Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation"

Transkript

1 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Sammanfattning Idag har den etniska boendesegregationen blivit ett alltmer socialt och politiskt problem. Boendesegregation brukar förklaras som ett fenomen när grupper i ett samhälle bor socialt och geografiskt avskilda från resten av samhället. Malmö, som är en av Sveriges sydligaste städer har berörts mycket av detta då ca 33 procent av invånarna har utländsk bakgrund. Detta i sig är inget problem utan det vi syftar på är den etniska boendesegregation som har uppstått. De segregerade områdena har drabbats av flera sociala problem såsom hög arbetslöshet och bidragsberoende. Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta. I de undersökta företagen görs ingen uppenbar styrning på bostadsmarknaden. Dock är en blandning av svenskar och invandrare önskvärd. Det är viktigt att ha i åtanken att det inte enbart är fastighetsföretagen som skall bära ansvaret för integrationsprocessen utan alla måste hjälpa till. Integrationsverket säger att alla berörda parter, infödda såväl som invandrade svenskar skall vara delaktiga och verksamma för integrationsprocessen. Nyckelord: boendesegregation, äganderoll, styrning, och fastighetsbolag

2 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Abstract Property managers liability in the segregation of Malmö This study is about property managers liability, concerning the segregation of Malmö. We want to examine whether property managers have any influence on the segregation, and if the roles as owners have any type of significance in the work against segregation. At first relevant literature was studied followed by interviews with three different realestate companies in Malmö. The companies that were interviewed all have different types of ownership: municipal, cooperative and private. This studie shows that the ownership has a greate impotance in the work against the segregation. For private real-estate companies the owner has a significant influence of how the work against segregations is performed. Municipal real-estate companies have a political board of directors and it is therefore more obvious, that the work that is being done is more actively submitted to prevent the segregation. It is every private real-estate companies obligation to decide whether to prevent the segregation or not. The private company that were interviewed put much time and money into the company to prevent the segregation, which was positive.

3 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation SAMMANFATTNING 1 ABSTRACT 2 PROPERTY MANAGERS LIABILITY IN THE SEGREGATION OF MALMÖ 2 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR METOD MÅLGRUPP KÄLLKRITIK 6 2 TEORI VAD ÄR ETT FASTIGHETSFÖRETAG? VAD MENAS MED BOENDESEGREGATION? OLIKA FÖRKLARINGAR TILL ETNISK BOENDESEGREGATION SVERIGES INTEGRATIONSPOLITIK MALMÖS INTEGRATIONSRÅD STORSTADSPOLITIK HYRESVÄRDEN SOM AKTÖR HYRESVÄRD, HYRESGÄST OCH EKONOMISKA FAKTORER MÅL OCH STRATEGIER PÅ BOSTADSMARKNADEN 14 3 EMPIRI MKB FASTIGHETS AB STENA FASTIGHETER HSB SUNDSFASTIGHETER INTERVJUERNA KRITERIER FÖR LÄGENHETSSÖKANDE STYRNING PÅ BOSTADSMARKNADEN STRATEGIER FÖR MOTVERKNING AV SEGREGATION SAMARBETE FÖR MOTVERKNING AV SEGREGATION ÄGANDEFORMENS BETYDELSE 22 4 ANALYS FASTIGHETSÄGARNAS ROLL I SEGREGATIONEN 24

4 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 4.2 NÄRHETEN TILL DE BOENDE STYRNING PÅ BOSTADSMARKNADEN ÄGARFORMENS BETYDELSE 28 5 SLUTSATSER 29 6 DISKUSSION 31 7 REFERENSFÖRTECKNING 33 BILAGOR 35 BILAGA 1: KARTA ÖVER MALMÖ STAD 35 BILAGA 2: INTERVJUFRÅGOR 36

