riskanalys, ur ett patientsäkerhetsperspektiv, ska göras vid varje större organisationsförändring. Inom områdena bedrivs till exempel olika aktiviteter för att förbättra information och samarbete mellan enheter. En ny patientsäkerhetskulturmätning ska genomföras våren En sjukhusövergripande internkontrollplan avseende patientsäkerhet upprättas under Internkontrollplaner avseende patientsäkerhet ska även tas fram på områdesnivå, med fokus på områdets- och verksamhetsområdenas patientsäkerhetsarbete. Verksamhetsnära kontrollåtgärder fastställs av områdenas respektive verksamheter. Tryckskador Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna inom sjukvården och bidrar till onödigt lidande och ibland förlängd vårdtid. Att arbeta förebyggande är avgörande för att minska antalet trycksår. Förekomsten av tryckskador mäts årligen genom nationell punktprevalensmätning. En handlingsplan är fastställd och kommer att följas under Målen är att: 100 % av särskilt utsatta patienter över 65 år ska vara riskbedömda inom 24 timmar. 100 % av identifierade riskpatienter ska ha vårdplan med preventiva åtgärder enligt nationella riktlinjer. Förekomsten av trycksår ska minska med 10 % under år Basala hygien- och klädregler SU kontrollerar varje månad följsamhet till basala hygien- och klädrutiner enligt upprättad kontrollrutin. Fortsatt arbete under 2013 SU fortsätter under 2013 med följande aktiviteter för att minska antal vårdrelaterade infektioner och vårdskador: Uppföljning av användningen av WHO:s checklista för säker kirurgi kvartalsvis Fortsatt arbete med strukturerad journalgranskning Delta i pilotprojekt i det nationella infektionsverktyget Produktionsplanering För att klara vårdgarantin samt ha en efterfrågestyrd vårdproduktion, krävs att verksamheterna planeras utifrån efterfrågan och inom ekonomiska ramar, både på kort, och lång sikt. Huvudplaneringsprocessen är en strukturerad beslutsprocess där verksamheten månadsvis analyserar sin efterfrågan och kapacitet 12 månader framåt. Modellen för detta är regiongemensam. Processen består av beslutsprocess, metod, informationssystem (PROSIT), organisation och kompetens. 9 (21)

10 Införandet i verksamheterna görs enligt en standardiserad workshopstruktur med stöd från bland annat logistiker. Fokus för 2013 kommer vara på att utveckla processen för Huvudplanering genom att bland annat integrera den med det mer långsiktiga planeringsskiktet, verksamhetsplanering samt det mer kortsiktiga planeringsskiktet, detaljplanering. I denna integration ingår även utveckling av gemensamma modeller inkluderande medarbetar- och ekonomiperspektiven. Fokus för 2013 kommer även vara på att fortsätta införandet av Huvudplaneringsprocessen på kvarvarande verksamheter samt följa upp och stötta de verksamheter som redan har påbörjat arbetet med Huvudplanering. Produktionsplaneringen ska 2013 än mer användas för aktiv styrning och prioritering av resurser. Särskilda riskområden En inventering under våren 2012 har påvisat brist på bemannat operationssalsutrymme på samtliga tomter inom SU vilket medför betydande svårigheter att erbjuda operation inom rimlig tid för t.ex. cancer, ortopedi, ögonsjukdomar, hjärtsjukdomar och neurologiska åkommor. Arbetet med att samordna produktionsplaneringen för operationsverksamheten på hela SU för att öka operationskapaciteten kommer att intensifieras under IS/IT-stöd Inom ett flertal diagnostiska discipliner, laboratoriemedicin, radiologi och klinisk fysiologi, har identifierats betydande patientsäkerhetsrisker till följd av bristande IS/IT-stöd för remiss- och svarsrutiner. Arbetet med att stärka dessa stöd inom pågående projekt kommer därför att uppmärksammas och prioriteras från SUs sida. Kunskapsbaserad vård Sjukhuset har en tydlig rutin som syftar till att säkerställa att nya beslutade kunskapsunderlag tas emot och omsätts i ett ordnat införande på sjukhuset. SU kommer under 2013 fortsatt att delta i framtagandet av nya kunskapsunderlag via t.ex. HTA, de regionala sektorsråden, terapigrupper m.m. Sjukhuset avser särskilt följa upp antalet kunskapsunderlag som hanterats enligt rutin för implementering av nya beslutade kunskapsunderlag. Vårdgaranti - Tillgänglighet SU klarar vårdgarantin för drygt 80 % av patienterna och måluppfyllelsen avseende kömiljardmålet var sammantaget