Intelligent Logistik

Transkript

1 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik a n n o n s Intelligent Logistik Nummer Nummer INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER Ökade utsläpp från godstransporter ett skrämmande undantag Foto: Holger Staffansson. Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2009 Maria Huge Brodin, docent i logistik vid Linköpings universitet är ansvarig för ett stort program för forskning om hållbara transporter. Logistik- och transportsektorn står i fokus när regeringen ställer upp klimatmål inför det viktiga klimatmötet i Köpenhamn i december. När andra områden börjat stabilisera och till och med minska sina utsläppsnivåer, framstår godstransporterna som ett skrämmande undantag, där utsläppen ökar, säger Maria Huge Brodin, docent i logistik vid Linköpings universitet och ansvarig för ett av de största programmen för forskning om hur vi ska uppnå hållbara transporter. Syftet är att skapa och överföra kunskap om hur logistikföretag kan öka sin konkurrenskraft och samtidigt bli mer hållbara. Projektet fokuserar på att föra samman miljö med övriga, affärsmässiga mål. Det är full möjligt, anser Maria Huge Brodin. sid 8 foto: lena sonne Lean ger effektivare jobb och nöjdare medarbetare Alla tjänar på att jaga tidstjuvar, tycker man på Skanska Affärsstöd. På bilden Sarah Pehrs, Johanna Nyysti, Richard Weimer och Åsa Lundegren. sid 9 Bymejeriet har utvecklat en genial logistik Vår transportlösning är avgörande för framgången, säger Roland Norrman Svensson delägare i Skärvångens bymejeri i Jämtland. sid 6 foto: scania Så kapar Scania ledtiden ut till kunderna Förbättringsgrupperna har gjort Scania effektivt. Nu tar cheferna efter verkstadsgolvet, för att minska ledtiden till kund. sid 10 Från IKEA till Försvarsmaktens centrallager I princip skulle vi kunna packa och leverera på individnivå, säger Anders Malmström, chef för Försvarets nya lager i Arboga. sid 11 Seeing is believing Med vårt analysverktyg Warehouse 3D kan du ta en virtuell tur på lagret istället för att grunda dina beslut på svårgenomträngliga datatabeller. Vilka möjligheter ser du? Läs mer på eller sms:a kontakt till telefonnummer så ringer vi upp dig.

2 2 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Vi ses på Tekniska Mässan och Elmia Future Transport Höstens första nummer av Intelligent Logistik, kommer här som vanligt som temabilaga i Dagens Industri. Det handlar bl a om hållbar logistik, logistikfastigheter, logistiklägen, logistikeffektivitet, om ett växande inköpsland och om etiskt hållbart inköp. Med den stora uppmärksamheten på finanskris, klimatkris och andra kriser glömmer man bort att kriser också skapar möjligheter. Vi skriver om hur både miljöfrågan och konjunkturen också kan utveckla logistiken. Sedan fem år publicerar vår tidning Intelligent Logistik den uppmärksammade listan över Sveriges bästa logistiklägen. I år är den utvidgad från 20 till 25 orter och regioner. Läs om årets förändringar och den nya listan under Logistiklägen på vår nyhetshemsida Läs också om nya hamnsatsningar och nya kombiterminaler som på sikt kan vända trenden med ökade emissioner från godstransporter på väg och t o m göra Sverige till föregångsland för klimatomställning. Du vet väl att Intelligent Logistik är den logistiktidning som når flest läsare, genom nyhetswebben, affärsmagasinet och våra tre årliga temabilagor i Dagens Industri. Den stora upplagan ger också lägst kontaktkostnad för Dig som verkligen vill nå ut med ditt budskap till hela vår dynamiska bransch. Intelligent Logistik är den ledande och naturliga mötesplatsen och kunskapskällan för alla som intresserar sig för nya logistiketableringar och logistiklägen. Det visar sig också genom våra samarbeten i form av seminarier på höstens två viktiga mässor för branschen; Elmia Future Transport den 6 8 oktober och Tekniska Mässan Logistics den oktober. Läs mer om dem på sidorna och 22. Vi ses där. Gösta Hultén, Redaktör Gustaf Berencreutz, Marknadsanvarig Intelligent Logistik ägs och produceras av Intelligent Logistik HB Redaktion Gösta Hultén, redaktör Bastugatan Stockholm Tel: gh@intelligentlogistik.se Lena Sonne, reporter ls@intelligentlogistik.se Skribent i detta nummer: Martina Frisk Layout: Karin Sundin, Cypress reklamstudio Repro: Stefan Karlsson TRYCK: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg, MittMedia Print, Örnsködsvik Ekonomi & MARKNAD Marknadsansvarig: Gustaf Berencreutz Intelligent Logistik HB Vämlinge 4115, Norrtälje Tel: Fax: gb@intelligentlogistik.se Hemsida Nästa nummer av affärsmagasinet Intelligent Logistik kommer i oktober. scp reklambyrå

3

4 4 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Sverige bäst logistikval i norra Europa Från augusti har man börjat ringa och fråga om att bygga nya logistikanläggningar, säger Christian Berglund, Sverigechef för marknadsledande uthyraren Northern Logistic Property. Av Gösta Hultén Från september 2008 till sommaren 2009 var marknaden för nya logistikanläggningar död. Men nu har det vänt. Northern Logistic Property, med totalt över kvm uthyrd logistikyta i större städer i Sverige, har tydligt märkt av vändningen. Den senaste månaden har företagen börjat ringa igen. Det har inte kommit ända fram till några nya affärer ännu, men under nästan ett år var det ju i stort sett tyst, säger Christian Berglund, Sverigechef för Northern Logistic Property. De som ringt under krisen har heller inte varit så intresserade av nya logistikytor, utan velat komma ur sina kontrakt. Långa kontrakt Men när det gäller logistikfastigheter är kontrakten långa, ofta 5 år eller längre och hyrorna är knutna till KPI. Northern Logistic Property ASA, NLP, är ledande som renodlat logistikfastighetsbolag i Norden, med totalt 24 logistikfastigheter i större städer i Sverige och med stora företag som ICA och DHL bland hyresgästerna. Trots fastighetskrisen förbättrades NLPs resultat under andra kvartalet i år, jämfört med samma period förra året. Butikskedjan Dukas konkurs gjorde visserligen att kvm lagerytor i Linköping plötsligt stod utan hyresgäst. Men intresset från andra företag att ta över lokalerna har visat sig så stort att vakansen, enligt Christian Berglund, nog inte behöver bli så långvarig. Sverige bäst för logistik Trots att NLP är norskägt och noterat på Oslobörsen, så har företagets strategi varit helt inriktad på att äga logistikfastigheter i Sverige. I Norge äger man inga fastigheter och i Danmark bara en. I Norge är markpriserna höga, det är svårt att nå någon större del av befolkningen från någon plats, men från t ex Karlstad kan man ju nå en stor del av både Sverige och Norge. Christian Berglund tror att den nu beslutade Fehmern Bältbron kan öka intresset för västra Skåne ytterligare. Alternativen när det gäller nya logistikanläggningar blir Sverige eller norra Tyskland. Den trenden kan man spåra redan nu, när danska DSV väljer att bygga sin nya jätteanläggning i Landskrona i Sverige och inte i Danmark. Sverige är bästa logistikval i norra Europa Den nya bron över Fehmern Bält mellan Tyskland och Danmark kommer ytterligare att gynna Sverige och särskilt västra Skåne som logistikläge, menar Christian Berglund. Kortsiktig kostnadsfokus Det finns en ökad medvetenhet om logistikfastigheters betydelse för en kostnadseffektiv varuförsörjningskedja. Men i dagsläget är det få företag som vågar fatta strategiska beslut som leder till långsiktiga avtal. Läget är exceptionellt och det vi upplevt nu är en parentes i utvecklingen, säger Christer Holmqvist, Manager Logistics & Industrial, Colliers International AB. Hösten 2008 övergav många företag sina affärsplaner och började i stället koncentrera sig på att övervintra krisen. Colliers upplever att alla är kortsiktigt kostnadsfokuserade idag och att många vill dra ner sina ytor i stället för att expandera. Då finns det heller inget utrymme för logistikutveckling trots att det betalar sig i längden. I stället blir det billiga nödlösningar för en kort tid. Det finns vakanser i B-lägen och många fastighetsägare hyr ut billigt i tolv månader för att rädda kassaflödet fram till bokslut, konstaterar Christer Holmqvist. Fortsatt behov Sedan starten 2002 har det globala logistikfastighetsbolaget ProLogis etablerat logistikbyggnader med en total yta på nästan kvm. Investeringarna i nya fastigheter har uppgått till cirka 2 miljarder SEK. Trots finanskris och lågkonjunktur är nästan allt uthyrt. Det kommer in förfrågningar även om de är färre än för ett år sedan. Vi har flera objekt som snart kan komma till avslut. Det är tydligt att marknaden har ett fortsatt behov av moderna logistikbyggnader i strategiska lägen, men beslutsprocessen fram till avtal är betydligt längre idag, säger Allan Lavén, regiondirektör för ProLogis Norden. Nyckelkriterier: Sverige Holland Danmark Finland Tyskland Norge Polen Estland Lettland Litauen Ryssland* Tillgänglighet Marknadsstorlek Logistisk expertis Servicekapacitet Infrastruktur Kostnadsbild Affärsklimat Miljöaspekter Totalt: Källa A.T Kearney, intervjuer med varuägare Sverige hamnar i topp med 38 poäng av 40 möjliga när stora varuägare i norra Europa, inklusive Tyskland, får sätta betyg. Jönköpingsregionen i topp två år i rad För hela perioden ligger Jönköping, Mälardalen, Stockholm och Göteborg i topp i statistiken när det gäller etablering av nya logistikanläggningar. Jönköping hamnar högst med kvm, följt av Mälardalen med kvm, Stockholm med kvm och Göteborg med kvm. Totalt tillkom kvm ny lager- och logistikytor på den svenska marknaden under perioden om man bara räknar anläggningar över kvm. Andelen hyrda anläggningar ökade till 83 procent. Allt färre logistikfastigheter ägs alltså av de företag som använder anläggningarna. Trenden att alltfler hyr sina anläggningar har etablerats under 2000-talet och väntas fortsätta. Hyreskontrakten är långa, i del flesta fall upp till fem år och i vissa fall åtta år. Hyrorna är knutna till konsumentprisindex och förening med de långa kontrakten så slår inte krisen i den övriga fastighetssektorn mot branschen. Intresset för att köpa industrimark och särskilt mark för logistikändamål ökar nu. Nytt intresse för industrimark Under lågkonjunkturen har intresset för att köpa industrimark i stort sett varit noll. Men nu har många kommuner nya propåer och även börjat ta fram ny mark. I augusti presenterade Nässjö en stor satsning på ny industrimark för nya etableringar när det vänder. Företagare vill utöka sina befintliga tomter, eller så vill nya intressenter komma in på marknaden, säger Monika Skoog, som ansvarar för industrimarkförsäljning i Gislaved. För en dryg månad sen började de kunder som vi hade fått förra året höra av sig, och deras bankkontakter ser lovande ut, säger Monika Skoog. Det är dock ingen rusning och få nya köpeavtal har skrivits, men telefonen har börjat ringa igen och intresset har ökat. Det är ett begynnande intresse igen, säger också Evert Friberg, fastighetschef i Jönköping. Stort projekt i Småland Jönköpings och Vaggeryds kommuner har tillsammans bildat bolaget Log Point South Sweden AB för utveckling av Torsviksområdet. Log Point South Sweden omfattar nuvarande Torsvik och området 17 km söderut, ner till Vaggeryds travbana på E4:ans västra sida. Som jämförelse mäter nuvarande Torsviksområdet, ett av landets största logistikområden, i dag cirka tre kilometer, i nord-sydlig riktning. Det är ovanligt att två kommuner jobbar ihop med både detaljplaner och marknadsföring av ett helt område, säger Acko Ankarberg Johansson kommunalråd i Jönköping. De bägge kommunerna har redan börjat köpa mark. Enligt visionen för området ska det gigantiska logistikområdet få en rikskombiterminal på östra sidan av E4, i höjd med ElGiganten för omlastning av gods mellan väg och järnväg. En ny järnväg till Tenhult planeras. Först om ett år står det dock klart vilka områden och projekt som länet prioriterar.

