Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation"

Transkript

1 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Sammanfattning Idag har den etniska boendesegregationen blivit ett alltmer socialt och politiskt problem. Boendesegregation brukar förklaras som ett fenomen när grupper i ett samhälle bor socialt och geografiskt avskilda från resten av samhället. Malmö, som är en av Sveriges sydligaste städer har berörts mycket av detta då ca 33 procent av invånarna har utländsk bakgrund. Detta i sig är inget problem utan det vi syftar på är den etniska boendesegregation som har uppstått. De segregerade områdena har drabbats av flera sociala problem såsom hög arbetslöshet och bidragsberoende. Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta. I de undersökta företagen görs ingen uppenbar styrning på bostadsmarknaden. Dock är en blandning av svenskar och invandrare önskvärd. Det är viktigt att ha i åtanken att det inte enbart är fastighetsföretagen som skall bära ansvaret för integrationsprocessen utan alla måste hjälpa till. Integrationsverket säger att alla berörda parter, infödda såväl som invandrade svenskar skall vara delaktiga och verksamma för integrationsprocessen. Nyckelord: boendesegregation, äganderoll, styrning, och fastighetsbolag

2 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Abstract Property managers liability in the segregation of Malmö This study is about property managers liability, concerning the segregation of Malmö. We want to examine whether property managers have any influence on the segregation, and if the roles as owners have any type of significance in the work against segregation. At first relevant literature was studied followed by interviews with three different realestate companies in Malmö. The companies that were interviewed all have different types of ownership: municipal, cooperative and private. This studie shows that the ownership has a greate impotance in the work against the segregation. For private real-estate companies the owner has a significant influence of how the work against segregations is performed. Municipal real-estate companies have a political board of directors and it is therefore more obvious, that the work that is being done is more actively submitted to prevent the segregation. It is every private real-estate companies obligation to decide whether to prevent the segregation or not. The private company that were interviewed put much time and money into the company to prevent the segregation, which was positive.

3 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation SAMMANFATTNING 1 ABSTRACT 2 PROPERTY MANAGERS LIABILITY IN THE SEGREGATION OF MALMÖ 2 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR METOD MÅLGRUPP KÄLLKRITIK 6 2 TEORI VAD ÄR ETT FASTIGHETSFÖRETAG? VAD MENAS MED BOENDESEGREGATION? OLIKA FÖRKLARINGAR TILL ETNISK BOENDESEGREGATION SVERIGES INTEGRATIONSPOLITIK MALMÖS INTEGRATIONSRÅD STORSTADSPOLITIK HYRESVÄRDEN SOM AKTÖR HYRESVÄRD, HYRESGÄST OCH EKONOMISKA FAKTORER MÅL OCH STRATEGIER PÅ BOSTADSMARKNADEN 14 3 EMPIRI MKB FASTIGHETS AB STENA FASTIGHETER HSB SUNDSFASTIGHETER INTERVJUERNA KRITERIER FÖR LÄGENHETSSÖKANDE STYRNING PÅ BOSTADSMARKNADEN STRATEGIER FÖR MOTVERKNING AV SEGREGATION SAMARBETE FÖR MOTVERKNING AV SEGREGATION ÄGANDEFORMENS BETYDELSE 22 4 ANALYS FASTIGHETSÄGARNAS ROLL I SEGREGATIONEN 24

4 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 4.2 NÄRHETEN TILL DE BOENDE STYRNING PÅ BOSTADSMARKNADEN ÄGARFORMENS BETYDELSE 28 5 SLUTSATSER 29 6 DISKUSSION 31 7 REFERENSFÖRTECKNING 33 BILAGOR 35 BILAGA 1: KARTA ÖVER MALMÖ STAD 35 BILAGA 2: INTERVJUFRÅGOR 36

