Kartläggning av stödstrukturer för socialtjänstens kompetensförsörjning i Norge, Finland, Danmark, England och Canada

Transkript

1 Kartläggning av stödstrukturer för s kompetensförsörjning i Norge, Finland, Danmark, England och Canada Thomas Tydén, Karin Alexanderson, Ulf Johansson, Evelyn Khoo, Jan Messing Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting Norge sid 3 Finland sid 20 Danmark sid 24 Englanda sid 31 Canada sid 47 Analys sid 69 ARBETSRAPPORT 2010 ISBN

2 Bakgrund Utifrån huvudförslagen i betänkande Evidensbaserad praktik inom (SOU 2008:18) har Regeringskansliet inlett ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting i samråd med Socialstyrelsen. Målet med arbetet är att utarbeta förslag till en plattform för samordnade och långsiktiga insatser till stöd för en evidensbaserad praktik i hela. Med denna plattform som grund ska sedan framtida överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting kunna träffas. Som stöd för detta arbete har det genomförts ett antal kartläggningar och andra aktiviteter alla med syftet att stärka förutsättningarna för en evidensbaserad praktik. I en sådan kartläggning har det även ingått att studera hur andra länder arbetar med kunskapsutveckling, utvärdering och implementering på lokal/regional nivå samt hur sådan verksamhet finansieras. Kartläggningen har avsett verksamheter som arbetar på nationell och/eller regional nivå samt bidrar till och samspelar med den lokala nivån så att praktiker får tillgång till forskningsresultat, utbildning, kvalificerat metodstöd etc. Dalarnas forskningsråd har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet åtagit sig att genomföra en sådan internationell kartläggning för Norge, Finland, Danmark, England samt Canada. Vi har arbetat med snöbollsmetoden. Det vill säga att vi använt oss av de kontakter vi redan har i dessa länder för att via dem bli lotsade vidare. Och dessa i sin tur kan lotsa vidare och så vidare till dess vi ser att det börjar bli rundgång och den s.k. saturation effect (mättnadseffekten) uppstår. Samtalen har i huvudsak förts via mail och telefonkontakter. Arbetet har parallellt kompletterats med internetsökningar. Personliga besök har även gjorts till organisationer i Norge, Danmark och England. En arbetsgrupp för projektet bildades vid DFR bestående av Thomas Tydén, projektledare, Karin Alexanderson, Ulf Johansson, Evelyn Khoo (vanligtvis verksam vid Umeå universitet) och Jan Messing.. Arbetat har genomförts under vintern 2009/2010 med regelbundna avstämningar med uppdragsgivarna under arbetets gång för att säkerställa att informationen som insamlats är relevant och för att finna eventuella luckor som kunde behöva kompletteras. Arbetet redovisades vid ett seminarium på SKL i början av 2010 och de diskussioner som då fördes har tillsammans med det framtagna materialet lagt grunden för det avslutande analyskapitlet. 2

3 Thomas Tydén NORGE Nation Departement Myndigheter KS, Norges forskningsråd,nova, FAFO,Rokkansenteret i Bergen, Ressurssenter for omstilling i kommunene, Cambell collaboration Stödstrukturer Region Statsstödda regionala FoU-instititut, Fylken, Regionala högskolor, Effektiviseringsnätverket, Forskningsfonder, Kompetenscentra för distriktsutveckling HUSK Stödstrukturer Kommun NAV-kontor MÅL: Evidensbaserad praktik i - kompetensförsörjning 3