i september i år 64 %. Orsaken är en kombination av ökade vårdbehov (fler inkommande remisser), för låg produktionskapacitet och i vissa fall nationell brist på specialistläkarkompetens. Kapacitetsbristen till följd av ofinansierade ökade vårdbehov är störst inom ortopedin och ögonsjukvården. Men obalanser av strukturell natur och på grund av kompetensbrister finns även inom ett antal specialiserade områden inom bland annat allmänkirurgi, plastikkirurgi, handkirurgi, neurokirurgi, thoraxkirurgi och kardiologi. Under 2012 har antalet patienter som fått vänta mer än 60 dagar på vård blivit fler. Åtgärder har vidtagits genom att dels öka vårdproduktion i egen regi och remittera till externa vårdgivare inom befintlig egen ekonomi och dels genom remittering av vård till externa vårdgivare med särskild regional finansiering. Konsekvensen av ovanstående är att SU inte kommer att klara kömiljardmålet med den finansiering som budget 2013 bygger på. Sjukhusets främsta strategi för att klara vårdgarantin är att ha tydliga indikationer för vilka patienter som ska undersökas och behandlas inom sjukhuset och att planera vården på ett strukturerat sätt genom sjukhusets modell för produktionsplanering. 10 (21)

11 Akutmottagningarna Sjukhusets mål är att 90 % av patienterna som söker akut sjukvård inom SU ska ha fått en första bedömning inom 10 minuter. 100 % av de patienter som trigageras gul (inte uppvisar tecken på omedelbart livshotande tillstånd) ska träffa läkare inom 120 minuter och 90 % av patienterna ska kunna lämna akutmottagningen inom 4 timmar. Det bedrivs sedan flera år ett kontinuerligt förbättringsarbete och som fortsätter även SU fortsätter med följande aktiviteter för att korta väntetiden på akutmottagningarna: Lediggöra vårdplatser kontinuerligt under dygnet Ökat samarbete mellan radiologin och akutmottagningarna för att skärpa indikationen för röntgenundersökningar och minska strålningsrisken för patienter. Samarbete med 1177 för att patienter ska komma till rätt vårdnivå för sin sjukdom/skada Konsultläkare på akuten som via telefon ger råd till primärvården och 1177 Direktinläggningar av identifierade patientgrupper exempelvis via den s.k. hjärnvägen och åldersstigen Direktinläggning från ambulanssjukvården i samråd med läkare eller sjuksköterska på akutmottagningen Utbildning i dikteringsteknik och mallar för korta och fokuserade akutanteckningar Satsning på utbildning av akutläkare Under 2013 kommer på akutmottagningen på Mölndals sjukhus att starta ett VGR-initierat projekt där distriktsköterskor anställda på SU och placerade på akuten ska få ett uppdrag att aktivt styra patienter som inte bedöms vara i behov av sjukhusets resurser till rätt vårdinstans inom primärvården. Som led i omhändertagandet på akutmottagningen ska dessa distriktssköterskor ha mandat att initiera viss provtagning och diagnostiskt undersökning, t.ex. röntgen. En översyn ska göras för att undersöka om man kan optimera tillgängliga läkarinsatser i de akuta patientflödena, antingen på akutmottagningarna eller inne på sjukhuset, för att patienterna snabbar ska kunna lämna akutmottagningarna, färdigbehandlade eller omhändertagna på andra enheter inne på sjukhuset. Förlossningsvården Stora fluktuationer i antalet förlossningar både på kort och på lång sikt, samtidigt som det periodvis rått underbemanning, innebär periodvis svårigheter att upprätthålla god vård inom förlossningsvården. Till detta kommer en ansträngd situation inom neonatalvården. Det faktum att förlossningsvården på Mölndals sjukhus inte har fullt utbyggd/bemannad neonatalverksamhet innebär vidare risker för att kvalitet och säkerhet kan variera beroende på var förlossningen sker. En utredning kommer att påskyndas för att se över strukturen av förlossningsvården inom SU, i ett regionalt perspektiv, för att säkra optimalt resursutnyttjande och en god och säker vård för alla mödrar och barn. Effektiv vård Under det senaste året har antalet vårdplatser reducerats. Vi kan notera att periodvis har flera avdelningar mycket hög beläggning och att det ofta är stora svårigheter att hantera akutflödena på grund av vårdplatssituationen. Det är nödvändigt att sjukhuset fortsatt verkar för att effektivisera verksamheten, för att hantera förändringen vad gäller tillgången till vårdplatser. Detta krävs för att öka vårdkvalitet och patientsäkerhet, och även minska trycket på sjukhusets vårdplatser. Effektivare verksamhet bidrar även till bättre kostnadskontroll. 11 (21)