5 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 1 1 Inledning Under 1990-talet har den etniska boendesegregationen blivit ett allt mer socialt och politiskt problem. Etnisk boendesegregation syftar till en åtskillnad mellan individer som tillhör olika kulturer, raser, folkgrupper och religioner (www.ne.se). Vi vill ta reda på om ägandeformen har betydelse för hur olika fastighetsföretag arbetar mot segregationen. Det ter sig ofta som så att det största ansvaret ligger hos de kommunala bolagen eftersom politiker är involverade i arbetet hos dessa. Ibland kan man fråga sig varför segregerade områden uppstår. Är det fastighetsägarna som medvetet skapar dessa områden eller är det ett frivilligt val av de som bosätter sig där? Vi har gjort en litteraturstudie och intervjuer hos några av Malmös största fastighetsägare. Ägandeformen hos de olika företagen är alla olika såsom kommunal-, privat- och kooperativägt. För att få en bättre grund till studien har även en undersökning av Sveriges och Malmös integrationspolitik genomförts. Vi som blivande fastighetsföretagare tror att det är viktigt att känna till segregationen i samhället för att själva kunna förebygga denna när vi senare kommer ut i arbetslivet. 1.1 Bakgrund Traditionellt sett har fastighetsägarna inriktat sig på de tekniska, juridiska och ekonomiska bitarna. På senare år har intresset för god service ökat och kunderna har blivit en centralare del i verksamheten. Det har också lett till att de sociala aspekterna har blivit mer framträdande. Sedan 1975 har svensk invandringspolitik i första hand strävat efter två mål. Det ena har varit att bevara etnisk identitet och kulturarv. Den andra har varit att ge invandrarna samma möjlighet som den inhemska befolkningen att delta och påverka i det svenska samhällslivet (Magnusson, 2001).

6 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 2 I Malmö är det 10 % som idag är beroende av socialbidrag. Ett samband kan ses i stadsdelarna med hög andel av invånare med utländsk bakgrund och beroendet av socialbidrag. I Rosengård där befolkningen består utav 84 % med utländsk bakgrund är beroendet högt, hela 36 % medan det i Limhamn (se bilaga 1) finns 12 % med utländsk bakgrund och endast är 1% som är bunden av socialbidrag, se tabell nedan (www.malmo.se). Malmös stadsdelar Antal invånare Antal invånare med utländsk bakgrund (%) Socialbidragstagare 16- år (%) Centrum Södra innerstaden Västra innerstaden Limhamn Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Figur 1: Områdesfakta för Malmö Stad. Källa: En definition av begreppet invandrare existerar inte, dock krävs det att man är folkbokförd i Sverige för att kunna räknas som invandrare rent statistiskt. I statistiken brukar även en indelning ske i två kategorier såsom födda i Sverige eller födda i utlandet respektive svenskt eller utländskt medborgarskap (www.migrationsverket.se). Vi åsyftar till personer

7 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 3 som antingen är födda utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands när vi använder ordet invandrare eller person med utländsk bakgrund. Vi utbildar oss till Fastighetsföretagare på Malmö Högskola och vi har observerat att servicetänkandet har genomsyrat vår utbildning. Vi har dock saknat hur arbetet med sociala perspektiv fungerar i ett fastighetsföretag. 1.2 Syfte Syftet med det här arbetet är att studera vilken roll fastighetsägarna i Malmö har i den etniska boendesegregationen. Kanske vilken roll ägarna har i stället? Fokusering kommer även att göras på om de olika ägandeformerna i fastighetsbolag har någon betydelse. Vi avser då att jämföra mellan kommunalt, privat och kooperativt ägande Frågeställningar En undersökning av vilken roll fastighetsägarna anser sig ha i detta problem och vad de eventuellt gör för att motverka den kommer att genomföras. En studie skall också göras om företagen utför någon form av styrning av flyttningsströmmen på bostadsmarknaden Vilken roll anser fastighetsägarna att de har för att påverka segregationen i en storstadsregion och hur arbetar de med det? Utförs det någon form av styrning av flyttningsströmmen från fastighetsföretagen på bostadsmarknaden? Har ägandeformen någon betydelse för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregation?