5 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 1 1 Inledning Under 1990-talet har den etniska boendesegregationen blivit ett allt mer socialt och politiskt problem. Etnisk boendesegregation syftar till en åtskillnad mellan individer som tillhör olika kulturer, raser, folkgrupper och religioner (www.ne.se). Vi vill ta reda på om ägandeformen har betydelse för hur olika fastighetsföretag arbetar mot segregationen. Det ter sig ofta som så att det största ansvaret ligger hos de kommunala bolagen eftersom politiker är involverade i arbetet hos dessa. Ibland kan man fråga sig varför segregerade områden uppstår. Är det fastighetsägarna som medvetet skapar dessa områden eller är det ett frivilligt val av de som bosätter sig där? Vi har gjort en litteraturstudie och intervjuer hos några av Malmös största fastighetsägare. Ägandeformen hos de olika företagen är alla olika såsom kommunal-, privat- och kooperativägt. För att få en bättre grund till studien har även en undersökning av Sveriges och Malmös integrationspolitik genomförts. Vi som blivande fastighetsföretagare tror att det är viktigt att känna till segregationen i samhället för att själva kunna förebygga denna när vi senare kommer ut i arbetslivet. 1.1 Bakgrund Traditionellt sett har fastighetsägarna inriktat sig på de tekniska, juridiska och ekonomiska bitarna. På senare år har intresset för god service ökat och kunderna har blivit en centralare del i verksamheten. Det har också lett till att de sociala aspekterna har blivit mer framträdande. Sedan 1975 har svensk invandringspolitik i första hand strävat efter två mål. Det ena har varit att bevara etnisk identitet och kulturarv. Den andra har varit att ge invandrarna samma möjlighet som den inhemska befolkningen att delta och påverka i det svenska samhällslivet (Magnusson, 2001).

6 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 2 I Malmö är det 10 % som idag är beroende av socialbidrag. Ett samband kan ses i stadsdelarna med hög andel av invånare med utländsk bakgrund och beroendet av socialbidrag. I Rosengård där befolkningen består utav 84 % med utländsk bakgrund är beroendet högt, hela 36 % medan det i Limhamn (se bilaga 1) finns 12 % med utländsk bakgrund och endast är 1% som är bunden av socialbidrag, se tabell nedan (www.malmo.se). Malmös stadsdelar Antal invånare Antal invånare med utländsk bakgrund (%) Socialbidragstagare 16- år (%) Centrum Södra innerstaden Västra innerstaden Limhamn Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Figur 1: Områdesfakta för Malmö Stad. Källa: En definition av begreppet invandrare existerar inte, dock krävs det att man är folkbokförd i Sverige för att kunna räknas som invandrare rent statistiskt. I statistiken brukar även en indelning ske i två kategorier såsom födda i Sverige eller födda i utlandet respektive svenskt eller utländskt medborgarskap (www.migrationsverket.se). Vi åsyftar till personer

7 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 3 som antingen är födda utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands när vi använder ordet invandrare eller person med utländsk bakgrund. Vi utbildar oss till Fastighetsföretagare på Malmö Högskola och vi har observerat att servicetänkandet har genomsyrat vår utbildning. Vi har dock saknat hur arbetet med sociala perspektiv fungerar i ett fastighetsföretag. 1.2 Syfte Syftet med det här arbetet är att studera vilken roll fastighetsägarna i Malmö har i den etniska boendesegregationen. Kanske vilken roll ägarna har i stället? Fokusering kommer även att göras på om de olika ägandeformerna i fastighetsbolag har någon betydelse. Vi avser då att jämföra mellan kommunalt, privat och kooperativt ägande Frågeställningar En undersökning av vilken roll fastighetsägarna anser sig ha i detta problem och vad de eventuellt gör för att motverka den kommer att genomföras. En studie skall också göras om företagen utför någon form av styrning av flyttningsströmmen på bostadsmarknaden Vilken roll anser fastighetsägarna att de har för att påverka segregationen i en storstadsregion och hur arbetar de med det? Utförs det någon form av styrning av flyttningsströmmen från fastighetsföretagen på bostadsmarknaden? Har ägandeformen någon betydelse för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregation?