12 Utöver fortsatt utveckling av verksamhets- och produktionsplanering, genomförs under 2013 fortsatt följande typ av aktiviteter för att effektivisera sjukhusets verksamhet: Åtgärder för att minska omfattningen av all undvikbar slutenvård. Detta innebär bl. a att kirurgi som kan utföras som dagkirurgi ska bedrivas som sådan. Åtgärder för att minska omfattningen av undvikbara vårdnätter i samband med slutenvård, t.ex. att inte läggas in natten före operation eller att kvarstanna i slutenvård i väntan på undersökningar eller konsultationer vilka i sig inte kräver slutenvård. Analysera och minimera oplanerade återinläggningar efter slutenvård. Utveckla vårdplaneringen gentemot kommunerna, och stärka samverkan Åtgärder för att i ökad omfattning tillämpa personcentrerad vård eller liknande arbetssätt. Prestationer De budgeterade vårdprestationerna i vårdöverenskommelsen 2013 utgörs i grunden av budgeterad vårdvolym 2012 med tillägg/avdrag för beslutade verksamhetsförändringar. Vårdvolymen såld vård för övriga regioner och landsting bedöms minska något 2013 utifrån den utveckling vi ser Ett förslag på ny viktlista som påverkar prestationsredovisningen av DRG poängen 2013 har tagits fram inom regionen för den öppna respektive slutna vården. Viktlisteförändringen för slutenvård är -4,1 % och öppenvård -0,8 %. Prestationsbudget i bilaga är justerad för viktlista 2013 i enlighet med anvisningarna från regionkansliet. De totala vårdprestationerna 2013 exklusive effekterna av viktlisteförändringen beräknas minska med 0,4 % uttryckt i regionens sammanvägda prestationstal. Sjukhusets akutmottagningar ersätts genom ett riktat uppdrag 2013 och blir likt föregående år planeringstal i prestationsuppföljningen. Prestationsbudgeten redovisas i bilaga 2. Miljömål Regionala miljömål Styrtal Måltal 2013 Antalet resta mil med bil i tjänsten per Minst 3 %. årsarbetare ska minska jämfört med År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. År 2030 ska Västra Götalandsregionen halvera sin energianvändning i egna lokaler jämfört med Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö. Sjukhusets utsläpp av lustgas ska 2020 ha minskat med 75 % jämfört med Andel resta mil med privat bil av bilresor i tjänsten. Elanvändningen i SUs lokaler ska minska jämfört med 2012 beräknat på sammanvägd prestation. Högst 35 %. Minst 2 %. Andel källsorterat avfallet. Minst 50%. Användningen av utfasningsämnen ska ha minskat jämfört med Mängd utsläppt lustgas jämfört med Minst 3 % Minskning Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Andelen inköp av inredning från Gröna listan. Minst 50 %. 12 (21)

13 Minimera miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan. Antal inköpta läkemedelsartiklar jämfört med Antal recept på fysisk aktivitet (FaR) jämfört med 2012 Mängd kasserade läkemedel, kg/år jämfört med Andelen cefalosporiner av totalmängden intravenösa penicilliner + cefalosporiner. Andel av sjukhusvårdade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas med cefalosporin (cefotaxim). Minskning Ökning Minskning Högst 55 %. Högst 15 %. Prioriterade aktiviteter för att nå miljömålen På verksamhetsområdesnivå tas handlingsplaner fram för hur verksamheten ska bidra till att SUs gemensamma miljömål ska nås. Miljöavdelningen tar fram en handlingsplan för SU-övergripande frågor. I denna handlingsplan finns aktiviteter som att utreda möjligheterna att utöka källsortering av organiskt avfall, fortsatt arbete med att ersätta ämnen på utfasningslistan för kemikalier, ta fram rutin för energioptimering, utreda möjligheterna att installera destruktionsanläggningar för lustgas samt information om val av läkemedel och läkemedelshantering. 