Jordbiten. På gång i höst s Att driva gårdsbutik s. 4-9 Sök stöd för förnybar energi s Växtföljden påverkar bördigheten s.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbiten. På gång i höst s. 29-31. Att driva gårdsbutik s. 4-9 Sök stöd för förnybar energi s. 10-11. Växtföljden påverkar bördigheten s."

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 3 /2010 Att driva gårdsbutik s. 4-9 Sök stöd för förnybar energi s Växtföljden påverkar bördigheten s På gång i höst s

2 Ledaren Ser fram emot nya utmaningar på landsbygden! Mitt namn är Peter Svensson och jag är ny landsbygdsdirektör i Västra Götalands län. Ove Konradsson lämnade uppdraget för att övergå till mejerisektorn, den sektor som jag kommer ifrån senast som vice VD på Lindahls Holding i Jönköping. Innan dess har jag arbetat med ägg och äggprodukter inom Danaegkoncernen och på Källbergs Industri AB. Jag bor tillsammans med min familj i Töreboda, som väl representerar vår landsbygd. Jag började min tjänst andra veckan i augusti men har under sommaren försökt att skaffa mig en bild av landsbygden i Västra Götalands län. Första anhalt blev ett besök på Axevalla och mässan På Landet där jag bland annat kom i kontakt med länets goda utbud av lokalproducerade produkter. LRF passade också på att beskriva det bekymmersamma läget när det gällde utbetalningarna av miljöstöden under Efter att ha satt mig in i frågan kan jag konstatera att mina medarbetare gjorde ett bra jobb med de tekniska problem som uppstod efter blockinventeringen, men det är en klen tröst för de lantbrukare som väntade på en utbetalning. Förutsättningarna för att vi ska lyckas bättre med ansökningarna 2010 är betydligt ljusare, även om rester av blockinventeringsprojektet fortfarande påverkar. Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar tillsammans med en processanalys av handläggning och kontroll. En gemensam tidsplan har tagits fram som följs upp varannan vecka. Målet är att så stor andel av stöden som möjligt ska betalas ut i tid. Min första vecka på kontoret har varit av prao-karaktär. Jag har varit ute i fält och deltagit i såväl arealkontroller som anmälningsärenden inom djurskyddet. TV-nyheternas inslag om Djurrättsalliansens besök på minkgårdar kom naturligtvis att påverka min första arbetsvecka. Länsstyrelsen satte genast in åtgärder för att genomföra kontroller, och vi kan inte bekräfta den bild som gavs i inslaget. Minkgårdarna i Västra Götalands län sköts i huvudsak bra. Min personal tillsammans med Länsstyrelsens veterinärenhet gjorde ett mycket bra och snabbt ingripande. Vår jordbruksminister Eskil Erlandsson har i dagarna gett Länsstyrelsen i Västra Götalands län i uppdrag att kartlägga den administrativa bördan som enskilda företag möter inom primärproduktion av livsmedel, livsmedelsförädling samt restaurangoch turismverksamhet. Det är vår absoluta ambition att ta oss an uppdraget så att du som är verksam eller vill bli verksam inom sektorn kommer att märka skillnad. Förenkla är ett motto i projektet. Den 28 september kommer jag att, tillsammans med landshövding Lars Bäckström, besöka nordöstra länsdelen för att starta detta projekt samt träffa företrädare för kommuner, lokalproducerad mat och turistnäringen. Framöver hoppas jag att få träffa många av er som utgör landsbygdens kärna. Jordbitens redaktion Malin Lennartsson Nina Goos Gunnel Holmberg Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Gabriel Skarbäck Tryck Rydins Tryckeri AB, Nossebro Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Cert.no. GBG Tryckt på återvinningsbart MultiArt Silk Utgivningsplan 2010 Nr 1 4 mars Nr 2 12 maj Nr 3 23 september Nr 4 9 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Nina Goos Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Ledare s. 2, foto: Stefan Svensson Peter Svensson landsbygdsdirektör 2 Jordbiten 3/2010

3 Miljövänliga hästkrafter Sophämtning med häst I Jönköping används Wåge Sjöbergs hästar för sophämtning i bostadsområdet Råslätt. Det har uppfattats positivt av de som bor i området och bostadsbolaget har blivit uppmärksammat både i tidning och på TV. Framöver kommer ytterligare två bostadsområden att få sitt avfall hämtade av Wåges hästar. Miljövänlig upplevelse Förutom att hästar inte drivs med fossil energi och därmed minskar mänsklighetens koldioxidutsläpp kan de bidra till en naturupplevelse i staden vid mötet mellan häst och kommuninvånare. Sophämtning i bostadsområdet Råslätt i Jönköping. Foto: Sofia Springer Det finns ett ökat intresse för att använda hästen istället för gräsklippare och traktorer som drivs av fossil energi. I tätortsnära naturområden och på känsliga marker kan körhästarnas hästkrafter med fördel användas. Det finns ungefär hästar i Sverige. En del av dessa hästar ingår i olika företag som ridskolor, turridningar och avel. Andra hästföretagare utför entreprenad hos markägare i skogen och kommunala sysslor som sophämtning och gräsklippning. Hästkrafter i kommunerna I en mastersuppsats vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala har Camilla Källman undersökt hur många kommuner som idag använder hästar i sin verksamhet. Av 194 kommuner är det 64 som med hästens hjälp sköter gräsklippning och röjning i parker. Kungens gräsklippning Kungliga Djurgårdens Förvaltning använder hästar för att klippa gräsmattor på Djurgården, Hagaparken och Ulriksdals slottspark. Motivet är att välja ett miljövänligt alternativ samtidigt som besökarna får en upplevelse när de möter hästarna i arbete. Kommande kurs I Västra Götalands län använder många skogsägare brukshästar för att sköta skogsarealer. En som länge propagerat för att hästen ska användas även i jordbruket är Lars-Åke Johansson i Svenljunga kommun. Han använder sina hästar både i jord- och skogsbruket. Under hösten erbjuder Länsstyrelsen ett kurstillfälle om hästföretag i tjänst där både Lars-Åke Johansson och Wåge Sjöberg medverkar. Läs mer i kursbilagan på sid Välkommen! Marina Bengtsson Borås Se din utbetalning på Mina sidor På Jordbruksverkets hemsida www. jordbruksverket.se finns e-tjänsten Mina sidor. Här kan du se vilka utbetalningar som gjorts och vilka som är på gång. Du kan se en utbetalning först när den är beslutad. Här hittar du även mycket annan information som till exempel vilka miljöåtaganden och stödrätter du har samt hur långt handläggningen av din ansökan har kommit. För att logga in på Mina sidor måste du använda dig av e-legitimation. Telefontid för dina frågor om SAM Har du frågor om SAM-ansökan för gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöersättningar med mera, är du fortsatt välkommen att kontakta oss på Länsstyrelsen, , under vår telefontid, vardagar kl Jordbiten 3/2010 3