8 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Avgränsningar För att begränsa oss har vi valt att inte undersöka om boendesegregationen sker frivilligt eller ofrivilligt utan enbart studera fastighetsägarnas roll i detta problem. Vi har valt att enbart ha med Malmö i studien då vi anser detta vara ett tillräckligt intressant objekt för denna studie och för att göra arbetet mer konkret. Vi har valt att enbart ägna oss att träffa personer som är engagerade i fastighetsföretag i denna studie för att begränsa oss till arbetets storlek, därför har vi inte träffat boende hos dessa företag. 1.4 Metod En litteraturstudie som har handlat om segregation och integration har genomförts. Vi har undersökt olika tryckta källor såsom böcker, årsredovisningar från de företag vi intervjuat, och tidningsartiklar. En studie har även gjorts av intressant fakta på Internet. Vi fick förslag på litteratur i ämnet av vår handledare och även från vår programledare. Rådfrågning till relevant litteratur har även gjorts hos den kunniga personalen på Malmö Högskolas bibliotek. Vi har valt att använda oss av denna litteratur eftersom vi känner en trygghet i dessas kunskap. Intervjuer med människor som har ledande befattning inom ett antal olika fastighetsbolag kommer att genomföras för att få en så bra insikt som möjligt i fastighetsbolagen. Vi åsyftar att undersöka tre av de större företagen då detta ger en god bild av hur styrningen sker eftersom många av Malmös invånare bor i deras fastigheter. En säkerhetsställning av att rätt personer skulle intervjuas gjordes genom att kontakta respektive företags receptionist. Relevant information från varje företags hemsida studerades noggrant för att vara säkra på att vi undersökte väsentliga objekt för vår studie. Därefter kontaktades intervjupersonerna via telefon där arbetets syfte presenterades och en tid för intervju bokades. Intervjuerna utfördes under maj månad Christel Svensson blev vår kontaktperson i HSB Sundfastigheter och innehar befattningen som Kund och

9 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 5 Marknadschef. I Stena Fastigheter intervjuade vi Helen Welander-Möller som arbetar som Relationsförvaltare. Slutligen träffade vi Stig Andersson i MKB som är ansvarig för utvecklingen i företaget. Samtliga intervjuer tog mellan en halvtimme och en timmes tid och genomfördes på respektive intervjupersons arbetsplats. I litteraturen brukar man särskilja mellan kvalitativ och kvantitativ intervju. Den kvalitativa intervjun brukar kännetecknas av icke-standardiserade frågor och att kunna anpassa intervjufrågorna efter varje individ (Wallén, 1996). I den kvantitativa intervjun används istället standardiserade frågor med på förhand bestämda följdfrågor som inte anpassas efter individen. Tillvägagångssättet vid intervjuerna skall vara så snarlikna varandra som möjligt (Starrin och Renck, 1996). Vi har använt oss av en kombination av dessa två intervjumetoder. Vi har valt att använda oss av standardiserade frågor och lika för alla (se bilaga 2) men att vi skall kunna ställa olika följdfrågor till respektive intervjuperson. Detta har vi valt att göra för att få fram ungefärliga svar från respektive företag men ändå följa upp olika metoder och liknande som företagen använder sig av. Vi har valt att studera större fastighetsbolag som har en spridning på sina fastighetsbestånd över hela Malmö eftersom det då är mer troligt att de har problem med segregation i sina fastigheter. Vi har även tänkt på att alla dessa tre undersökta företag har olika ägarformer. MKB är kommunalt ägt, HSB kooperativt ägt och Stena Fastigheter är ett privatägt företag. Detta har vi haft i åtanke då vi vill jämföra dem med varandra och se om de har olika syn på styrning, visioner och mål inom segregation. Vi har inriktat våra intervjufrågor på att se om fastighetsbolagen gör något för att motverka segregationen i sina fastigheter och hur dessa strategier i så fall ser ut. Vi vill även se om de på något vis styr denna process, försöker de förena olika folkgrupper i sina hyreshus? Vi ville att de företag vi skulle intervjua skulle ha ett stort utbud av fastigheter i hela Malmö, främst i de områden som har segregationsproblem. Eftersom vi valt att undersöka om ägandeformen har betydelse ville vi också ha ett företag med kommunal styrelse, ett privatägt och ett kooperativ. Då vi valt att avgränsa oss till Malmö blev därför MKB Fastighets AB ett naturligt val. HSB var det enda kooperativa fastighetsföretag som vi kände till och därför valde vi HSB Sundsfastigheter. De har ett relativt utspritt

10 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 6 fastighetsbestånd och HSB figurerar också mycket i medierna idag på grund av Turning Torso. Stena Fastigheter är ett av de största privata fastighetsföretagen i Malmö och de har nyligen köpt upp Drotts bostadsfastigheter. De har också ett utspritt fastighetsbestånd vilket gjorde att vi fann dem intressanta för en medverkan i denna studie. 1.5 Målgrupp Uppsatsen riktar sig framförallt till dem som har ett större intresse för segregationen i Malmö. Även för aktörer inom fastighetsmarknaden och studenter i högre årskurser inom fastighetsutbildningar, kan denna uppsats vara av särskilt intresse. 1.6 Källkritik Det finns mycket litteratur om fenomenet segregation, men vi upptäckte vid ett tidigt skede att litteratur från fastighetsägarnas perspektiv var svår att finna. Dock fick vi bra tips från vår handledare och även genom att besöka Malmö Högskolas bibliotek. Vi är väl medvetna om att segregation är ett känsligt ämne vilket kan leda till att svaren vi får från de vi har intervjuat kan bli en försköning av verkligheten. Vi har försökt utforma våra frågor så att ingen av de intervjuade skall känna sig utsatt.

11 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 7 2 Teori 2.1 Vad är ett fastighetsföretag? Fastigheter kan ägas av många olika företag såsom byggföretag, fastighetsförvaltande företag, försäkringsbolag, banker och privatpersoner. Dessa kan därefter indelas efter ägandeart vilket kan vara statliga, landstingsägda, kommunala och privata. Kommunala och privata har övertaget på fastighetsmarknaden med flest antal fastigheter (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2003). Ägarstrukturen kan variera mellan olika fastighetsägare vilket också gör att motiven varierar. Fastigheterna kan ingå i den primära verksamheten eller verka som en stödfunktion till en verksamhet som inte tillhör fastighetsbranschen. Tillhör fastigheterna den primära verksamheten kan det antingen handla om ett kapitalförvaltande företag där fastigheterna i första hand betraktas som ett placeringsalternativ, t.ex. försäkringsbolag. Det kan också vara ett företag där fastigheterna ses som en produktionsresurs för att hyra ut lokaler och bostäder, t.ex. fastighetsförvaltande företag (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2003). Målformuleringen i ett fastighetsföretag är mycket viktig eftersom den är underlaget för all styrning. Det är viktigt att målen är mätbara, tidsbestämda och möjliga att uppnå för att kunna styra mot dessa och sedan följa upp dem. De ekonomiska målen kan uttryckas kvantitativt och kvalitativt. Kvalitativa mål som gjorts mätbara kan vara andel nöjda kunder, tid mellan felanmälan och åtgärd eller antal lägenheter per förvaltare. Kvantitativa mål kan i sin tur vara räntabilitet, soliditet och likviditet (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2003). 2.2 Vad menas med boendesegregation? När grupper i ett samhälle bor socialt och geografiskt avskilda brukar detta fenomen förklaras som boendesegregation. Denna segregation kan vara demografisk, socioekonomisk och etnisk. Med demografiskt menas segregation efter hushållstyp och ålder exempelvis studentbostäder. När invånarna bosätter sig efter deras ekonomiska

12 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 8 förmåga kallas detta socioekonomisk segregation. Den etniska segregationen syftar till en rumslig åtskillnad mellan individer som tillhör olika kulturer, raser, folkgrupper och religioner. Den etniska boendesegregationen har under 1990-talet ansetts bli ett allt mer socialt och politiskt problem (www.ne.se). Segregation som tidigare begränsades till enstaka kvarter har nu utvidgats till hela stadsdelar. Förutom ett avskilt boende brukar segregation också förknippas med invandring och arbetslöshet (Popoola, 2001). Segregation kan vara både ofrivillig eller frivillig. Är segregationen frivillig så är den ofta ett resultat av människors egna handlingar. Det kan vara ett eget val av individen i relation till de ekonomiska, kulturella och sociala villkor som människor har tillgång till. De flesta städer har områden där merparten av befolkningen i dessa områden äger sina bostäder själva och har också en inkomst som är högre än genomsnittet i kommunen. Med hjälp av sina ekonomiska förutsättningar har de kunnat välja sin bosättning och även om de bor etniskt och geografiskt avskilt från resten av stadsbebyggelsen så betraktar de sig knappast som segregerade. En del människor har dock inte möjligheten att bosätta sig var de vill, viljan finns där men de ekonomiska resurserna är begränsade (Popoola, 2001) Olika förklaringar till etnisk boendesegregation Det finns både kollektiva och individuella förklaringar samt beslut till att boendesegregation uppstår. Många faktorer främjar eller hindrar vissa grupper för att bo i vissa områden (Bevelander m.fl. 1997). Skäl till immigration olika motiv för den immigrerade att stanna. Vissa hoppas på att komma tillbaka till sitt hemland och kan då välja ett mer tillfälligt boende. I början av vistelsen i det nya landet är invandraren också ny på bostadsmarknaden. Har den invandrade varit bosatt i landet en längre tid kommer också boendet för den invandrade att likna den ursprungliga befolkningens.

13 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 9 Fördelning av ålder många av immigranterna är i ung ålder och då oftast nya även på bostadsmarknaden. Olikheter i kultur såsom religion, familjesyn, könsroller, språk och seder. Statusen i socioekonomi såsom utbildning, inkomst eller yrke. Detta påverkar valet av bostadsområde. För att få trygghet och stöd flyttar invandrargrupper gärna nära varandra och bevarar på så sitt sin etnicitet. Invandrare utsätts för diskriminering på bostadsmarknaden och även andra marknader. Invandrare hamnar där det finns billigare och högre vakans på lägenheter. Ursprungsbefolkningen flyttar antingen ifrån eller inte in i de områden där invandrare flyttar in ( Bevelander m.fl. 1997). 2.3 Sveriges integrationspolitik Alla berörda parter, såväl infödda som invandrade svenskar ska vara delaktiga och medansvariga för integrationsprocessen. Arbetet för integrationen ska inte göras åt någon, utan presteras av och genom alla berörda parter (www.integrationsverket.se). Staten ska stödja immigrerade personer genom att föra en politik som ger dem möjligheter till att förverkliga deras mål i livet. Detta innebär att förutsättningar och redskap måste skapas för att individerna ska kunna skapa en framtid i sitt nya hemland utan att behöva göra intrång på sin kulturella och etniska identitet. Utanförskap måste motverkas, alla ska ha samma förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället. Det är staten som ansvarar för att definiera mål inom olika samhällsområden för integrationspolitiken (www.integrationsverket.se).

14 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 10 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för (www.regeringen.se). Propositionen Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik ligger till grund för den svenska integrationspolitiken som infördes Den behandlar frågor om ansökan till svenskt medborgarskap, introduktion i det svenska samhället, kompensation för kommunernas flyktingmottagande, insatser för att understödja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund. Integrationspolitikens mål verkställs genom allmänna insatser inom bl.a. arbetsmarknads-, utbildnings-, bostads- och hälsopolitiken och ska genomsyra dessa. I integrationspolitiken ingår också åtgärder för att motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. För 2005 avsattes 2,1 mdkr för integrationspolitiken i budgetpropositionen (www.regeringen.se) Malmös integrationsråd Integrationsrådet i Malmö, som är ett politiskt råd, styr arbetet för att öka integrationen i staden. Integrationsrådet har framställt en Åtgärdsplan för att främja integrationen i Malmö stad som antogs av kommunfullmäktige i december Enligt åtgärdsplanen skall kommunen föra en dialog med MKB och andra fastighetsägare för att kunna utveckla Malmös alla bostadsområden till trygga miljöer. En diskussion om hur diskriminering på bostadsmarknaden kan undvikas ska också föras. För att motverka segregationen ska bostadsplaneringen bygga på ett bättre kunnande om hur olika gruppers bostadsbehov ser ut, så att ett mer varierat utbud av bostäder kan erbjudas (www.malmo.se).