5. Medarbetarperspektivet Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 SU är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska (% av 5 % arbetad tid) Andel genomförda utvecklingssamtal med 90 % individuell kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag JÄMIX-index (Etablerat mått för mätning av jämställdhet) 108 Andel medarbetare som deltagit i regional 100 % medarbetarenkät Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Andel arbetsplatser som använder FOKUSmodellen som metod för ständiga förbättringar 50 % Hälsofrämjande arbetsplatser Hälsa, arbetstillfredsställelse och goda prestationer hos chefer och medarbetare är viktigt för att sjukhuset fortsatt ska kunna bedriva en framgångsrik vård och vara en attraktiv arbetsgivare. Detta är huvudskälen till att sjukhusledningen under 2012 fattade beslut om ett sjukhusövergripande utvecklingsarbete för utveckling av hälsofrämjande arbetsplatser. Detta arbete kommer fortsatt att drivas under 2013 och integreras med implementeringen av Personalvision Utvecklingsarbetet för hälsofrämjande arbetsplatser ingår inom ramen för Hälsofrämjande sjukhus och drivs utöver de friskvårdsinsatser som riktar sig till sjukhusets anställda. Arbetet kompletterar det förebyggande och rehabiliterande arbetsmiljöarbetet och drivs utifrån en helhetssyn på vad som skapar hälsa och goda prestationer i på arbetsplatsen, i ledarskapet och i medarbetarskapet. 13 (21)

14 Medarbetarenkät SU genomförde årligen medarbetarenkäter. Från och med 2013 kommer en regiongemensam enkät att genomföras årligen. Enkäten kommer att genomföras under september. Arbete pågår med att ta fram modell för hur resultatet ska hanteras, arbetsguide m.m. Chefsutvecklingsområdet Utifrån Västra Götalandsregionens chefskriterier ska chefer bedriva ett hälsofrämjande, hållbart och genuskompetent ledarskap. Tillsammans med medarbetarna ska chefen skapa förutsättningar för den goda arbetsplatsen där det råder öppenhet, delaktighet och medarbetarna tar ett eget ansvar. För att lyckas med detta erbjuder SU kontinuerlig kompetensutveckling och stöd i ledarskapet till cheferna. Ambitionen är att öka den interna rörligheten genom att bredda sitt chefskap men också genom att öka karriärmöjligheterna och ta nästa steg i chefskapet. I dag arbetar vi med identifiering av första linjens chefer, vi vill utveckla det till att också arbeta med identifiering till det indirekta chefskapet. SU vill därför erbjuda chefer en mer strukturerad utbildnings- och utvecklingssatsning genom att förtydliga det som redan finns men också utveckla och förbättra befintliga insatser. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är ett ständigt pågående arbete inom sjukhuset för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens i syfte att tillgodose verksamhetens mål och uppdrag. Detta sker genom att anskaffa, utveckla, behålla och avveckla/omställa personella resurser men också att fördela och använda befintliga resurser inom organisationen. Sjukhuset har under 2012 vidareutvecklat kompetensförsörjningsprocessen och bland annat genomfört workshops med ledningsgrupper för att komplettera kvantitativa underlag i syfte att identifiera kompetensförsörjningsbehovet på både kort och lång sikt. Det kan handla om yrkesgrupper som saknas, men också om förmågor och kompetenser och även nya yrkesgrupper som sjukhuset ser ett behov av i framtiden. Under 2013 kommer arbetet att fortsätta, dels genom att genomföra aktiviteter för att åtgärda det kompetensbehov som identifierats och dels fortsätta att utveckla kompetensförsörjnings-processen på alla nivåer i organisationen samt tydligt integrera den i sjukhusets planerings- och uppföljningsprocess. En strukturerad kompetensförsörjningsprocess ska möjliggöra en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att SU ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Särskilda insatser Trots en ökning av antalet läkare under senare år kan brister inom ett antal områden identifieras, vilka innebär risk ur antingen patientsäkerhets/kvalitetssynpunkt eller för att klara acceptabel tillgänglighet för såväl diagnostik, utredning som behandling. Detta gäller t.ex. inom neonatologin, psykiatrin, ögonsjukvården, patologin, radiologin, och vissa områden inom kardiologin. Särskilt fokus kommer att riktas på att säkra framtida läkarkompetens inom dessa områden; bland annat kommer en andel av alla ST-block styras till identifierade bristspecialiteter. Vidare krävs långsiktiga kompetensförsörjningsplaner för smala specialiteter, som inom delar av laboratoriemedicinen och den högspecialiserade vården. Ett sådant arbete har påbörjats. Det råder en brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom speciellt identifierade områden. Detta gäller t.ex. inom IVA-vården, neonatologin, barnonkologin och ögonsjukvården. Målsättningen är att i samråd med Sahlgrenska akademin öka specialistutbildningen för sjuksköterskor. 14 (21)

15 För att säkerställa att vi rekryterar undersköterskor, barnsköterskor och skötare med kvalitetssäkrad utbildning fortsätter sjukhuset arbetet i vård- och omsorgscollege (VOC). VOC är ett samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Regionens särskilda utbildnings/utvecklingsinsatser som påbörjades 2012 kommer att fortsätta de närmaste åren. Det finns ett stort behov av vårdadministratörer. För att säkerställa kompetensförsörjning inom denna grupp kommer uppdragsutbildningar att genomföras, som exempelvis patientklassificering (DRGutbildning) och handledarutbildning i syfte att bygga upp en handledarorganisation inom sjukhuset. Vidare planeras olika endagars modulutbildningar inom administrativ teknik. Löneprocessen En väl fungerande lönebildning är en viktig förutsättning för sjukhuset ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att lönebildningen ska fungera behöver den stödja sjukhusets behov av kompetens så att vi kan behålla och rekrytera rätt personal. Lönebildningen kommer därför i högre utsträckning än tidigare ta sin utgångspunkt i sjukhusets framtida kompetensbehov. Under 2013 kommer fokus därför att vara på att integrera lönebildningen i verksamhetsplanering och budgetprocess. För att nå resultat krävs en aktiv delaktighet av chefer. Samtidigt kommer vi att fokusera mer på att lönesättningen, som är individuell, ska avspegla uppnådda mål och resultat vilket innebär att den medarbetare som bidrar mest i verksamheten ska ha den bästa löneutvecklingen. Under 2013 till 2015 kommer sjukhuset med stöd av regionala medel att prioritera kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning för att uppnå regionens mål med önskvärd lönestruktur. 6. FoUU-Perspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 Antal vetenskapliga publikationer på SU Högre än 2012 som finns registrerade i projektdatabasen Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet Antal verksamhetsområden med upprättade strategier och budget för forskning och utveckling Antal upprättade utbildningsstrategier på SU Samtliga verksamhetsområden har skriftlig forskningsstrategi Samtliga verksamhetsområden har tagit fram grunderna för en skriftlig utbildningsstrategi Aktiviteter Det finns idag ingen utbyggd FoUU-struktur inom SU som kan samordna och främja arbetet med FoUU-frågor ut i organisationen. En målsättning för 2013 är att skapa en infrastruktur för FoUUverksamheten på områdes- och verksamhetsområdesnivå, vilket innebär att arbetet i styrgruppen för FoUU behöver stärkas och att FoUU-ansvar i områdesledningarna utvecklas och tydliggörs. Forskning Alla verksamhetsområden ska ha upprättade forskningsstrategier. I samband med budgetarbetet bör man därifrån göra planer på hur innehållet i dessa strategier skall hanteras under nästkommande år. Detta innebär bland annat att planera för användande av förvaltade medel, vilka projekt som ska drivas och säkra bemanning för forskning samt hur uppföljning ska ske. Inte minst viktigt är att integrera forskning med klinisk verksamhet. 15 (21)

16 Målsättningen är att under 2013, i samråd med Sahlgrenska akademin, utforma en SU-övergripande forskningsstrategi som kan ligga till grund för budgetarbetet inför 2014 och utifrån vilken ett SUövergripande forskningsbokslut kan göras. Utveckling En viktig uppgift för SU är att medverka till att ny kunskap fortlöpande omsätts i det kliniska arbetet. Detta innebär att inom ramen för regionens program för ordnat införande medverka till att patienter kommer i åtnjutande av nya kunskapsbaserade behandlingsmetoder liksom att man på verksamhetsnivå kontinuerligt ser över den egna verksamheten i akt och mening att utmönstra undersökningar/behandlingar av ringa eller inget värde för patienterna. Målsättningen är att under 2013 ta fram utvecklingsstrategier på verksamhetsnivå för att stödja dessa processer. Dessa bör även innehålla aktiviteter för att bidra till Västra Götalandsregionens innovationsstruktur. SU är det svenska universitetssjukhus som har flest rikssjukvårdsuppdrag och det finns även inom SU ett flertal andra verksamheter som framgångsrikt bedriver