5 Falun Gävle Borlänge Sandviken Oslo Uppsala Örebro Kumla Hallsberg E 18 Arboga E 18 Karlstad E 20 Stockholm E 20 Norrköping Vänersborg Linköping Göteborg Borås Jönköping Visby Växjö Mitt i prick! Oslo Helsingfors Vad är egentligen ett bra logistikläge? Naturligtvis är det Köpenhamn många faktorer som styr. Men för vår del tycker vi att det är London ganska enkelt. Hos oss ligger Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt. Inom en trettiomilsradie bor det 6,5 miljoner människor. Här Berlin Paris möts två Europavägar, här finns torrhamn, kombiterminaler och en av Nordens största järnvägsknutar. Dessutom har vi Sveriges fjärde största fraktflygplats. Vi är Örebro, Arboga, Hallsberg och Kumla och tillsammans bildar vi Logistikregionen. Redan idag är det många som upptäckt de fördelar vårt läge kan ge. Flera centrallager har etablerats i vår region och nyligen blev vi också centrum för Försvarsmaktens logistikfunktioner. Vår långa erfarenhet inom området logistik gör också att vi har god tillgång på utbildad personal, mycket tack vare logistikutbildningar inom ramen för gymnasieskolan, kvalificerad yrkesutbildning och vid Örebro universitet. Kortare avstånd ger nöjdare kunder, nöjdare medarbetare, bättre lönsamhet och mindre miljöpåverkan. Läs mer på och kontakta oss, så hittar vi den optimala etableringsplatsen utifrån dina önskemål och behov.

6 6 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Mer närproducerat ger miljövinst Intresset för närproducerad mat ökar. Kortare transporter minskar också klimatpåverkan. Av Lena Sonne Många har upptäckt att dagens globala handel ibland har orimliga effekter. Fortfarande transporteras fisk från Skandinavien till Asien tur och retur för att rensas och äpplen från England till Sydafrika och tillbaka för att vaxas. Medan den svenska äppelskörden ruttnar, importerar vi äpplen från Argentina. Klimatdebatten och den ökade efterfrågan på närproducerat har lett till att konsumenter vill veta varifrån maten kommer och hur den är producerad. Det har helt klart gynnat Svenskt Sigill, säger Sören Persson, VD. Svenskt Sigill garanterar att varorna med märket har producerats på svenska, kontrollerade gårdar i odling som lever upp till krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna landskap. Vi har arbetat aktivt tillsammans med KRAV för att klimatcertifiera livsmedel. Vi är i princip framme och räknar med att kunna presentera ett förslag i oktober, säger Sören Persson. Transportsätt viktigare än avstånd Det har inte varit lätt att få fram en märkning. Många faktorer ska vägas samman. Det är inte alltid avståndet som spelar störst roll, utan transportsättet. Bulk på båt t ex har en ganska låg påverkan på miljön jämfört med lastbil. Animaliska produkter har ofta stor klimatpåverkan i produktionsledet, men transportledet påverkar inte lika mycket. Vegetabiliska produkter har däremot ofta låga koldioxidutsläpp i produktionsledet, men kan flerdubblas i transportledet. Närproducerad frukt och grönt ger därför Bonnakött är en ekonomisk förening i Småland med ett 30-tal medlemmar som i stort sett fördubblat sin omsättning varje år sedan starten för fem år sen. Det föddes efter slakteridöden och frånvaron av en småländsk aktör intresserad av att slakta, stycka och marknadsföra ekologiskt kött. Grundtanken var att sälja köttlådor till privatpersoner. Men det var svårt att få avsättning på hela djur, direkt mot konsument. Ett eget slakteri diskuterades, men man fastnade först för lösningen att slakta på KLS i Kalmar. Där fanns dock ingen möjlighet att hålla isär styckningen av Bonnakötts djur. Istället valde man en liten KRAV-certifierad styckare i Virserum, norr om Växjö. För transporten från styckaren till kunder och utlämningsställen i Växjö anlitas en transportfirma. Man samarbetar med fyra matbutiker i Växjö. Utlämning sker varannan fredag. Butikerna tar ingen avgift för att sköta utlämningen, utan får istället fler kunder Efterfrågan på närproducerat har ökat, säger Andreas Bergström, som säljer kött från Faringe i Uppland. stora miljövinster. Transportmärkningen blir en tilläggsmärkning till KRAV. Den märkningen är resultat av ett långvarigt arbete för att bena upp i snårskogen av kriterier för matens logistikkedja. KRAV och Svenskt Sigill har samarbetat i projektet sedan Men kritiska röster har höjts. Naturskyddsföreningen, SNF, som äger Bra Miljöval, anser att tilläggsmärkning för klimat inte är rätt väg För en konsument är valet mellan olika livsmedelskategorier, t ex kött och grönsaker, viktigare än en tilläggsmärkning, eftersom de stora utsläppsskillnaderna finns mellan olika livsmedel, anser SNF. Närproducerad mjölk Milko har i år lanserat den nya Landskapsmjölken och resultaten är positiva. Många konsumenter vill stödja lokal mjölkproduktion och bland mjölkbönder växer intresset. Sju uppländska bönder har valt att bryta Smart logistik för lokal mat Att producera småskaligt för en lokal marknad blir ofta dyrare. En viktig orsak är de höga transportkostnaderna. Av Lena Sonne och goodwill av samarbetet. Genom utlämning i butik kan man leverera där folk ändå är, istället för att de ska behöva köra ut till gårdsbutiker. I Närke har 25 lokala producenter gått samman för att sälja sina produkter i en fantasifullt målad butiksbuss. Försäljningen har gått så bra att föreningen bestämde sig för att lämna samarbetet med en gårdsbutik. Från basen i Fjugesta görs dagliga turer. På vägen passar man på att lasta varor från producenter, eller så kommer de själva till bussen. I bussen finns allt från torrvaror och grönsaker till chark, mejeriprodukter och färskt och fryst kött. Geniala samtransporter Skärvångens bymejeri är en annan framgångssaga. På 50 år gick byn från 500 till 53 invånare. När projektet startade fanns bara tre mjölkgårdar kvar. Tre familjer har lyckats göra bymejerit till kommunens största turistmål och största arbetsplats, med 25 anställda. Här tillverkas över 20 olika sorters ostar på mjölk från 400 getter och 70 kor. Komjölken och hälften av getmjölken hämtas inom en kilometers avstånd. Osten säljs nu i nästan hela landet. På sajten Food of Jamtland hoppas man kunna sälja via e-handel också i södra Sverige. De flesta ostar kräver lång lagring i sig ur Arlas nätverk under namnet Sju gårdar. De producerar bl a ekologisk närproducerad mjölk för butiker i Uppsalatrakten. De har fått logistiken att fungera, en avgörande punkt för småproducenter. Men det är svårt att bryta storskaliga mönster. Trenden i Arlas upptagningsområde går snarare i motsatt riktning. Låga producentpriser gör att mjölkbönder slutar och mjölk skickas längre när mejerier läggs ner. I somras besökte vi en mjölkbonde i Blekinge som nu skickar sin mjölk över 20 mil, till Jönköping. Munkbrohallen i Stockholm, en nystartad livsmedelsbutik, har satsat på närproducerat. Efterfrågan på närproducerat har ökat, säger butikschef Andreas Bergström, som tidigare hade butiker tillsammans med sin far i Uppsala, och nu har kvar samma leverantörer. Han får kött från slakteriet i Faringe i Uppland, som bara slaktar djur från närområdet. kyllager innan försäljning. Till en början skedde det i anslutning till mejeriet. Men för fem år sedan flyttade vi istället lager, försäljning och paketering de nio milen till Östersund. Så nu räcker det med en välfylld lastbil i veckan från mejeriet in till lagret, säger Roland Norrman Svensson, en av grundarna och ägarna. Transporten körs med en egen lastbil, som har en mindre mjölktank. Samma bil kan därför även köra mjölken från gårdarna in till mejeriet i veckorna. Leveranser till butiker i Jämtland och Västernorrland går med Milko. Smarta logistiklösningar behövs En del småproducenter har gått i konkurs på grund av olösta problem med förpackningar och transporter. 4 myter om mat och klimat 1. Svenska tomater är klimatvärstingar! FEL! Förr värmdes i stort sett alla svenska växthus där tomater odlades med olja och fossilgas. De tomaterna jämfördes med tomater som odlats på friland i varma länder. Idag är det inte så. År 2008 kom två av tre svenska tomater från växthus som värms upp med förnyelsebara biobränslen. Det minskar klimatpåverkan med upp till 80 %. 2. Transporterna avgör hur mycket ett livsmedel belastar klimatet FEL! För potatis och färska grönsaker står transporterna för en stor del av klimatpåverkan av hela produkten. Men för några andra livsmedel är transporten en förhållandevis liten del av produktens klimatbelastning t ex för kött och mjölkprodukter. 3. Förpackningar är alltid dåliga för miljön FEL! Smart utformade förpackningar förlänger hållbarheten. Det är viktigt för klimatet att minska svinnet. Det är slöseri att producera varor som sedan förstörs på grund av att de inte är förpackade rätt när de transporteras till konsumenten. 4. Brasilianskt naturbeteskött är bättre för klimatet än svenskt FEL! Brasiliansk köttproduktion bygger på att djuren lever länge, upp till tre år. Kornas klimatbelastning är framför allt att de släpper ut metan lever de länge så blir det mer klimatgaser per djur. I Sverige har vi kortare uppfödningstider och kortare transporter, vilket är bra för klimatet. källa svenskt sigill Intresset ökar för närproducerat kött från svenska naturbeten. Men en färsk rapport från LRF och Ekologiska Lantbrukare ger exempel på småproducenter som hittat smarta logistiklösningar. Att själv sköta sina leveranser är ineffektivt jämfört med storskaliga logistiksystem. Dåligt fyllda bilar kan göra att en lokal producent som kör några mil in till Stockholm orsakar större koldioxidutsläpp per kilo än en fullastad långtradare från Skåne. Ny mässa om närproducerat Intresset för närproducerat växer. Elmia i Jönköping lanserar i oktober en helt ny mässa på temat. Den går oktober Småproducenter ser nya affärsmöjligheter i kombinationen mat och turism, säger Maria Lindsäth, programansvarig.