15 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Storstadspolitik Till storstadsområden flyttar många av de nyblivna svenskarna. År 1999 bodde 30% av den inhemskt födda befolkningen i storstadsområden, samtidigt som 50% av den utrikes födda befolkningen gjorde detsamma. Storstadspolitiken omfattar hur de mest utsatta stadsdelarna i storstäderna skall kunna utvecklas på ett bra sätt, hur bra villkoren kan skapas för tillväxten och hur alla parter kan bli involverade i denna. Storstadspolitiken har bl.a. som mål att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (www.regeringen.se). För att uppnå målen har lokala utvecklingsavtal ingåtts med tex Malmö för att förbättra levnadsvillkoren. Åtgärderna sker i samarbete med boende och andra verksamma i utsatta områden (www.regeringen.se). 2.4 Hyresvärden som aktör Både hyresvärdar och de boende gästerna är angelägna av det som hyrs ut eller levs i. Det är viktigt för hyresgästerna att ha en trivsam boendemiljö som de kan fortleva i. Detta intresse är starkt sammanfogat för fastighetsägaren till ett ekonomiskt intresse. Men det är dessutom en osäkerhet för fastighetsbolaget eftersom förvaltningen i sig utgör en risk. Hyresvärdar har ett intresse av att hyra ut till betalande hyresgäster som inte föranleder till inkomstbortfall, missnöje från boende intill eller större åtgärder från hyresvärdens håll (Popoola, 2001). Nästan hälften av de med utländsk bakgrund bor i hyresrätter och enbart en tredjedel i äganderätter. I hushåll bestående av svenskfödda personer bor nästan en tredjedel i hyresrätt och hälften av dem i äganderätt. Detta kan förklaras med att de med utländsk bakgrund ofta bor i storstadsområden där boendet ofta består av hyresrätter men ofta såsom

16 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 12 vistelsetid i landet och inkomst kan påverka uppdelningen (Magnusson, 2001). Detta påpekar också Bevelander m.fl. som en förklaring till varför etnisk boendesegregation uppstår (se ovan). Fastighetsbolagen har ett behov av att behålla men även förbättra sin position på fastighetsmarknaden och även att skapa ett mervärde för sig själva. Att fylla vakanserna av tänkbara hyresgäster är ett måste men samtidigt krävs det respekt inför de problem som fastighetsbeståndet kan råka ut för (Popoola, 2001). Den bästa förvaltningen är den där personalen kan arbeta i nära kontakt med de boende och ha enskilda förbindelser till hyresgästerna. En anledning till detta kan vara dagens ökade konkurrens mellan bostadsområden, boendeformer och fastighetsföretag. Samhället kräver breddad service och nära relationer till de boende för att de boende skall stanna kvar i fastighetsföretagens fastigheter. Personliga kontakter med hyresgästerna underlättar arbetet genom att språkproblemen med de med utländsk bakgrund blir mindre och de boende kan lättare få hjälp och personalen kan därför agera snabbare (Ramberg, 1996). Idag uppfattar företagen situationen såsom att det krävs en nära och effektiv relation med hyresgästerna från andra länder för att förvaltningen och bostadsområdena skall fungera tämligen godtagbart (Ramberg, 1996) Hyresvärd, hyresgäst och ekonomiska faktorer Det finns en tydlig relation av makt mellan hyresvärden och hyresgästen som i sig ger en överlägsenhet åt hyresvärden. De bedömer vilka som uppfyller bedömningsgrunderna för att få kontrakt hos dem. Maktförhållandet kan ge uttryck åt olika hyresnivåer vilket i sin tur kan leda till höga krav på de människor som söker lägenheter. De är tvungna att påvisa ett fast arbete, regelbunden lön eller ekonomisk säkerhet. Trots att detta inte är lätta krav att leva upp till, finns det en potential för befolkningen med hänsyn till de ekonomiska omständigheterna att kunna erlägga dessa höga hyror (Popoola, 2001).