högspecialiserad vård av rikssjukvårdskaraktär. Inom ramen för det SU-övergripande utvecklingsuppdraget ligger att stödja och bidra till utveckling av denna högspecialiserade vård liksom av strategiska centrumbildningar. Utbildning SU har som uppdrag att bidra i utbildning av ett flertal professioner. En stor del av detta utbildningsuppdrag administreras av studierektorskanslierna men utförs rent praktisk ute på verksamhetsområdena. En målsättning inför 2013 är därför att inom varje verksamhetsområde upprätta en utbildningsstrategi och att utifrån dessa strategier ta fram handlingsplaner för att nå målen beträffande utbildningsuppdragets omfattning och innehåll. Strategierna ska ta fasta på resurser/budget och pedagogisk kompetens samt former för uppföljning. Inom ramen för dessa utbildningsstrategier ska finnas planer för långsiktig kompetensförsörjning av för verksamheten nödvändiga kompetenser. Genus- och jämställdhetsperspektiv Målsättningen är att så långt som möjligt och med beaktande av meritering aktivt främja jämlikhet mellan könen beträffande anslags- och tjänstetilldelning. Jämn fördelning mellan könen ska eftersträvas i alla grupperingar som har att arbeta med FoUU-frågor. Beslut om utdelade anslag och all statistik angående anslag liksom beslut om tillsättning av tjänster med forskningsinriktning ska presenteras könsuppdelat. Genusperspektivet ska genomsyra beslutsfattande i FoUU-frågor. 7. Ekonomiperspektivet Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2013 Verksamheten är välplanerad och Intäkter > eller lika med kostnader > eller lika med 0 kostnadseffektiv och har en ekonomi i Antal verksamhetsområden som har prövat balans modell för att analysera kostnadseffektivitet 3 Ekonomiskt resultat SUs budget 2013 baseras vad avser vård för patienter från VGR på den 2-åriga vårdöverenskommelsen mellan SU och HSN 4, 5, 7, 11 och 12. I denna innefattas även uppdrag och finansiering för patienter från övriga nämnder i VGR. Vårdöverenskommelse 2013 indexuppräknas med 1,1 % baserat på uppräkning av priser med 1,8 % och ett årligt effektiviseringskrav om 0,7 %. Åtgärderna för att åstadkomma effektiviseringarna ska vara av långsiktig och permanent karaktär. 16 (21)

17 Till övriga regioner och landsting säljer SU vård för cirka 900 mnkr. Årligen sluts ett samverkansavtal med Region Halland och övriga regioner och landsting avseende priser för den utomregionala vården. Detta avtal för 2013 är ej ännu klart. SU har även ett rikssjukvårdsuppdrag samt separata avtal med landstingen i Norrland och Värmland. Sjukhuset säljer även vård via Sahlgrenska International Care. Antalet patienter och utförda transplantationer på utomregionala patienter har minskat i förhållande till föregående år. Om trenden fortsätter kommer detta innebära lägre intäkter I enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv har utrymmet för lönekostnadsökningar budgeterats till 2,5 %. Vidare ska kostnader för kurs och konferens minska 2,8 mnkr, kostnader för information och trycksaker med 0,8 mnkr och kostnader för externa konsultuppdrag med 1,8 mnkr. Regionens nya hyresmodell har i enlighet med sena anvisningar från regionkansliet arbetats in i budgeten. Modellen innebär bland annat att tidigare erhållna hyresbidrag om 68,5 mnkr utgår. Hyresdebiteringen från Västfastigheter reduceras med motsvarande belopp. Budgeten har också reducerats med 29,6 mnkr på grund av sänkt internränta. Under övriga intäkter har ett belopp på 9,3 mnkr budgeterats i avvaktan på formellt beslut till utökat hyresbidrag för Rågården. I regionfullmäktiges budget har 50 mnkr årligen avsatts för perioden med syfte att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen inom framförallt hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen har gett personalutskottet uppdrag att ta fram riktlinjer. För SU innebär planeringsdirektiven och vårdöverenskommelsen ett effektiviseringskrav om 70 mnkr. Till det kommer åtgärder som måste genomföras för att vidmakthålla en ekonomi i balans motsvarande cirka 80 mnkr. Effektiviserings- och anpassningskravet är fördelade per område och bygger på påverkbara kostnader ( kostnader för personal, material samt varor och tjänster) med avdrag för kostnader avseende ALF och projekt. Det samlade omställningsbehovet uppgår således till 150 mnkr, vilket motsvarar cirka 1,6 % av omslutningen för vårdöverenskommelsen. Budgeten förutsätter att antalet anställda minskar samtidigt som vårdvolymerna ska upprätthållas. Planeringen och genomförandet för färre anställda måste ske med noggrannhet och baserat på riskoch konsekvensanalyser utifrån såväl arbetsmiljöaspekter som patientsäkerhet. SUs arbete fokuserar även fortsättningsvis på patientsäkerhet och kvalitet, bättre produktionsplanering, kompetensförsörjning samt forskning, utveckling och utbildning (FoUU). En särskild handlingsplan för patientsäkerhet och kvalitet ska fastställas av styrelsen i december Arbetet med införande av metoder och system för huvudplanering inom alla berörda verksamheter fortsätter under Arbetet syftar till bättre bedömningar av vårdbehoven och ett ökat kapacitetsutnyttjande som en metod att upprätthålla produktionen med de minskade resurser som följer av effektiviseringskraven. Arbetet med att överföra vård från heldygnsvård till öppenvård där det är möjligt ska intensifieras. Fler operationer ska t.ex. därmed ske i s.k. dagkirurgi. När det gäller FoUU kommer under 2013 de verksamhetsvisa strategierna att implementeras och ytterligare förtydligas. Under 2013 kommer aktiviteter att genomföras för att åtgärda det kompetensbehov som identifierats i kartläggningar som gjorts under 2012 och dels fortsätta att utveckla kompetensförsörjningsprocessen på alla nivåer i organisationen samt tydligt integrera den i sjukhusets planerings- och uppföljningsprocess. Eget kapital SUs prognostiserade ekonomiska årsresultat 2012 i jämförelse med budget är noll. Planerat ingående eget kapital 2013 är 10,5 mnkr. 17 (21)

18 Investeringar Fastigheter och lokaler Fastighetsinvesteringarna delas enligt regionala direktiv in i olika typer av investeringar beroende på hur besluten fattas. Vissa större fastighetsinvesteringar beslutas av regionstyrelsen och benämns strategiska fastighetsinvesteringar. Andra fastighetsinvesteringar beslutas gemensamt inom SU av styrelsen eller sjukhusdirektören och benämns fastighetsinvesteringar. Sjukhusets låneram för 2013 är nyligen fastställd till 130 mnkr varav 45 mnkr är reserverade för projekt inom ramen för upprustningsplanen Sahlgrenska sjukhuset. Den återstående låneramen, 85 mnkr, fördelas till ett stort antal mindre projekt. Strategiska fastighetsinvesteringar Byggnationen av rättspsykiatri vid Rågården i stadsdelen Angered kommer att tas i bruk under februari Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett Bild- och Interventionscentrum vid Sahlgrenska sjukhuset. Byggstart har skett för etapp 1 och den beräknas vara klar i december Därefter påbörjas etapp 2 där byggnationens innehåll anpassas till respektive verksamhet och utrustnings installation. Färdigställandet sker under Ett större planeringsarbete för Östra sjukhuset har genomförts. En lägesrapport för en tillbyggnad av Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus redovisades för SUs styrelse i juni månad En systemhandling är under utarbetande och kommer att färdigställas till sommaren En lokalförsörjningsplan och förstudie för KK-byggnaden har genomförts och programhandlingen för en ny förlossnings- och neonatalavdelning beräknas vara färdig En programhandling för Hus R, en ny byggnad för FoUU, på Mölndals sjukhus presenterades för SUs styrelse i juni Program- och systemhandlingsskedet beräknas vara färdigt till våren Fastighetsinvesteringar inklusive upprustningsplan För 2013 har projekt för 130 mnkr lagts in i sjukhusets fastighetsplan, bilaga 3. Exempel på projekt som är aktuella under 2013: Ombyggnad av Antenatalenheten på Östra sjukhuset. Om- och tillbyggnad av sterilcentralen på Mölndals sjukhus har planerats under 2011 och i december 2011 tog SUs styrelse beslut om byggnation. Ett färdigställande av byggnationen planeras sker i början av Planeringsarbete avseende ombyggnad av Akutmottagningen, Östra sjukhuset. Ett färdigställande av ombyggnationen är beräknat till Ortopedmottagningen för barn på Östra sjukhuset planeras att efter ombyggnation flytta till DSBUS under SUs låssystem ska fortsatt moderniseras. Byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras, sker kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Låghuset Ett planeringsarbete för etapp 4 pågår. Utrustning Utgångspunkten för beredningen av utrustningsinvesteringarna 2013 har varit en låneram på 282 mnkr för investering i medicinteknisk och annan utrustning för Ett regionalt beslut har nyligen fattats 18 (21)

19 om att SUs låneram är 309 mnkr. Beredningen för användandet av mellanskillnaden på 27 mnkr kommer nu att påbörjas. Inom SU finns en investeringsmodell med fyra huvudområden för utrustningsinvesteringar: områdesramar, samplaneringsområden, särskilda projekt och byggrelaterade utrustningar. De olika delarnas investeringsutrymme framgår av bilaga 4. Områdesramar För 2013 uppgår områdesramarna till 35 mnkr. Fördelning per område redovisas i bilaga. Samplaneringsområden Syftet med samplaneringen är att upprusta och underhålla den medicintekniska utrustningen på ett likvärdigt sätt inom hela SU. Samplaneringsgrupperna hanterar utrustning för bild- och funktionsmedicin, laboratoriemedicin, anestesi/iva/ima, ultraljud, operationssalar, smittrening och patientsängar. Fördelningen mellan de olika grupperna redovisas i bilaga. Totalt disponeras 178 mnkr för samplaneringsgrupperna. Särskilda projekt Särskilda projekt avser investeringar som främst är avsedda för utrustningsinvesteringar i samband med större byggprojekt och särskilt angelägna utbyten av medicinteknisk utrustning. Fördelningen mellan de olika projekten redovisas i bilaga. Totalt disponeras 58 mnkr för särskilda projekten. Byggrelaterad utrustning För byggrelaterad utrustning avsätts totalt 11 mnkr. Medlen används till utrustning som byggs in i fastigheter, kontorsinredning i expeditioner mm. En beredning, prioritering och anspråkstagande sker löpande under året. Strategiska utrustningsmedel VGR Förutom ovanstående investeringar har en särskild framställan lämnats till regionstyrelsen om strategiska utrustningsmedel för MR-utrustning, operationsrobot, strålbehandlingsutrustning och radiologiskt informationssystem (RIS). 8. Regionfullmäktiges prioriterade mål Sjukhusets styrelse antar i samband med budgeten SUs balanserade styrkort, vilket beaktar regionfullmäktiges prioriterade mål och regionens balanserade styrkort för Sjukhusets balanserade styrkort är ett av sjukhusets viktigaste interna styrdokument. Sjukhusets respektive områden ska planera verksamheten så att sjukhusets strategiska mål nås. Uppföljning av regionfullmäktiges mål sker i enlighet med regionala anvisningar. En del av regionfullmäktiges mål följs upp i samband med uppföljning av vårdöverenskommelsen. Nedan redovisas de av regionfullmäktiges prioriterade mål som berör sjukhuset, och som följs upp i årsredovisningen. Redovisning av prioriterade mål där andra nämnder/styrelser svarar för åtgärder och uppföljning redovisas separat. Regionfullmäktiges prioriterade mål som berör SU Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut 19 (21)

20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Alla verksamheter som VGR bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Forskningsresurser till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser ska öka Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska Patientens delaktighet i vården ska öka Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Mer av den nära vården ska erbjudas patienten i hemmet genom ökad samverkan mellan kommunal och regional vård Måltalen för väntetider på akutmottagningarna ska uppnås Överbeläggningarna ska minska på samtliga sjukhus Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Regionfullmäktiges prioriterade mål som andra nämnder/styrelser ansvarar för Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götalandsregionen Andelen entreprenörer och är kvinnor som nås av regionala stödinsatser ska öka. Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Västra Götalandsregionen satsningar på infrastruktur ska vara hållbara Investeringar som förbättrar samordningen av transportslag ska prioriteras Resandet med kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafiken ska anpassas till både mäns och kvinnors resbehov Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Användningen av fossil energi i VG ska minska Stödet till fria kulturaktörer ska bidra till en god geografisk spridning av kulturutbud Barns och ungdomars tillgång till fri kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som VGR stöder 20 (21)