7 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 7 Etiskt hållbart inköp en fråga om överlevnad Ledande europeiska företags inköpsorganisationer vill satsa på etiskt hållbara inköpsprogram trots lågkonjunkturen, enligt en färsk undersökning. För några år sedan var etiskt hållbara inköpsstrategier ett helt nytt område. Idag är det ett avgörande fokusområde för inköpsansvariga på många av Europas ledande största företag. Några undrar om etisk upphandling drabbats av den pågående ekonomiska krisen, säger Pierre-Francois Thaler, VD för EcoVadis. Men enkäten tyder på att tillämpningen av CSR fortsätter öka, trots krisen. EcoVadis driver den första plattformen där företag kan utvärdera sina leverantörer utifrån ett etiskt hållbart perspektiv på global nivå. EcoVadis kombinerar expertis inom teknologi och CSR för att leverera enkla digitala mätverktyg för 150 olika inköpskategorier och 21 kriterier. Intervjuer med inköpsdirektörer på Europas ledande företag, visar att etiskt hållbara kriterier snabbare integreras i de operativa inköpsprocesserna. Vi tror att många organisationer kommer att använda dem för att förbättra sin verksamhet under lågkonjunkturen och skaffa sig konkurrensfördelar inför en ekonomisk uppgång, säger Pierre-Francois Thaler. Enligt den 4:e årliga undersökningen: Sustainable Procurement Benchmark Report, från HEC i Paris och EcoVadis, är hållbara inköp av högsta prioritet för inköpsansvariga i Europa idag. Trots lågkonjunkturen fortsätter de att investera i verktyg och processer som driver program för miljöinnovation och initiativ inom CSR. CSR står för Corporate Social Responsibility d v s att ta ett socialt ansvar för hela sin försörjningskedja. Belyser även CSR Etiskt hållbara inköp är en integrerad del i den nya modell som företag måste införa för att överleva och gå bra i dagens globala ekonomi, säger professor Olivier Bruel, ass. professor och koordinator för avdelningen Operations Management & Information Technology på HEC Paris. Han är huvudförfattare till den nya rapporten Sustainable Procurement Benchmark Report, som kom i augusti. HEC Paris är en av de ledande europeiska handelshögskolorna. Vår undersökning visar tydligt att den ekonomiska dimensionen av etiskt hållbara initiativ d v s minskning av den totala ägarkostnaden och att stödja leverantörer som befinner sig i en tuff finansiell position är avgörande för företag när de försöker ta sig igenom lågkonjunkturen och samtidigt driva sina företag på ett socialt och miljövänligt sätt. Totalt omfattar undersökningen inköpsansvariga på 95 av Europas största företag och belyser deras CSR och miljöprocesser. Undersökningen fann att: Etiskt hållbara inköp anses som ett viktigt eller avgörande mål av 90 % av inköpsdirektörerna. Varumärkesskydd och kostnadshantering är fortfarande de pådrivande faktorerna bakom initiativ för hållbara inköp, men vikten av att leva upp till miljökrav har ökat. Majoriteten av de svarande har övergått till att implementera etiskt hållbara inköpsprogram, och över 80 % av dessa säger att de har initierat program under % av företagen som undersökts avser att öka sina investeringar inom hållbara inköp, trots att budgeten minskat på grund av lågkonjunkturen. 37 % av företagen har inrättat en särskild avdelning för hållbara inköp och hälften har gjort sina underleverantörer medvetna om vilka krav man ställer genom att utbilda dem i hållbara inköp och vilka rutiner de kan använda. Användningen av verktyg specifikt för hållbara inköp har utvecklats avsevärt, med särskild fokus på lösningar för leverantörsutvärderingar och riskanalys inom olika inköpskategorier. 75 % av företagen som intervjuats integrerar nu CSR i sin sourcingprocess och 30 % lägger särskild vikt vid dessa kriterier i graderings- och urvalssystem. 75 % av företagen använder etiskt hållbara inköpskriterier i sina kontinuerliga verksamhetsutvärderingar av existerande leverantörer. Miljö- och sociala skäl har blivit viktiga faktorer i ledande företags sourcing- Intresset för etiskt hållbara inköp fortsätter öka, trots lågkonjunkturen visar en ny undersökning. Foto: Fair Trade Center. och upphandlingsprocesser, säger Charles Royon, på Ariba, som stött undersökningen. Ariba erbjuder verktyg och processer för att integrera dessa faktorer i spend mangementprogram och förbättra och snabba upp resultaten inom etiskt hållbar upphandling. Efter 4 5 års intensiv satsning på etiskt hållbar upphandling, har nu företaget de verktyg och processer som krävs för att aktivt se till att CSR-programmet levererar mätbara resultat, säger Olivier Menuet, direktör med ansvar för hållbart inköp vid det franska nationella järnvägsbolaget SNCF. Nu är det dags att gå framåt och börja realisera de fördelar dessa lösningar kan ge. FINNES: EFFEKTIVA LOGISTIKANLÄGGNINGAR I UTVALDA, STRATEGISKA OMRÅDEN.

8 8 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Samarbete är vägen till minskade utsläpp Mer än en fjärdedel av världens energiresurser används för transporter. Vägtransporter står för huvuddelen energiförbrukningen och därmed för utsläpp i samma storleksordning. Av Gösta Hultén Europas transporter är till 98 % beroende av fossila bränslen. EU har bundit sig för att minska utsläppen av växthusgaser med 30 % till Sverige ska eliminera utsläppen av växthusgaser till Men om trenden fortsätter som hittills, skulle vi istället få en ökning fram till år 2050 på 150 % säger, Maria Huge Brodin, docent i logistik vid Linköpings universitet. I Sverige är transporternas andel av utsläppen av växthusgaser mer än 40 %. De totala koldioxidutsläppen från transporter har fortsatt växa, trots förbättrade motorer, även om konjunkturen just nu gjort ett litet hack i den stigande kurvan. Varje liter diesel som förbränns ger ca 2,5 kg koldioxid. En långtradare som drar 4 liter diesel per mil, släpper alltså ut ca 10 kg koldioxid per mil. När andra områden börjat stabilisera och till och med minska sina utsläppsnivåer, framstår godstransporterna som ett skrämmande undantag, där utsläppen ökar, säger Maria Huge Brodin. Att utsläppen ökar beror både på trendmässigt ökande godsvolymer och en ökad andel landsvägs- och flygtransporter. Dyrare vägtransporter Allt tyder alltså på att transportsektorn står inför ökade kostnader för vägtransporter. Det kan gälla kilometeravgifter och ytterligare dieselskattehöjningar. Handel med utsläppsrätter för transporter är en väg som EU pekat ut. Efter att ha skjutits på framtiden flera gånger beräknas handeln med utsläppsrätter utvidgas till transportsektorn inom ett par år. Fler trafikregleringar, som förbud mot trafik vissa tider eller transporter i rusningstid, snäva tidsfönster för distribution i cityområden, fler miljözoner och trängselskatter kommer. Nu har Göteborg beslutat följa Stockholms exempel och införa trängselskatt som ska bekosta lokala infrastrukturprojekt. Utvecklingen ställer logistik- och transportsektorn i fokus när regeringen ställt upp klimatmålet inför det viktiga klimatmötet i Köpenhamn i december. Utsläppsrätter inte populära EU har sedan ett par år satt tak för koldioxidutsläpp från kraft- och värmeverk och energiintensiv industri och infört ett system för handel med utsläppsrätter. Något sådant tak finns ännu inte för transportsektorns utsläpp. Men vägtrafikens emissioner hålls tillbaka av förhållandevis höga skatter på drivmedel. Det pågår en diskussion i EU om nya styrmedel för att minska utsläppen från transporter. En möjlighet är att utvidga systemet för handel med utsläppsrätter till transportsektorn. Erfarenheterna från handeln med utsläppsrätter i industrin är inte entydigt positiva. Effekterna i EU är relativt små. Det behövs tuffa politiska beslut. Men utsläppsrätter för transportsektorn är inte populära,varken bland varuägare eller transportföretag, säger Maria Huge Brodin. De befarar ökade kostnader men små effekter. Men inte heller forskarna är entusiastiska: Det finns mätproblem och en osäkerhet om hur emissionskostnaderna ska fördelas. Ta t ex en flaska schampo och dess miljöpåverkan i hela livscykeln. Där kan slutförbrukaren/konsumenten Börja jobba tillsammans med dina konkurrenter Det behövs tuffa politiska beslut. Men utsläppsrätter för transportsektorn är inte populära, varken bland varuägare eller transportföretag. stå för över 90 % av klimatbelastningen när man tittar på produktens hela livscykel, exemplifierar hon. Jag tror inte man har tänkt igenom de fördelningstekniska frågorna tillräckligt. Tankesmedjor där aktörerna möts Maria Huge Brodin är ansvarig för ett av de största programmen för forskning om hållbara transporter och logistik(system). Det startade förra året och gäller c:a 12 MSEK, varav 8 miljoner SEK från VINNOVA, fram till Syftet är att skapa och överföra kunskap om hur logistikföretag kan öka sin konkurrenskraft och bidra till ökad hållbarhet. För att få underlag för vad som kräver mer forskning, leder hon tankesmedjor där logistikforskare mött varuägande företag, transportföretag och samhällsaktörer som politiker och offentliga beslutsfattare. Diskussionen gällde framför allt framtidsscenarier i form av framtidsbilder och förutsättningarna för att nå dit. Logistiken blir allt viktigare för att uppnå de klimatmål som satts upp. Projektet fokuserar på att föra samman miljö med övriga affärsmässiga mål. Det är full möjligt, anser hon. Receptet för transportköpare är inte minst ökat samarbete och samtransporter mellan konkurrerande företag. Inte bara transportföretagens problem Transportsektorn är ju samtidigt en nödvändig del av ett modernt samhälle. Därför är de miljöproblem som den orsakar något som i högsta grad angår också producerande företag och Det går att utforma logistiksystem som är miljöbra utan att kostnaderna ökar och leveransservicen försämras. handelsföretag som behöver transporterna. Varuägarna vill ha mer samplanering mellan de olika aktörerna i logistikkedjan. Maria Huge Brodin har tidigare bl a studerat telekomföretag, verkstadsindustri och livsmedelsbranschen. Hon menar att förbättringspotentialen är stor t ex inom dagligvarubranschen. Det går att utforma logistiksystem som är miljöbra utan att kostnaderna ökar och leveransservicen försämras. Samarbeta med konkurrenterna Det handlar ofta om strukturella förändringar, som i sin tur kan ge möjlighet till taktiska och operativa förändringar som både är bra för miljö, lönsamhet och service. Börja jobba tillsammans med dina konkurrenter, är hennes råd. Vägverkets varuägargrupper är ett bra initiativ. För transporterna av mjölk till övre Norrland samarbetar t ex Coop och ICA med Norrmejerier som kör de bägge konkurrenternas varor i samma lastbil. De kan ju sätta bägge loggorna på bilarna om de vill. Maria Huge Brodin tror att sådana samarbeten inte är något att smussla undan, utan tvärtom något som kunderna skulle gilla. På Intelligent Logistiks seminarieserie på Tekniska Mässan är Maria Huge Brodin en av föredragshållarna den 14/10 och expertkommentator under dagen. Transitlandet Sverige Svenska långväga lastbilar, de som främst kan ersättas med järnvägstransporter, rullar 750 miljoner mil om året. De utländska lastbilarna i Sverige antas rulla minst lika många mil, men här finns ingen statistik. De kör ofta rakt genom Sverige, utan att betala vare sig fordons- bränsle- eller löneskatter här, skatter som i någon mån kan betala de samhällskostnader som utsläpp och vägslitage orsakar. En stor del av Norges och Finlands utrikeshandel rullar också gratis genom Sverige. Även en del av Danmarks transittrafik till Polen tar numera samma väg, för att det blir billigare så. För att komma åt dessa obalanser krävs det internationella, gemensamma åtgärder.

9 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 9 Så hittar du tidstjuvarna i din organisation Målet för leanarbetet på Skanska: att hitta tidstjuvarna och jobba bort dem. Resultatet: en effektivare organisation med nöjdare medarbetare. Av Martina Frisk På Skanska Affärsstöd har man sedan i slutet av 2007 arbetat med Lean för att finna tidstjuvar. Att uppmärksamma det där som tar tid, men inte skapar mervärde. Sporren för personalen är inte besparingar i kronor och ören, även om högre chefer kan ha det som mål, berättar Richard Weimer, gruppchef på avdelningen. Är det uttalade målet att spara pengar ses det lätt som ett påtvingat verktyg. Drivkraften är istället förbättrade rutiner och i förlängningen också en god arbetsmiljö. Vårt arbete med att få bort tidstjuvar startade på gräsrotsnivå, det är medarbetarna som driver det. Det handlar inte om att göra avdelningen anorektisk utan stringent, säger Richard Weimer. Studera processer och flöden Det första klivet mot en tidseffektiv organisation var att utbilda personalen. Därefter började man studera processer och flöden. Här var personalen en stor kunskapskälla, eller som Richard Weimer uttrycker det: Det är ju de som jobbar med de dagliga uppgifterna som har störst kunskap om hur man kan förändra och förbättra verksamheten. Engagemanget ledde till att personalens nyfikenhet sökte sig utanför de egna arbetsuppgifterna. Hur påverkar mitt arbete världen utanför? Den nyfikenheten, tillsammans med förbättringsviljan, spiller också över på andra avdelningar, betonar Richard Weimer. Flera medarbetare uppmärksammade tidstjuvar som påverkade arbetet, men som hade sitt ursprung utanför företaget, t ex leverantörer som jobbar på ett annat sätt, men också andra delar av Skanska. Ganska snart fann man den största tidsboven, som gömde sig i kärnverksamheten: att ta emot, hantera och skicka fakturor. Richard Weimer, gruppchef på Skanska Affärsstöd, menar att jakten på tidstjuvar har gett smidigare rutiner och en bättre arbetsmiljö. Foto: Holger Staffansson. Mer än hälften e-fakturor nu Skanska Affärsstöd sköter nu Skanskas administrativa behov, som löneutbetalningar och fakturahantering. Årligen strömmar över en miljon fakturor in på kontoret, både från externa leverantörer och från övriga Skanskas. Det förde med sig en hel del tidsödande kuvertsprättande, frankering och arkivering. Idag är drygt hälften av alla leverantörsfakturor elektroniska. De är smidiga att hantera, lätta att överblicka och billigare än en pappersfaktura för de avdelningar som ska kostnadsbeläggas. Dessutom har företaget infört ett kontrollsystem. Uppfyller fakturan inte kraven när den anländer till Skanska Affärsstöds IT-partner, skickas den direkt tillbaka till leverantören, något som både minskat antal fel i hanteringen och sparat tid. Tidigare kunde vi få en ofullständig faktura för köpta semlor, du kan ju tänka dig hur lång tid det kunde ta att leta reda på vilka av våra medarbetare som köpt dem, säger Richard Weimer och skrattar. Kortare ledtider Bland vinsterna med elektroniska fakturor lyfter han även fram kortare ledtider. Tidigare kunde det ta en månad innan fakturan rasslat igenom systemet. Idag tar det två till tre arbetsdagar från att den tas emot till att den är redo för betalning. Vilket leder in på den affärsmässiga förtjänsten: flera miljoner i minskade dröjsmålsräntor. Elektroniseringen har också sjasat bort andra tidsskurkar. När medarbetarna mätte hur mycket tid som las på att gå fram och tillbaka till skrivaren och att fixa skrivarkrångel, insåg de att det var många betydelsefulla minuter dagligen. Nu försöker vi istället hålla dokumenten i datorn. Vi skiljer på vad som måste arkiveras fysiskt på grund av bokföringslagen och vad som sparats av gammal vana. Tidigare var något tillförlitligt bara för att det satt i en pärm, säger Richard Weimer. Arkiveringen har även blivit smidigare. I ärendehanteringssystemet Footprint räcker med att trycka på en knapp för att dokumentet ska hamna i rätt mapp. Istället för att, som tidigare, behöva spara ner, kopiera och flytta filen. Det kan tyckas som en fjuttig förändring, men att se förändringspotential i det lilla är något som har blivit ett framgångskoncept och en del av arbetskulturen på Skanska Affärsstöd. Förbättringsarbetet har utvecklats organiskt och fått växa efter behov. Vi trodde lite naivt att det var de stora förändringarna som kunde räknas hem snabbt. Men efter 15 månader ser vi att många små förändringar är det som ger de stora besparingarna. Bra idéer sökes I bästa Lean-anda har avdelningen infört tavelmöten och en förslagstavla för att samla in bra idéer på hur processer kan bli mer följsamma. Förslag tas så gott som genast tas upp till diskussion. I början tog mötena längre tid, eftersom arbetssättet var nytt. Nu har man fått en bättre möteskultur. Foto: Holger Staffansson. På Skanska Affärsstöd har alla medarbetarna varit delaktiga i arbetet med Lean. Genom elektroniska fakturor, ett nytt ärendehanteringssystem och en bättre mejlpolicy lyckas man jaga bort många tidstjuvar. Från vänster: Sarah Pehrs, Johanna Nyysti, Richard Weimer och Åsa Lundegren. Richard Weimer: Nu är vi mer fokuserade på problem och lösningar. Framöver ska vi klargöra redan innan om mötet är ett besluts-, diskussions- eller informationsmöte. Det är så lätt att tid går åt till att ventilera tankar om världen och företaget i allmänhet. Även onödigt mejlande nämns ofta i tidstjuvsdebatten. På Skanska Affärsstöd försöker man undvika onödigt cc:ande, alltså att man skickar en kopia på ett mejl till medarbetare som inte behöver ta del av det. Även utskickslistor har setts över, så att personer som inte längre jobbar med en fråga slipper få vad som i deras ögon är skräpmejl. Delaktighet lyfter arbetet Att olja processerna är inte något som automatiskt får tummen upp i en verksamhet. Richard Weimer menar att det finns en risk att standardiserat arbete får lägre status och inte möts av någon entusiasm bland medarbetarna. Här tror han att delaktigheten har lyft arbetet. Vi har lyckats hittills om man ser till nöjdhetsindex, där anställda fått svara på vad de tycker om arbetet och cheferna. Det var ganska lågt vid starten, men nu är vi i nivå med Skanskas snitt. 180 lokalkontor blev ett centralt Skanska Affärsstöd startades 2005, efter att Skanskakoncernen beslutat att skapa en mer kostnadseffektiv och smidig organisation. Tidigare skötte 160 lokalkontor administrativa uppgifter som löneutbetalningar, prognoser, utredningar, fakturahantering, fackliga avtal och föräldraledighet. Nu är de centraliserade och sker under ett och samma tak, en modell som kallas Shared Service Center. Skanska Affärsstöd är uppdelat i två delar: ekonomitjänster och HR-tjänster. Foto: Holger Staffansson. Han drar sig till minnes ett gott exempel: Semestern började närma sig och en arbetsuppgift som tidigare hade varit svår att lämna över till semestervikarierna blev genom en pedagogisk manual möjlig för dem att genomföra. När de ordinarie medarbetarna kom tillbaka var arbetshögarna mindre än vanligt. Där fick vi med oss en hel grupp i leantänket. Och när de anställda kan påverka sin egen vardag kommer tidseffektiviteten, engagemanget och viljan av sig självt, säger Richard Weimer. Förslagstavlor samlar in medarbetarnas idéer. Det är ju de som jobbar med de dagliga uppgifterna som har störst kunskap om hur man kan förändra och förbättra verksamheten, säger Richard Weimer. Fyra råd från Richard Weimer: 1. Se till helheten. Hur påverkas andra i organisationen om vår avdelning förändrar våra processer? 2. Dokumentera och följ upp. Vem är ansvarig, vad ska göras och när är deadline? 3. Våga bryt mot gamla tankebanor och arbetssätt. Ifrågasätt t ex behovet av en rapport: Vem läser den? Är det vad mottagaren efterfrågar? 4. Få med ledningen. Bra förslag kräver snabb och tydlig återkoppling.

10 10 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Förbättringsgrupper på chefsnivå kortar Scanias ledtider till kund Tvärfunktionella förbättringsgrupper på chefsnivå, med kundernas behov i fokus ska minska Scanias ledtid från sälj till leverans. Det som började som ett experiment rullas nu ut globalt. Av Gösta Hultén Scania har länge arbetat med förbättringsgrupper på verkstadsgolvet. Men nu vill företagsledningen gå vidare och arbeta med tvärfunktionella förbättringsgrupper på chefsnivå. Allt för att leva upp till Scanias eget mål - att lyssna på kunden och att flest möjliga bilar ska tillverkas på kundorder. Det nya arbetssättet började på försök i det schweiziska säljbolaget Men det har nu utvidgats från Scanias fabrik i Zwolle i Holland, huvudkontoret i Södertälje till det italienska säljbolaget, med bas i Trento i norra Italien. Det här är det mest spännande sedan jag började på Scania för 15 år sedan, säger Christian Levin, chef för Scanias säljbolag i Italien. Att alla bilar ska vara beställda innan de börjar tillverkas är ju en av Scanias grundprinciper. Men så har det inte alltid fungerat ute i praktiken och särskilt inte under högkonjunkturen, när de sålda volymerna låg nära (eller över) fabrikernas kapacitetstak. Särskilt under de senaste årens högkonjunktur har vi nog tyvärr fjärmat oss från det här fina idealet, medger Christian Levin. Att alla tillverkare gick in med så stora lager när lågkonjunkturen plötsligt slog till förra hösten, berodde också delvis på säljbolagens dåliga vana att lägga ordrar på spekulation. Order på spekulation Det värsta som kan hända ett säljbolag är ju att inte ha bilar att sälja. Medvetna om detta och med vetskap om att det var underkapacitet i tillverkningen, valde många säljbolag under högkonjunkturen att på spekulation lägga order på bilar som inte var beställda av någon kund. Man var t ex rädda att inte kunna få vissa kritiska komponenter eller varianter. I Italien var det t ex särskilt stor efterfrågan på V8-motorer, där produktionstrycket också var hårt. Scanias lastbilar kan fås i en oändlig mängd olika utföranden vad gäller motorer, inredning, extrautrustning och påbyggnader. Det gör att de lastbilar som tillverkats inte är några massprodukter som lätt kan säljas till vilken köpare som helst. Så när de här spekulationsbeställda lastbilar, som inte var sålda, kom fram till Scanias fabrik i Zwolle i Holland (bilden) förser bl a den schweiziska marknaden med lastbilar. Lastbilarna till Italien kommer främst från Angers i Frankrike. Foto: scania Vi är duktiga i produktionen, men vi har inte lyckats koppla ihop flödet så att de kortade ledtiderna verkligen kommer våra kunder till godo, säger Christian Levin. säljbolagen, tvingades de ofta bygga om dem, anpassa dem eller sälja dem med rabatt. Den här orderkarusellen av bilar som beställts på spekulation bidrog naturligtvis också till att skapa stora lager av osålda bilar när konjunkturen gick i botten. Leveranstiden för en färdigutrustad lastbil kan vara från 3 till 6 månader. Av den ledtiden kan hälften eller mer finnas i säljbolaget. På så där lång tid hinner det hända mycket för köparen. De som köper en ny lastbil gör det ofta för att de fått ett nytt uppdrag och vill därför ha bilen levererad så snabbt som möjligt. Det kan gälla ett nytt entreprenadkontrakt som ska börja direkt och då är det inte roligt att få bilen levererad först när uppdraget är nästan färdigt. Inspirerad av Toyota Inspirerade främst av Toyota och Toyota Production System, men även av Dell, har Scania länge arbetat med städiga förbättringar i sin produktion. Men det sista, och ofta avgörande ledet ut till kunden, har inte riktigt kommit med. Nu är vi ganska duktiga i produktionen, men vi har inte lyckats koppla ihop flödena så att de kortade ledtiderna verkligen kommer våra kunder till godo, säger Christian Levin. I Schweiz, där Christian Levin tidigare var säljbolagschef, var den lokala ledtiden i snitt totalt hela sex månader. De långa ledtiderna skapade ofta problem för kunderna. Med början i Zurich började man prata med säljarna och även direkt med kunderna och ställde frågan Vad kan Scania göra för er? Svaret var entydigt. Det främsta kravet från kunderna var kortare och mer flexibla ledtider. Det händer väldigt ofta saker för en åkare som gör att man vill ändra leveransdatum. Man kan plötsligt få ett akut behov, ett nytt uppdrag eller få loss ett tillstånd och behöver bilarna snabbare. Då behöver man bilen direkt. Om sex månader är det kanske för sent. Vi lärde oss alltså att: I vår bransch har ledtiden alltså stort värde för kunden. Ett experiment Man beslöt därför att göra ett experiment. Vi simulerade att det fanns fri kapacitet och kunderna fick lägga in sin beställning direkt, utan att köa i produktionen. Det visade sig att försäljningen gick upp med 50 %. Efter den erfarenheten fick Christian Levin klartecken att som ny chef för det stora italienska säljbolaget starta en första tvärfunktionell kundfokusgrupp på chefsnivå, med det direkta syftet att korta ledtiden ut till kund. I vad som internt kallas en Customer Viewpoint Improvment Group träffas de ansvariga från hela produktionsflödet, från fabrikschefen i holländska Zwolle eller franska Angers till planeringschefen och orderchefen på huvudkontoret i Södertälje, logistikansvariga i de lokala säljbolageen, outbound leveransansvarig till säljbolagschefer. Utan ordförande möts man, ibland per tele, en gång i månaden, går igenom läget, vad som behöver förbättras och vem som gör vad till nästa möte. Det som började som ett experiment i Schweiz och Italien har slagit så väl ut att företagsledningen i Södertälje nu beslutat att rulla ut arbetssättet också på Scanias övriga marknader. Ledningen i Södertälje har skapat en global styrgrupp som ska se till att erfarenheterna sprids i hela Scania. Och egentligen är det ju bara ett steg mot att förverkliga Scanias gamla fina ideal att varje lastbil verkligen ska vara beställd innan den börjar tillverkas. På så sätt kan Scania återfinna sin ursprungliga specialitet att leverera kundspecifika produkter med kort ledtid tack vare kontinuerlig enstycksproduktion och modulär konstruktion.

11 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 11 Militärens nya centrallager har öppnats Försvarets nya centrala lager i Arboga är ett av de 10 största centrallagren i Sverige. Den 1 september öppnades det. De första produkterna var en sändning med ståltermosar från Norge Av Lena Sonne Efter en hård dragkamp tog Arboga hem spelet om Försvarsmaktens nya centrallager. I januari 2007 togs första spadtaget och nu är det invigt. Ca 550 miljoner SEK kostade bygget, men det går inte på försvarsanslagen, utan Försvarsmakten hyr lokalerna på 15 år. Det rymmer såväl ett avancerat automatiserat höglager som ett konventionellt pallager. Här finns speciallösningar som Göran Dahlén i samspråk med Ulf Nordlander. tälttork, containertvätt, kylrum för livsmedel och möjligheter för teknisk kontroll och provning av material. I lagerhallen finns paternosterverk och lagerhiss för tyngre material. Chefsrekryterad från Ikea Här finns stora öppna ytor för att provlasta flygtransporter. Nya systemstödet Astra ska ersätta det gamla systemet. Consafe Logistics står för mjukvaran, Swisslog för det helautomatiserade höglagret och Constructor för hyllsystem. Det nya systemstödet klarar hela försörjningskedjan från leverantör ut till slutanvändare i förbanden runt om i landet. I princip skulle vi kunna packa och leverera rätt utrustning t o m på individnivå, om kroppslängd, vikt och skostorlek lades in i systemet, säger Anders Malmström, chef för Försvarsmaktens lager. Han är rekryterade från Ikea. Det kommer att bli en resurssnål verksamhet vid full drift 2011 som sparar 100 miljoner kr. Då ska all lokal lagerhantering ha ersatts med central. Inga vapen Lagret kommer i första hand att användas för lagring och distribution av förnödenheter som kläder, personlig utrustning och gruppmaterial. Inga vapen eller ammunition kommer att finnas här. De lokala lager som nu finns runt om Ståltermosar från Norge är det första materialet i försvarets nya centrallager, berättar Dan Johansson. i Sverige ska nu börja packa och leverera till Arboga. Än så länge med lastbil, men man har ett stickspår in i centrallagret från stambanan. Än så länge klarar inte Green Cargo tidskraven, säger Ulf Nordlander, ny chef för FMLog. Ännu står hyllorna tomma. Först om två år är allt flyttat hit. Först ut att leverera material till centrallagret är lagret i Karlsborg. Det servar de svenska utlandsstyrkorna, säger Dan Johansson, gruppchef och logistikansvarig som visar runt på lagret. Ännu är bara 37 anställda men ska bli 81 och extra personal ska tas in vid toppar. Vi är glada att Logistikregionen med Arboga, Hallsberg, Örebro och Kumla nu ses som ett viktigt logistiknav. Försvarets centrallager drar till sig annan verksamhet och fler arbetstillfällen, säger Göran Dahlén, näringslivschef i Arboga. Vi vet allt om Sveriges alla smultronställen. Ring oss på så berättar vi vilket som passar dig. Beställ Lilla Logistikguiden på skanska.se/logistik skanska.se/logistik _Annons_252x176.indd

12 12 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Tredje året med Intelligent Logistiks miniseminarier på Tekniska Mässan I samarbete mellan Tekniska Mässan och Intelligent Logistik hålls i år ett 20-tal miniseminarier från scen i Intelligent Logistiks aktivitetsmonter. Av Lena Sonne I det första numret varje år publicerar tidningen Intelligent Logistik den uppmärksammade listan över Sveriges bästa logistiklägen. Där listas de regioner och städer som är bäst lämpade för etablering av centrallager för distribution av konsumentvaror till hela Sverige, utifrån sex avgörande kriterier. På avdelningen Logistik på årets Tekniska Mässan finns Intelligent Logistiks aktivitetsmonter. Där genomförs ett 20-tal halvtimmeslånga miniseminarier där representanter från olika universitet, kommuner, logistikregioner, hamnar och logistikföretag berättar om vad som är på gång och svarar på frågor. Programmet är ett samarbete mellan Tekniska Mässan och tidningen Intelligent Logistik. Seminarierna är gratis att delta i och ingen föranmälan krävs. Plats: Aktivitetsmonter Logistiklägen Moderator: Gösta Hultén, chefredaktör Intelligent Logistik. Så här ser årets program ut. Tisdag 13/ Lars Ekevärn Logistikregionen Anders Malmström Försvarsmaktens nya centrallager, Arboga Helmer Larsson Västerås stad Bernt Arehäll Eskilstuna kommun Onsdag 14/ Staffan Ekerlind Norrköping Carsten Bjärbo Arlanda Roger Andersson, Katrineholms Logistikcentrum Maria Huge Brodin Linköpings universitet Lunchpaus Henrik Widerståhl Stockholms hamnar Ilija Batljan Nynäshamn Marcus Adler Södertälje Rickard Bergquist Göteborgs universitet I Intelligent Logistiks aktivitetsmonter hålls ett 20-tal miniseminarier. Torsdag 15/ Arlanda Logistic Network. Presentation av de nominerade företagen till Arlanda Ecologistical Award Lunchpaus Johan Callin Stockholm Business Region Ingemar Westin Gävle Container Terminal GCT Jacob Rheborg Schenker Logistic Park Fredag 16/ Christer Beijbom Nordic Logistic Center, Umeå Palle Sjölander Sundsvallsregionen Martin Berg terminal West, Varberg Lunchpaus Lars Sahlin Log Point South Sweden Lars Rudström Vänersborg Olle Huusko Jernhusen Avslutningsdebatt. Alliansen mot oppositionen om framtidens transporter och infrastruktur Utställare inom avdelningen Logistics: Adage a24:14 Arlanda Logistics Network (ALN) A21:38 Civil Id Systems a24:10 Constructor a21:20 Dlog Norden a18:02 EAB AB a22:10 EHC teknik a25:28 Eskilstuna Marknadsföring A21:30 GBD Lagersystem a21:18 Logistikregionen Hallsberg, Kumla, Örebro, Arboga A20:29 Intelligent logistik/ scen Logistiklägen a20:30 ITMC a21:01 Kortsystem a25:28 Linde Material Handling AB A18:20 Lundwalls a21:10 MA-System a22:38 Max Truck AB a20:20 Opticon a25:13 PLAN a15:04 Runa a18:01 Smart Storing a21:02 Stenborgs Truckar AB A25:10, a25:20 Stockholm Business Region A12:28 Teknologisk Institut a18:04 TransportNytt A22:38 Weland Lagersystem A20:10 Wenco Lagerteknik AB A20:18 World Courier A18:28 A20:30 Här finns Intelligent Logistiks aktivitetsmonter med dagliga miniseminarier kring Sveriges bästa logistiklägen.

13 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 13 Största industrimässan har fokus på automation Tekniska Mässan och Scanautomatic den oktober går i år samtidigt och parallellt på Stockholmsmässan i Älvsjö. Av Lena Sonne Att Stockholmsmässans industriella huvudattraktion Tekniska Mässan och Göteborgsbaserade Svenska Mässans Scanautomatic i år går samtidigt på samma plats, är ett starkt önskemål från utställare och mässdeltagare, säger Björn Lindforss, från Tekniska Mässan och Pia Nyzell, från Scanautomatic. Fokus ligger på båda mässorna i årets upplaga på innovationer och innovatörer. Världsledande ABB Robotic visar det senaste inom robottekniken och lanserar sin nya lättare robot, som också har fördelen att ta mindre plats på golvet. -Scanautomatic har teknikvandringar för att skapa ett ökat intresse och höja kunskapsnivån. Våra seminarier handlar bl a om energieffektiv produktion, Ethernet i automation och om simulering, berättar Pia Nyzell. Tekniska Mässans seminarier handlar bl a om logistiklägen, RFID och innovationer på andra korta expertseminarier inom de olika delområdena. Seminarierna som i regel är öppna och inte kräver någon föranmälan är en utmärkt chans för teknikstudenter att lära känna nya områden och nya företag. Annars är produktions- och inköpsansvariga i industrin stora besökskategorier. Kunskapshöjare 2009 går till historien som ett av de tuffaste åren någonsin för svensk verkstadsindustri. Trots detta ser många företag möjligheter inför framtiden och optimism och nya idéer frodas bland företagen. Försiktigheten bland företagen har varit stor under hela det senaste året, säger Björn Lindforss, projektledare. Trots det är intresset för mässan stort bland utställarna och vi kommer att genomföra en innehållsrik mässa. Besökarna kommer att kunna ta del av kunskapshöjande expertseminarier och en stor mängd nyheter från de utställande företagen. Över besökare förra året Förra årets Tekniska Mässan samlade över besökare och är därmed den överlägset största svenska industrimässan, sett till antalet besökare. I år samarbetar Stockholm och Göteborg. Det är ett önskemål från utställare och mässdeltagare, säger Björn Lindforss, Tekniska Mässan och Pia Nyzell, Scanautomatic. Den 13 oktober inviger Stockholms finansborgarråd Sten Nordin året mässa. Den 13 oktober hålls också ett panelsamtal om villkoren för forskning och utveckling för framtidens innovatörer. Senare samma dag delas elektronikbranschens stora innovationspris Swedish Embedded Award ut. Totalt har elva kandidater nominerats, sex studentprojekt och fem projekt från företag. Samtliga är baserade på inbyggda intelligenta system. På mässan visas även det senaste inom produktutveckling, plåtbearbetning, lean production, logistik, kontroll/test och mät, identifikation-märkning-spårbarhet, driftsäker produktion och underhåll och industriteknik. Även i år kommer Tekniska Mässan att besökas av ett stort antal skolungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Sverige. Vi räknar med att ha runt 2000 elever på plats under de fyra dagar mässan pågår och de kommer att guidas runt till olika utställare för att få ökad kunskap om svensk verkstadsindustri och de arbetsmöjligheter som finns, förklarar Björn Lindforss. Industrin kommer att behöva mycket ny kvalificerad arbetskraft i framtiden, trots det senaste årets nedgång. Tidningen Intelligent Logistik är liksom tidigare år mediapartner till Tekniska Mässan. n Motalaföretag tävlar med automatisk medicindoserare Motalaföretaget Pharma Cell AB är ett av de nominerade företagen till Swedish Embedded Award. Ingemar Hägerbro och Mats Eriksson visar den smarta medicindosan, som påminner när det är dags att ta medicin och automatiskt matar fram rätt dos. Dosan kan även skicka sms till anhöriga och vårdgivare, om patienten glömmer att ta sin Vi ska leverera till den stora apotekskedjan Boots i Storbritannien, säger Ingemar Hägerbro och Mats Eriksson. medicin. Dosan har en inbyggd GSMmodul och har en engångskasett som kan skickas färdigfylld från ett apotek. I England startar ett pilotprojekt i september. Vi kommer att leverera 650 Careousel och engångskasetter till den stora apotekskedjan Boots, berättar Ingemar Hägerbro och Mats Eriksson som hoppas på att deras system för medicindistribution ska bli standard i hela Storbritannien. De tror också att apoteken i Sverige kommer att bli intresserade. NU BLIR DIN LAGERHANTERING EFFEKTIVARE Weland Lagersystem AB med produktion och utveckling i Gislaved, konstruerar, tillverkar och marknadsför lagersystem. Vi arbetar nära våra kunder med ett personligt engagemang för att tillsammans skapa de effektivaste lösningarna. Vi åtar oss att lösa hela ditt företags lagerhanteringsfunktion och erbjuder svensktillverkade, driftsäkra kvalitetsprodukter. welandlagersystem.se

14 14 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Intelligenta bilar kan undvika olyckor Både last- och personbilar blir alltmer intelligenta. För Volvo är målsättningen att framtidens bilar skall kunna undvika olyckor. Olyckor som orsakas av trötthet eller av att föraren somnar är vanliga på svenska vägar. Press för att överskrida tillåtna körtider är tyvärr inte ovanlig i lastbilstrafik. Men redan i dag finns smart teknik som varnar föraren eller till och med griper in och bromsar bilen för att undvika en olycka. Volvo Personvagnar har utvecklat en teknik som kan varna en trött förare, långt innan han eller hon är på väg att somna bakom ratten. Tekniken heter Driver Alert Control( TM) och ser direkt om bilen körs på ett kontrollerat sätt genom att läsa av hur bilen rör sig på vägen mellan de målade väglinjerna. Varningssystemet riktar främst in sig på situationer där risken för att förlora koncentrationen är störst och där en eventuell olycka kan få svåra konsekvenser. Det kan t ex vara en rak, lättkörd vägsträcka, där föraren känner sig avslappnad och risken att somna ökar. Enligt amerikanska trafiksäkerhetsverket, NHTSA orsakas varje år cirka olyckor i USA av förare som somnar. Ca förare och passagerare dödas och skadas i sådana olyckor. Situationen i Europa är liknande. Den tyska försäkringsorganisationen GDV:s statistik visar att cirka 25 procent av alla Autobahn-olyckor med dödlig utgång orsakas av trötta förare. Avkörningar står för drygt 20 procent av alla krockar och närmare 40 procent av alla olyckor med dödlig utgång enligt amerikansk statistik. Förare distraheras En annan vanlig olycksorsak är att en förare blir distraherad. Det kan vara en mobiltelefon som ringer eller att föraren tappar något i bilen som man börjar leta efter. Distraherade förare är orsak till 40 procent av alla avkörningsolyckor. För att minska risken för avkörningsolyckor har Volvo utvecklat en teknik för filvarning, som övervakar vägen med en kamera under backspegeln. Om något av hjulen oavsiktligt hamnar utanför filmarkeringarna talar en varningssignal om det för föraren. En annan teknik som kan minska just avkörningsolyckor är ett nödsystem för filhållning som övervakar även mötande fordon med hjälp av både kamera och radar. Om föraren inte reagerar på varningssignalen, styr systemet tillbaka fordonet i ursprungsfilen. Bilen styr själv Frontalkrock är en svår olycka som ofta ger mycket allvarliga personskador. I Tyskland utgör frontalkollisionen 5 procent av alla Trötta förare orsakar många olyckor. Men nu finns teknik som varnar en trött förare innan han eller hon somnar bakom ratten. olyckor och 20 procent av alla dödsolyckor. Även när det gäller frontalkollisioner kan systemet kallat Collisi hjälpa till att minska dessa olyckor. Tekniken kommer i att finnas i framtida Volvomodeller. Även bakifrån Kollisioner bakifrån är särskilt vanliga olyckor i USA. Vid omkring hälften av påkörningarna bakifrån har föraren inte bromsat alls före kollisionen. Dessa olyckor sker ofta i låga hastigheter och ger inte alltid allvarliga skador. De kan däremot ge upphov till nackskador som kan bli långvariga med stora kostnader för samhället. Här kan den nya tekniken som Volvo kallar City Safety, som är aktiv upp till 30 km/tim, bidra till att undvika eller minska konsekvenserna av kollisioner bakifrån. Systemet bromsar bilen automatiskt och slår samtidigt av gaspådraget. Dessutom tänds bromsljusen för att varna bakomvarande. City Safety finns idag som standard i nyavolvo XC60. Beräknar bromskraften Tekniken är programmerad för att reagera på framförvarande fordon som antingen är stillastående eller rör sig i samma riktning som den egna bilen. Med utgångspunkt från bilens egen hastighet samt avståndet till föremålet framför, beräknar tekniken vilken inbromsningshastighet som behövs för att undvika en kollision. Om den beräknade bromskraften överstiger en viss nivå, utan att föraren agerar, anses faran för en krock vara överhängande, och systemet griper in. Att en fotgängare plötsligt stiger rätt ut i gatan är en vanlig olycksorsak i storstäder. I USA är över 11 procent av alla dödade i trafiken fotgängare och i Japan står dessa olyckor för cirka 30 procent av alla dödsolyckor. Volvo arbetar nu med ny, avancerad teknik som skall dämpa eller helt undvika kollisioner med fotgängare i våra städer. Den nya tekniken utnyttjar både radar och kamera. Målet är att upptäcka fotgängare och varna föraren, så att han eller hon själv kan undvika en olycka och med automatikbromsa bilen om föraren inte hinner. T H O R N R E K L A M BY R Å En ny öppning I Katrineholm möts västra och södra stambanorna. De perfekta järnvägsförbindelserna med bland annat Göteborgs hamn, kommer att göra Katrineholm till en del av Railport Scandinavia. Här förbinds även E4, E18 och E20 med ett antal riksvägar. Alltså en perfekt plats för effektiv och miljövänlig logistik med en tredjedel av Sveriges befolkning inom 15 mil. Här utvecklar vi Katrineholms Logistikcentrum, i samarbete med Katrineholms kommun, till en attraktiv logistikposition i östra Mellansverige. Kan det bli er nya öppning mot marknaden? Läs mer på katrineholmslogistikcentrum.se eller brinova.se KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM ÄR EN DEL AV BRINOVAS LOGISTIKPOSITIONER.

15 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 15 Influensavaccin till alla en logistisk utmaning Snart ska alla svenskar som vill kunna få två doser vaccin mot den nya svininfluensan. Posten Logistik ska se till att den skickas ut över hela Sverige. Av lena sonne 18 miljoner doser, d v s två doser per invånare kan komma att gå åt för att vaccinera Sveriges befolkning mot den nya svininfluensan A(H1N1). Att nå alla och att se till att vaccinet hålls nedkylt under hela transporten, är ett logistiskts uppdrag utan tidigare motstycke. Om någon vecka ska vaccinet börja distribueras till Sveriges alla regioner och landsting och vidare till vårdcentraler, skolor, förskolor och kanske också till större arbetsplatser. Det gäller ju att hejda en spridning av den elaka influensan. Både i Sverige och övriga världen pågår världens första globala massvaccineringskampanj. Sverige är ett av få länder som beslutat att alla ska vaccineras och att vaccineringen ska vara gratis. Kostnaden beräknas till 2 3 miljarder SEK. Men en fullskalig pandemi kan bli betydligt dyrare i form av produktionsbortfall p g a sjukskrivning och i ökade vårdkostnader. Posten Logistik har fått uppdraget Fördelning till landstingen sker efter befolkningsstorlek. Efter en ny beräknad leveranstid, p g a utökad kapacitet ska man försöka klara doser per vecka under tre månader. Faktisk sammanlagd leveranstid är ännu inte fastställd, men hamnar troligen mellan 3 6 månader. Sveriges Kommuner och Landsting har utsett Stockholms läns landsting, SLL, att ansvara för att vaccinleveranserna ska fungera. Posten Logistik vann SLLs upphandling av uppdraget att sköta distributionen i hela landet, i hård konkurrens från andra stora logistikaktörer och blir därmed logistikleverantör av influensavaccinet. SLL är också beställare av vaccinleveranserna, på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Kraven är höga på distributionen av vaccinet. Utmaningen gäller både den enormt stora volymen, kravet på snabb hantering, säkra transporter och förmåga att hålla godset kylt genom hela logistikkedjan. Vi har den kapacitet som behövs, både när det gäller kvalitet, geografisk täckning och snabbhet och därför vann vi upphandlingen, säger Max Ahlstedt, försäljnings- och marknadschef på Posten Logistik. Obruten kylkedja Varje dag hanterar Posten över 20 miljoner olika försändelser. Vi tar hand om både lagring, plockning, packning och distribution. Vi kommer att sköta distributionen av vaccin till alla landsting, sjukhus och vårdcentraler i vårt vanliga distributionssystem och via våra sex stora distributionscentraler och en del mindre centraler, berättar Max Ahlstedt. Just nu pågår tillverkning av vaccinet hos läkemedelsjätten GlaxoSmithKline, som ska leverera vaccinet till Sverige. Det kommer till Sverige med lastbil till ett kyllager, där vi tar emot, säger Max Ahlstedt. Det är nödvändigt att säkerställa en obruten kylkedja för hela transporten och lagringen. Först packar vi om vaccinet från större sändningar på pall till mindre kyllådor av frigolit. Vaccinet måste förvaras i kyllager som håller 2 8 C. Media kan ge intrycket att vaccineringen kommer väl sent, men distributionen i Sverige är inte flaskhalsen. Inom 48 timmar ska vi nå alla Sveriges hörn, lovar Max Ahlstedt, försäljnings- och marknadschef på Posten Logistik som ska distribuera vaccinet över hela Sverige. Känsligt uppdrag Temperaturen i lagret måste övervakas noga och protokoll arkiveras under lagringsperioden. Det finns temperaturindikatorer på varje transportkartong. Mätarna fortsätter att övervaka temperaturen under lagringstiden (övervakning är möjlig under 5 år). Det rekommenderas också att låta dessa temperatur-indikatorer sitta kvar på lådorna och att kontrollera dem då kartongerna ska transporteras vidare. Eftersom det här är ett extra känsligt uppdrag har vi en mängd kontrollpunkter och en specialmärkning. Hela kedjan övervakas timme för timme, säger Max Ahlstedt. Alla i Sverige ska vaccineras Regering har beslutat att bidra med 1 miljard SEK till landstingen för att alla svenskar ska få gratis vaccinering. Med start i oktober kommer alla invånare, även gömda flyktingar, gästarbetare och papperslösa att erbjudas gratis vaccination mot den nya influensan. Stockholms läns landsting får ett tillskott på drygt 200 miljoner kronor. Det innebär att man inte ska behöva ta resurser från andra verksamheter. Vaccinet kommer att ges på vårdcentraler, husläkarmottagningar, barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler, inom skolhälsovård, företagshälsovård och på vaccinationsmottagningar. Med lastbil från Belgien och Tyskland till Malmö Brittiska Glaxo Smithkline, världens näst största läkemedelsbolag efter amerikanska Pfizer, har hittills tecknat kontrakt för ca 200 miljoner vaccindoser mot den nya influensan. Därutöver pågår diskussioner med över 50 regeringar i både i- och u-länder. Sverige har inte längre någon egen vaccintillverkningskapacitet.vaccinet som Sverige behöver tillverkas i Belgien och Tyskland. Varje lastbil med vaccin tar upp till 33 pallar. Eftersom varje pall rymmer ca doser vaccin krävs det 150 latsbilstransporter till Sverige. Snabb distribution Det går 30 transportkartonger per pall och 8 pack per transportkartong med 500 doser per pack. En transportkartong innehåller 8 förpackningar, alltså med 4000 doser vilket är ca 22 liter. Preliminärt börjar vaccinet rullas ut i tredje veckan i september till Sveriges alla hörn. Då sker distributionen inom 48 timmar, även till Norrland med lastbil, tåg eller flyg. Huben för distributionen i Sverige finns i Malmö. Posten Logistiks uppdrag består också i ompaketering till kylbevarande frigolitlådor med 500 vaccindoser i varje, så snart vaccinet kommer till Malmö. Så här ser t ex planeringen ut i Jämtlands läns landsting: För att vaccinera hela Jämtlands befolkning med två doser under ca 3 månader krävs det doser på ca 13 veckor, Posten Logistik ska sköta distributionen i sitt vanliga distributionssystem. d v s ca doser per vecka. För en kommun med invånare vaccineras ca personer/vecka eller 300 per dag. Distributionen av influensavaccin är alltså inte flaskhalsen om man tycker att vaccinet kommer väl sent. Mycket känsligt vaccin Vaccinet består av två flaskor med adjuvans och antigen. De ska mixas före vaccinering. Oblandat adjuvans och antigen har en hållbarhet på 18 månader, men måste användas inom 24 timmar efter beredning. Den färdiga blandningen är stabil i 24 timmar vid 25 C. Oblandat adjuvans och antigen måste förvaras i kylskåp (2 8 C) men får inte frysas och måste förvaras i originalförpackningen Vaccinet är också ljuskänsligt.

16 16 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons Ny containerlinje Varberg-Riga öppnad Ett holländskt containerrederi trotsar finanskrisen i Baltikum och startar en ny containerlinje från Varberg till Riga. Av Gösta Hultén Det holländska rederiet Harlingen North Connect Lines (HNCL) har i sommar startat en ny containerlinje mellan Varberg och Riga. Linjen är veckobaserad och anlöper i ordningen Harlingen i Holland - Varberg - Riga och åter till Harlingen. Den nya linjen kommer att innebära en mycket god exportmöjlighet för företag i regionen, inte bara till Lettland utan till hela Baltikum och via järnväg även till Ryssland, säger Martin Berg, marknadschef för Terminal West i Varbergs hamn. Vi har stabila exportflöden av kemikalier och papper bl a för Ikeas räkning. Agent för HNCL i Sverige är Samskip AB, Varberg. Till Island Samskip, som har sitt svenska kontor i Varberg, har sedan tidigare en containerlinje till Reykjavik. Lettland och Island är ju två av de länder son drabbats hårdast av finanskrisen. Är det inte äventyrligt för att ha trafik just på dessa länder? Nej, islänningarna fortsätter ju konsumera livsmedel och andra förbrukningsvaror, som till stor del måste importeras till landet. Volymerna till Island har t o m vuxit den senaste tiden, säger Martin Berg. Och Baltikum kan snart vara ur den värsta vågdalen. Särskilt efter stormarna Gudrun och Per, som drabbade sydvästra Sverige speciellt hårt, etablerade sig Varberg som Sveriges största exporthamn för sågade trävaror. Toppåret 2005 lastades kbm sågade trävaror, kbm massaved och kbm timmer i hamnen. Det är troligen ett oslagbart rekord. Totalt minskade dock volymerna i Varberg liksom i de flesta hamnar förra året, men bara med 6 procent. Det berodde främst på att Samskip i februari tvingades lägga ner en containerlinje. Men färjetrafiken ökade däremot med 10 procent. Störst på trävaror Efterfrågan på sågade trävaror har varit förvånansvärt hög, även under lågkonjunkturen. Den låga svenska valutakursen, samtidigt som t ex Finland dragit ned sin produktion och i vissa fall helt stängt ner sågverk, har gynnat den svenska exporten och därmed Varbergs hamn. Ännu förra året lastades när kbm sågat trä i hamnen. Lågkonjunkturen har inte drabbade hamnens viktigaste exportvara sågade trävaror särskilt hårt. Hittills i år har vi haft nästan samma volymer som motsvarande tid förra året. Skogsprodukter svarar för 65 procent av hamnens volym. Sågade trävaror är största delen, men flis blir allt viktigare. Att Varberg stått sig så väl i lågkonjunkturer beror, enligt Martin Berg, bl a på det goda rykte hamnen har. Vi håller hög service, vi är snabba och Varberg har efter stormen Gudrun etablerat sig som Sveriges största exporthamn för sågade trävaror. ju större vi blir på sågade trävaror, ju bättre har vi också blivit, säger han. Terminal West Logistics AB erbjuder bl a lagring, orderhantering, distribution och kundanpassade förädlingsprocesser. Man erbjuder också tredjepartsservice, främst i form av hantering av board och gips för byggindustrin. Terminal West AB startades redan 1972 med bl a Södra, PLM och Gyproc som delägare. Men sedan 2002 är Varbergs kommun ensam ägare. Nyligen fördjupades inloppet och den nya Farehamnen längst ut i väster byggdes ut med 400 meter kaj och ett kajdjup på 11 meter. Farehamnen används för större tonnage, som idag främst fraktar biobränsle. Biobränsle är just nu en starkt växande produkt. Redan idag försörjs flera värmeverk med biobränsle, via Varbergs hamn. För Varbergs hamn börjar nu bristen på råvara göra sig påmind. Det är brist på bränsleflis, som normalt exporteras, men som nu behövs i Sverige, för att klara klimatomställningen. Nu har vi t o m haft några importlaster av bränsleflis, säger Martin Berg. Uppsala Ovland and Friends Hallstahammar Västerås Enköping Arlanda Köping Örebro Arboga Kungsör Eskilstuna Strängnäs Mariefred E4 Stockholm Flen Södertälje Var med och utveckla en ny logistikpark. Helt naturligt. Katrineholm Eskilstunas geografiska läge är gynnsamt för företag med inriktning på lager, logistik och effektiv distribution. Tydliga bevis på detta är de senaste årens etableringar av H&M, Meca, Lidl och Skanlog. Nu öppnar vi också upp det helt nya området Eskilstuna Logistikpark. Här sammanflätas motorväg, tåg och flyg till ett nytt logistikcenter med stark miljöprofil. Och det bästa är att logistikparken fortfarande är i planeringsstadiet, vilket medför att du som är intressent E4 Nyköping E4 Oxelösund har alla möjligheter att vara med och påverka framtiden. På ett helt naturligt sätt. Mer information hittar du på eller slå en signal till Mikael Jonsson, Eskilstuna Logistik Fågelvägen till bättre affärer.

17 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 17 Nya direktlinjer Rotterdam- Stockholm ger miljövinst Två nya direktlinjer öppnas för containertrafik Stockholms- Rotterdam. Ett resultat av att en av världens ledande hamnoperatörer nu driver CTF, Container Terminal Frihamnen i Stockholm. Av Lena Sonne De bägge feederrederierna Unifeeder och Teamlines startar direktlinjer mellan Rotterdam-Stockholm. Unifeeder hade sitt första anlöp i Stockholm 26 augusti och Teamlines 7 september. Hutchison Port Holdings, HPH, som är dotterbolag till det multinationella Hutchison Wampoa Limited, är en världsledande terminaloperatör med verksamhet i 49 hamnar i 25 länder i hela världen. HPH äger också ett antal transportrelaterade företag, Vi ser fram mot och hoppas på byggstart i Norvik 2010, säger Henrik Widerståhl. bl.a. som järnvägsoperatör. HPH tog i mars i år över driften av Container Terminal Frihamnen, CFT, i Stockholm. Första steget för HPH är att öka volymerna här, för att sedan, när blivande Container Terminal, Nynäshamn är förhoppningsvis i drift, utveckla en framtida hamn som ska säkra försörjningen och de ökade godsvolymerna till Stockholm/Mälardalsregionen på lång sikt. Vid investeringar i hamnar, precis som flygplatser, talar vi om långa investeringshorisonter +50 år, säger Henrik Widerståhl, vvd, Stockholms Hamnar. Han är mycket glad att ha fått en global hamnoperatör som partner. HPH har goda relationer och nära samarbete med de stora oceanrederierna. Stockholms Hamnar blir i och med samarbetet med HPH en integrerad del i HPH s globala nätverk, vilket kunderna värderar och det leder till ökade volymer. Med direktlinjer mellan containerterminalen i Stockholm och Europas största hamn, Rotterdam, kan vi möta kundernas behov av större valmöjlighet av hamn för transporter av lastade och tomma containrar, säger Henrik Widerståhl. Utökar nätverket Det är feederrederierna Unifeeder och Teamlines, som nu utökar sitt nätverk och erbjuder ny trafik, som sammanlänkar European Container Terminal, ECT i Rotterdam med Stockholm. Stuveriarbetet sköts av samma personal som tidigare. HPH köper den tjänsten av hamnen. Ingen personal har behövt sägas upp, utan vi har kunnat minska med naturlig avgång. Samverkan mellan fartyg och järnväg är mycket viktig för hamnars konkurrenskraft. Vi för därför också diskussioner med Foto: per erik Adamsson Feederrederierna Unifeeder och Teamlines utökar sitt nätverk och erbjuder nu ny trafik, som sammanlänkar European Container Terminal, ECT i Rotterdam med Stockholms hamn. flera järnvägsoperatörer för att utöka tillgängligheten mellan containerterminalen i Stockholm och järnvägsnätet. Förra året minskade containervolymerna med 15 %. Vi hoppas nu att botten är nådd och vi får signaler från de stora oceanrederierna och HPH att volymerna nu ökar från bl.a. Asien. Klartecken från Nynäshamn I juni i år gav Nynäshamns kommun klartecken till detaljplanen för bygget av hamnen Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden. Kritiska röster har höjts mot Norvikudden. Kritikerna har dels ansett att det blir för dyrt, ca 2 miljarder, dels att hamnen innebär för stora ingrepp i miljön och dels att andra mellansvenska Östersjöhamnar kan ta hand om dessa volymer. Södertälje hamn har t ex redovisat att de för en lägre kostnad kan klara Stockholms Hamnars beräknade volymer, både dagens och en ökning upp till TEU per år Terminalen i Norvik skulle täcka ett område på 25 hektar och byggs i tre faser med en kajlängd på 800 meter och ett djup på 16,5 meter. Stockholms stad har tidigare godkänt planen. Nu återstår miljöprövningen. Miljödomstolen har kallat till förhandling nu i september. Vi ser fram emot och hoppas på byggstart 2010, säger Henrik Widerståhl. Vi kommer att öka volymerna i år Martin Allison, VD för Hutchison Ports Sweden AB, sedan mars 2009, har jobbat i Sverige tidigare. Martin Allison har jobbat 35 år inom hamnverksamhet, bl a 26 år i företaget Sea-Land Service, som nu är en del av Maersk. Sedan 2004 har han jobbat för HPH, de senaste fyra åren som ansvarig för containerdivisionen vid HPH:s terminal i Felixstowe, den största containerhamnen i Storbritannien. Stor miljövinst Martin Allison har tidigare jobbat med containerverksamhet i Sverige. Förra gången var åren inom Sea-land Service i Göteborg. Han är från Skottland och har nyligen flyttat till Stockholm. I dag går stora flöden av gods via Rotterdam, Hamburg och Bremerhaven till Göteborgs hamn och med järnväg och lastbil därifrån till Stockholmsregionen, säger Martin Allison. Det blir en stor miljövinst när kunderna kan ta containrarna direkt från Rotterdam till Stockholm, som ju är det klart största konsumtionsområdet i Sverige. Den totala Det blir en stor miljövinst när kunderna kan ta containrarna direkt från Rotterdam till Stockholm. Den totala transportkostnaden kommer också att minska, säger Martin Allison. transportkostnaden kommer också att minska, säger Martin Allison. Det är egentligen bara en sak som Martin Allison inte är nöjd med i Stockholm, mängden containers som går genom hamnen. Vi kommer successivt att öka volymerna detta och kommande år, säger han. Det finns kapacitet för mer än det dubbla mot vad hamnen hanterar idag och dit borde vi nå, säger han. Ökar volymen kommer det att göra oss mer konkurrenskraftiga. Vill ha fler tåg Det gäller framför allt när hamnen i Nynäshamn står klar, då Stockholm kan få en storhamn som är knuten till de internationella rutterna. Det är utvecklingsmöjligheterna i Nynäshamn som han ser fram emot. Nu vill vi framför allt utveckla servicen på land. Vi försöker få fler tåg att komma ner till Frihamnen. Vi har samtal med ett antal järnvägsoperatörer i denna viktiga fråga. Ju närmare slutdestinationen man kan ta varorna med tåg, desto effektivare och billigare blir det. Dessutom är det bra för miljön, säger Martin Allison. Göteborg aktuellt Göteborgs hamn vill ju också lägga ut åtminstone en del av sin containerhantering på en privat operatör. Är Hutchison intresserad av att även ta över där? Hutchison följer noggrant utvecklingen inom det här området, svarar han. Min uppgift är främst att utveckla flödena i Östersjön och jag vill inte uttala mig om Göteborg. I Östersjön driver HPH sedan några år också terminalverksamhet i Gdynia i Polen. I den långsiktiga strategin ingår att i framtiden driva hamnverksamhet i Norvik.

18 18 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons IKEA är en av Turkiets största exportörer Som EU-ordförande har Sverige förväntningar att föra Turkiet närmare EU-medlemskap. Just Sverige har mycket att vinna. Ikea är idag i praktiken en av Turkiets största exportörer, säger Ekin Ergun, chef för svenska Exportrådet i Istanbul. Av Lena Sonne För Turkiet pekar nu nästan alla kurvor uppåt export och import ökar efter ett kraftigt fall hösten Turkish Airlines öppnade i somras en ny linje Göteborg- Istanbul. Turkish Airlines Cargo, som flyger helfrakt till 20 destinationer, ökade t o m volymerna med 6 % under första halvåret. Det strategiska läget gör att Turkiet fungerar som hub för hela Mellanöstern, Kaukasus och Centralasien. Intresset för direktinvesteringar har ökat stadigt från De var ca 25 miljarder SEK 2008, säger Ekin Ergun, chef för Exportrådets avdelning i Istanbul och själv med rötter i Turkiet. Hon hjälper svenska företag att etablera sig på den turkiska marknaden. Och från Exportrådets kontor i Istanbul täcks stora delar av Centralasien. Maskiner, utrustning, stål och järnprodukter är största exportprodukter. Livsmedel och textil är också viktiga. Bl a Sandvik, H&M, Autoliv, ABB, Electrolux, Astra Zeneca, Tetra Pak, Ikea, Gambro, Duni, Alfa Laval och Atlas Copco har verksamhet i Turkiet. Ikea är idag i praktiken en av Turkiets största exportörer, säger Ekin Ergun. Här finns stora affärsmöjligheter för svenska leverantörer och inköpare, säger Ekin Ergun. Lokal inköpsagent behövs Handeln mellan Sverige och Turkiet har lång tradition ja t o m före Carl XII s dagar. Att svenskarna den gången var dåliga betalare är glömt. Här finns stora affärsmöjligheter för svenska leverantörer och inköpare, säger Ekin Ergun. När man väl klarat av vissa kulturskillnader, brukar det gå utmärkt att göra affärer, menar Ekin Ergun. Det är viktigt att mötas på halva vägen Men det finns svårigheter, medger hon. Betalningstidern kan bli lång, från dagar. Men svenska företag är övertygade om Turkiets fördelar och vill vara kvar och växa. Det visar en undersökning av Svenska Handelskammaren, säger Ekin Ergun. En populär form vid nyetablering är s k liaison office. Det innebär att man har en lokal representant för inköp, som bl a gör marknadskartläggning. Men det är nästan nödvändigt att ha en lokal kontakt, menar Ekin Ergun. Blocktågen ökar Jerry Holm, marknadsansvarig på Schenker AB med bl.a. Turkiet som specialitet, har lång erfarenhet av transporter från, till och i Turkiet. 58 % av volymerna mellan Sverige och Turkiet går till sjöss, 38 % med lastbil. Bara 3 % går med järnväg. Men blocktågen är i starkt ökning. De vanligaste transportvägarna med lastbil till Sverige går genom Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien alternativt Serbien, Bulgarien eller via Slovenien, Kroatien, Serbien. RoRo-färja från Trieste i norra Italien till Istanbul eller Izmir är ett alternativ. Blocktåg går från Sopron och går via Serbien och Bulgarien eller via Rumänien, Bulgarien till Istanbul och övriga destinationer i Turkiet. Sjötransporter går ofta via egyptiska eller italienska hamnar till Istanbul, Izmir och Mersin. Många byråkratiska handelshinder Fortfarande finns det många byråkratiska handelshinder i Turkiet. Av Lena Sonne Snabbt ökande handel Turkiet har 73 miljoner invånare. Hela 14 miljoner bor i Istanbul, en av världens största städer. Andra storstäder är Ankara med 4,5 miljoner och Izmir med 3,8 miljoner. Turkiet är medlem i G20, som en av världens 20 största ekonomier. Turkiet är idag Sveriges 22:a största exportmarknad och på stark tillväxt. Sveriges export till Turkiet uppgår till ca 10 miljarder SEK per år. Sverige hade 2008 en ökad import från Turkiet, med plus 9 %. Turkiet har länge haft snabbast tillväxt inom hela OECD. I oktober 2005 beslöt EU att starta medlemsförhandlingar med Turkiet. Främst Frankrike under Sarkozy har motarbetat medlemskap. Sverige är det land som starkast drivit på för medlemskap i EU. En förtullning på plats i Turkiet måste göras av en tullagent, som länge var ett eget skrå. Importörerna har oftast en egen utsedd tullagent. Denna tjänst kan bli mycket dyr. Därför ska man som svenskt företag aldrig ta på sig förtullningskostnaderna, råder Avståndet är bara ett par kilometer mellan de två kontinenterna. På bilden Topkapipalatset och längst bort fraktfartyg som väntar på grönt ljus i den enkelriktade farleden. Foto: gisle dueland Jerry Holm. Transportdokument, handelsfaktura samt övriga handelsdokument måste vara korrekta. Felaktigheter innebär alltid att godset förblir oförtullat och inte levereras. Systemet håller dock sakta på att förändras. Det är vanligt att hubba gods som ska vidare till hela Mellanöstern via Turkiet. Turkiet har frihandelsavtal med EU, vilket ger tullfrihet. Men det finns olika typer av skatter, som skall betalas av importören, t ex dumpningsskatt om man misstänker att godsvärdet är för lågt. Det är vanligt att inrikes transporter sköts av lokala åkerier. I Halkali, på europeiska sidan av Istanbul, har jag själv bevittnat hur importörer, Nya tunnlar mellan Europa och Asien efter förtullningen, förhandlar om priset med åkare direkt på gatan, säger Jerry Holm. Det finns tre tullregioner där varor lagras tills alla papper är klara och varorna betalda. Systemet är långsamt och inte särskilt smidigt. Det beror även på nätverken med ofta hierarkiskt styrda familjeföretag, som ger släkt och vänner transporterna. För att transportera gods till och från Turkiet krävs särskilt internationellt tillstånd som tilldelas årsvis. Men flertalet stora logistikföretag är etablerade i Turkiet, med bra service. En ny järnvägstunnel byggs under Bosporen och en ny vägtunnel planeras här. Järnvägstunneln är färdigbyggd Istanbul har varit en stor handelstad i mer än 1000 år. Ett 30-tal gamla skepp och gods från Bysans glansperiod mellan 600 och 1200 talet har hittats vid grävningarna. De ligger i vägen för tunneln och har försenat bygget. Nu fungerar två broar som förbindelselänkar utöver färjorna och de är ofta hårt överbelastade. Onödigt klaga över brist på tågtransporter Bara 3 procent av transporterna mellan Turkiet och Sverige går idag på tåg. De tidigare problemen kring tågtransporter är till stor del lösta idag. Trots det tvekar företagen. Av Lena Sonne Det svenska järnvägsbolaget UBQ kör tre tåg från Istanbul till Sverige i veckan. Det tar ca 5 dagar från Istanbul, ungefär detsamma som med lastbil men säkrare och mer miljövänligt. Vi har ellok och använder inte diesel, säger Sven-Erik Andersson, VD för UBQ. Det går i samtransporter till Skandinavien via Öresundsbron. Många vagnar hakas av i Tyskland, EUs största importör av varor från Turkiet. Intresset ökar för järnvägstransporter och det är nästan aldrig problem nu. Med hjälp av EU-bidrag i Marco Polo-projektet har vi löst de tre viktigaste problemen för tågtransporter. Vi har lok som automatiskt klarar olika elsystem, integrerade system för punktlighet och för att spåra gods. Vi har kapacitet att ta mer gods, vilket vi gör tillsammans med vår samarbetspartner det holländsk/isländskavan Dieren under det gemensamma taket Scandinavian Shuttle. Projektet är det näst största i Marco Polo-programmet och ska bidra till minskad trängsel på vägarna, ökad trafiksäkerhet och bättre miljö. För att hålla leveranstider har vi också intermodala transporter, där vi tar ansvar för hela kedjan. Det tar inte mer än 10 minuter att lasta om till lastbil för den sista biten, säger Sven-Erik Andersson. Trög process Sven-Erik Andersson tycker ibland att företag och logistikchefer klagar i onödan på bristen på tågtransporter när de ska förklara varför de fortsätter att välja lastbil. Trots den höjda tyska mauten och nya miljötillägg för lastbilar är det fortfarande svårt att få många företag att lägga om till järnväg. Det är en trög process innan företag ändrar, säger Sven-Erik Andersson.

19 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 19 Nu kommer den utvikbara järnvägsvagnen En ny lösning för järnvägstransporter kan kanske snart konkurrera med lastbil när det gäller pris, transporttider och leveranssäkerhet. Att flytta containers mellan tåg och lastbil är en välkänd och rätt enkel teknik. Det görs i ett växande antal kombiterminaler. Men av- och pålastning av växelflak och trailers är krångligt och dyrt. För att börja flytta över större godsmängder från lastbil till järnväg, krävs enklare och smidigare teknik. I ett kommande system med utvikbara transporteras lastbilarna på tåg genom att de helt enkelt själva kör upp på vagnen. Varje vagnände kan vridas till höger och vänster om spåret. Hela tågsättet kan därmed lastas och lossas samtidigt, vilket ger korta stopptider. Även personbilar och bussar kan enkelt köra ombord. Visades för EU-ministrar FlexiWaggon startades år 2000 av Jan Eriksson. Han har erfarenhet bl a som produktutvecklare inom Electrolux. Bolaget har ett starkt patent, som täcker de tekniska lösningarna. I utvecklingen har företaget bl a samarbetat med SSAB, Banverket och Inlandsgods. Den rullande prototypen var klar i maj förra året. I somras kunde han presentera Flexi- Waggon på EUs ministermöte i Åre i juli. Vagnen kan ta 18,75 meter långa bilar. Den är 3 meter bred utvändigt och 2,9 meter invändigt. Den väger 40 ton, kan ta 50 Med FlexiWaggon kör lastbilarna själva upp på järnvägsvagnen. ton last, och kan köras i 160 km/tim. Lastbilen med trailer kan köras på vagnen var som helst där det är ett tillräckligt fast underlag. Med en enkel knapptryckning kan järnvägsvagnens lastplan vikas ut i bakkant eller framkant och en påkörningsramp fälls ut. När bilen kör av vagnen, viks rampen ut i andra änden. Sveaskogs VD Gunnar Olofsson, som var med på pressvisningen, vill börja använda på Inlandsbanan, som går mellan Kristinehamn och Gällivare, för timmertransporter. Han ser även en framtid där allt virke inte körs till kusten, utan stannar kvar i inlandet för bearbetning. Svårt locka investerare Det har dock visat sig förvånansvärt svårt att få medel för utvecklingskostnaderna för Flexiwaggon. Riskkapitalister satsar helst när framgången är nära. Energimyndigheten och länsstyrelsen i Jämtland har sponsrat en del. Banverket och Green Cargo som borde legat nära till, har inte velat satsa. Man har varit inriktade mot stora kombiterminaler, men dit är det ofta så lång väg för lastbilarna, särskilt i norra Sverige, att de då hellre fortsätter att köra på väg. Det har t o m varit svårt att få tillstånd för testkörning från Banverket. Men misstänksamheten och motståndet tycks nu ha brutits. När ICA gick in som delägare blev det en vägröjare. Av miljöskäl vill man gärna köra sina lastbilar på järnväg där det går, men de försök som gjorts har inte varit framgångsrika. Då erbjuder Flexiwaggon ett mycket mer flexibelt system. Nu är också IKEA, Arla och Axfood intresserade av att köra lastbil på tåg. I USA och Kina finns också intresse. Nu börjar även riskkapitalisterna höra av sig. Hittills har Flexiwaggon förbrukat 32 miljoner SEK i utvecklingskostnader och vi har nu tagit in 12 miljoner till för testperioden, säger Jan Eriksson. Ett åkeri kan enligt FlexiWaggon spara minst 20 kronor milen på att låta lastbilen ta tåg. Priset för att hyra vagnen blir 60 kronor milen, beräknat på 60 procents beläggning. Om lastbilen kan gå på tåg sparas driftskostnader för bilen på 35 kr/mil och lönekostnader på 44 kr/mil. Släpet kan lämnas av en dragbil och hämtas av en annan. Det blir heller inga slitagekostnader på vägarna. Nu återstår ett halvårs tillförlitlighetstest. Nästa år hoppas Jan Eriksson få se de första lastbilarna åka tåg. Sedan kan serietillverkningen börja. Priset blir 3,5 4 miljoner SEK per vagn. Coop:s lastbilar ska ta tåget Coop bygger en ny effektivare logistiklösning, med mer gods på järnväg. Idag går bara 5 % med tåg, men om några år väntas ca 30 % gå på järnväg. KF:s lastbilar ska nu börja gå på tåg. Den 1 september startade första Coop-tåget Helsingborg-Stockholm. Vi konsoliderar volymerna till ett fåtal punkter i Sverige, säger Fredrik Persson, VD Coop Logistik AB. Varuflöden styrs över till terminaler i Bro och Västerås. Antalet omlastningsterminaler ska också öka. Nymålat Klart hösten 2009 Vi ses på Elmia Future Transport 6-8 oktober! Monter: C 01:40

20 Västerås ett logiskt val! Högrankad logistikstad Mötesplats väg, flyg, tåg och sjöfart Etableringmöjligheter för logistikkrävade företag Hacksta logistikby ert nästa utvecklingsområde Kombiterminal utvecklas i riksnätet Nya investeringar i motorvägar både öster och väster om Västerås Mitt i Mälardalsregionen med stark tillväxt Regionhandelsstad med höga handelsindex, tre stormarknadsplatser och ett koncentrerat city Välkommen med Er förfrågan till Etablering Västerås AB Näringslivschef Helmer Larsson helmer.larsson@vasteras.se Infrastrukturstrateg Håkan Johansson hakan.johansson@vasteras.se 1 strategisk lagerplats 5 järnvägar 6 riksvägar 1 kombiterminal Nu bygger vi ett centrum för varuförsörjning till Skandinaviens 4 storstadscentra (Köpenhamn/Malmö, Stockholm/Mälardalen, Göteborg, Oslo) 2012 invigs Hässleholm Nord 1,5 miljoner m 2 kostnadseffektivitet i ett av Sveriges bästa logistiklägen!* Var med från början och påverka utformningen av verksamhetsområdet Kontakta per-olof.johansson@hassleholm.se HässleholmNord *tidningen Intelligent Logistik