4 Gårdsbutik Systrarna på Kullen Gårdscafé med uteservering i avkopplande miljö på den mysiga innergården. Intresset för att driva gårdsbutiker, caféer och gårdsrestauranger, både i större och mindre skala, ökar och just nu är det mycket på gång runt om i länet. Ett exempel är systrarna Maria Göthensten och Helena Cessfords nyöppnade gårdscafé, Systrarna på Kullen, som ligger i närheten av Stenungsund. Vid besöket i slutet av augusti håller de precis på att göra skyltarna som ska sättas upp ute vid vägen. Det är bråda dagar, för snart slår de upp portarna till sitt nya gårdscafé. Både Helena och Maria har slutat sina tidigare arbeten och känner att de har nytta av sina erfarenheter inom ekonomi och verksamhetsplanering. Gården kommer att vara plattformen i deras företag. Säsong och trender ändrar sig fort, så vi vill inte låsa oss för mycket, säger Maria. Viktigt med en plan Det är viktigt att göra en plan innan man drar igång. Det får en att tänka igenom många för- och nackdelar. Vi har stött och blött det mesta och sedan satt allt på pränt. Det är viktigt att vi pratar om samma sak, så att det inte uppstår missförstånd. Att starta eget är något som vi gått och grunnat på ganska länge, säger Maria. Många har en inre dröm att starta något eget. Det har vi även märkt bland våra bekanta, säger Helena. Att vi hunnit en bit i våra liv gör att vi känner oss redo att satsa. Gårdens byggnader får nya användningsområden Gården, som är deras barndomshem, är en genuin kringbyggd bohuslänsk gård från Deras pappa bor fortfarande kvar i boningshuset, men för övrigt har gårdens byggnader fått nya användningsområden. Mycket av renoveringsarbetet har vi gjort själva med hjälp av familj och vänner. Det har tagit sin tid, men det har varit en nyttig och lärorik process där vi samtidigt fått lite distans till våra planer, säger Maria. Där det tidigare var verkstad och vedförråd finns idag den nyinredda kaffestugan med butiksdel. Här finns plats för cafégäster och i butiksdelen finns möjlighet att köpa med sig något hem. En halv trappa upp finns ett nytt kök och ett diskrum i nära anslutning. Här kommer vi att baka och laga lättare rätter som pajer och smörgåsar med mera. Det lilla mjölkrummet har byggts om till en kundtoalett. Den ombonade innergården har plats för ytterligare cafégäster under en stor del av säsongen. Viktigt med kvalitet Vi tycker att det är viktigt att både råvarorna vi använder och de varor vi säljer är av hög kvalitet. Självklart ser vi gärna att varorna kommer från närområdet i den mån det är möjligt, men samtidigt vill vi att vårt sortiment ska vara unikt och inte finnas i andra affärer i närheten. 4 Jordbiten 3/2010

5 Gårdsbutik Vilka är våra kunder? Vi har funderat mycket på vilka som kommer att bli våra kunder. Detta är grunden för vilken inriktning utbudet får. Vi hoppas att vårt företag tilltalar många olika kundtyper. Nostalgikerna kommer för att uppleva miljön. De vill återse det gamla, som de själva upplevt en gång. Andra kommer för att de vet vad som är trendigt just nu. Vår specialitet kommer att vara choklad, vilket uppskattas både av den yngre och äldre generationen. Vi tror också att vi kan vara ett utflyktsmål för familjer som vill komma ifrån vardagens stress. Eftersom det passerar mycket turister i närheten är vi beredda på att kundtillströmningen kommer att variera. Buss- och tågförbindelser finns i vår närhet, så vår dröm är att även få hit lite mer långväga gäster. Som landsbygdsföretagare har man oftast större möjlighet till flexibilitet och att starta i liten skala. Kostnader för lokalerna är inte desamma som för de som hyr dyra lokaler i tätorter. Samarbete stärker småföretagare Maria och Helena välkomnar samarbete med andra företag. Den gamla logen kommer ibland att förvandlas till en marknadsplats. Vi ska ordna uthyrningsbord så att andra företagare ska kunna hyra en plats och sälja sina produkter. Vi vill att kunden ska få en bakgrund och Systrarna på Kullen, Maria Göthensten och Helena Cessford. ett ansikte till det som säljs, vare sig det är olika delikatesser, frukt och bär eller hantverk. Vi kommer även att ordna konstutställningar eller andra kulturevenemang, företagsaktiviteter eller kalas. Vad, får framtiden visa. Vår förhoppning är att ett besök hos oss, Systrarna på Kullen, ska ge smak av livets goda, bli en mötesplats och ett andrum en paus i vardagen, säger systrarna i kör. Caféet kommer att vara öppet fredag kl 11-19, lördag och söndag kl Torsdagarna kommer att vara vikta för olika evenemang som presenteras löpande på hemsidan, www. systrarnapakullen.se Ulrika Elfström Uddevalla Länsstyrelsen planerar att anordna en inspirationsresa och besöka olika företag, små som stora, för att se olika typer av företag. Håll utkik i Jordbiten och Landsbygdsbladet. På Länsstyrelsen landsbygdsenhet finns rådgivare som gärna ställer upp med sin kunskap eller lotsar er vidare. Kanske vill ni ha någon att prova era idéer på eller få hjälp med olika frågeställningar. Landsbygdsenhetens handläggare hjälper till med att reda ut vad som gäller för att söka investeringsstöd. Kontaktuppgifter finns på vår hemsida www. lansstyrelsen.se/vastragotaland Vill du prenumerera? Vill du prenumerera på landsbygdsenhetens nyhetsbrev Eko-bladet, Landsbygdsbladet eller Odlarbrev för frukt- och bärodlare? Skicka e- post till eller kontakta Ing-Marie Berggren, Ange om du vill ha det via e-post eller per brev. Uppge namn och adress. Foton: Martin Fransson Färre rapporter om varg och lo Antalet varg- och lodjursrapporter från allmänheten har varit färre i sommar jämfört med de båda föregående åren. Från första maj har 49 observationer kommit in, jämfört med 64 år 2009 och 104 år Beträffande varg så finns just nu inga kvalitetssäkrade observationer men Länsstyrelsen har fått in rapporter på valpar i Ed/Halden-reviret i sommar. Jan Mogol Jordbiten 3/2010 5

6 Gårdsbutik Gårdsbutik från tanke till verklighet med nyheter och öppettider. Lotta testar gärna ny teknik och har använt sig av Facebook, det är ett bra sätt att sprida sitt budskap till en bred krets. Jag blev glatt överraskad av hur stor effekt sociala medier har, säger Lotta. Radannonser i de lokala tidningarna har också visat sig fungera bra och är inte så kostsamt. Lotta H. Svensson i gårdsbutiken. Lotta och Morgan Svensson driver Avelsås Naturhem i Grovare strax utanför Ulricehamn. Här finns växthus med våffelcafé och en gårdsbutik med inriktning på trädgård och kök. Här finns framför allt egna produkter som saft, sylt, grönsaker och lammkött men också fina skinn och hantverksprodukter som är tillverkade av Lotta och andra lokala hantverkare. Att ta första steget Att komma igång med en verksamhet tar många gånger lång tid. Man kanske börjar fundera på att det vore roligt att ha en egen verksamhet, kunna utnyttja den fina miljön kring sin gård, använda outnyttjade byggnader eller att kunna sälja det man själv tillverkar. Ja, skälen till att starta eget varierar stort. För Lottas del har tankarna funnits med i ganska många år men det var först när hon gick Länsstyrelsens kurs Ta klivet tjejer under våren 2009 som planerna blev mer konkreta. Kursen var den språngbräda som behövdes för att realisera drömmen. Hur ser min målgrupp ut? En del i företagsstarten är att fundera över vilka kunder som ska lockas till företaget. Lotta definierade sin målgrupp genom att hitta på olika karaktärer. Roger & Rutan paret på MC som dyker upp på söndag eftermiddag för en våffla. Vera & Gunnar pensionärsparet som tar en tur med bilen och vill ha lite fika och kanske handla lite färska grönsaker. Lantlivs-Frida kvinnan som vill handla unika tillbehör till kök och trädgård, får med sig maken och barnen genom att locka med våfflor. Marknadsföring med ny teknik Att visualisera kunden på detta sätt underlättar när man gör sin marknadsföring. Utifrån olika kundgrupper kanske man måste välja olika kanaler. Hemsidan, är givetvis en viktig del. Den måste hela tiden hållas uppdaterad Att välja sitt utbud De olika karaktärerna kommer också in när det gäller att välja vilka varor som ska erbjudas. Billigt eller dyrt, massproduktion eller unika produkter? Lotta har valt hantverksprodukter. De saker som finns att köpa här är unika alster, tillverkade av Lotta själv eller av andra lokala hantverkare. Namnet Avelsås Naturhem speglar detta val. Gården heter Nedre Avelsås och Naturhem för att produkterna ska vara framtagna eller bestå av så naturliga material och råvaror som möjligt samt passa in i hemmet eller trädgården. Den kundkrets Lotta vänder sig till är de som är villiga att betala för kvalitet och för närproducerat. 6 Jordbiten 3/2010