8 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Avgränsningar För att begränsa oss har vi valt att inte undersöka om boendesegregationen sker frivilligt eller ofrivilligt utan enbart studera fastighetsägarnas roll i detta problem. Vi har valt att enbart ha med Malmö i studien då vi anser detta vara ett tillräckligt intressant objekt för denna studie och för att göra arbetet mer konkret. Vi har valt att enbart ägna oss att träffa personer som är engagerade i fastighetsföretag i denna studie för att begränsa oss till arbetets storlek, därför har vi inte träffat boende hos dessa företag. 1.4 Metod En litteraturstudie som har handlat om segregation och integration har genomförts. Vi har undersökt olika tryckta källor såsom böcker, årsredovisningar från de företag vi intervjuat, och tidningsartiklar. En studie har även gjorts av intressant fakta på Internet. Vi fick förslag på litteratur i ämnet av vår handledare och även från vår programledare. Rådfrågning till relevant litteratur har även gjorts hos den kunniga personalen på Malmö Högskolas bibliotek. Vi har valt att använda oss av denna litteratur eftersom vi känner en trygghet i dessas kunskap. Intervjuer med människor som har ledande befattning inom ett antal olika fastighetsbolag kommer att genomföras för att få en så bra insikt som möjligt i fastighetsbolagen. Vi åsyftar att undersöka tre av de större företagen då detta ger en god bild av hur styrningen sker eftersom många av Malmös invånare bor i deras fastigheter. En säkerhetsställning av att rätt personer skulle intervjuas gjordes genom att kontakta respektive företags receptionist. Relevant information från varje företags hemsida studerades noggrant för att vara säkra på att vi undersökte väsentliga objekt för vår studie. Därefter kontaktades intervjupersonerna via telefon där arbetets syfte presenterades och en tid för intervju bokades. Intervjuerna utfördes under maj månad Christel Svensson blev vår kontaktperson i HSB Sundfastigheter och innehar befattningen som Kund och

9 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 5 Marknadschef. I Stena Fastigheter intervjuade vi Helen Welander-Möller som arbetar som Relationsförvaltare. Slutligen träffade vi Stig Andersson i MKB som är ansvarig för utvecklingen i företaget. Samtliga intervjuer tog mellan en halvtimme och en timmes tid och genomfördes på respektive intervjupersons arbetsplats. I litteraturen brukar man särskilja mellan kvalitativ och kvantitativ intervju. Den kvalitativa intervjun brukar kännetecknas av icke-standardiserade frågor och att kunna anpassa intervjufrågorna efter varje individ (Wallén, 1996). I den kvantitativa intervjun används istället standardiserade frågor med på förhand bestämda följdfrågor som inte anpassas efter individen. Tillvägagångssättet vid intervjuerna skall vara så snarlikna varandra som möjligt (Starrin och Renck, 1996). Vi har använt oss av en kombination av dessa två intervjumetoder. Vi har valt att använda oss av standardiserade frågor och lika för alla (se bilaga 2) men att vi skall kunna ställa olika följdfrågor till respektive intervjuperson. Detta har vi valt att göra för att få fram ungefärliga svar från respektive företag men ändå följa upp olika metoder och liknande som företagen använder sig av. Vi har valt att studera större fastighetsbolag som har en spridning på sina fastighetsbestånd över hela Malmö eftersom det då är mer troligt att de har problem med segregation i sina fastigheter. Vi har även tänkt på att alla dessa tre undersökta företag har olika ägarformer. MKB är kommunalt ägt, HSB kooperativt ägt och Stena Fastigheter är ett privatägt företag. Detta har vi haft i åtanke då vi vill jämföra dem med varandra och se om de har olika syn på styrning, visioner och mål inom segregation. Vi har inriktat våra intervjufrågor på att se om fastighetsbolagen gör något för att motverka segregationen i sina fastigheter och hur dessa strategier i så fall ser ut. Vi vill även se om de på något vis styr denna process, försöker de förena olika folkgrupper i sina hyreshus? Vi ville att de företag vi skulle intervjua skulle ha ett stort utbud av fastigheter i hela Malmö, främst i de områden som har segregationsproblem. Eftersom vi valt att undersöka om ägandeformen har betydelse ville vi också ha ett företag med kommunal styrelse, ett privatägt och ett kooperativ. Då vi valt att avgränsa oss till Malmö blev därför MKB Fastighets AB ett naturligt val. HSB var det enda kooperativa fastighetsföretag som vi kände till och därför valde vi HSB Sundsfastigheter. De har ett relativt utspritt

10 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 6 fastighetsbestånd och HSB figurerar också mycket i medierna idag på grund av Turning Torso. Stena Fastigheter är ett av de största privata fastighetsföretagen i Malmö och de har nyligen köpt upp Drotts bostadsfastigheter. De har också ett utspritt fastighetsbestånd vilket gjorde att vi fann dem intressanta för en medverkan i denna studie. 1.5 Målgrupp Uppsatsen riktar sig framförallt till dem som har ett större intresse för segregationen i Malmö. Även för aktörer inom fastighetsmarknaden och studenter i högre årskurser inom fastighetsutbildningar, kan denna uppsats vara av särskilt intresse. 1.6 Källkritik Det finns mycket litteratur om fenomenet segregation, men vi upptäckte vid ett tidigt skede att litteratur från fastighetsägarnas perspektiv var svår att finna. Dock fick vi bra tips från vår handledare och även genom att besöka Malmö Högskolas bibliotek. Vi är väl medvetna om att segregation är ett känsligt ämne vilket kan leda till att svaren vi får från de vi har intervjuat kan bli en försköning av verkligheten. Vi har försökt utforma våra frågor så att ingen av de intervjuade skall känna sig utsatt.

11 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 7 2 Teori 2.1 Vad är ett fastighetsföretag? Fastigheter kan ägas av många olika företag såsom byggföretag, fastighetsförvaltande företag, försäkringsbolag, banker och privatpersoner. Dessa kan därefter indelas efter ägandeart vilket kan vara statliga, landstingsägda, kommunala och privata. Kommunala och privata har övertaget på fastighetsmarknaden med flest antal fastigheter (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2003). Ägarstrukturen kan variera mellan olika fastighetsägare vilket också gör att motiven varierar. Fastigheterna kan ingå i den primära verksamheten eller verka som en stödfunktion till en verksamhet som inte tillhör fastighetsbranschen. Tillhör fastigheterna den primära verksamheten kan det antingen handla om ett kapitalförvaltande företag där fastigheterna i första hand betraktas som ett placeringsalternativ, t.ex. försäkringsbolag. Det kan också vara ett företag där fastigheterna ses som en produktionsresurs för att hyra ut lokaler och bostäder, t.ex. fastighetsförvaltande företag (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2003). Målformuleringen i ett fastighetsföretag är mycket viktig eftersom den är underlaget för all styrning. Det är viktigt att målen är mätbara, tidsbestämda och möjliga att uppnå för att kunna styra mot dessa och sedan följa upp dem. De ekonomiska målen kan uttryckas kvantitativt och kvalitativt. Kvalitativa mål som gjorts mätbara kan vara andel nöjda kunder, tid mellan felanmälan och åtgärd eller antal lägenheter per förvaltare. Kvantitativa mål kan i sin tur vara räntabilitet, soliditet och likviditet (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2003). 2.2 Vad menas med boendesegregation? När grupper i ett samhälle bor socialt och geografiskt avskilda brukar detta fenomen förklaras som boendesegregation. Denna segregation kan vara demografisk, socioekonomisk och etnisk. Med demografiskt menas segregation efter hushållstyp och ålder exempelvis studentbostäder. När invånarna bosätter sig efter deras ekonomiska

12 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 8 förmåga kallas detta socioekonomisk segregation. Den etniska segregationen syftar till en rumslig åtskillnad mellan individer som tillhör olika kulturer, raser, folkgrupper och religioner. Den etniska boendesegregationen har under 1990-talet ansetts bli ett allt mer socialt och politiskt problem (www.ne.se). Segregation som tidigare begränsades till enstaka kvarter har nu utvidgats till hela stadsdelar. Förutom ett avskilt boende brukar segregation också förknippas med invandring och arbetslöshet (Popoola, 2001). Segregation kan vara både ofrivillig eller frivillig. Är segregationen frivillig så är den ofta ett resultat av människors egna handlingar. Det kan vara ett eget val av individen i relation till de ekonomiska, kulturella och sociala villkor som människor har tillgång till. De flesta städer har områden där merparten av befolkningen i dessa områden äger sina bostäder själva och har också en inkomst som är högre än genomsnittet i kommunen. Med hjälp av sina ekonomiska förutsättningar har de kunnat välja sin bosättning och även om de bor etniskt och geografiskt avskilt från resten av stadsbebyggelsen så betraktar de sig knappast som segregerade. En del människor har dock inte möjligheten att bosätta sig var de vill, viljan finns där men de ekonomiska resurserna är begränsade (Popoola, 2001) Olika förklaringar till etnisk boendesegregation Det finns både kollektiva och individuella förklaringar samt beslut till att boendesegregation uppstår. Många faktorer främjar eller hindrar vissa grupper för att bo i vissa områden (Bevelander m.fl. 1997). Skäl till immigration olika motiv för den immigrerade att stanna. Vissa hoppas på att komma tillbaka till sitt hemland och kan då välja ett mer tillfälligt boende. I början av vistelsen i det nya landet är invandraren också ny på bostadsmarknaden. Har den invandrade varit bosatt i landet en längre tid kommer också boendet för den invandrade att likna den ursprungliga befolkningens.

13 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 9 Fördelning av ålder många av immigranterna är i ung ålder och då oftast nya även på bostadsmarknaden. Olikheter i kultur såsom religion, familjesyn, könsroller, språk och seder. Statusen i socioekonomi såsom utbildning, inkomst eller yrke. Detta påverkar valet av bostadsområde. För att få trygghet och stöd flyttar invandrargrupper gärna nära varandra och bevarar på så sitt sin etnicitet. Invandrare utsätts för diskriminering på bostadsmarknaden och även andra marknader. Invandrare hamnar där det finns billigare och högre vakans på lägenheter. Ursprungsbefolkningen flyttar antingen ifrån eller inte in i de områden där invandrare flyttar in ( Bevelander m.fl. 1997). 2.3 Sveriges integrationspolitik Alla berörda parter, såväl infödda som invandrade svenskar ska vara delaktiga och medansvariga för integrationsprocessen. Arbetet för integrationen ska inte göras åt någon, utan presteras av och genom alla berörda parter (www.integrationsverket.se). Staten ska stödja immigrerade personer genom att föra en politik som ger dem möjligheter till att förverkliga deras mål i livet. Detta innebär att förutsättningar och redskap måste skapas för att individerna ska kunna skapa en framtid i sitt nya hemland utan att behöva göra intrång på sin kulturella och etniska identitet. Utanförskap måste motverkas, alla ska ha samma förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället. Det är staten som ansvarar för att definiera mål inom olika samhällsområden för integrationspolitiken (www.integrationsverket.se).

14 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 10 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för (www.regeringen.se). Propositionen Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik ligger till grund för den svenska integrationspolitiken som infördes Den behandlar frågor om ansökan till svenskt medborgarskap, introduktion i det svenska samhället, kompensation för kommunernas flyktingmottagande, insatser för att understödja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund. Integrationspolitikens mål verkställs genom allmänna insatser inom bl.a. arbetsmarknads-, utbildnings-, bostads- och hälsopolitiken och ska genomsyra dessa. I integrationspolitiken ingår också åtgärder för att motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. För 2005 avsattes 2,1 mdkr för integrationspolitiken i budgetpropositionen (www.regeringen.se) Malmös integrationsråd Integrationsrådet i Malmö, som är ett politiskt råd, styr arbetet för att öka integrationen i staden. Integrationsrådet har framställt en Åtgärdsplan för att främja integrationen i Malmö stad som antogs av kommunfullmäktige i december Enligt åtgärdsplanen skall kommunen föra en dialog med MKB och andra fastighetsägare för att kunna utveckla Malmös alla bostadsområden till trygga miljöer. En diskussion om hur diskriminering på bostadsmarknaden kan undvikas ska också föras. För att motverka segregationen ska bostadsplaneringen bygga på ett bättre kunnande om hur olika gruppers bostadsbehov ser ut, så att ett mer varierat utbud av bostäder kan erbjudas (www.malmo.se).