17 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 13 Herrgården som tillhör stadsdelen Rosengård i Malmö (se bilaga 1) är det fattigaste området i kommunen och beroendet av socialbidrag är högt här. Dessa individer har allmänt ingen möjlighet att få lån på bank- eller andra kreditinstitut och därför kan de ha svårt att få bostad någon annanstans än där hyresmarknaden lanserar (Popoola, 2001). Som framgår av Hanna Rydéns artikel Ungas segregation oroar forskare hävdar forskaren Mats Trondman att ungdomarna i Malmö är mer segregerade än övriga ungdomar i Sverige. Många av dessa lever utan hopp om en god framtid och många förflyttar sig inte utanför sin stadsdel. Malmö är uppdelad i två bilder där den ena symboliserar pulserande uteliv och närhet till Köpenhamn. I den andra delen dominerar segregation, brottslighet och en undre värld. De ungdomar som bor i de mer segregerade miljöerna känner en starkare uppfattning att det är vi och dem. Detta kan leda till att deras förflutna blir än mer viktig för dem. Dessa ungdomar vistas mest inne i sin stadsdel och har ofta inga direkta fritidssysselsättningar. En stark ilska finns ofta hos dessa ungdomar eftersom de känner ett tydligt utanförskap. Detta kan leda till både gott och ont. Ett bra sätt är att bygga relationer till vuxna, både med vuxna i ungdomarnas närhet och formella sådana. Ett nätverk måste mobiliseras för att ungdomarna, var de än vistas, skall känna en trygghet (Rydén, 2005). Generellt sett är standarden sämre i områden där befolkning med utländsk bakgrund är i majoritet och resulterar då i en limiterad dragningskraft. Utan hänsyn till den något sämre standarden är hyresnivån i dessa områden inte allt för olik andra delar av kommunen. Detta kan tolkas som att invånarna i dessa områden betalar en relativt hög hyra i förhållande till standarden. Denna hyresnivå godtas ofta då det finns en avsaknad av bättre valmöjligheter. Sambandet med social- och bostadsbidrag bidrar också till acceptansen av hyresnivåerna, vilket hjälper den ekonomiskt utsatta befolkningen i samhället. En baksida av detta är dock att även lägenheter med sämre standard och kraftigt stegrade hyresnivåer får sin målgrupp (Popoola, 2001).

18 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation Mål och strategier på bostadsmarknaden Hyresmarknaden är beroende av tillgång och efterfrågan, dessutom är den beroende av statliga stödåtgärder, skiftande räntor, bidrag och skatter på fastighetskapitalet. Stödet från samhället går inte enbart till fastighetsägarna utan även till de individuella hyresgäster som inte på egen hand klarar av att komma upp i den köpkraft som fordras för att inneha en bostad (Popoola, 2001). De mål som förvaltarna eller hyresvärdarna sätter upp kan antingen vara ekonomiska eller förenade med andra värderingar som bygger på förevisningar om hyresgästernas kulturella och sociala kapital. Målen kan också resultera i skilda strategier med syfte att erhålla hyresgäster med den sociala och kulturella förmåga som associeras med varje fastighet inom beståndet. Hyresgästerna kan även handla inom ramen för sina föreställningar, då de söker sig till hyresvärdar som under givna villkor väntas kunna tillfredsställa de krav som kan ställas på en bostad och dess närmiljö. De enskilda aktörernas ambitioner medför att de gör ett försök att frambringa så bra förutsättningar som möjligt i förhållande till sina mål. Detta skapar en god grund för omflyttningsmönster inom och mellan bostadsområden (Popoola, 2001). De integrationssträvande strategier som hyresvärdarna för på bostadsmarknaden kan grovt delas in i tre tillvägagångssätt, som alla har en segregerande effekt. Styrning av inflyttningen genom uppställda krav på fast arbete och/eller regelbunden lön. Styrning av invandrarinflyttningen till fastigheter i områden som enligt fastighetsägarna är i behov av etnisk balans. Fastighetsägarna godtar hyresgäster utan regelbunden lön eller fast arbete, men för att hålla resten av fastighetsbestånden problemfritt styr de lägenhetsanvisningarna i förhållande till sin oro om störningar i boendet (Popoola, 2001).

19 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 15 De ekonomiskt obeställda hyresgästernas potential att agera på hyresmarknaden skall sättas i samband med strategierna ovan. Detta kan summeras i hyresgästens möjlighet att invänta vakanser som kan möjliggöra förhandlingslägen för in- och utflyttning i enlighet med deras enskilda önskan. Förhandlingsläget kan innebära att dessa strategier utnyttjas i relation till möjligheterna att skriva kontrakt med en hyresvärd som innehar, enligt de tänkbara hyresgästerna, tilltalande bostäder. Det är ett oregelbundet maktförhållande där hyresgästerna är i en underordnad ställning. Den sociala ordning som verkar inom det fält som bostadsmarknaden utgör är i sig en demonstration av detta (Popoola, 2001).

20 Fastighetsägarnas roll i Malmös segregation 16 3 Empiri 3.1 MKB Fastighets AB MKB är helägt av Malmö Stad och bildades Idag har MKB hyreslägenheter och 1200 lokaler. Det bokförda värdet på fastigheterna uppgår idag till 5,5 Mdr kr. Företaget har som uppgift att vara en ledande aktör på bostadsmarknaden i Malmö med målet att erbjuda ett lockande boende för alla (www.mkbfastighet.se). Allmännyttiga bostadsföretag arbetar på samma omständigheter som andra fastighetsföretag, verksamheten drivs dock utan vinstsyfte. Kommunfullmäktige i Malmö har utifrån de speciella krav som ställs på allmännyttiga bostadsföretag utformat tydliga ägardirektiv. Dessa stämmer överens med hur MKB fungerat de senaste åren. Exempel på ägandedirektiven är att MKB skall vara ett allmännyttigt företag. De skall ta sin del av det bostadssociala ansvaret och MKB skall vara en ledande aktör på bostadsmarknaden i Malmö. De ska kunna erbjuda ett brett utbud av bostäder som ger de boende valmöjlighet med avseende på bl. a. standard, läge och pris och lägenheterna skall upplåtas med hyresrätt. MKB skall stödja Malmös utveckling genom en balanserad nyproduktion och ansvarsfull hyressättning. De skall även, på affärsmässiga grunder, initiera och driva sociala projekt som leder till ökad sysselsättning och minskat bidragsberoende (www.mkbfastighet.se). MKB:s fastighetsbestånd är utspritt över hela Malmö och en stor del ligger i utsatta områden med hög arbetslöshet, stort bidragsberoende och utanförskap. Att skapa stabila bostadsområden med förutsättningar för god betalningsförmåga är viktigt för MKB. Med ett okonventionellt arbetssätt har deras sociala projekt lyckats bryta utanförskapet, ökat integrationen och skapat förtroendefulla relationer mellan myndigheter och medborgare (MKB:s årsredovisning 2004). 3.2 Stena Fastigheter Stena Fastigheter är ett privatägt företag som förvaltar och äger fastigheter i Malmö, Stockholm och Göteborg. De är också verksamma inom storstadsregioner i Holland,

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten

Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa hyresvärdar. Affärsplanen baseras på en analys av hur Förbo kan

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Välkommen till bostadsmarknaden!

Välkommen till bostadsmarknaden! Boverket Välkommen till bostadsmarknaden! En lägesrapport om integration Välkommen till bostadsmarknaden! En lägesrapport om integration Boverket september 2005 Titel: Välkommen till bostadsmarknaden!

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Nybyggnation Larsberg

Nybyggnation Larsberg Nybyggnation Larsberg Ref Datum Charlotte Kjellberg 2014-05-13 1 Företaget John Mattson Företaget grundades av byggmästare John Mattson (1915-1995), som skapade ett av Sveriges största bygg- och fastighetsbolag

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Välkommen till Folksam Fastigheter.

Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till Folksam Fastigheter. Välkommen till oss! Vi på Folksam Fastigheter arbetar med att förvalta och utveckla fastigheter. Med en långsiktig horisont och stort hjärta strävar vi efter att ha

Läs mer

Boplats Syd Juni 2011 FÖR DIG SOM SÖKER STUDENTBOENDE

Boplats Syd Juni 2011 FÖR DIG SOM SÖKER STUDENTBOENDE Juni 2011 FÖR DIG SOM SÖKER STUDENTBOENDE VÄLKOMMEN TILL MALMÖ Sveriges tredje största stad med 300 000 invånare. 48% av Malmös befolkning är under 35 år. Här möts människor från 174 länder. Öresundsregionen

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Medlem i bostadsrättsföreningen

Medlem i bostadsrättsföreningen Medlem i bostadsrättsföreningen Vad har du som boende ansvar för och vad ska föreningen ta hand om? Vad sker på en stämma och vem kan väljas in i styrelsen? I den här skriften får du svar på de här och

Läs mer

Studentkåren Malmös studentbostadsguide

Studentkåren Malmös studentbostadsguide Studentkåren Malmös studentbostadsguide Bakgrund Många har idag stora svårigheter med att hitta en bostad i Malmö. Bland de som har det allra svårast är studenter, som många gånger är unga, har obetydliga

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande:

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande: Hyresadministratör Carolina blev erbjuden arbete redan innan hon var klar! Carolina Pålssson har läst programmet fastighetsföretagande. Efter utbildningen fick hon arbete som hyresadministratör - ett yrke

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer