Bankernas finansbolag 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bankernas finansbolag 2002"

Transkript

1 Bankernas finansbolag 2002 Svenska Bankföreningen Bolagsavdelningen Box 7603, Stockholm Tfn Fax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2002 Vad är och gör ett finansbolag Inledning Leasing Leasing i praktiken Varför leasing? Factoring Fakturabelåning Fakturaköp Finansiell fakturabelåning Fakturahantering Exportfactoring Kundgiro Factoring och elektronisk handel Vilka företag använder factoring? Marknaden Avbetalningsfinansiering Spelregler Organisationsbestämmelser enligt FVL Kapitalkrav och kapitaltäckning Redovisning av leasingavtal Direktivförslag m.m. Förslag till nya kapitaltäckningsregler från Baselkommittén och EU-Kommissionen Konsumentkrediter Grönbok om Fair Commercial Practice Avtalsrätt Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning Leasing - skattediskussionen under Bakgrund Finansdepartementets promemoria Remissyttranden och Framställningar Utländsk valuta/ägarhypotek Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler Digitala företagshypoteksbrev Inkomstskatteregler vid leasing av inventarier Nytt konsumentkreditdirektiv 2

3 Svenska Bankföreningens Bolagsavdelning Kommittéer Internationell representation Kansli Representation i lagstiftningsarbete Medlemsförteckning Statistik 3

4 Vad är och gör ett finansbolag? Inledning Finansbolagen lydde tidigare under lagen om finansbolag. Den 1 januari 1994 ersattes denna av lagen om kreditmarknadsbolag, som även omfattar de tidigare kreditaktiebolagen, av vilka flertalet var bostadsinstitut. Det betyder att finansbolag ej längre kan nybildas. De finansbolag som ville ombildas till kreditmarknadsbolag var tvungna att ansöka om tillstånd härtill före den 1 januari Från och med den 1 juli 1997 ändrade lagen om kreditmarknadsbolag namn till lagen om finansieringsverksamhet i samband med att lagen gjordes tillämplig även på ekonomiska föreningar, vilka därvid fick beteckningen kreditmarknadsföreningar. Genom lagändringen 1994 har en fullständig anpassning gjorts till gällande EG-direktiv om kreditmarknaden. Samtliga bolag behandlas som credit institutions i EU-bemärkelse. Lagen om finansieringsverksamhet innehåller bestämmelser om bl.a. tillståndsplikt, förutsättningar för att erhålla tillstånd, rörelseregler och tillsynsregler. Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag är också tillämplig på kreditmarknadsbolag. För enkelhetens skull har benämningen Bankernas finansbolag behållits i denna årsberättelse. Titeln är dock missvisande också såtillvida att ett par banker numera är medlemmar i Finansbolagskommittén. Skälet är att en stor del av dessa bankers verksamhet avser traditionella finansbolagstjänster. Statistiken, se sid 28, omfattar uppgifter även från dessa bankers finansbolagsrelaterade verksamhet. Finansbolagen utvecklades kraftigt under 1980-talet, delvis som en följd av att bankmarknaden var hårt reglerad fram till Vid utgången av 1988 fanns det 290 finansbolag med utestående krediter (inkl leasing) på ca 116 miljarder kronor. Den kraftiga turbulensen på kreditmarknaden under 1990-talets första år har bidragit till att antalet finansbolag har minskat till för närvarande ca 80 bolag. Den 31 december 2002 uppgick de utestående krediterna inklusive leasing till 223 miljarder kronor. En mindre del av finansbolagens kreditgivning sker till privatpersoner, huvudsakligen i form av avbetalningskrediter och kontokrediter. Merparten av kontokrediterna ligger dock numera i bankerna. Finansbolagen kan använda sig av samtliga de refinansieringsmöjligheter som kapitaloch penningmarknaden erbjuder. I praktiken har finansbolagen under de senaste åren främst refinansierat sig genom upplåning i bank. De finansbolag som ägs av banker samverkar i branschgemensamma frågor i Finansbolagskommittén inom Svenska Bankföreningen. De bankägda finansbolagen kompletterar bankernas traditionella service- och tjänsteutbud med finansbolagsprodukter. För företag finns flera olika tjänster att välja bland. 4

5 Med avbetalning fördelar företaget kostnaden för en stor investering. Leasing gör att företaget kan investera utan att binda eget kapital. Med factoring kan företaget omvandla kundfakturor till likvida medel. Billeasing och vagnparksfinansiering gör att företaget kan nyttja fordon utan att äga och samtidigt spara pengar på momsen. Gemensamt för de olika finansieringsformerna är att objektet eller fakturan fungerar som säkerhet för lånet och att företaget slipper ta ut företagsinteckningar när man skall investera. Privatpersoner erbjuds avbetalningslån. Även här fördelas kostnaden för en större investering. Objektet fungerar som säkerhet och man slipper be någon annan gå i borgen för lånet. Finansbolagen erbjuder även kontokrediter och reverslån. Leasing Det engelska ordet leasing kan översättas med uthyrning eller förhyrning. När termen leasing används som beteckning på ett avtal om nyttjanderätt till lös sak avses dock i Sverige och utomlands som regel något annat än uthyrning i traditionell mening. En belysning av skillnaden mellan leasing och uthyrning får man genom att jämföra hyresrespektive leasingtidens längd. Vid uthyrning kan det vara fråga om kortare tidsperioder, medan leasingavtalet däremot vanligen sluts för en period på tre till sju år beroende på leasetagarens önskemål och leasingobjektets livslängd. En annan skillnad jämfört med korttidsuthyrning är att ett leasingavtal i princip är ouppsägbart. Oftast används leasing som en kortare beteckning för finansiell leasing, som är en form av finansiering vid främst näringsidkares anskaffning av egendom för verksamheten. Som samlingsbeteckning på sådana hyresavtal avseende lös egendom som inte kan hänföras till finansiell leasing brukar användas operationell leasing. Med leasing avses i fortsättningen av texten endast finansiell leasing, om inget annat anges. Parterna benämns leasetagaren och leasegivaren. Förutom finansiell och operationell leasing finns det en flora av olika leasingbegrepp. Man talar exempelvis om direkt och indirekt leasing, investorleasing, sale and leaseback, leverantörsorienterad och kundorienterad leasing, restvärdeleasing, konsumentoch privatleasing, stafflad leasing och internationell leasing. Med direkt leasing menas att tillverkare och andra leverantörer ingår leasingavtal direkt med kunderna. När man talar om indirekt leasing menar man den traditionella leasing som i första hand bedrivs av finansbolag som är fristående från leverantörsbolagen. Från transaktionens början uppkommer ett trepartsförhållande mellan leasegivaren, leverantören och leasetagaren. Objektet levereras direkt från leverantören till leasetagaren utan att leasegivaren befattar sig med det. En speciell form av finansiell leasing är investorleasing som utnyttjades i särskilt stor omfattning i Sverige under 1980-talet. Vid investorleasing överlåter ett finansbolag leasingobjektet till den så kallade investorn, som ofta är ett industriföretag i behov av ett skattemässigt avskrivningsunderlag. Vid sale and leaseback är leasetagaren och leverantören en och samma person. Leverantören vill få tillgång till kontanta medel och säljer ett objekt till en leasegivare, för att 5