4 Norge sammanfattning I det följande har vi beskrivit 10 olika organisationer/projekt där en framträdande funktion har varit att öka samspelet mellan nationell, regional och kommunal nivå och stött kompetensförsörjning inom det socialtjänstområdet. De är numrerade från Vi har kunnat se en rik flora av försök som präglas av en mångfald, av varierande ekonomiska åtaganden och att de skiljer sig mycket åt vad gäller långsiktigheten i engagemanget. I det nedanstående har vi kategoriserat nio av dessa initiativ i fyra grupper. Campbell Collaboration (nummer 10) är inte med i denna kategorisering. De fyra kategorierna är: A. Regionalisering av statlig verksamhet. Nummer 3, 4, och 7. B. Initiativ från Kommunernas Sentralförbund. Nummer 2 och 6. C. Statliga initiativ till lokal och regional utveckling. Nummer 1 och 8. D. Interaktiva forskningsansatser. Nummer 5 och 9. A. Regionalisering av statlig verksamhet. Nummer 3, 4, och 7 I denna kategori finns två av de initiativ som bedömts har störst grad av samspel mellan nivåer och störst relevans för s kompetensförsörjning. Det är HUSK respektive NAV. HUSK är en förkortning av Högskole och universitetssocialkontor och är en femårig försöksverksamhet förlagd till högskolorna/universiteten i Stavanger, Trondheim, Oslo och Agder. Målsättningen är att utveckla nya eller vidareutveckla samarbetsformer mellan socialkontor, forskning, utbildning och brukare för att stärka kunskap och kvalitet i. Man har avsatt 8,5 miljoner NOK som årligen fördelas mellan de fyra medverkande högskolorna/universiteten. Pengarna skall användas i konkreta forskningsprojekt som utvecklas i samarbete med de närliggande kommunernas socialtjänst. Ett antal av medarbetarna på de fyra HUSK-miljöerna kommer från den kommunala. Det finns en diskussion om det inte kan vara mer fördelaktigt att placera miljöerna närmare och inte på campusområden och därmed betona praktikens inflytande. Om det blir så kommer dessa HUSK-miljöer till stor del att likna de FoU-miljöer inom som de senaste två decennierna byggts upp i Sverige. Försöksverksamheten är tidsbegränsad till år 2011 och det är ännu för tidigt att utvärdera effekterna av verksamheten. NAV är en Ny Arbets- och Välfärdsförvaltning i Norge. På fylkesnivå finns en NAV-organisation för fylket (en länsorganisation för arbeids- og velferdsdirektoratet). NAV är på lokal nivå en partnerskapsorganisation mellan staten (företrätt av NAV-organisationen för fylket) och respektive kommun).. Kommunen och stat ska vara likvärdiga partners, betoning av detta är stark liksom betydelsen av förtroende mellan kommun och stat. Arbets- och ansvarsfördelning mellan stat och kommun påverkas inte. Kommunen behåller sina ansvarsområden (även när delar av dessa utförs genom NAV-kontoret) och staten behåller sina ansvarsområden (även det som läggs in i det lokala NAVkontoret). Lagfäst är bl.a. att stat och kommun skulle etablera ett gemensamt NAV-kontor och det finns ett minimikrav på vilka kommunala tjänster som ska ingå (ekonomiskt bistånd inom ). Kommunen kan dock föra in fler delar av om man så väljer 4

5 Det kommer att etableras 19 NAV-fylkeskontor och 465 NAV-kontor i Norges 430 kommuner NAV kommer att innebära förändringar i flera dimensioner. NAV är ett partnerskap som innebär en fysisk integration av kontorslokaler, produktionsmedel etc. En teknisk integration skall ske av planering, ärendehantering, IKT, ledning, resultatmätning, rapportering. Sociokulturellt krävs att normer, kultur, ledning m.m. vävs samman för att kunna ge bästa service för brukarna. Till kategori A har vi även fört de 12 regionala representanter som Norges forskningsråd har utplacerade i olika fylken. De skall fungera som forskningsrådets förlängda arm i regionerna och är ett konkret sätt att arbeta för ett möte mellan den nationella och regionala nivån. I beskrivningarna av representanternas huvudsaklig arbetsområden är dock det sociala området sparsamt omnämnt. B. Initiativ från Kommunernas Sentralförbund. Nummer 2 och 6 Ressurssenter for omstilling i kommunene, RO, stiftades 1989 av Socialdepartementet och Kommunenes Sentralförbund. RO är etablerad som en fristående, självfinansierad och ideell stiftelse. Bakgrunden till tillblivelsen var att stiftarna önskade en alternativ rådgivningsorganisation som kunde bistå kommunerna med förändrings- och omställningsprocesser samt utveckling av vård- och omsorgssektorn. Enligt RO tas deras tjänster alltmer i bruk av kommunerna, speciellt inom vård och omsorg men även inom andra kommunala områden. I praktiken fungerar RO som en konsultfirma och en länk mellan statliga och regional/lokal nivå, inom bl a socialtjänstområdet. Kommunernas Sentralförbund har en forskningsbudget på 40 M NOK och en del av dessa medel går till att upprätthålla ett antal nätverk som används för kompetensförsörjning inom olika områden. Ett sådant är effektiviseringsnätverket som är en fortsättning av deras forskningskonsulenter. En viktig uppgift är att förmedla forskningsresultat till kommunerna. C. Statliga initiativ till lokal och regional utveckling. Nummer 1 och 8. På tre ställen i Norge har staten etablerat kompetenssenter för distrikstutveckling (nummer 1). Centrat skall stötta lokala utvecklingskrafter och lokala initiativ. Centret har döpts just till Distriktssenteret och det lokaliseras till Steinkjer, Sognland samt Alstahaug. Distriktssenteret har som huvudmål att vara en kunskaps- och erfarenhetsbas samt stöttepelare för ett enhetligt och bärkraftigt utvecklingsarbete i distriktsområden samt att aktivt bidraga till kompetensuppbyggnad och utmaningar för distrikten i bred bemärkelse. Det primära uppdraget är att verka för regional utveckling och inte att stötta. Däremot kan detta ske när medverkar som en av flera spelare för den lokala/regionala utvecklingen. Ett annat statligt initiativ är tillskapandet av regionala forskningsfonder (nummer 8). Syftet med de regionala forskningsfonderna är att stärka forskningsområden genom regional forskning och innovation och utveckling. Fonderna skall bidra till långsiktig, grundläggande kompetensuppbyggnad i relevanta forskningsmiljöer, och därmed bidra till ökad forskningskvalitet. I förarbeten som ligger till grund för beslutet att inrätta regionala forskningsfonder framgår att det främst är näringslivsinriktad forskning men har tänkt på samt att stötta innovationssystem som grundar sig på en samverkan mellan högskolor och näringslivet. I vilken utsträckning välfärdsområde kommer att få ta del av de regionala forskningsfondernas medel är i dagsläget oklart. 5

6 Dessa två beskrivna statliga initiativ till lokal och regional utveckling har en stark finansiering. De beskrivna kompetenscenter får 21,5 M NOK per år och forskningsfonderna beräknas ha en årlig avkastning på 212,4 M NOK. Satsningarna är långsiktiga i den bemärkelsen att de inte är tidsbegränsade projekt. Huvudinriktningen är regional utveckling och skrivningarna pekar på att man med detta främst avser näringslivsutveckling och att välfärdsområdet blir styvmoderligt behandlat. Men detta är inte statiskt och det finns i Norge, precis som i Sverige, en debatt om den betydelse de offentliga verksamheterna har för näringslivsutveckling och vice versa. Att regional utveckling kräver en utveckling av såväl näringslivet som det offentliga. D. Interaktiva forskningsansatser. Nummer 5 och 9. Norge ha en lång tradition av att bedriva forskning i samverkan med olika praktikergrupper. En forskningstradition som genom åren klätts i olika namn som aktionsforskning, participatorisk forskning, interaktiv forskning. Gemensamt är en ambition till samverkan mellan forskare och praktiker utifrån idén att viss tillämpad forskning blir klart bättre om de som äger de problem om beforskas är med i såväl problemformulering som i det empiriska arbetet. Ett synsätt som också med automatik leder till en successiv och ömsesidig kunskapsförmedling mellan de medverkande dels av den kunskap de var för sig för med sig in i projektet och dels av den kunskap som genereras i projektet. Norge var också tidigt ute med att under sent 1970-talet och början av 1980-talet etablera regionala forskningsmiljöer, ofta kopplade till ett fylke. Dessa forskningsmiljöer kom att präglas av just interaktion mellan forskning och praktik. Liknande miljöer har på bred front etablerats i Sverige (Möller 2005, Tydén 2009) men däremot inte i Finland och Danmark. I Norge finns det 12 sådana regionala forskningsinstitut som får en basfinansiering från Norges forskningsråd på totalt 32,3 M NOK. Välfärdsområdet är för många ett viktigt område men även regional utveckling och näringslivsfrågor. Traditionen av att arbeta med uppdragsforskning är stark och levande. För inom respektive region fyller de i varierande grad en viktig funktion. Det finns i Norge ett antal nationella forskningsinstitut inom välfärdsområdet. Framförallt NOVA 1 och FAFO 2 kan vara av intresse när man studerar stödstrukturer för s kompetensförsörjning. NOVA har ett uttalat syfte att bedriva praxisnära forskning vilket implicit innebär ett stöd för s kompetensförsörjning. I vilken utsträckning man lever upp till dessa intentioner är oklart. FAFO startade som ett forskningsinstitut av fackföreningsrörelsen och har fortfarande en stark koppling till praktiken genom sin ägarstruktur. Ett sätt att förbättra stödstrukturer för är att öka dessa och andras forskningsinstituts praxisorientering. Något som institutens finansiärer har makt att göra. Norges forskningsråd som är en av bidragsgivarna till dessa institut kan här spela en central roll. 1 Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring 2 Samhällsvetenskapligt forskningsinstitut inom välfärdsområdet ursprungligen startat av fackföreningsrörelsen 6

7 Nedan listas de tio organisationerna/projekten utifrån en bedömning av deras grad av samspel mellan olika nivåer (nationellt, regional och lokal nivå) samt deras bedömda relevans för kompetensförsörjning inom socialtjänstområdet. Hög grad samspel mellan nivåer 10 5,6 3, Låg relevans 9 Hög relevans 8 Låg grad samspel mellan nivåer 1. Kompetansesenteret for distriktsutvikling (KDU). 2. Ressurssenter for omstilling i kommunene (RO) 3. NAV 4. Norges forskningsråds regionala representanter 5. Regionala forskningsinstitut 6. Kommunernas Sentralförbund 7. HUSK 8. Regionala forskningsfonder 9. Några centrala forskningsinstitut 10. The Campbell Collaboration 7

8 1. Kompetansesenteret for distriktsutvikling (KDU). Distriktssenteret - Ogndalsveien Steinkjer Tlf: E-post: post@kdu.no Norska regeringen har tagit initiativ till att etablera ett kompetenscenter för distriktsutveckling. Centrat skall stötta lokala utvecklingskrafter och lokala initiativ. Centret har döpts just till Distriktssenteret och det lokaliseras till Steinkjer, Sognland samt Alstahaug. Distriktssenteret har som huvudmål att vara en kunskaps- och erfarenhetsbas samt stöttepelare för ett enhetligt och bärkraftigt utvecklingsarbete i distriktsområden samt att aktivt bidraga till kompetensuppbyggnad och utmaningar för distrikten i bred bemärkelse. De viktigaste uppgifterna är knutna till inhämtning, systematisering och förmedling av kunskap om lyckade lokala utvecklingsinitiativ, aktivt stötta och vägleda lokala initiativ och aktörer och skaffa fram relevant dokumentation. Centret skall också ha en roll som kompetensorgan, rådgivare gentemot nationella, regionala och lokala myndigheter. Distriktssenteret hat 20 årsarbetare fördelat på 8 i Steinkjer och 6 vardera i Alstahaug och Sogndal. Distriktssenteret är ett förvaltningsorgan med ett arbetsområde som går över de vanliga förvaltningsgränserna. Medel tilldelas årligen från Kommunal och Regionaldepartementet och för år 2009 var tilldelningen 21,5 Mkr. Distriktssenteret har en tydlig uppgift från departementet att vara en nationell aktör som skall samspela med den regionala och den lokala nivån avseende bland annat med kompetensförsörjning i form av forskningsresultat, genom rådgivning mm. Det primära uppdraget är att verka för regional utveckling och inte att stötta. Däremot kan detta ske när medverkar som en av flera spelare för den lokala/regional utvecklingen. Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 8

9 2. Ressurssenter for omstilling i kommunene (RO) Ressurssenter for omstilling i kommunene (RO) är en organisation med tvärfacklig rådgivningsmiljö, som bistår kommunerna med ändringar, omställningar och utveckling, speciellt inom vård och omsorg. RO stiftades 1989 av Socialdepartementet och Kommunenes Sentralförbund. RO är etablerad som en fristående, självfinansierad och ideell stiftelse. Bakgrunden till tillblivelsen var att stiftarna önskade en alternativ rådgivningsorganisation som kunde bistå kommunerna med förändrings- och omställningsprocesser samt utveckling av vård- och omsorgssektorn. Enligt RO tas deras tjänster alltmer i bruk av kommunerna speciellt inom vård och omsorg men även inom andra kommunala områden. RO är lokaliserat till Stjørdal i Nord-Trøndelag nära Trondheim och 11 anställda. Förutom rådgivning arbetar man aktivt med utåtriktad kunskapsförmedling genom att anordna en rad lokala, regionala och även nationella kurser och konferenser med fokus på dagsaktuella utmaningar som kommunerna står inför Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 9

10 3. NAV NAV är en Ny Arbets- och Välfärdsförvaltning i Norge. Staten har slagit samman. Arbetsmarknadsdepartementet och socialdepartementet till ett nytt Arbeids- og inkluderingsdepartement. Aetatet ( AMS ) och Trygdeetatet ( försäkringskassan ) har sammanförts till arbeids- och velferdsdirektoratet. På fylkesnivå finns en NAV-organisation för fylket (en länsorganisation för arbeids- og velferdsdirektoratet). NAV är på lokal nivå en partnerskapsorganisation mellan staten (företrätt av NAV-organisationen för fylket) och respektive kommun, som tillskjuter minst s ekonomiska bistånd. Kommunen kan föra in fler delar av om man så väljer. Kommunen och stat ska vara likvärdiga partners. Betoningen av detta är stark liksom betydelsen av förtroende mellan kommun och stat. Arbets- och ansvarsfördelning mellan stat och kommun påverkas inte. Kommunen behåller sina ansvarsområden (även när delar av dessa utförs genom NAV-kontoret) och staten behåller sina ansvarsområden (även det som läggs in i det lokala NAVkontoret). Det finns en stark politisk uppbackning och stortinget har i partipolitisk enighet varit drivande i processen. Kommunerna har bejakat förändringen och aktivt främjat reformen. Det är den mest omfattande förvaltningspolitiska reformen i Norges historia och berör anställda. Viktiga utgångspunkter för den Norska NAV-reformen var i första hand att få fler människor i arbete och undvika att människor hänvisades fram och tillbaka mellan olika myndigheter. Man ville uppnå ett snabbare och effektivare bemötande av brukarna så att de fick hjälp snabbare och därigenom minskade risken att bli inlåst i arbetslöshet eller sjukskrivning. Reformen var således i första hand inte finansiellt motiverad utan motiverades med hänsyn till brukarna och den långsiktiga samhällsekonomin. För att säkra en integrerad statlig-kommunal service till brukarna använder man en blandning av metoder. En kombination av statligt tvång (genom lagstiftning, top-down) och lokal valfrihet (avtal mellan stat och kommun, bottom-up) Lagfäst är bl.a. att stat och kommun skulle etablera ett gemensamt NAV-kontor och det finns ett minimikrav på vilka kommunala tjänster som ska ingå (ekonomiskt bistånd inom ). Det kommer att etableras 19 NAV-fylkeskontor och 465 NAV-kontor i Norges 430 kommuner NAV kommer att innebära förändringar i flera dimensioner. NAV är ett partnerskap som innebär en fysisk integration av kontorslokaler, produktionsmedel etc. En teknisk integration skall ske av planering, ärendehantering, IKT, ledning, resultatmätning, rapportering. Sociokulturellt krävs att normer, kultur, ledning m.m. vävs samman för att kunna ge bästa service för brukarna. Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 10

11 4. Norges forskningsråds regionala representanter Norges forskningsråd har för närvarande 12 regionale representanter som tillsammans täcker alla 19 fylkena. De regionala representanterna fungerar som Forskningsrådets förlängda arm i regionerna, förmedlar information till näringslivet och andra brukare och deltar också i viktiga planeringsprocesser i sina regionera. Representanterna är samlokaliserade med de distriktkontor som Innovasjon Norge har runt om i Norge. Genom en tät dialog med näringsliv, kunskapsmiljöer och offentlig förvaltning i regionerna vill man bidraga till en bättre kundservice genom att bland annat informera nuvarande och framtida användare om vad Norges forskningsråd kan bidra med. Flera av representanterna har medverkat i framtagande av regionala FoU-strategier. Några har även medverkat i en nationell grupp som tagit fram riktlinjer med råd om regionala FoUstrategier. Huvudarbetet tycks rikta sig mot näringslivet och i mindre utsträckning inom välfärdsområdet Hög grad samspel mellan nivåer Låg relevans X Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 11

12 5. Regionala forskningsinstitut De regionala forskningsinstituten fick år 2008 basfinansiering från Närings- och handelsdepartementet (NHD). I samband med att ett nytt finansieringssystem för institutssektorn infördes kom finansieringsansvaret att överföras till Kunnskapsdepartementet (KD) från år Departementet för sedan över dessa medel till Norges forskningsråd som fördelar medlen. De regionala instituten är organiserade i en intresseförening som heter FOKUS. Sammanlagt är det följande 12 instituten: Agderforskning IRIS Samfunns og Næringsutvikling Møreforsking Nordlandsforskning NORUT Alta NORUT Tromsø Samfunn Telemarksforsking Telemarksforsking-Notodden Trøndelag Forskning og Utvikling Vestlandsforsking Østfoldforskning Østlandsforskning Flera av dessa 12 regionala forskningsråd bildades i slutet av 1970-talet och början av talet som en regional stödstruktur för kunskapsutveckling. Många var inledningsvis fast förankrade i respektive fylke och med en viss koppling till den regionala högskolan. I dagsläget är flera självständiga enheter varav några i stiftelseform med styrelserepresentation från det omgivande samhället. Under det kvarts sekel de har funnits har det för de flesta utvecklats en specialisering inom vissa områden. Välfärdsområdet är för många ett viktigt område men även regional utveckling och näringslivsfrågor. Traditionen av att arbeta med uppdragsforskning är stark och levande. För inom respektive region fyller de i varierande grad en viktig funktion. Nedan framgår hur basfinansieringen från Norges forskningsråd fördelades mellan instituten år Tabell XX. Fördelning av basanslag till de regionala forskningsinstituten från Norges forskningsråd år 2008 Miljoner NOK Procent av driftintäkterna Agderforskning 3,1 8 IRIS - Samfunns- og næringsutvikling 5,2 7 Møreforsking 3,3 8 Nordlandsforskning 4,5 14 Norut Alta 2, 17 Norut Tromsø, samfunn 2,1 11 Telemarksforsking 2,2 11 Telemarksforsking - Notodden 0,9 16 Trøndelag Forskning og Utvikling 1,9 11 Vestlandsforsking 2,4 10 Østfoldforskning 2,6 12 Østlandsforskning 2,2 9 Summa regionala institut 32,

13 Tillsammans med övrig finansiering från Norges forskningsråd för projekt mm får de 12 regionala forskningsinstituten 115 M NOK vilket svarade mot 35 % av deras intäkter år Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 13

14 6. Kommunernas Sentralförbund Kommunerna Sentralförbund, KS, jobbar på en rad olika sätt för att stötta kompetensförsörjning i den kommunala verksamheten inklusive. Deras FoU-enhet har en budget på 40 Mkr per år (Motsvarar ca 50 Mkr SEK). KS sjösätter ca 20 projekt per år och innehållet utformas genom en bestämd tågordning. Först tar ett tjänstemanautvalg fram ett antal förslag på områden. Dessa diskuteras i ett politiskt utvalg som fastställer några områden. Dessa utformar sekretariatet till projektskisser som sen blir tillbudsspörsel som skickas till ett antal FoU-institutioner. Dessa skickar sedan in projektansökningar som sekretariatet går in igenom och väljer ut dem som man tycker ser intressanta ut. De sökande bjuds in för samtal och ibland ombeds de om preciseringar. Sedan beslutas det på sekretariatet om vilka man tillstyrker och slutligen fastställer det politiska utvalget om den faktiska medelsfördelningen. Av de 40 Mkr NOK går en del till att upprätthålla ett antal nätverk som används för kompetensförsörjning inom lika områden. Ett sådant är effektiviseringsnätverket som är en fortsättning av deras forskningskonsulenter. En viktig uppgift är att förmedla forskningsresultat till kommunerna. Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 14

15 7. HUSK HUSK är en förkortning av Högskole och universitetssocialkontor. Det var Sosial- og helsedirektoratet (SHdir) som bestämde att högskolorna/universiteten i Stavanger, Trondheim, Oslo och Agder skulle få delta i försöket med högskole- och universitetssocialkontor. Det är ett samarbete mellan forskning och utbildning, socialförvaltning och brukare. Det överordnade målet for försöket är förankrat i den Nationella strategin för kvalitetsutveckling inom hälsovården och. De konkreta målen är att skapa kvalitet i de tjänster som levererar och ge brukarna ett bättre stöd. Försöket är i ett första steg planerat fram till år 2011 och man har avsatt 8,5 miljoner NOK som årligen fördelas mellan de fyra medverkande högskolorna/universiteten. Pengarna skall användas i konkreta forskningsprojekt som utvecklas i samarbete med de närliggande kommunernas socialtjänst. Ett antal av medarbetarna på de fyra HUSK-miljöerna kommer från den kommunala. De fyra HUSK-miljöerna är etablerade vid högskolor/universitet men det finns numer en diskussion om det inte kan vara mer fördelaktigt att placera dom närmare istället för på campusområden och därmed betona praktikens inflytande. Om det blir så kommer dessa HUSK-miljöer till stor del att likna de FoU-miljöer inom som de senaste två decennierna byggts upp i Sverige Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 15

16 8. Regionala forskningsfonder För att stärka forskning och innovation i hela landet blev det i statsbudgeten för 2009 beslutat att upprätta regionala forskningsfonder med en fondkapital på 6 milliarder NOK. Den årliga avkastningen skall stå till disposition från 1 januari 2010 och beräknas till 212,4 M NOK. Kunnskapsdepartementet har i samråd med Kommunal- och regionaldepartementet och efter förslag från fylkeskommunerna och Oslo kommun fastslagit följande nya forskningsfondsregioner: 1. Finnmark, Troms och Nordland 2. Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag och Møre och Romsdal 3. Sochn och Fjordane, Hordaland och Rochaland 4. Hedmark och Oppland 5. Aust-Agder och Vest-Agder 6. Telemark, Vestfold, Buskerud och Østfold 7. Oslo och Akershus Syftet med de regionala forskningsfonderna är att stärka forskningsområden genom regional forskning och innovation och utveckling. Fonderna skall bidra till långsiktig, grundläggande kompetensuppbyggnad i relevanta forskningsmiljöer, och därmed bidra till ökad forskningskvalitet. Fylkeskommunerna är nu i gång med att utarbeta FoU-strategier. Strategierna skall ligga till grund för de regionala fondstyrelsernas prioritering av hur fondmedlen skall användas. I förarbeten som ligger till grund för beslutet att inrätta regionala forskningsfonder framgår att det främst är näringslivsinriktad forskning men har tänkt på samt att stötta innovationssystem som grundar sig på en samverkan mellan högskolor och näringslivet. I vilken utsträckning välfärdsområde kommer att få ta del av de regionala forskningsfondernas medel är i dagsläget oklart. Hög grad samspel mellan nivåer Låg relevans Hög relevans X Låg grad samspel mellan nivåer 16

17 9. Några centrala forskningsinstitut Nedan anges några forskningsinstitut inom välfärdsområdet. Framförallt NOVA och FAFO kan vara av intresse när man studerar stödstrukturer för s kompetensförsörjning. NOVA har ett uttalat syfte att bedriva praxisnära forskning vilket implicit innebär ett stöd för. I vilken utsträckning man lever upp till dessa intentioner är oklart. FAFO startade som ett forskningsinstitut av fackföreningsrörelsen och har fortfarande en stark koppling till praktiken genom sin ägarstruktur. Ett sätt att förbättra stödstrukturer för är att öka dessa och andras forskningsinstituts praxisorientering. Något som institutens finansiärer har makt att göra. Norges forskningsråd som är en av bidragsgivarna till dessa institut kan här spela en central roll. NOVA - Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring NOVA är ett av Norges största samhällsvetenskapliga forskningsinstitut. NOVAs forskning rör samhällets och välfärdsstatens olika sidor och de bedriver forskning på människans hela livslopp, från födelse till död. NOVA har följande tre strategiska forskningsprogram: Forskningsbasert utviklingsarbeid Funksjonshemning Europeisk velferdspolitikk Ändamålsparagrafen för NOVA anger att det vid institutet skall bedrivas både forskning och utvecklingsarbete. Huvudsyftet med det strategiska programmet för forskningsbaserat utvecklingsarbete är att öka kompetensen vid NOVA om kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring som sker i dialog med praxisfältet. Forskningsbaserat utvecklingsarbete är tillämpad forskning där man i projekten inkluderar delar av utvecklingsprocessen, har en handlings-/förändringsaspekt och närhet till det praxisfält som man studerar. Forskningsbaserat utvecklingsarbete används som ett samlingsbegrepp för implementeringsforskning, aktionsforskning, och handlingsinriktad forskning. FAFO Fafo är en samhällsvetenskaplig forskningsstiftelse. De arbetar med problemställningar inom arbetslivet, välfärdspolitiken samt om levnadsvillkor på nationellt och internationellt. Fafo startades av Landsorganisationen i Norge år 1982 som Fackföreningsrörelsens center för forskning, utredning och dokumentation. Fafo blev omorganiserat till en stiftelse år 1993, med bidrag från: Landsorganisasjonen i Norge, Orkla ASA, Umoe As, Elkem ASA, Coop Norge, Sparebank 1 Gruppen, Norsk Kommuneforbund og Telenor AS. Fafo består av följande två institut: Fafo Institutt for arbeidslivs- og velferdsforskning Fafo Institutt for anvendte internasjonale studier as 17

18 STEIN ROKKAN SENTER FOR FLERFAGLIGE SAMFUNNSSTUDIER Uni Rokkansentret driver forskning inom ett vitt fält av samhälls- och kulturforskning. Forskningen är koncentrerad till teman som demokrati och förvaltning, social och hälsopolitiska frågeställningar, ledarskap, organisationsfrågor samt kultur, teknologi och kön. Uni Rokkansenteret är en avdelning i Uni Research, en forskningsorganisation med Universitetet i Bergen som huvudägare. Hög grad samspel mellan nivåer Låg relevans X Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 18

19 10. The Campbell Collaboration The Campbell Collaboration är ett internationellt forskningsnätverk som sammanfattar framförallt effektforskning i form av relevanta och pålitliga systematiska översikter. The Campbell Collaboration har som målsättning att vara ett stöd för beslutsfattare och praktiker genom att sammanställa forskning inom viktiga samhällsfrågor och centrala politikområden. Deras systematiska kunskapsöversikter skall bidraga till att ge beslutsfattare ett bättre kunskapsunderlag när de skall besluta. Användarvänliga sammanfattningar av deras systematiska översikter görs i syfte att information blir lättillgänglig för beslutsfattare, praktiker och andra intresserade. The Campbell Collaboration har som ett uttalat syfte att vara en stödstruktur för praktiker genom att sortera och presentera relevanta forskningsresultat. I vilken mån deras sammanställningar är pratiskt tillämpbara för praktiker inom varierar och är också föremål för en kunskapsteoretisk diskussion. År 2008 blev ett internationellt sekretariat för The Campbell Collaboration etablerat i Oslo, Hög grad samspel mellan nivåer X Låg relevans Hög relevans Låg grad samspel mellan nivåer 19

20 Jan Messing FINLAND Allmänna tendenser i Finland F.n. pågår stora förändringar inom välfärdssektorn i Finland. Fokus i den allmänna debatten ligger på en strukturreform som gäller kommunerna. Ett viktigt argument för denna reform är att välfärdssystemen kräver större befolkningsunderlag, min , för att kunna upprätthålla kvalitet och likformighet över landet. Detta ska uppnås genom kommunsammanslagningar alternativt långtgående samarbete kommuner emellan. En andra stark rörelse är att närma sociala välfärdstjänster och hälso- och sjukvården till varandra. Huvudargumentet ligger här på den åldrande befolkningens nuvarande och kommande behov av tjänster och service från båda dessa sektorer. Aktörer på nationell nivå Socialdepartementet är en aktiv kraft. Till departementet är knutet Institutet för hälsa och välfärd, THL. Institutet bildades genom att STAKES (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården) och Folkhälsoinstitutet samordnades. Institutet har ca 1300 anställda, sitt säte i Helsningfors och sex regionala enheter. 3 Universiteten har tillsammans med yrkeshögskolor utbildningar inom det sociala området. Yrkeshögskolorna domineras starkt av utbildningsuppgiften medan det hos universiteten finns forskning inriktad på speciella områden i det sociala fältet. Ett exempel är Svenska social- och kommunhögskolan vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Vid Helsingfors universitet finns också Heikki Waris- och Mathilda Wrede-instituten. Dessa strävar efter att skapa fungerande och bestående samarbete mellan forskning, undervisning och praxis i socialt arbete. Det förstnämnda med inriktning på stadsmiljö och det senare landsbygd. På nationell nivå verkar också Finlands motsvarighet till Kommunförbundet. Aktörer på regional nivå Den regionala nivån är inte enhetlig. Olika kompetens- och kunskapsstödjande organisationer verkar i skilda ansvars- och geografiska områden. Institutet för hälsa och välfärd, THL, har sex regionala enheter. Dessa verkar inom de s.k. miljondistrikten. Från 2002 har systemet med Kompetenscentrum existerat. De 11 kompetenscentrumen täcker in alla Finlands kommuner. Med regionala uppdrag för specifika klientgrupper alternativt problemställningar inom det sociala fältet formades ca 50 Utvecklingsenheter geografiskt spridda runt om i landet. Aktörer på lokal nivå Kommunerna är den dominerande lokala aktören inom den sociala sektorn. Ett stort reformarbete pågår just nu. Sammanslagna kommuner och kommuner i samarbetsområden kommer att vara den framtida basen för det sociala arbetet