15 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Storstadspolitik Till storstadsområden flyttar många av de nyblivna svenskarna. År 1999 bodde 30% av den inhemskt födda befolkningen i storstadsområden, samtidigt som 50% av den utrikes födda befolkningen gjorde detsamma. Storstadspolitiken omfattar hur de mest utsatta stadsdelarna i storstäderna skall kunna utvecklas på ett bra sätt, hur bra villkoren kan skapas för tillväxten och hur alla parter kan bli involverade i denna. Storstadspolitiken har bl.a. som mål att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (www.regeringen.se). För att uppnå målen har lokala utvecklingsavtal ingåtts med tex Malmö för att förbättra levnadsvillkoren. Åtgärderna sker i samarbete med boende och andra verksamma i utsatta områden (www.regeringen.se). 2.4 Hyresvärden som aktör Både hyresvärdar och de boende gästerna är angelägna av det som hyrs ut eller levs i. Det är viktigt för hyresgästerna att ha en trivsam boendemiljö som de kan fortleva i. Detta intresse är starkt sammanfogat för fastighetsägaren till ett ekonomiskt intresse. Men det är dessutom en osäkerhet för fastighetsbolaget eftersom förvaltningen i sig utgör en risk. Hyresvärdar har ett intresse av att hyra ut till betalande hyresgäster som inte föranleder till inkomstbortfall, missnöje från boende intill eller större åtgärder från hyresvärdens håll (Popoola, 2001). Nästan hälften av de med utländsk bakgrund bor i hyresrätter och enbart en tredjedel i äganderätter. I hushåll bestående av svenskfödda personer bor nästan en tredjedel i hyresrätt och hälften av dem i äganderätt. Detta kan förklaras med att de med utländsk bakgrund ofta bor i storstadsområden där boendet ofta består av hyresrätter men ofta såsom

16 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 12 vistelsetid i landet och inkomst kan påverka uppdelningen (Magnusson, 2001). Detta påpekar också Bevelander m.fl. som en förklaring till varför etnisk boendesegregation uppstår (se ovan). Fastighetsbolagen har ett behov av att behålla men även förbättra sin position på fastighetsmarknaden och även att skapa ett mervärde för sig själva. Att fylla vakanserna av tänkbara hyresgäster är ett måste men samtidigt krävs det respekt inför de problem som fastighetsbeståndet kan råka ut för (Popoola, 2001). Den bästa förvaltningen är den där personalen kan arbeta i nära kontakt med de boende och ha enskilda förbindelser till hyresgästerna. En anledning till detta kan vara dagens ökade konkurrens mellan bostadsområden, boendeformer och fastighetsföretag. Samhället kräver breddad service och nära relationer till de boende för att de boende skall stanna kvar i fastighetsföretagens fastigheter. Personliga kontakter med hyresgästerna underlättar arbetet genom att språkproblemen med de med utländsk bakgrund blir mindre och de boende kan lättare få hjälp och personalen kan därför agera snabbare (Ramberg, 1996). Idag uppfattar företagen situationen såsom att det krävs en nära och effektiv relation med hyresgästerna från andra länder för att förvaltningen och bostadsområdena skall fungera tämligen godtagbart (Ramberg, 1996) Hyresvärd, hyresgäst och ekonomiska faktorer Det finns en tydlig relation av makt mellan hyresvärden och hyresgästen som i sig ger en överlägsenhet åt hyresvärden. De bedömer vilka som uppfyller bedömningsgrunderna för att få kontrakt hos dem. Maktförhållandet kan ge uttryck åt olika hyresnivåer vilket i sin tur kan leda till höga krav på de människor som söker lägenheter. De är tvungna att påvisa ett fast arbete, regelbunden lön eller ekonomisk säkerhet. Trots att detta inte är lätta krav att leva upp till, finns det en potential för befolkningen med hänsyn till de ekonomiska omständigheterna att kunna erlägga dessa höga hyror (Popoola, 2001).

17 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 13 Herrgården som tillhör stadsdelen Rosengård i Malmö (se bilaga 1) är det fattigaste området i kommunen och beroendet av socialbidrag är högt här. Dessa individer har allmänt ingen möjlighet att få lån på bank- eller andra kreditinstitut och därför kan de ha svårt att få bostad någon annanstans än där hyresmarknaden lanserar (Popoola, 2001). Som framgår av Hanna Rydéns artikel Ungas segregation oroar forskare hävdar forskaren Mats Trondman att ungdomarna i Malmö är mer segregerade än övriga ungdomar i Sverige. Många av dessa lever utan hopp om en god framtid och många förflyttar sig inte utanför sin stadsdel. Malmö är uppdelad i två bilder där den ena symboliserar pulserande uteliv och närhet till Köpenhamn. I den andra delen dominerar segregation, brottslighet och en undre värld. De ungdomar som bor i de mer segregerade miljöerna känner en starkare uppfattning att det är vi och dem. Detta kan leda till att deras förflutna blir än mer viktig för dem. Dessa ungdomar vistas mest inne i sin stadsdel och har ofta inga direkta fritidssysselsättningar. En stark ilska finns ofta hos dessa ungdomar eftersom de känner ett tydligt utanförskap. Detta kan leda till både gott och ont. Ett bra sätt är att bygga relationer till vuxna, både med vuxna i ungdomarnas närhet och formella sådana. Ett nätverk måste mobiliseras för att ungdomarna, var de än vistas, skall känna en trygghet (Rydén, 2005). Generellt sett är standarden sämre i områden där befolkning med utländsk bakgrund är i majoritet och resulterar då i en limiterad dragningskraft. Utan hänsyn till den något sämre standarden är hyresnivån i dessa områden inte allt för olik andra delar av kommunen. Detta kan tolkas som att invånarna i dessa områden betalar en relativt hög hyra i förhållande till standarden. Denna hyresnivå godtas ofta då det finns en avsaknad av bättre valmöjligheter. Sambandet med social- och bostadsbidrag bidrar också till acceptansen av hyresnivåerna, vilket hjälper den ekonomiskt utsatta befolkningen i samhället. En baksida av detta är dock att även lägenheter med sämre standard och kraftigt stegrade hyresnivåer får sin målgrupp (Popoola, 2001).

18 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Mål och strategier på bostadsmarknaden Hyresmarknaden är beroende av tillgång och efterfrågan, dessutom är den beroende av statliga stödåtgärder, skiftande räntor, bidrag och skatter på fastighetskapitalet. Stödet från samhället går inte enbart till fastighetsägarna utan även till de individuella hyresgäster som inte på egen hand klarar av att komma upp i den köpkraft som fordras för att inneha en bostad (Popoola, 2001). De mål som förvaltarna eller hyresvärdarna sätter upp kan antingen vara ekonomiska eller förenade med andra värderingar som bygger på förevisningar om hyresgästernas kulturella och sociala kapital. Målen kan också resultera i skilda strategier med syfte att erhålla hyresgäster med den sociala och kulturella förmåga som associeras med varje fastighet inom beståndet. Hyresgästerna kan även handla inom ramen för sina föreställningar, då de söker sig till hyresvärdar som under givna villkor väntas kunna tillfredsställa de krav som kan ställas på en bostad och dess närmiljö. De enskilda aktörernas ambitioner medför att de gör ett försök att frambringa så bra förutsättningar som möjligt i förhållande till sina mål. Detta skapar en god grund för omflyttningsmönster inom och mellan bostadsområden (Popoola, 2001). De integrationssträvande strategier som hyresvärdarna för på bostadsmarknaden kan grovt delas in i tre tillvägagångssätt, som alla har en segregerande effekt. Styrning av inflyttningen genom uppställda krav på fast arbete och/eller regelbunden lön. Styrning av invandrarinflyttningen till fastigheter i områden som enligt fastighetsägarna är i behov av etnisk balans. Fastighetsägarna godtar hyresgäster utan regelbunden lön eller fast arbete, men för att hålla resten av fastighetsbestånden problemfritt styr de lägenhetsanvisningarna i förhållande till sin oro om störningar i boendet (Popoola, 2001).

19 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 15 De ekonomiskt obeställda hyresgästernas potential att agera på hyresmarknaden skall sättas i samband med strategierna ovan. Detta kan summeras i hyresgästens möjlighet att invänta vakanser som kan möjliggöra förhandlingslägen för in- och utflyttning i enlighet med deras enskilda önskan. Förhandlingsläget kan innebära att dessa strategier utnyttjas i relation till möjligheterna att skriva kontrakt med en hyresvärd som innehar, enligt de tänkbara hyresgästerna, tilltalande bostäder. Det är ett oregelbundet maktförhållande där hyresgästerna är i en underordnad ställning. Den sociala ordning som verkar inom det fält som bostadsmarknaden utgör är i sig en demonstration av detta (Popoola, 2001).

20 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 16 3 Empiri 3.1 MKB Fastighets AB MKB är helägt av Malmö Stad och bildades Idag har MKB hyreslägenheter och 1200 lokaler. Det bokförda värdet på fastigheterna uppgår idag till 5,5 Mdr kr. Företaget har som uppgift att vara en ledande aktör på bostadsmarknaden i Malmö med målet att erbjuda ett lockande boende för alla (www.mkbfastighet.se). Allmännyttiga bostadsföretag arbetar på samma omständigheter som andra fastighetsföretag, verksamheten drivs dock utan vinstsyfte. Kommunfullmäktige i Malmö har utifrån de speciella krav som ställs på allmännyttiga bostadsföretag utformat tydliga ägardirektiv. Dessa stämmer överens med hur MKB fungerat de senaste åren. Exempel på ägandedirektiven är att MKB skall vara ett allmännyttigt företag. De skall ta sin del av det bostadssociala ansvaret och MKB skall vara en ledande aktör på bostadsmarknaden i Malmö. De ska kunna erbjuda ett brett utbud av bostäder som ger de boende valmöjlighet med avseende på bl. a. standard, läge och pris och lägenheterna skall upplåtas med hyresrätt. MKB skall stödja Malmös utveckling genom en balanserad nyproduktion och ansvarsfull hyressättning. De skall även, på affärsmässiga grunder, initiera och driva sociala projekt som leder till ökad sysselsättning och minskat bidragsberoende (www.mkbfastighet.se). MKB:s fastighetsbestånd är utspritt över hela Malmö och en stor del ligger i utsatta områden med hög arbetslöshet, stort bidragsberoende och utanförskap. Att skapa stabila bostadsområden med förutsättningar för god betalningsförmåga är viktigt för MKB. Med ett okonventionellt arbetssätt har deras sociala projekt lyckats bryta utanförskapet, ökat integrationen och skapat förtroendefulla relationer mellan myndigheter och medborgare (MKB:s årsredovisning 2004). 3.2 Stena Fastigheter Stena Fastigheter är ett privatägt företag som förvaltar och äger fastigheter i Malmö, Stockholm och Göteborg. De är också verksamma inom storstadsregioner i Holland,

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa hyresvärdar. Affärsplanen baseras på en analys av hur Förbo kan

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

MKB:s Sociala investeringar

MKB:s Sociala investeringar MKB:s Sociala investeringar Upphandlingar med sociala klausuler Marie Ljungholm 2015-11-05 MKB i korthet Bildades 1946 23 100 lägenheter 1 100 lokaler (ca 10 % av oms) 33 % av Malmös hyresrätter 15 % av

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR MARKS BOSTADS AB 1. Ägaruppdrag Kf 2012-04-26, 35 Blad 1(5) Avsikten med Marks Bostads AB, nedan kallad Bolaget, är att det på samma sätt som de kommunala nämnderna och övriga kommunala

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Pastoralteologisk dag

Pastoralteologisk dag Pastoralteologisk dag ERSTA 2 OKTOBER 2013 MALMÖ MYCKET ÖVERBYGGNAD LITE FÖRANKRING FRÅGOR Vilken betydelse kan sammanslagningen få ur ett diakonalt perspektiv? Finns det nya möjligheter för de samlade

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till oss! Vi på Folksam Fastigheter arbetar med att förvalta och utveckla fastigheter. Med en långsiktig horisont och stort hjärta strävar vi efter att ha

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder

Du är nyckeln till fler bostäder Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB

Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2016/165 Fastställd: 2016-05-30 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Bostad AB 2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ägardirektiv för Tidaholms

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet genom ÄGARDIREKTIV för verksamheten i AB Landskronahem, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Landskrona kommun den och fastställda av bolagsstämman den Bolaget som organ för kommunal verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Vision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra

Vision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra Vision - En galoppör i varje stall Värderingar Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra Respekt Vi tillåter olika åsikter,

Läs mer