7 Gårdsbutik Marknadsföring genom samarbete Att samarbeta med andra lokala aktörer är också betydelsefullt. I Lottas närområde har flera företag tagit fram en gemensam broschyr. Besöker du ett företag så hänvisas man även till de övriga. Ett nära samarbete har Lotta med Grovare Lamm & Handel och med Älvåkers Skafferi i Varnum. Genom gemensamma aktiviteter, annonser och att hänvisa kunder till varandra drar man nytta av att vara flera liknande (men ändå olika) verksamheter istället för att vara tuffa konkurrenter. Välkommen in i vår gårdsbutik! Utgå ifrån de egna förutsättningarna Lotta bestämde sig tidigt för att starta utifrån de förutsättningar som fanns och har valt att låta företaget växa långsamt. Första året innebar det att hela verksamheten bestod av växthuset där det var våffelservering, gårdsbutik och odling. Inför julmarknaden var skjulet klart; en upprustad och fräsch butikslokal. Nästa steg blir nu att även rusta upp fasaden så att den matchar den fina insidan. Lena Andreasson Borås Ta klivet tjejer utveckla ditt företag och dina idéer En kurs på totalt 4 dagar för dig som vill, har eller tänker starta eget. Har du en företagsidé som behöver snickras och filas på för att riktigt kunna bli konkret och verklig? Välkommen att vara med på en givande kurs. Du får möjlighet att arbeta kreativt med frågeställningar som till exempel: Vad är det som hindrar mig och är problematiskt? Juridik, vad gäller och när? Nätverk, våga visa upp dig och lär dig mediakontakter. Hur ser min vision ut hur har företaget utvecklats om fem år? Föreläsare: Carina Alfvén, jurist och småföretagare. : Grästorps Konserthus den 5 och 19 oktober samt den 9 och 30 november kl Kursavgift: kr exkl moms, inkl lunch och fika. Anmälan senast den 27 september på Välj verksamhetsområde Lantbruk/Landsbygd och därefter Kurskalender, aktivitetskod Anmälan är bindande och kursavgiften debiteras om du uteblir utan att avanmäla dig. För mer information kontakta Lena Andreasson, , eller Jordbiten 3/2010 7

8 Gårdsbutik Bör man satsa på omsättning eller lönsamhet i gårdsbutiken? Ska man satsa stort eller litet, dyrt eller billigt när man startar en gårdsbutik? Utveckling är nödvändig när man driver en gårdsbutik. Men det gäller att satsa rätt annars kan resultatet bli negativt. Under fackmässan Fruchtwelt Bodensee hölls i februari 2010 ett spännande seminarium om utveckling och ekonomi i gårdsbutiker av företagskonsult Katja Brudermann från Freiburg. Seminariet innehöll Katjas alla erfarenheter samt exempel, koncentrerade till en påhittad, men fullt realistisk gårdsbutik. Den fiktiva gårdsbutiken är ett familjeföretag med odling och grossistförsäljning av frukt och grönsaker där mannen i familjen ansvarar för odlingen och kvinnan vill starta en gårdsbutik. De första fyra åren Gårdsbutiken har öppet 3 gånger 8 timmar i veckan, 50 veckor om året. Inklusive förberedelser och efterarbete blir det timmar per år, varav kvinnan jobbar timmar och grannfrun hyrs in 150 timmar. I butiken säljs gårdens produkter, frukt och grönt från företagets grossist samt marmelad och pasta från andra gårdar. Marknadsföringen hålls på en låg nivå med en öppningsfest för pressen, en skylt vid vägen samt spridning via mun-tillmun-metoden. Målet är att på fyra år nå upp till en omsättning på euro. Det lyckas, även om det är tufft. Resultatet visar att kvinnan i famljen får en timlön på 7, 18 euro. Omsättning är lycka eller? Visst måste resultatet kunna bli bättre? Dags för en nysatsning som De första 4 åren Två år senare Omsättningsmaximering Två år senare Lönsamhetsmaximering Intäkter euro euro euro Rörliga kostnader (varuköp, emballage m.m) euro euro euro Täckningsbidrag euro euro euro Fasta kostnader (byggnad, inredning, marknadsföring, inhyrd arbetskraft, räntor) euro euro euro Täckningsbidrag euro euro euro Arbetstid per år (kvinnan) timmar timmar timmar Timlön (kvinnan) 7,18 euro - 0,15 euro 9,09 euro 8 Jordbiten 3/2010

9 Gårdsbutik kan öka intresset för gårdsbutiken. Inför en vidareutvecklingen av gårdsbutiken står valet mellan två olika strategier; omsättningmaximering eller lönsamhetsmaximering. Omsättningsmaximering Målet är att på två år öka omsättningen till euro genom ökad marknadsföring med tidningsannonser och egen hemsida. Butiken ska hållas öppen en dag mer i veckan och köpa in bröd från ett gårdsbageri i närheten. Detta medför mer arbete så arbetstiden ökar till timmar per år, varav måste hyras in. Viss ombyggnad måste också göras. Resultatet blir att kvinnans timlön minskar till -0,15 euro per timme. De euro i ökad omsättning äts upp av framför allt det ökade behovet av inhyrd arbetskraft. Dags att testa lönsamhetsmaximering istället. Smakprov är en billig form av marknadsföring. rit minst kunder. Det innebär minskad öppettid med 150 timmar, totalt arbetstimmar per år. Familjen väljer dock att fortsätta grannfruns timanställning på 150 timmar för att kunna ha dubbel bemanning under rusningstid. Kvinnan i familjen får alltså tid över till annat. När det inte är så mycket att göra i butiken packar hon i stället varor i lagom stora påsar, så att försäljningen kan ske snabbare när det kommer många kunder. Butiken höjer dessutom priserna. Priserna ökar minst på de egna Lönsamhetsmaximering I stället för att öka öppettiden minskar man på den så att butiken hålls stängd under tider då det hittills vabasvarorna och mest på de inköpta produkterna, i genomsnitt från 42 procent bruttomarginal till 53 procent. En nödvändig reklamkampanj har som mål att dels förklara prishöjningen för befintliga kunder och dels att locka nya kunder som är villiga att betala för hög kvalitet och unika produkter. Resultatet blir att kvinnans timlön ökar till 9,09 euro. En satsning på mer betalningsvilliga kunder verkar vara rätta vägen att gå. Katjas exempel visar att man måste räkna på vad det kostar att öka försäljningen och överväga om det finns bättre alternativ. Vill du se alla uträkningar samt ta del av fler av Katja Brudermanns goda råd? Läs mer på se/vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd och sedan Ditt företags ekonomi och Driva Gårdsbutik. Där kan du också följa nästa steg i gårdsbutikens utveckling när familjen försöker förena det bästa från de två strategierna. Kirsten Jensen Skara Hästar har lättare för att lära om de går på bete En forskningsrapport visar att bete ger positiv effekt på hästens inlärning. Amerikanska forskare har studerat 12 arabhästar under 28 dagar. Hälften av hästarna stod installade i boxar och hälften fick gå på bete under tiden studien pågick. Hästarnas ålder varierade mellan 17 och 20 månader. Enligt studien kunde de hästar som gick på bete snabbare ridas in då de behövde mindre tid för att vänja sig och lära sig de olika momenten vid inridning. Dessutom hade de hästar som gick på bete färre oönskade beteenden än de som stod installade i boxar. Marina Bengtsson Bärgat gräs blir biogas? En av de viktigaste skötselåtgärderna inom Hornborgasjöns naturreservat är att hålla strandängarna öppna. Betande djur gör givetvis sitt, men stora mängder gräs måste ändå slås varje år. Dessvärre är en stor del av gräset alldeles för grovt och näringsfattigt för att kunna bli djurfoder. De enda som vill ha riktigt grovt gräs elefanterna i Borås djurpark har också ratat maten. För elefanterna är gräset nämligen inte tillräckligt grovt. Nu kan en lösning ändå vara på gång. Länsstyrelsen deltar i ett EU-finansierat projekt, BioM, som ska stimulera biogasproduktion utan att slå undan fötterna på livsmedelsproduktion. Kanske kommer morgondagens fordon tankas med biogas producerad vid Hornborgasjön. Jan Mogol Jordbiten 3/2010 9

10 Nytt stöd för förnybar energi och reducerad klimatpåverkan På gården finns också 500 mjölkkor och lika många ungdjur. Den nya gödselbrunnen på m 3 som byggs 1,5 km från gården utökar lagringskapaciteten och förbättrar möjligheterna till att sprida gödseln vid rätt tillfälle. Brunnen är placerad centralt med cirka 200 hektar åker runt om. Den kommer att fyllas varje höst genom att gödseln pumpas från brunnen på gården. Det sker med hjälp av en pump som ger 14 bars tryck. Med en beräknad kapacitet på m 3 per timme fylls brunnen på ett dygn. Johan Sahlström pekar ut företagets framtida riktning. Den nya gödselbehållaren syns i bakgrunden och ligger i centrum för spridningsarealen. Stefan Gustafsson dokumenterar fakta om investeringen som finansieras med företagsstöd från Länsstyrelsen. Foto: Gunnar Wass Pumpledning som klarar frost Pumpledningen består av 18 meter långa plaströr som skarvas ihop med utvändig muff som smälts fast genom uppvärmning med elström. Elströmmen ansluts till muffarna som innehåller en koppartråd som blir varm och smälter ihop plasten. Rören, med en innerdiameter på 16 cm, grävs ner cm i marken. Eftersom rören kan expandera är de okänsliga för frost även om det blir gödselvatten kvar i slangen under vintrar med djup tjäle. Från årsskiftet finns stöd att söka för investeringar i anläggningar för förnybar energi, åtgärder som minskar energianvändningen eller reducerar utsläpp av växthusgaser. Johan Sahlström på gården Suntetorp Säteri har utnyttjat stödet till att investera i en satellitgödselbrunn. Genom att pumpa gödsel i ledning från brunnen på gården till satellitbrunnen 1,5 km bort, sparar Johan både energi och arbetstid genom att slippa transportera gödseln med traktor och vagn. En annan vinst är att slippa köra med stora fordon bland den övriga vägtrafiken. Centralt placerad brunn Suntetorp Säteri AB, som ägs av Johan Sahlström, bedriver ekologisk växtodling på nästan 500 hektar. Företagsstöd till investering Suntetorp Säteri AB har sökt och beviljats företagsstöd till investeringen i gödselbrunnen. Satsningen bedöms ha positiv klimatpåverkan genom att spara energi i och med det minskade transportbehovet. Möjligheten till att sprida gödseln vid rätt tillfälle kan också minska utsläpp av lustgas. Företagsstödet finansierar därför satsningen med de riktade pengarna för klimatåtgärder. Stefan Gustafsson Uddevalla 10 Jordbiten 3/2010

11 Rören skarvas med en utvändigt elsvetsad muff. Foto: Gunnar Wass Johan Sahlström visar den enkla ledning som ska transportera gödseln från gården till satellitbrunnen. Foto: Gunnar Wass fakta 25 eller 30 procent i företagsstöd Enligt Västra Götalands läns genomförandestrategi kan företagsstöd beviljas med 25 procent av investeringsutgifterna till företag som utvecklar sitt landsbygdsföretag. Innebär investeringen att möjligheterna för både kvinnor och män att vara verksamma på landsbygden förbättras kan ytterligare 5 procent beviljas, det vill säga totalt 30 procent av utgifterna. Inom lantbruket är det ofta förknippat med att investeringen underlättar arbetet genom att tunga arbetsmoment mekaniseras. I övriga verksamheter är det av mer betydelse hur många fler arbetstillfällen som skapas genom satsningen. 3,9 miljoner i finansiering Företagsstödet är begränsat till ett takbelopp på kr per tvåårsperiod. Sker investeringen inom mjölk- eller svinproduktion är takbeloppet 1,5 miljoner kr. Utöver takbeloppen kan ytterligare kr beviljas om det handlar om en investering i förnybar energi eller klimatåtgärd, det vill säga en åtgärd som minskar energibehovet eller reducerar växthusgaser. En investering i biogasanläggning kan därutöver ge ytterligare 1,8 miljoner kr i företagsstöd. Om du har investeringsplaner i ditt företag innebär det att det finns 3,9 miljoner kr till hjälp med finansiering per tvåårsperiod. Observera att företagsstödet betalas ut efter att utgiften är betald och att finansieringen först måste lösas på annat sätt. Investera gratis genom bra planering Det är viktigt att tänka igenom och planera sin investering så att investerade pengar ger mesta möjliga utdelning. Genom att mekanisera och bygga bort tunga och farliga arbetsmoment kan företagsstödet bli 30 procent. Skillnaden mellan 25 och 30 procent i stöd vid en investering på 5 miljoner kr är kr i företagsstöd, vilket kan betala satsningen på att mekanisera utfodringen, som därmed kan sägas bli gratis. Ett annat exempel är om en investering i en mjölkkoladugård är så stor att takbeloppet på 1,5 miljoner kr är uppnått och du i samband med detta gör en klimatinvestering, till exempel bygger tak över gödselbrunnen. Utgifterna för en investering i en sådan gödselvårdsanläggning kan då ge 30 procent i företagsstöd utöver takbeloppet 1,5 miljoner kr. Uppgår utgifterna för brunnen och taket till 1 miljon kr, så ger det kr i företagsstöd, vilket bör räcka till utgiften för att täcka brunnen med ett tak. Därmed kan du även få en sådan investering gratis. Du har mycket att vinna på att planera din investering väl och göra de extra åtgärder som är positiva för både ekonomin, miljön och arbetsmiljön. Jordbiten 3/

12 Företagsstöd kräver förprövning Förprövning och bygglov Förprövningen har även varit en viktig faktor när krav om byggnadslov för lantbrukets ekonomibyggnader har diskuterats. Förprövning är en prövning av stallars olika invändigt ingående funktioner medan bygglov har fokus på utformning, utvändiga material, färgsättning på tak och fasader samt byggnadens placering i landskapet. Om inte djurstallsprövning funnits, när införandet av bygglov för lantbrukets byggnader diskuterades i mitten av 1990-talet, hade med stor sannolikhet bygglov införts redan då. Det är en fråga som nu åter är aktuell i en regeringsproposition (2006/07:122) som är överlämnad till riksdagen för beslut. Stall som byggs ska vara godkända vid förprövning. När du söker företagsstöd för din investering är det viktigt att även en ansökan om förprövning är inlämnad till Länsstyrelsen. För att få ett beslut om företagsstöd ska alla andra samhällets krav vara uppfyllda och dit hör även ett godkänt förprövningsbeslut. Sedan 2008 är länsstyrelsens arbete med att godkänna stallbyggnader utifrån djurskydds- och djurhälsosynpunkt kostnadsfri, men sanktionsavgiften för den som inte förprövar sitt stall finns kvar. Sanktionsavgiften är bestämd till eller kr beroende på omfattningen av byggverksamheten. Inför 2011 har Jordbruksverket som mål att ta fram lösningar som förenklar och effektiviserar förprövningen utan att djurskyddet försämras. Stora fördelar med förprövning Förprövningen var från början ett verktyg för att förhindra att brister från djurskydds- och senare även djurhälsosynpunkt byggdes in i djurstallar. Brister som, om de byggdes in, ofta krävde stort behov av återkommande medicinering till djuren. Förprövningsarbetet har haft stor del i utvecklingen av de moderna produktionsstallar som nu byggs. Forskning och erfarenhet Regelverket för förprövning är en sammanställning av den forskning och de beprövade erfarenheter som idag finns för svensk djuruppfödning och som realiseras vid förprövning. Det har gett näringen en unik opartisk garant och ett säljargument för livsmedel både inom Sverige och utomlands. Föreskrifterna ger tillverkningsindustrin spelregler för en ekonomisk och rationell tillverkning av djurskyddsmässigt rätt utformad inredning, ventilation, utfodring, utgödsling och byggnadslösning vilket även är en trygghet för lantbrukaren. Förslag på förenklingar I en skrivelse som kommer att behandlas i ett remissförfarande under hösten 2010 föreslår Jordbruksverket flera förenklingar av förprövningen: Justering av den undre gränsen för antalet av olika djurslag när förprövning krävs. Undanta vissa byggnader där risken för fel utförande är liten och kostnaden för rättelse av felaktigt utförande är låg. Som exempel kan hyddor, ligghallar eller andra oisolerade väderskydd utan utfodring upp till en viss storlek bli undantagna. Även kalvboxar och utrymmen för djur som behöver särskild vård upp till ett visst antal eller storlek kan vara sådana fria lösningar. Införa reducerad förprövning som blir en mellanform av förprövning, där en enklare prövning av en till- eller ombyggnad av en befintlig stallavdelning får göras. Förutsättningen är att den redan utförda avdelningen är förprövad och att utökningen är begränsad och 12 Jordbiten 3/2010

13 Godkänd förprövning krävs även för företagsstöd. Länsstyrelsen besiktigar både för utbetalning av stöd och kontroll av djurskyddet. med lika lösning som i den befintliga delen. Nya administrativa bestämmelser med framför allt skärpta krav på handläggningstider för länsstyrelsen och att det krävs ny förprövning om byggnationen tar mer än tre år. Jordbruksverket föreslår även att besiktningen ska få en viktigare roll för att stallet ska bli godkänt att håll djur i. Införa en kontroll om att det till mjölkkostallar finns tillgång till bete och för vissa besättningar ett obligatoriskt smittskyddssamråd. Jordbruksverket anser att smittskyddsaspekter bör ingå i förprövningen i större omfattning än vad som sker idag. Per Ola Schönbeck Skara Ängs- och betesinventering 2010 Även i år genomförs en komplettering av inventeringen av ängs- och betesmarker. Det är marker som innehåller höga natur- och kulturvärden som Länsstyrelsen besöker i fält. Har du höga värden på din gård som tidigare inte uppmärksammats i ängs- och betesinventeringen så kanske det är din gård vi besöker. Underlaget kan sedan användas i utvärdering och uppföljning av naturoch kulturvärden i ängs- och betesmarker samt som underlag för fysisk planering och ärendehantering. Marina Bengtsson fakta Förprövning Förprövningen kostar inget för den sökande men samma djurskydds- och djurhälsoregler som tidigare gäller. Det tas ut en särskild avgift för den som underlåter att förpröva innan byggverksamheten påbörjas. Stallet ska då även godkännas i efterhand för att få användas för djurhållning. Det är klokt att söka förprövning i fas med ansökan om företagsstöd. Föreslagna förändringar från Jordbruksverket gäller inte ännu. Godkänd förprövning krävs även för företagsstöd. Länsstyrelsen besiktigar både för utbetalning av stöd och kontroll av djurskyddet. Foto: Kent-Ove Hvass Färre tittade på tranorna Fler tranor och färre besökare än normalt, så ser en grov sammanfattning av tranvåren vid Hornborgasjön ut. Årets siffra, besökare, är givetvis respektingivande, men ändå ganska långt ifrån senare års Den sena och kalla våren skrämde säkerligen bort mängder av besökare från sjön. Transkådande är nämligen en mycket väderkänslig aktivitet. Jan Mogol Jordbiten 3/

14 Röj för framgångsrik landskapsskötsel En välplanerad hantering av riset under röjning av betesmark, ger bästa effekt av röjningen och bästa ekonomi. Foto: Lars Johansson Det röjs i betesmarker och åkerkanter i länet. Den viktigaste framgångsfaktorn är att alla inblandade vet varför marken röjs vad ditt mål med insatsen är! En framgångsrik landskapsskötsel består av flera delar på det enskilda företaget. En rationell stängsling och en bra betesplanering är viktigt. Väl genomförda röjningsinsatser kan också vara avgörande. En del röjer för att uppfylla regler för miljöersättningar, andra för att skapa nya eller mer funktionellt utformade betesmarker för sin djurhållning. En del röjer för att återskapa en äldre, tilltalande landskapsbild eller för att flis genererar intäkter. Den 8 oktober anordnar Länsstyrelsens landsbygdsenhet en seminariedag kring Framgångsrik landskapsskötsel på Tånga Hed utanför Vårgårda. Hur man genomför en lönsam huggning i naturbetesmark är en av programpunkterna. Läs mer i kursbilagan på sid Ris blir flis Att röja i odlingslandskapets marker handlar mycket om att hantera röjningsris från toppar, grenar och klena träd. Dessa behöver samlas ihop för att gräs och örter ska utvecklas till ett bra bete. Ihopsamlingen är också förutsättning för flisning, både Nypon värdefull brynväxt. i och utanför betesmarken. Det är lätt att underskatta tidsåtgången för rishanteringen. För att minimera kostnaderna kan du planera körspår, risupplagsplatser och plats för flisning från början. Använd gärna intilliggande åkerytor, som du sedan kan återställa. Med tidig planering kan du se till att inga skador uppstår på kulturspår i området. Om du vill lämna rishögar, se ut en solig plats där uppslag av till exempel nässlor inte blir ett problem för dig. Temadag i Vårgårda Under året har Jordbruksverket tillsammans med Ulf Holmén på Skogsstyrelsen sammanställt ett kunskapspaket för dig som arbetar med röjningar i odlingslandskapet. Rishantering är en av punkterna som ingår. Det viktigaste att tänka på vid rishanteringen är att den sker under vinterhalvåret, så att riset är borta från hagen i april, när insekterna svärmar. Annars kan riset bli en insektsfälla, säger Ulf Holmén. 14 Jordbiten 3/2010

15 Den 8 oktober kan du höra Ulf Holmén berätta om hur en lönsam huggning i en naturbetesmark kan genomföras. Då gästar han Länsstyrelsens temadag om Framgångsrik landskapsskötsel. Blir dina rishögar insektsfällor? Om dina rishögar blir liggande kvar över sommaren, kan de bli riktiga fångstfällor för både nyttoinsekter och hotade arter av insekter. Försäkra dig om att dina rishögar av ädellöv, asp, sälg och hassel inte blir en fälla för nyttoinsekter genom att välja rätt tidpunkt för flisning. Det går att undvika genom att starta avverkningen tidigast den 1 augusti och avsluta flisningen senast den 15 april. Om du har både barr och lövris, lägg lövriset underst. Om du ändå måste avverka före den 1 augusti eller inte får riset flisat förrän efter den 15 april, så lyft av de översta 3-5 dm ris och lämna på väl vald plats. Där kommer då en del av insektsynglen att finnas kvar. Om du inte kan göra detta, vänta hellre med flisningen i ytterliggare 1 till 2 år, så att första vågen av vedinsekter hinner kläckas före flisning. Buskar en bristvara? Att satsa på effektiv rishantering är viktigt för att få en flisintäkt vid röjning. Men röjningen får inte göras så ensidig att alla blommande buskar tas bort. Blommande buskar betyder mycket för mångfalden av insekter och fåglar i odlingslandskapet, både i betesmarker och i åkerkanter. Om du har blommande buskar värna dem vid röjningsåtgärder. Död ved är också en bristvara, i både odlingslandskap och skogslandskap. Ingen röjning ska heller städa bort döda träd eller buskar. Bygg bryn! Vill du ha en intressant utmaning? Skapa ett bryn mellan din betsmark och skogen, eller mellan din åker och skogen. Bryn är platser där många växter och djur möts, arter från både öppna och mer slutna miljöer. Fler flygdagar i bryn Välutvecklade bryn består av flera trappsteg. Den öppna marken övergår i enstaka, låga buskage. Därefter finns högre buskar och inslag av mindre träd. Till slut möter brynet den uppvuxna skogen. När bryn görs vågiga och flikiga blir ytan som insekter kan dra nytta av större. Står buskarna soligt ökar blomningen och därmed ökar också pollen- och nektarproduktionen. Det är de Flikiga bryn ger fler flygdagar. Foto: Lars Johansson varma mikromiljöerna i brynet, som bland annat kan ge insekter fler flygdagar och få växterna att blomma något tidigare än utanför. Bryn är dynamiska Brynet är en biotop i ständig utveckling. För att behålla det i ett visst läge behövs åtgärder. Ett välutvecklat bryn måste inte ligga i en betesmark, men betesdjuren har en mycket god effekt. Dina återkommande insatser behövs också. Björnbär, slån, nypon och andra buskar kan med fördel hållas i schack under vinterhalvåret. Välj ut var de kan få stå kvar och var du ska ta ned dem. Om du röjer större ytor, tänk på att även unga skott av nypon och slån kan vara ett hinder för dina betesdjur. Röjningar kan behövas med täta intervall. Hassel, benved, olvon gallrar du med längre intervall, på fem eller tio år. Några lämnar du utan åtgärd, för att få stor åldersvariation. Hassel kräver ett ljust läge för att blomma, medan olvon och benved klarar sig längre in i ett bryn. Finns det blommande träd som rönn, oxel, körsbär eller hägg är deras pollen, nektar och bär en stor tillgång i ditt bryn. Lönn är en underskattad pollen- och nektarkälla. Dessa bör du spara i första hand. Ju större variation du kan skapa i ditt bryn, desto fler arter kan få en god livsmiljö. Ett bryn med nypon, hassel, hagtorn och ekar. Här finns något att jobba med. Karin Olsson Borås Jordbiten 3/

16 Växtföljden påverkar bördigheten mullhalten är att återföra så mycket organiskt material som möjligt. Med organiskt material menas då främst halm och stallgödsel. Den viktigaste åtgärden för att undvika att mullhalten ska sjunka är därför att behålla halmen, alternativt att halmbortförsel ersätts med stallgödsel. Hög skörd positivt Ju högre skörd desto mer skörderester blir det, både i form av halm och av rötter. Därför är det för mullhaltsutvecklingen positivt med så hög skörd som möjligt. Var rädd om halmen. På lång sikt höjer den mullhalten i jorden. Långsiktiga bördighetsfrågor för vår åkermark intresserar allt fler lantbrukare. Frågan har aktualiserats de senaste åren, delvis på grund av att spannmålsskördarna inte ökar lika mycket längre. Att det är så visar både officiell statistik och många lantbrukares iakttagelser på den egna gården. Hur ska denna trend brytas och vändas till att skördarna ökar igen? Detta ämne berörs i Greppa Näringens modul 12B som heter Växtföljder. Här diskuteras hur växtföljden på din gård påverkar den långsiktiga bördigheten. Vid ett rådgivningsbesök i modulen 12B diskuteras förutom frågor kring långsiktig bördighet även hur växtföljden påverkar odlingsekonomin, kväveläckage, dieselåtgång och användningen av växtskyddsmedel. Mullhalten sjunker Den ensidiga växtodling med mycket spannmål som tillämpas i många djurglesa områden riskerar att sänka bördigheten, främst genom att mullhalten sjunker. Detta är inget problem om man har en hög mullhalt från början. Om mullhalten är omkring 3,5 procent eller lägre så är det viktigt att man har ett odlingssystem som inte tär på mullen. Omkring en tredjedel av slättbygderna i Västra Götalands län har en mullhalt som understiger 3,5 procent. Långsiktiga bördighetsförsök från bland annat Bjertorp och Lanna visar att mullhalten sjunker i vallfria växtföljder och framför allt då man tar bort halmen. Dessa processer är visserligen väldigt långsamma men skörden påverkas ändå negativt av detta om man har en låg mullhalt från början. Behåll halmen En hög mullhalt är viktig för att bevara en god markstruktur, vilket i sin tur är viktigt för vatten-, luft- och näringstransport i marken. Det effektivaste sättet att bevara eller höja Fånggrödor och grönträdor All grönmassa som brukas ner i marken bidrar till att bevara eller höja mullhalten. Den verkligt stora potentialen finns i att så in en grönträda som bara putsas och brukas ner. Här är det dock den kortsiktiga ekonomin som sätter käppar i hjulen eftersom trädan bara kostar pengar i form av utsäde och skötsel, den ger inga inkomster. En väl etablerad fånggröda kan ge visst tillskott av organiskt material men så här långt upp i landet har vi svårt att få tillräckligt stor tillväxt av fånggrödan på hösten för att det ska göra någon verklig skillnad. Reducerad jordbearbetning Ju mindre man rör i marken desto mindre mull omsätts och därmed har bearbetningsintensiteten viss betydelse för mullhaltsutvecklingen. Bearbetar man jorden väldigt lite kan det bidra till att höja mullhalten. Det finns dock andra odlingsaspekter att ta hänsyn till vid val av bearbetningssystem. Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg 16 Jordbiten 3/2010

17 Växtföljder och klimataspekter Som alla samhällssektorer både påverkar och påverkas jordbruket av klimatförändringarna. Ett förändrat klimat påverkar naturligtvis odlingsbetingelserna på både gott och ont. Eftersom det i jordbruket inte finns några enkla punktkällor som kan åtgärdas finns det inga enkla och snabba lösningar. Viktiga faktorer är långsiktiga förändringar av markens mullhalt och markstrukturen. Detta är betydelsefulla aspekter både när det gäller hur du som jordbrukare kan påverka och påverkas. Växtföljden en bra försäkring Om vi läser Björn Rolands artikel om växtföljder med klimatglasögon ser vi snabbt hur viktig växtföljdsfrågan är på sikt. Mullhalten är viktig ur flera aspekter. En ökad mullhalt innebär att kol binds in, vilket ger odlingen en bättre klimatbalans. Naturligtvis kommer inte mullhalten att öka i all oändlighet och det finns risk att mullhalten minskar framöver med felaktiga brukningsmetoder. För organogena jordar kommer det att bli allt viktigare att anpassa växtföljder och brukningsmetoder för att minska avgången av klimatgaser. En bättre mullstatus har en positiv påverkan på markstrukturen. Detta innebär, förutom möjlighet till högre skördar, att markens förmåga att ta upp vatten från intensiva regnskurar ökar. En bra växtföljd är ett sätt att till exempel minska risken för skador vid extrema regnmängder. En mullhaltsökning som ger långvarigt högre skördar innebär att effektiviteten i odlingen ökar, vilket i sig är positivt. Förutom en större rotbiomassa blir klimatbelastningen per skördad mängd lägre. Tänk på samverkan Ett sätt att få in mer vall (och eventuellt stallgödsel) i ensidig växtodling skulle kunna vara en större samverkan mellan animalieproducenter och växtodlare. Detta skulle kanske också kunna frigöra halm som ersättning för fossila bränslen utan att långsiktigt tära på mullhalten. Fånggrödor är ett annat sätt att minska kväveläckaget och öka mullhalten. Förutom dessa långsiktiga aspekter möjliggör ett förändrat klimat naturligtvis att nya grödor kan odlas som ger nya alternativa växtföljder. Dessvärre innebär det också att nya ogräs och skadegörare hittar hit. Greppa klimatkunskapen Vad betyder då detta för det enskilda företagets ekonomi och klimatbalans? Naturligtvis kommer en god växtföljd att vara viktigt både när det gäller att anpassa sig till klimatförändringar och för att minska jordbrukets påverkan på klimatet. Vad detta exakt betyder i kronor och klimatpåverkan är naturligtvis vanskligt att säga. Men de verktyg som kommer framöver via Klimatmodulen inom Greppa Näringen kommer att vara viktiga delar för att bygga kunskap runt dessa frågor. Fredrik Fredrikson Borås Jordbiten 3/

18 Lantbrukarna ger Greppa Näringen bra betyg Vad tycker medlemmarna om Greppa Näringen egentligen? För att få svar på den frågan bad vi ett utvärderingsföretag att göra en intervjuundersökning bland en del av våra medlemmar. Medlemmarna gav Greppa Näringen, och framför allt rådgivarna, ett gott betyg. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Undersökningen gjordes under maj månad. 300 medlemmar ringdes upp och fick frågor om allt från rådgivarnas agerande och kunskap till innehållet i rådgivningen och vad man tycker om hemsidan. 0,5 0 Rådgivarens bemötande Rådgivarens kunskap och erfarenhet Rådgivningen Rådgivarens pedagogiska förmåga Skriftlig dokumentation Modulerna, innehåll Modulerna, utbud Tiden mellan besöken Gott betyg Greppa Näringen som helhet får betyget 3,9 av 5 möjliga. De flesta är nöjda eller mycket nöjda med rådgivningen som helhet. Det här betyget ger Greppa Näringens medlemmar olika delar av verksamheten vid telefonintervjun som genomfördes i maj Kajsa Lycke Uddevalla Rådgivarna Rådgivarna är stommen i Greppa Näringens verksamhet. Därför är det mycket roligt att det just är rådgivarna som får det högsta betyget. Förändringar Det långsiktiga målet med Greppa Näringen är att minska lantbrukets bidrag till övergödningen samt förbättra hanteringen av kemiska bekämpningsmedel. Det är då intressant att fråga vad som har hänt på gårdarna. Enligt enkäten har 55 procent av lantbrukarna förändrat något i produktionen tack vare påverkan från Greppa Näringen. Det vanligaste är att man har anpassat gödslingen, minskat sina inköp av mineralgödsel samt anpassat foderstaten, åtgärder som är bra både för miljön och för lantbrukarens plånbok. Vill du se hela enkäten så finns den på Länsstyrelsens hemsida Greppa Näringen ger resultat! Sedan starten 2001 har projektet bidragit till en årlig minskning av växtnäringsförlusterna och en högre effektivitet i den svenska lantbruksnäringen. Det finns fortfarande alla möjligheter till kostnadsfri rådgivning. Därför bjuder Länsstyrelsen in till gårdsbesök med föreläsning. Vid varje tillfälle medverkar aktiva Greppa Näringen-rådgivare. Ta chansen och besök en gård som är medlem i Greppa Näringen. Se vilka förändringar som skett och hör vad lantbrukaren tycker om projektet. Den 28 september, Ömmestorps Gård, Tranemo. Sara Bergström Nilsson från Växa Halland pratar klimat med hänsyn till lantbruk. (kod 11308) Den 8 oktober, Ållerud, Brålanda. Jens Blomkvist, känd från Gropen pratar växtföljder och bördighet. (kod 11307) Den 28 oktober, Brunsbo gård, Skara. Lena Rodhe från JTI pratar om stallgödsel. (kod 11309) Information: Kajsa Lycke, För att kunna förbereda för maten vill vi att ni anmäler er via vår Kurskalender på Välj verksamhetsområde Lantbruk/Landsbygd samt sök på koden för respektive aktivitet. Foto: Agneta Olsson 18 Jordbiten 3/2010

19 Ogräsbehandling Jordherbicider Jordherbicider är en grupp ogräsmedel som främst tas upp genom roten och sedan transporteras runt i ogräsplantan med saftströmmen och dödar den inifrån. Ett exempel på jordherbicider med enbart systemisk effekt är Gallery. En del jordherbicider har även kontaktverkan och dödar ogräset genom att bladen på redan grodda ogräsplantor kommer i kontakt med medlet, till exempel Kerb eller Goltix. Kontakteffekten kan vid vissa medel förstärkas genom tillsats av penetreringsolja. Selektivitet på vissa villkor Selektiviteten av systemiska jordherbicider bygger på att ogräset och grödan inte har sina aktiva rötter i samma del av jorden. Etablerade kulturplantor har sina nya rötter och rothår längre ner i marken än nygrott ogräs. Om man kan få jordherbiciden att stanna i de översta centimetrarna av jorden måste en nygrodd ogräsplanta ta upp medlet, medan grödan inte påverkas mycket eftersom den tar upp huvudparten av sitt vatten längre ner i jorden. Det betyder, att jordherbicider nästan enbart har effekt på helt nygrott ogräs, inte på äldre ogräsplantor, och inte alls på flerårigt ogräs som i regel har minst lika djupa rötter som grödan. Det betyder också, att nygrodda plantor som klarar av Jordherbiciders selektivitet bygger oftast på att ogräsets rötter utsätts för medlet men inte grödans. Vinderosion kan flytta jordherbicider långt även dit de inte är önskvärda. att ta sig upp till ytan från så stora djup att de har roten under skiktet med jordherbicid klarar behandlingen utan större problem, till exempel fliknäva och vicker. Viktigt med rätt djup Jordherbicider består dels av en aktiv substans (giftet) samt en rad hjälpämnen. Det är hjälpämnena som ska hålla jordherbiciden kvar nära jordytan. Dock inte på ytan, där solljuset förstör medlen. Giftet måste ner lite i marken och dessutom fördelas så jämnt att inga ogräsplantor kan hitta en frizon att gro i. Därför måste det både vara god markfukt och hög vätskemängd när man sprutar ut en jordherbicid. Sammansättningen av medlen är en konst. Medlet måste kunna ta sig ner i skiktet precis under ytan, men inte följa med jordvattnet längre ner till grödans rötter och grundvattnet. Gallery binder sig så hårt till ämnen i marken att det måste vattnas ner med regn eller bevattning innan solljuset hinner bryta ner det. Vid hög mullhalt eller marktäckning med organiskt material räcker inte ens vatten, då stannar medlet kvar på ytan. Jordherbicid, håll dig på plats fast inte för länge! Å andra sidan är det inte bra att medlet rör sig för mycket i jorden heller, då kan det hamna i grundvattnet. Det är särskilt på lätt jord som urlakningsrisken är stor. På vägen ner kan medlen dessutom skada grödan. Därför avråds från användning av till exempel Goltix på jord med låg mull- och lerhalt. Risken för urlakning är större under den blöta hösten än under den torrare våren. På våren ökar dessutom temperaturen i jorden och påskyndar nedbrytningen av medlet. Det är inte heller önskvärt att medlet skall ligga kvar för länge i marken, det vill säga ha lång persistens. Dels kan senare grödor skadas, dels kan ogräsmedlet efterhand hamna fel. Till exempel kan jordpartiklar med växtskyddsmedel följa avrinningsvatten eller vind ut i vattendrag, sjöar och hav. Just den risken är anledningen till att man ska hålla extra långt markbaserat skyddsavstånd till känsliga objekt om man sprutar på sluttande fält. Dubbelt avstånd vid 10 procent lutning och fyrdubbelt avstånd vid 20 procent lutning. Kirsten Jensen Skara Jordbiten 3/

20 Den positiva trenden håller i sig Årets enkätundersökning om kemikaliehantering på behörighetsutbildningarna visar att allt fler använder bra påfyllnings- och rengöringsplats för sprutan samt att nästan alla använder skyddshandskar. Varje år genomför Länsstyrelsen, på uppdrag av Jordbruksverket, ett antal behörighetsutbildningar för dem som yrkesmässigt hanterar växtskyddsmedel. Växtskyddsmedel används inom jordbruk och trädgårdsnäringen för att kontrollera ogräs och skadegörare och ska betraktas som ett komplement till förebyggande åtgärder som en bra växtföljd, friskt utsäde, noggrann plöjning samt biologisk och mekanisk bekämpning. För att begränsa riskerna för både hälsan och miljön är det viktigt att växtskyddsmedel hanteras på ett betryggande sätt. Enkät om kemikaliehantering Ett av målen på behörighetsutbildningarna är att driva utvecklingen framåt genom att höja sprutförarnas medvetenhet och kunskapsnivå om bland annat personligt skydd, miljöpåverkan och effekten av en behandling. För att följa utvecklingen har vi under ett antal år delat ut en enkät för att få en uppfattning om hur hanteringen ser ut på gårdarna. Kursdeltagarna fick svara anonymt på hur hanteringen av växtskyddsmedel gick till 1999 jämfört med i enkäten: Förvaring av preparat? Påfyllnings-/rengöringsplats för sprutan? Personligt skydd, vad använder du? Funktionstest, hur ofta? Vad använder du för att bestämma dos och preparat? Kunskaper om Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd? Säker påfyllningsplats Det är glädjande att vår uppmaning på kurserna att hitta alternativa påfyllnings- och rengöringsplatser för sprutan har gått fram. Syftet är att skydda enskilda brunnar och grundvattnet. Allt fler tänker igenom sin hanteringskedja för växtskyddsmedel. Idag fyller man på och gör rent sprutan på en bevuxen yta, i fält eller annan säker påfyllningsplats som biobädd eller platta med uppsamling använde endast 5 procent inom lantbruket gårdsplanen och motsvarande siffra för trädgård var 18 procent. Se den positiva trenden i diagrammet för påfyllning/rengöring av sprutan. Påfyllning/rengöring av sprutan, procent av antal svar Gårdsplan 1999 lantbruk 2009 lantbruk 1999 trädgård 2009 trädgård Gårdsplan I fält Annan gräsbevuxen yta I fält Annan gräsbevuxen yta Biobädd Biobädd Gödselplatta/ platta med uppsamling Gödselplatta/platta med uppsamling Gödselplattan eller en platta med uppsamling var och är den vanligaste påfyllningsplatsen inom lantbruket, 38 procent 1999 respektive 58 procent Inom trädgårdsnäringen dominerar annan gräsbevuxen yta, 23 procent 1999 mot 47 procent Trenden och resultaten inom trädgårdsnäringen, som omfattar allt ifrån park- och kyrkogårdsförvaltningar, golfbanor, växthus och frilandsodling, är mer svårtolkade. Detta beror dels på den låga svarsprocenten, 44 procent, och dels på att det är en väldigt heterogen grupp med olika förutsättningar och produktionsinriktningar. 20 Jordbiten 3/2010

Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård,

Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård, Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård, 2002-2012 Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista 1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

Den positiva trenden håller i sig!

Den positiva trenden håller i sig! Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, lantbruk, 2002 2012. Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor

Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor Slutredovisning av Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor Partnerskapsprojekt 224 Projektledare: Lena Haby, Område Jordbruk Demoodlingen var planerad att starta hösten 2007 och skulle förläggas utmed vägen

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Miljöersättning för hotade husdjursraser Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(12) Texten är från 2010-02-23 JS6005 Miljöersättning för hotade husdjursraser

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Som vi tidigare har skrivit i mailet, så ska vi fokusera på välmående av djuren inom turism i Sverige. För att besvara det här, så har vi valt att intervjua er samt

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Affärsutvecklingsinsatser inom Gröna näringar. Vilja Lysa t o m augusti 2014

Affärsutvecklingsinsatser inom Gröna näringar. Vilja Lysa t o m augusti 2014 Affärsutvecklingsinsatser inom Gröna näringar Vilja Lysa t o m augusti 2014 Proce nt Ant al Annons, artikel i tidning eller inslag i radio eller TV 4,2% 3 Information från Tillväxtverket 5,6% 4 Information

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Information inför tillsynsbesöket

Information inför tillsynsbesöket Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Ny lagstiftning. på plats och på gång Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt

Läs mer