6 sedan omedelbart leasa tillbaka detta. Denna finansieringsform har främst förekommit på fastighetsområdet. En distinktion görs ibland mellan leverantörsorienterad och kundorienterad leasing beroende av om det är leverantören eller kunden (leasetagaren) som initierar leasingavtalet genom att ta kontakt med motparten. Med restvärdeleasing avses leasingavtal där avtalstiden och summan av de leasingavgifter som leasetagaren är skyldig att betala under leasingtiden inte anpassas till objektets ekonomiska livslängd och ett beaktansvärt oavskrivet restvärde på objektet beräknas föreligga vid avtalstidens slut. Konsument- eller privatleasing är avtal om finansiell leasing som en näringsidkare erbjuder en konsument för dennes enskilda bruk. Med stafflad leasing avses ibland avtal vid vilka leasingavgifterna anpassas efter objektets användning, leasetagarens kassaflöde eller efter säsongvariationer. Med internationell leasing avses leasingaffärer, där minst en av de normalt tre parterna (leasegivaren, leasetagaren och leverantören) finns i ett annat land än de övriga och följaktligen minst en parts prestation skall fullgöras över en nationsgräns. Eftersom lagstiftning om leasing saknas använder sig finansbolagen av egna standardavtal, som till sitt innehåll i huvudsak är likartade. Leasing i praktiken Leasing innebär att ett finansbolag köper den utrustning som företaget behöver och sedan upplåter den fulla nyttjanderätten till företaget. Finansbolaget är leasegivare och företaget leasetagare. Leasetagaren väljer leverantör, svensk eller utländsk, och förhandlar om villkoren som en kontantkund. Hos finansbolaget kan företaget också teckna avtal om leasing i utländsk valuta. Leasegivaren äger objektet och gör de bokförings- och skattemässiga avskrivningarna. För nyttjanderätten betalar leasegivaren en leasingavgift som skall täcka leasegivarens anskaffnings- och refinansieringskostnader samt avskrivningar. Normalt ingår inte service, reparationer och andra driftskostnader i leasingavtalet. Nästan all lös egendom kan leasas. Med lös egendom menas att den inte utgör eller ingår i en fastighet eller som en del i en annan utrustning. Den leasade utrustningen måste alltså kunna tas bort utan att dess värde minskar. Leasingperioden sträcker sig vanligen över 3-7 år och anpassas bl.a. till utrustningens ekonomiska livslängd. Leasingavgiften kan variera men är normalt lika stor under hela leasingperioden. Den bestäms med utgångspunkt från avtalad leasingtid, investeringens storlek och objektets kalkylerade restvärde. Avgiften är skattemässigt avdragsgill. 6

7 Finansbolaget håller utrustningen försäkrad genom en försäkring. Det innebär att försäkringen omfattar skada på grund av bl.a. stöld, maskinskada, översvämning, skadegörelse och elavbrott. Befrielse från leasingavgifterna vid skada ingår också. Moms utgår på hela leasingavgiften. Hela momsen är normalt avdragsgill vid leasing av personbilar till företag dock endast med 50 % om fordonen till någon del används för privat bruk. Varför leasing? En leasetagare har möjlighet att genom leasing erhålla en högre finansieringsgrad än vid t.ex. avbetalningsköp. Leasing är en finansieringsform som kan användas även av företag med låg likviditet. Det egna kapitalet binds inte utan kan förräntas på annat sätt. En annan viktig fördel är att det normalt inte krävs att någon särskild säkerhet ställs. Leasetagaren kan med andra ord behålla sin möjlighet att disponera eventuella säkerheter för exempelvis ett lån i bank. Leasing påverkar inte skuldsidan i leasetagarens balansräkning vilket är av värde t.ex. om företaget söker nya lån. Sett ur leverantörens synvinkel är leasetagaren en kontantkund och kan således erhålla diverse rabatter och garantier trots att han inte köper kontant med egna eller lånade medel. För företagets del förenklas budgeteringen och den finansiella planeringen och finansieringen tryggas långsiktigt. Detta gör att handlingsfriheten och affärsmöjligheterna ökar. Leasing har även den fördelen för leasetagaren att hela leasingavgiften kostnadsförs direkt och i sin helhet således påverkar resultatet. Orsaken till detta är att leasing klassas som hyra och ibland kan detta ge fördelar jämfört med lån och avbetalningsköp, där räntan men inte amorteringarna får dras av. Om det istället skett ett köp skulle köparen få skriva av på objektet, men direktavdrag ger snabbare effekt på resultatet. En annan aspekt på detta är att det vid anskaffningen av värdefulla objekt kan hända att köparen inte har tillräckligt hög beskattningsbar inkomst för att kunna utnyttja avskrivningsmöjligheterna. Den potentiella köparen kan då istället använda sig av leasing och leasa objektet av en leasegivare som kan utnyttja avskrivningsmöjligheterna men därmed också sänka priset. Det finns fördelar med finansiell leasing även ur samhällets synvinkel. Leasing möjliggör en effektiv finansiering till små och medelstora företag. Dessa företag kanske inte annars skulle ha någon möjlighet att investera i nya anläggningstillgångar. Eftersom leverantörerna genom leasing kan nå ut till ett större antal kunder främjas industrins avsättning av sina produkter, vilket leder till en ökad effektivitet inom ekonomin. Factoring Factoring på den svenska marknaden finns i några olika varianter. Dessa varianter benämns ibland olika hos olika finansbolag, vilket kan orsaka en viss förvirring. 7

8 Följande huvudformer kan urskiljas: Fakturabelåning Fakturaköp Finansiell fakturabelåning Fakturahantering Fakturabelåning Ett avtal sluts mellan finansbolaget och kundföretaget om att kundföretaget belånar sina fakturor hos finansbolaget. Kundföretaget pantförskriver sina fakturor till finansbolaget och fakturor utsänds med texten att fakturorna är överlåtna på finansbolaget. Hos de icke bankägda finansbolagen är det vanligt att kundföretaget sänder in underlaget för fakturan och att finansbolaget sedan sköter hela faktureringen, inklusive framställning av faktura. Hos de bankägda finansbolagen fakturerar kundföretaget själv och sänder en fakturakopia till finansbolaget. Genom överlåtelsemeningen på fakturorna anses gäldenärerna vara informerade (denuntierade) om pantsättningen och kan därmed betala med befriande verkan endast till finansbolaget, som också sköter kundföretagets kundreskontra, påminnelser och eventuella inkassoåtgärder. Finansbolaget meddelar kundföretaget när betalning skett. Om fakturamottagaren inte betalar får kundföretaget bestämma om fakturan skall drivas till inkasso. Fakturan är fortfarande belåningsbar under en sådan process. Hos några finansbolag faller den ur belåningsunderlaget efter 30 dagar och hos andra efter dagar efter förfallodatum. En ny faktura på samma fakturamottagare blir inte belåningsbar om gäldenären inte betalar efter det att inkassoåtgärder har vidtagits. Denna administrativa del är den ena delen av produkten fakturabelåning. Den andra är finansieringen. Finansbolaget belånar fakturorna, vanligtvis till mellan % av fakturavärdet och kundföretaget erhåller omgående en kredit. En högre belåningsgrad kan erhållas om det är finansbolaget som skickar ut fakturorna, jämfört med om det sköts av kundföretaget. En del finansbolag innehåller ett visst belopp i början av ett avtal, som spärrmedel, för att bygga upp en säkerhet, innebärande att kundföretaget inte får ut lika mycket av fakturornas värde i början. När finansbolaget sedan drivit in fordringen utbetalas den resterande delen till kundföretaget. Ett flöde av fakturor löper hela tiden mellan kundföretaget och finansbolaget och det är detta flöde som utgör belåningsunderlaget, vilket alltså varierar över tiden. Fakturabelåning är en form av rörelsekredit, vilket innebär att kundföretaget kan lyfta pengarna när man behöver, ungefär som en checkkredit. Kundföretaget kan alltså ha krediten vilande men lätt tillgänglig. På detta sätt kan företaget bättre styra sina kreditkostnader. Till största delen används standardavtal vid fakturabelåning och enligt avtalet förbinder sig kundföretaget att överlåta alla sina fakturor till finansbolaget genom en speciell överlåtelseklausul. Alla fakturor kan inte belånas, exempelvis inte förskottsfakturor, fakturor utställda på moder/dotterbolag eller annat intressebolag. För att en fordran skall kunna belånas måste den vara otvistig. Delfakturor (a-contofakturor) eller kommissionsfakturor kan inte heller belånas. Fakturan måste alltid motsvaras av en fullgjord prestation. Dröjsmålsräntefordringar belånas inte och någon kvittningsrätt får inte föreligga. Fakturor med långa betalningsvillkor, såsom dagar, belånas sällan. Flera av 8

9 finansbolagen belånar inte heller entreprenadfakturor då dessa dels oftast delfaktureras och dels oftast har ett standardavtal i botten som ger totalentreprenören kvittningsrätt. Fakturan måste i sig vara bärare av fordringsbeviset, det får inte vara ett skuldebrev kopplat till fakturan. Finansbolagen tillämpar också principen om s.k. köparspridning. Detta innebär att kundföretagets gäldenärer inte får vara för få. Dessa får oftast inte utgöra mer än 20 % av kundfordringarna. De fakturor som överstiger denna gräns på en enskild gäldenär faller då ur belåningsunderlaget. Fakturamottagarna är till 99 % näringsidkare. En del finansbolag belånar över huvud taget inte andra fordringar på grund av de konsumentskyddsregler som finns, såsom möjlighet till ångerrätt och öppet köp. Redovisningen hos kundföretaget vid fakturabelåning går till så att fordringarna finns kvar i balansräkningen och en skuld till finansbolaget uppkommer. Man minskar alltså inte kundfordringarna i sin balansräkning förrän gäldenären betalat hela fakturan. När en bank bedömer kreditrisk skall man först ta hänsyn till återbetalningsförmågan och därefter till panten. När finansbolaget skall bedöma kreditrisken hos en potentiell factoringkund tar man dels hänsyn till återbetalningsförmågan och dels kundstrukturen, alltså kundföretagets gäldenärer. Kreditupplysning tas och ibland kräver man borgensförbindelse från ägarna. Man kontrollerar även det aktuella kundföretagets största kunder, tar en kreditupplysning på dessa och kontrollerar hur administrationen fungerar hos kundföretaget idag. Vidare kontrolleras reskontran upp till 12 månader tillbaka i tiden för att utröna att ingen enskild köpare står för alltför stor del av fakturorna. Alla factoringkrediter hos de bankägda finansbolagen hanteras på bankkontoren. Finansbolagen för sin del sköter hanteringen av fakturorna och administrerar således panten. Finansbolaget kan på grund av detta bestämma vilken risk kontoret kan ta, själva kreditbedömningen görs dock av bankkontoret. När är ett kundföretag en riskfylld kund? Några indikationer: Företaget har svag lönsamhet Likviditeten försämras successivt Riskfylld bransch Mycket kundförluster Andelen gamla fakturor växer Ändrat beteende i hur man skickar ut fakturor Den icke belåningsbara delen av fakturorna börja öka dramatiskt. Fakturaköp Fakturaköp är hos de bankägda finansbolagen en betydligt mindre produkt än fakturabelåning. Avtalen är få men rör ofta stora belopp. Avtalen är då individuellt utformade. Produkten finns i större utsträckning hos de icke bankägda finansbolagen. 9

10 Oftast är det en annan kundgrupp som använder fakturaköp jämfört med fakturabelåning. Många gånger är det stora företag, ofta utlandsägda dotterbolag. Dessa har ett behov av att visa bra nyckeltal och bantar balansräkningen genom att lyfta över kundfordringarna till ett finansbolag. Man kan säga att finansbolaget härvid tar betalt för att låna ut sin balansräkning. Att ett finansbolag tar över fakturorna innebär att kundföretaget på en gång får % av fakturabeloppet. Det finns två olika typer av fakturaköp - köp med eller utan regress. Med regress innebär att fakturor som inte blivit betalda köps tillbaka av klienten efter ett visst antal dagar. Ur risksynvinkel liknar denna typ av fakturaköp fakturabelåning. Enligt FAR:s rekommendationer anses fakturan helt överlåten och kan lyftas ur balansräkningen hos kundföretaget. Kundföretaget måste då göra en notering under ansvarsförbindelser i bokslutet om att man har ett återköpsansvar. Utan regress innebär att risken går över till finansbolaget, under förutsättning att fakturan inte är tvistig. Den risk som går över till finansbolaget är endast risken att gäldenären inte kan betala. Produktansvaret och den risk detta medför ligger fortfarande kvar hos kundföretaget. Denna typ av fakturaköp säljs bara till kundföretag med gäldenärer som anses helt riskfria. Finansiell fakturabelåning I denna typ av factoring sköter klienten reskontran själv och använder sig bara av finansieringen. Detta är således en ren finansieringstjänst och innehåller minimal administration, egentligen endast en kontrollfunktion. Man belånar kundreskontran, d.v.s. totalbeloppet på fakturorna. Betalningsflödet från gäldenärerna går dock via finansbolaget, som får en journal över fakturorna vilka de hanterar som ett enda belopp. Detta belopp utgör belåningsunderlag. Kundföretaget sköter självt reskontran och påminnelser och redovisar resultatet till finansbolaget. Detta ställer höga krav på kundföretaget, som måste ha väl fungerande administrativa rutiner, vilket kontrolleras av bankkontoret eller finansbolaget innan produkten säljs. Produkten är praktisk för företag som har lånebehov, men som inte behöver hjälp med administrationen av fakturor, i regel större företag. Det ligger ett värde för kundföretaget i att få använda sig av finansbolagets namn på fakturorna, då detta resulterar i snabbare betalning från gäldenären. Fakturahantering Denna produkt innebär att kundföretaget bara använder finansbolaget för administrationen av fakturor och tjänsten innebär således inte någon finansieringsdel. Alla finansbolag erbjuder därför inte denna produkt. Det handlar här om ren out-sourcing för kundföretagets del av icke-kärnverksamhet. Fakturorna är i juridisk bemärkelse inte överlåtna även om det är finansbolaget som tar emot pengarna. Exportfactoring Exportfactoring utnyttjas vid export av varor och utrustning till andra länder. Stocken i vanlig fakturabelåning delas upp i en svensk och en utländsk del, innebärande att det krävs två olika kundreskontror. Exportfakturorna är direkt belåningsbara i Sverige. De 10

11 exportländer som främst förekommer är Tyskland, England, Frankrike, Norge och Danmark, men även USA, Kanada och några länder i Afrika är aktuella. Exportfactoring kan också bedrivas genom s.k. factors chains. I ett sådant fall samarbetar finansbolaget i Sverige med ett factoringbolag i exportlandet och detta bolag sköter den administrativa delen. Ett införande av euron i Sverige skulle förbättra förutsättningarna för exportfactoring genom att det bara blir en valuta att hantera. Finansbolagen har redan fått många förfrågningar om factoring i euro och har därför delvis lagt om och förnyat sina system för att möta behoven. Tillkomsten av ett internationellt gemensamt regelverk för hantering av fordringar ett sådant har utarbetats av UNCITRAL - skulle ytterligare underlätta fakturabelåning över gränserna som idag försvåras av olika, och ibland bristfälliga, regelverk i skilda länder. Kundgiro En del finansbolag erbjuder produkten kundgiro. Produkten är specialanpassad för fordringar där det finns en stor fakturastock med små belopp, exempelvis tidningsprenumerationer. Oavsett om gäldenären är i dröjsmål med betalningen eller inte får kundföretaget alltid betalt på förfallodagen, och när sedan fakturamottagaren betalar in dröjsmålsräntan tar finansbolaget betalt för tjänsten genom att behålla en del av räntan. Factoring och elektronisk handel Att out-sourca och enbart inrikta sig på kärnverksamhet är populärt bland företagen idag. Som ett led i detta börjar många att använda sig av fakturabelåning för att slippa tidskrävande fakturahantering. Framtiden för factoring ligger som för så mycket annat i den elektroniska världen och i Internet. Finansbolagen kan redan nu erbjuda en tjänst som innebär att kundföretaget kan gå in via Internet och kontrollera reskontran, s.k. Internetfactoring. Det är möjligt för kundföretaget att i realtid se ställningen i sin reskontra hos finansbolaget och detta dessutom när som helst på dygnet och oavsett var i världen man befinner sig. Tjänsten är utrustad med flera sökrutiner och innebär att finansbolaget och kundföretaget kan ha en mera interaktiv kontakt. Kundföretaget behöver då inte ringa eller skriva till finansbolaget för att få reda på var en viss faktura befinner sig i processen utan kan enkelt kontrollera det själv. Redan idag finns möjligheten för kundföretagen att sända in fakturorna via fil istället för pappersfakturor. Gäldenärerna erbjuds flera olika, nya sätt att göra sina inbetalningar på, såsom e-faktura, autogiro och via Internet. Detta skapar ett mervärde för kunden genom tidsvinster och gör också att factoring blir en allt enklare produkt. Kundföretaget får möjlighet till en tätare kontroll. Finansbolagets resurser kan inriktas på en mer proaktiv kundkontakt i andra frågor än rent administrativa. 11

12 Vilka företag använder factoring? Factoring används i de flesta branscher och allt oftare i nya branscher såsom data och telekom, låt vara att volymerna här är konjunkturberoende. Över huvud taget utgör tjänsteföretag en allt större del av factoringkunderna. Många nystartade företag har ofta behov av likvid i uppstartningsskedet. Factoring används även av snabbväxande företag. Factoringavtal sluts i Sverige ofta för så lång tid som år Normaltiden är dock 5-6 år, internationellt sett en lång tid. I USA sluts avtal vanligen på 3-6 månader och i England på 1-2 år. Det förekommer fortfarande att företag med likviditetsproblem använder fakturabelåning. En orsak till detta är säkert att säkerheten i fakturor anses säkrare än en företagsinteckning, vilket gör att banken föredrar fakturabelåning framför en utökad kredit med företagshypotek som säkerhet. Marknaden Följande parametrar används vid prissättningen: Ränta, som betalas månadsvis i efterskott. Limitavgift (kontraktsränta) på den beviljade kreditramen, betalas årsvis i förskott. Hanteringsavgift, antingen i procent av omsättning av fakturor inklusive moms, eller en avgift per faktura. Abonnemangsavgift eller månadsavgift utgår ibland. Fördelen med factoring är att det, så att säga, är två produkter i en, nämligen administration av fakturor och snabb finansiering. Fakturabelåning medför en bättre säkerhet än företagsinteckning på grund av att bättre kontroll över säkerheten kan utövas genom att finansbolaget hela tiden hanterar de fakturor som utgör säkerheten. Underlaget för företagshypotek kan också lätt urholkas. Därför får kundföretaget en högre belåningsgrad med factoring. Factoringprodukten har också en cash managementfunktion. Ett helt annat skäl för ett kundföretag att använda factoring är att det är enklare att, som ett led i att behålla en god kundrelation, låta en tredje part driva in fakturor än att företaget självt gör det. Företaget slipper vara säljare och indrivare på samma gång. Statistiken visar vidare att ett företag som använder sig av factoring får betalt snabbare, då denna fordran ofta prioriteras av gäldenären. Kreditförlusterna i factoring är för övrigt små. Ofta handlar det i sådana fall av rena bedrägerier såsom luftfakturor. Fakturabelåningsprodukten säljs hos de bankägda finansbolagen oftast via bankkontor. I vissa fall är det ett krav att en potentiell factoringkund först är kund i banken. Ibland har finansbolaget direktkontakt med kundföretaget, det vanligaste är dock att bolagets säljare i stället agerar som stöd till bankkontoren och hjälper till med kampanjer och liknande. Bolagets säljare hjälper även till med kalkyler och prissättning och kan med sina detaljkunskaper se sådant som bankpersonalen inte ser. Kundföretaget får ofta en kon- 12

13 taktperson på banken och en på finansbolaget. Kontoren erhåller ersättning från finansbolagen i relation till hur mycket som säljs. Ofta fungerar det så att bankkontoret fattar beslut om krediten, medan det är finansbolaget som är kreditgivare. Alla avgifter som finansbolaget tar ut i hanteringsdelen, även extratjänster såsom inkasso, är momspliktiga och kundföretaget betalar således 25 % moms på dessa. Hanteringsavgiften belastas normalt kundföretagets konto, då inklusive moms, med en specifikation till kunden över vad som är moms. Fakturorna belånas inklusive moms, även momsdelen ingår således i belåningsunderlaget. Avbetalningsfinansiering Avbetalning kan användas vid finansiering av de flesta typer av objekt med ett värde på andrahandsmarknaden såsom maskiner, fordon och annan typ av lös egendom. Finansieringsformen ger ett företag möjlighet till ett högt säkerhetsutnyttjande. Upp till 80 procent av objektets värde kan användas som säkerhet. Objektet ägs av kundföretaget, men fungerar som finansbolagets säkerhet för avbetalningsaffären, vilket minskar eller eliminerar behovet av företagsinteckning. Tjänsten fungerar från redovisningssynpunkt som ett vanligt banklån. I och med att objektsvärdet bokförs som en tillgång i balansräkningen kan kundföretaget göra avskrivningar för att balansera resultatet. 13

14 Spelregler Organisationsbestämmelser enligt FVL Lagen om finansieringsverksamhet (FVL) gäller företag som bedriver finansieringsverksamhet. Ett kreditmarknadsföretag (KMF) får endast bedriva sådan verksamhet och verksamhet som har naturligt samband därmed. Det finns två typer av sådana företag: kreditmarknadsbolag (aktiebolag) och kreditmarknadsförening (ekonomisk förening). Med finansieringsverksamhet avses näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. Finansieringsverksamhet får, med vissa i lagen angivna undantag, endast drivas efter tillstånd (auktorisation) av Finansinspektionen. Tillstånd kan ges till både svenska och utländska kreditinstitut. Lagen gäller i tillämpliga delar även för utländska filialer här i landet. I övrigt tillämpas för dessa institut lagen (1992:160) om utländska filialer m m. I lagen finns en exemplifierande förteckning över vad som kan inrymmas i begreppet finansieringsverksamhet och därmed likartad verksamhet. KMF får bl a * låna upp medel, t ex genom att ge ut obligationer och andra jämförbara fordringsrätter, * lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit, kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar, * medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing), * förmedla betalningar, * tillhandahålla betalningsmedel, * medverka vid försäljning av försäkringstjänster samt * tillhandahålla inkassotjänster, Tillstånd krävs inte i vissa i lagen uppräknade fall, däribland om finansieringsverksamheten * drivs av statlig eller kommunal myndighet, * avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget, 14

15 * avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten, * utgör normal likviditetsförvaltning vilken inte kan anses ha ett självständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet, * ingår i verksamhet som står under tillsyn enligt annan lag, * drivs av ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar och medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten (värdepapperisering). Dåvarande Bankinspektionen har i ett cirkulär från 1988 uttalat att industri- och handelsföretags placeringar i masspapper som noteras hos fondkommissionär är att se som sådan likviditetsförvaltning som inte är tillståndspliktig. En av förutsättningarna för tillstånd för ett KMF är att företaget skall ha ett bundet eget kapital som skall uppgå till minst fem miljoner euro. Om nettovärdet av företagets tillgångar uppgår till högst 100 miljoner kronor får Finansinspektionen medge ett lägre bundet eget kapital, dock lägst motsvarande en miljon euro. Tillstånd kan numera medges även för utländska kreditinstitut om institutet bedriver finansieringsverksamhet i hemlandet och där står under tillsyn samt om verksamheten här i landet uppfyller kraven på sund verksamhet. Tillståndskravet gäller dock ej för ett institut som har sitt hemland inom EES - d v s inom EU eller EFTA - och där driver finansieringsverksamhet. Ett sådant institut får driva filial i Sverige eller tillhandahålla tjänster över gränsen. Kapitalkrav och kapitaltäckning Reglerna för KMF om kapitalkrav och kapitaltäckning överensstämmer med motsvarande regler för banker. Bestämmelserna har intagits i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning av förluster, viss goodwill samt aktietillskott till bolag med tillståndspliktig finansiell verksamhet, om institutet äger mer än 5 % av bolaget. Kapitalbasen skall alltid minst utgöra 8 % av kapitalkravet för kreditrisker och marknadsrisker. Kapitalkravet för kreditrisker beräknas för tillgångar i och utanför balansräkningen. Därvid viktas tillgångarna med hänsyn till vilken risk de medför. Kapitalkravet för marknadsrisker beräknas olika för ränteanknutna finansiella instrument, aktier och valutor. Ett institut får dock vid beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker använda annan metod än de föreskrivna om metoden godkänts av Finansinspektionen. I ett KMF är risker av detta slag förhållandevis obetydliga. Med primärt kapital i ett KMB (i fortsättningen bortses från kreditmarknadsföreningar) avses eget kapital samt kapitalandelen av dels skatteutjämningsreserven och periodiseringsfonden, dels det belopp som svarar mot bolagets reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande, d.v.s. överavskrivningarna på leasing. 15

16 Med supplementärt kapital avses i huvudsak värdet av eviga och tidsbundna förlagslån och liknande fordringshandlingar med minst fem års löptid. Det supplementära kapitalet får maximalt utgöra 50 % av kapitalbasen. Tidsbundna förlagslån får medräknas till ett värde motsvarande högst hälften av det primära kapitalet. Understiger löptiden fem år upptas ett belopp som motsvarar 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen. Finansinspektionen kan medge att även andra tillskott eller reserver får inräknas i någon av de båda kapitalkategorierna. Generella regler för hur sådana tillskott etc skall vara beskaffade har utfärdats av inspektionen. Ett avgörande krav är att medlen skall vara inbetalda till KMB. Kapitalkravet (8 %) bestäms i förhållande till bolagets tillgångar samt förbindelser och åtaganden som innebär en kreditrisk för bolaget. Placeringarna är indelade i fyra grupper (A-D). Till respektive grupp förs följande placeringar som skall medräknas med inom parentes angivna andelar. Grupp A: Kassa, fordringar på stat eller kommun eller fordringar där staten eller kommun ställt säkerhet (medräknas till 0 % = kapitaltäckning 0 %). Grupp B: Fordringar på bl a bank, auktoriserat kreditinstitut eller AP-fonden (medräknas till 20 % = kapitaltäckning 1,6 %). Grupp C: Fordringar och åtaganden på kapitalmarknaden med pantsäkerhet i bostadsfastighet eller tomträtt inom av institutet bestämt värde efter särskild värdering (medräknas till 50 % = kapitaltäckning 4 %). Grupp D: Övriga tillgångar, garantiförbindelser och åtaganden (medräknas till 100 % = kapitaltäckning 8 %). Vid bestämmande av kapitalkravet skall bl a koncernfordringar undantas. Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till nominellt belopp, övriga garantiförbindelser till halva nominella beloppet. KMB skall i kapitaltäckningsrapporten fördela leasingobjekt och hyresfordringar i leasingverksamheten på grupperna A-D med utgångspunkt från vem som är leasetagare. Lagen innehåller även regler om stora exponeringar. Värdet av ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning får inte överstiga 25 % av institutets kapitalbas, i koncernrelationer endast 20 %. Det sammanlagda värdet av ett instituts stora exponeringar får inte överstiga 800 % av institutets kapitalbas. Redovisning av leasingavtal Redovisningsrådet har utfärdat Rekommendation RR6:99 Redovisning av leasingavtal. Rekommendationen skall i första hand tillämpas på näringsdrivande noterade företag. Enligt de relativt detaljerade anvisningarna avseende definitionen av finansiella och operationella avtal kommer flertalet leasingavtal att klassificeras som finansiella. Därvid skall värdet av leasingobjekten tas upp som tillgång hos leasetagaren och motsvarande 16

17 belopp som en fordran hos leasegivaren. Enligt en undantagsbestämmelse behöver denna ordning dock, såvitt avser leasegivaren, inte tillämpas i det rörelsedrivande bolaget, däremot i koncernbalansräkningen. Skälet är att skattelagstiftningen ännu inte anpassats till redovisningsbestämmelserna. Bokföringsnämnden har i sina allmänna råd om redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4) angett hur RR6:99 skall tillämpas i icke-noterade företag som valt att inte tillämpa 6:99. I de allmänna råden anges att alla leasingavtal skall redovisas som operationella leasingavtal. Direktivförslag m.m. Förslag till nya kapitaltäckningsregler från Baselkommittén och EU-Kommissionen Baselkommittén och EU-kommissionen lämnar i sina konsultativa dokument förslag om relativt omfattande förändringar av kapitaltäckningsreglerna. Det övergripande syftet med reformeringen är att den mätning av risker som sker för att beräkna institutens kapitalkrav ska stämma bättre överens med de verkliga riskerna. Ambitionen är också att detta ska ge instituten ytterligare stimulans att utveckla sin mätning och hantering av risker. Man föreslår därför att instituten i kapitaltäckningssammanhang ska få använda bedömningar från ratinginstituten samt att mer sofistikerade banker ska få använda sina interna ratingsystem vid beräkningen av kapitalkrav. Dessutom föreslås att kapitalkrav för operationella risker m.m. införs. Bankföreningen ställer sig positiv till flera av de framförda förslagen. Det gäller bl.a. de utökade möjligheterna att i kapitalkravssammanhang beakta nettning, säkerheter och andra slag av riskreducerande tekniker. Föreningen är däremot kritisk till att instituten ska bli föremål för kapitalkrav för operationella risker så länge det inte finns någon etablerad praxis för hur sådan risker ska mätas. För finansbolagen är frågan om kapitaltäckning av stor betydelse. Hårda kapitaltäckningskrav som innebär högre kostnader för finansbolagen kan direkt påverka finansbolagsprodukternas konkurrensförmåga. Detta gäller i synnerhet för leasing. Leaseurope har tagit fasta på detta och har, med utnyttjande bl.a. av universitetsexpertis och av synpunkter och siffermaterial från medlemsländerna, i en framställning till Baselkommittén pekat på de förhållandevis låga kreditförlusterna för leasing i jämförelse med andra finansieringsformer. Enligt Leaseurope bör leasing vid de nationella tillämpningarna av Baselprinciperna ofta kunna erhålla en lägre kapitaltäckningsgrad än de normala 8 %. Konsumentkrediter I september 2002 publicerade EU-Kommissionen ett förslag till nytt konsumentkreditdirektiv, avsett att ersätta det tidigare direktivet från Det rör sig om ett s.k. maximidirektiv. Kommissionen har eftersträvat en hög konsumentskyddsnivå. Direktivet har utsatts för stark kritik från näringslivets sida det innehåller avsnitt som bör regleras i andra direktiv (dataskydd, otillbörliga avtalsvillkor), det försvårar kreditgivning i samband med försäljning av varor (regler om kreditförmedlare, ångerperiod och distansförsäljning) samt omöjliggör enkla jämförelser av olika kreditutbud (effektiv ränta). Även i många andra avseenden är förslaget bristfälligt. Det synes också ha mött motstånd på politisk nivå. De olika utskotten i EU-parlamentet behandlar förslaget i en första läsning under våren

18 Grönbok om Fair Commercial Practice Presenterad av DG Sanco under år 2001, med remisstid till 15 januari Två modeller diskuteras: att fortsätta harmoniseringen av (framför allt den marknadsrättsliga) lagstiftningen genom delreformer av existerande direktiv, eller att utveckla ett framework directive, eventuellt innefattande en generalklausul, om principer som måste följas i all konsumentlagstiftning. Bankföreningen har uttalat sig till förmån för den senare modellen, med vissa begränsningar. Grönboken har sedermera följts av en s.k. Communication från Kommissionen, där vissa preciseringar gjorts. Avtalsrätt EU-Kommissionen utfärdade under år 2000 ett consultation paper rörande en harmonisering av kontraktsrätten inom EU. Även i detta fall skulle en lösning kunna vara att genom ett framework directive ange gemensamma principer för lagstiftningen på området. Remissvaren under år 2001 har visat på en viss grundläggande tveksamhet beträffande möjligheterna att implementera ett sådant direktiv under överskådlig tid. Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning Direktivet (förslag) ålägger producenter ett ansvar att ta hand om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. En fråga har varit om finansiärer som är importörer skall inräknas bland producenterna. Parlamentsbehandlingen synes ge vid handen att så inte är fallet. 18

19 Leasing - skattediskussionen under Bakgrund I juni 1998 meddelade Regeringsrätten flera domslut angående avskrivningsrätten till leasingobjekt vid s.k. investorsleasing. Domsluten, som i massmedierna benämnts flygplansleasingmålen, skapade stor osäkerhet på leasingmarknaden. I målen accepterades inte leasegivarna, bland andra tre stora börsnoterade industriföretag, som skattemässiga ägare till de flygplan som leasades ut och de förlorade därmed rätten att göra avskrivningar. Äganderätten ansågs ha övergått till leasetagaren redan från början. Domstolens beslut var något oväntade med tanke på den praxis som utbildats på leasingområdet. Allvarligast och mest oroande var domstolens generella uttalande om avdragsrätt vid leasing. Sådan ansågs nämligen av domstolen inte kunna medges när a) de väsentliga ägarfunktionerna ligger hos leasetagaren, b) avtalsparterna har avsett att leasetagaren skall behålla leasingobjektet efter leasingperiodens slut och c) investorn med stor säkerhet kunnat beräkna det ekonomiska utfallet av engagemanget från början. Syftet med avtalet är enligt domstolen i sådana fall bara att ge investorn ett underlag för värdeminskningsavdrag. Anledningen till branschens oro var att uttalandena skulle kunna tolkas så att de gäller även vanliga leasingavtal och inte enbart avtal av den typ som var uppe till prövning. För att undanröja osäkerheten ansåg Näringslivets Skattedelegation, där Bankföreningen ingår, det vara nödvändigt att i oktober 1998 skriftligen hos Finansdepartementet begära en ändring av kommunalskattelagen av innebörd att räckvidden av Regeringsrättens uttalanden skulle begränsas till att avse avarter av leasing i syfte att kringgå gällande skattelag. I slutet av oktober samma år kom RSV med en skrivelse kallad Information om RSVs syn på hanteringen av vissa leasingfrågor. Skrivelsen, vari RSV uttryckte sin egen uppfattning om hur Regeringsrättens domar skulle tolkas, riktade sig primärt till skattemyndigheterna, men har givetvis sin betydelse även för leasingbolagen, som av naturliga skäl måste beakta RSVs uppfattning i den centrala frågan huruvida avdragsrätt i enskilda fall skall medges eller ej. Avsikten med RSVs skrivelse var att skilja ut leasingtransaktioner av mer utpräglad skattekaraktär från andra leasingavtal. Formuleringarna var dock inte helt klargörande, vilket föranledde Bankföreningen att i december göra ett eget uttalande i frågan. I uttalandet konstaterades bl.a. att när det gäller leasingavtal i banker och kreditmarknadsbolag utgör leasing en viktig och ofta övervägande del av verksamheten och att syftet med denna verksamhet dels är att bidra till finansieringen av främst små och medelstora företags investeringar i maskiner och inventarier, dels att stödja svensk export. Vidare uttalades att leasing där banker och kreditmarknadsbolag är leasegivare ofta kan antas ha en reell och naturlig funktion för leasegivaren annan än att leda till skatteavdrag för denne och att därför den fördjupade granskning som avsågs i RSV:s skrivelse inte i första hand torde komma att inriktas på 19

20 dessa leasingavtal. Bankföreningen hade vid utformningen av uttalandet underhandskontakt med RSV som ställde sig bakom uttalandet. En lika förutsebar som beklaglig följd av Regeringsrättsavgörandena har blivit att större exportleasingaffärer på cross border-nivå med storindustrin som parter i stor utsträckning har upphört under 1999 och 2000, eftersom skattekonsekvenserna ej har varit möjliga att förutse till följd av den osäkerhet som avgörandena har skapat. I januari 2001 meddelade Regeringsrätten en dom i en fråga där förhandsbesked begärts. En leasegivare hade genom avtal med annan juridisk person än leasetagaren säkrat sig mot eventuell förlust på restvärderisken. Frågan gällde huruvida ett sådant säkerställande påverkade leasegivarens avdragsrätt för värdeminskning på objektet. Regeringsrätten fastställde utan egen motivering Skatterättsnämndens beslut. I detta hade konstaterats att ett leasingföretag i sin verksamhet skyddar sig mot risken för att göra en s.k. restvärdeförlust avseende objekt med stora värden är i sig inte någon åtgärd som kan förta företaget rätten till värdeminskningsavdrag (jfr RÅ 1992 ref. 104). --- I förevarande fall utgör den särskilda garantin mot en restvärdeförlust inte något förhållande som kan medföra en annan syn på äganderätten än i RÅ 1992 ref Mot bakgrund härav skall AB X i de ifrågavarande alternativen anses berättigat till värdeminskningsavdrag på utrustningen. Domen utgör ett starkt stöd för näringslivets uppfattning i skattefrågan, nämligen att leasing, så som denna finansieringsform bedrivs i banker och finansbolag, måste få fortleva och att en eventuell lagstiftning endast bör syfta till att avgränsa vissa extrema fall, där man kan tala om missbruk av leasingformen. Finansdepartementets promemoria I departementets promemoria (Ds 2002:16) Inkomstskatteregler vid leasing av inventarier föreslås uttryckliga skatteregler beträffande leasing av inventarier. Grundtanken i promemorian är att om en leasegivare i huvudsak bara tar en kreditrisk skall transaktionen beskattas som lån och inte som hyra. Regeln skall dock inte tillämpas på leasar där löptiden är maximalt 5 år. I dessa fall skall leasegivaren alltid skriva av på objektet (om han är ägare). Om leasingtiden överstiger 5 år skall leasegivaren inte skriva av om 1. restvärdegaranti finns 2. option finns att köpa till pris som understiger det förväntade marknadsvärdet, eller 3. leasingtiden överstiger 75 % av tillgångens förväntade ekonomiska livslängd. I dessa fall skall leasetagaren skriva av, om han har ställt ut restvärdegarantin eller själv har köpoptionen. Bankföreningen har kraftigt vänt sig främst mot 5-årsregeln som gör att avskrivningsrätten kommer att gå över till leasetagaren i bl.a. flertalet fall där det finns förlängningsklausuler. Förslaget kommer därmed att omfatta de flesta leasingavtal, trots att detta inte varit departementets avsikt. Regeringen har ännu inte aviserat sina avsikter i frågan. 20

Finansbolagens verksamhet

Finansbolagens verksamhet 2014-08-30 Finansbolagens verksamhet Vad är och gör ett finansbolag? De finansbolag som ägs av banker samverkar i branschgemensamma frågor i Finansbolagskommittén inom Svenska Bankföreningen. I detta samarbete

Läs mer

2015-06-30. Regelverk. Rörelseregler. Inledning

2015-06-30. Regelverk. Rörelseregler. Inledning 2015-06-30 Regelverk Rörelseregler Inledning Benämningen Bankernas finansbolag förekommer i denna beskrivning trots att finansbolag inte längre är något självständigt juridiskt begrepp och bankernas finansbolagsverksamhet

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas 2004-06-03 moljbjlof^= Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas Sammanfattning Den 1 juli 2004 börjar en ny lag om bank- och finansieringsrörelse 1 att gälla. Lagen ersätter bankrörelselagen

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Redovisningen av leasing går åt fel håll

Redovisningen av leasing går åt fel håll 1 FINANSBOLAGENS FÖRENING Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 7 februari 2011 Redovisningen av leasing går åt fel håll Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar I

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso,

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, 2010 Bokslut Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Rekommendationen gäller avtal enligt vilka rätten

Läs mer

Redovisning av leasingavtal

Redovisning av leasingavtal 1 (13) Redovisning av leasingavtal Tillämpning och inriktning Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i sina allmänna råd om redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4) angett hur Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2004:298 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36)

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36) Författningssamling Sida: 32 (-36) REGLEMENTE FÖR PENNINGHANTERINGEN I HÖRBY KOMMUN 1. Mål och riktlinjer Den nya kommunallagen tar upp penninghanteringen i 8 kap 1-3: Kommunernas och landstingens medelsförvaltning

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

1 januari 30 juni 2014

1 januari 30 juni 2014 www.sevenday.se Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014. Innehåll Verksamheten 3 Affärsidé

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF1 Etiska Riktlinjer FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling

Läs mer

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen SKODA FINANSIERING Rak amortering Regress Ordlista finanstermer Indrivning Bilförmån Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation Annuitet Marginal Kreditkostnad Prisbasbelopp Geldenär Förtidslösen Kundränta

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Blad 1 Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Fastställda av kommunstyrelsen 20 juni 2012, 193 1. Inledning Dessa bestämmelser omfattar kreditgivning, avtal, fakturering och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET Antagna av kommunfullmäktige 1989-03-21. Ändrade av kommunstyrelsen 1992-08-12, 201. *) Ändrade av kommunfullmäktige 1998-03-26,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-10-31 Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Tentamen Monika Kurkkio G 42; VG 56 58

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 24 juni 2010 KLAGANDE Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm MOTPART Dun & Bradstreet Sverige AB, 556022-4692 Ombud: AA Soliditet AB Box 1529 172

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av elektroniska pengar; SFS 2002:149 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap.

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:2 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Borgensåtagande för AB Storstockholms Lokaltrafik om refinansiering av anläggningstillgångar Föredragande landstingsråd: Ralph Lédel Ärendet

Läs mer

Avtal, Inköp, Leasing

Avtal, Inköp, Leasing Avtal, Inköp, Leasing Daniel Evertsson Lycksele Golfklubb HGU 2013-2015 Handledare: Calle Lönnberg 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sida 2. Sida 3. Sida 4. Sida 5. Sida 6-9. Sida 10 Sida 11 Sida 12 Sida

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ)

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) 1 Bankens firma Bankens firma är Swedbank Sjuhärad AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bankens styrelse skall ha sitt säte i Borås. 3 Bankens

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer