Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning"

Transkript

1 Bättre Kvalitetsregisterforskning Nationella kvalitetsregister Arlanda 26 maj 2015 Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Per Johansson Uppsala universitet (Statistik och UCLS), IFAU, ISF och IZA

2 Disposition 1. Orsakssamband (kausalitet) och randomiserade experiment (RCT) 2. Hur etablera orsakssamband med observationsdata? 3. Exempel: Rehabiliteringsgarantin (RG): En överenskommelse mellan den tidigare regeringen och SKL om att landstingen ska erbjuda evidensbaserade rehabiliteringsinsatser (= KBT och MMR) 2

3 Orsakssamband och RCT Ett orsakssamband innebar att en åtgärd/behandling leder till ett utfall som inte hade blivit fallet i avsaknad av behandlingen. Det är svårt att etablera orsakssamband när responsen inte är deterministisk, eller att utfallen är slumpmässigt (t.ex. effekter av KBT på sjukfrånvaro). Anledningen är att individer inte både kan vara behandlad och obehandlad vid samma tidpunkt. Man kan således inte uppskatta effekter på individnivå! Man kan potentiellt skatta genomsnittseffekter för en given population genom att låta individer i denna slumpmässigt få behandling eller inte (kontroll), d.v.s. RCT.

4 Orsakssamband och RCT Kruxet med RCT består i att människor har ett medvetande och drivs av incitament. Individer påverkas av att veta att man studeras (Hawthorn E) Individer som deltar i en studie vill ofta ha behandlingen; inte det alternativa! (Substitutions E) Forskare som tagit fram en behandling vill visa att den ger effekt (Fusk) Minimum: kontrollindividen måste ges en placebo och försökledare får inte veta vem som får behandling. Dvs dubbelblint RCT (2b) Optimalt: trippelblint. Analytiker vet inte vem som är behandlad 4

5 Orsakssamband och RCT Hur ger man 2b placebo vid hjärtbyte, kranskärlsoperation eller KBT? Problemet med avsaknad av placebo och att försökledare vet vem som får behandling accentueras om utfallet mäts om (subjektiva) upplevelser till behandlingsindividen T.ex. vad är effekten av KBT på upplevd hälsa (EQ5D mm)? 5

6 Orsakssamband med observationsdata Alternativet till RCT är observationsstudier. Kruxet är att individers val av behandling styrs av en mängd olika faktorer (t.ex. hälsa och prefenser) som är relaterade till utfallet (t.ex. hälsa). Dålig hälsa är en förutsättning för en medicinsk behandling! Hur möjligt att skatta effekten av denna behandling på just hälsa? Med länkade populationsregister finns det idag en stor mängd variabler som gör det möjligt att retrospektivt (ex post) genomföra prospektiva studier (ex ante). Dvs skapa behandlade och obehandlade som innan behandling har samma hälsa baserat på tidigare hälsouppgifter (tex läkemedelskonsumtion, inläggning sjukfrånvaro mm.) 6

7 Registerbaserad forskning Fördelar - Låga kostnader - Population av intresse! - Man kan följa individer över tid. Detta medför - Inget bortfall - Prospektiva studier - Lång uppföljningshorrisont - Inga etiska problem (administrativa register) Nackdelar - Sekretessproblem (d.v.s. att känsliga uppgifter görs offentliga av forskare som bakvägsidentifierar ) - Bristfällig kontroll för selektion till behandling 7

8 Bristfällig kontroll för selektion till behandling Vid ett stort (N >200) 2b RCT kan man vara ganska säker på att hälsan innan behandling bland dem som får behandling i genomsnitt är densamma som hälsan bland dem som inte får den. I en observationsstudie kan vi bara bekräfta att hälsan i observerbara karaktäristika är densamma (t.ex. i genomsnitt lika mycket läkemedelskonsumtion). Vid en observationsstudie finns således större osäkerhet kring valididet av effektskattning än vid en 2b RCT.

9 Design och känslighetsanalys Bland forskare måste det finnas en medvetenhet att individer drivs av olika incitament. En observations studie, precis som ett RCT, måste ha en design! Bör utnyttja en variation i vem som får behandling som står utanför individernas (t.ex. läkare och patient) kontroll

10 Design och känslighetsanalys En sådan variation går ofta att finna i institutionella regelsystem där avgränsningar i tid och rum skapar skillnader i behandlingsprevalens. Ibland kan beslutregler (variationen) vara deterministisk. T.ex. alla över en viss skattad risk erbjuds behandling. Denna typ av design benämns naturliga experiment (NE) i litteraturen. Notera att exogena variation kan medevetet skapas av forskare/beslutsfattare. ( uppmuntransdesigner ) I litteraturen benämns även studier med fokus på ex post RCT NE eller Kvasi E. (dvs studier utan exogen variation). 10

11 Design och känslighetsanalys Longitudienella populationsregister erbjuder också möjligheter till känslighetsanalyser t.ex. genom att skatta effekter där det inte ska finnas effekter! Dessa känslighetsanalyser blir speciellt viktiga i situationer när man inte kan beskriva skälet till att vissa individer med samma riskfaktor som den som får inte får behandling. Dvs variationen i behandlingsprevalens kan inte ses som drivet av något utanför patientens och/eller läkarens kontroll (dvs exogent).

12 Känslighetsanalys (exempel) Användande av informationsrika register gör det möjligt att skatta effekter (framåt) och bakåt (placebo) i tiden. Blå linje effekt röda linjer konfidensintervall

13 Känslighetsanalys (exempel) Antag att vi är intresserad av en medicinsk behandling på sjukfrånvaron. MB Sjukfrånvaro (läkaren ordinerar en behandling) Vid en analys finner vi att behandlingen ökar sjukfrånvaron, dvs

14 Känslighetsanalys Trots placeboskattning kan man vara orolig att läkaren ordinerar behandling baserat på dålig hälsa vid just det tillfället. Resultatet kan därför bero på selektion snarare än på en negativ (dvs ökad sjukfrånvaro) effekt av behandling. Om vi har en a priori förståelse (teori) att selektionseffekter bör vara densamma för två eller flera utfallsvariabel kan detta användas för ett ytterligare placebotest.

15 Känslighetsanalys Om selektionen sker på icke observerbara hälsa borde vi också hitta en ökad läkemedskonsumtion och inte bara en effekt på sjukfrånvaro

16 Exempel: Rehabiliteringsgarantin En överenskommelse mellan tidigare regering och SKL om att landstingen ska erbjuda evidensbaserade rehabiliteringsinsatser i syfte att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och öka återgången i arbete (Prop. 2007/08:1) Första överenskommelsen 2008 och har förnyats vid flera tillfällen sedan dess, senaste gäller för miljard per år avsattes , 750 mkr 2014 Evidensbaserade metoder enligt SBU eller motsvarande internationella sammanställningar KBT och MMR ISF och IFAU har utvärderat med data från Region Skåne.

17 Exempel: Rehabiliteringsgarantin Naturligt experiment Använder en gradvis utbyggand (ackreditering) och i olikheter i utbudet av, främst, KBT och MMR vilket skapar en variation i behandlingsprevalens över tid och mellan kommuner. beskriver inte i detalj hur denna variation utnyttjats här. Känslighetsanalys Vi skattar effekten av behandling även i förperioden. Använder tre utfall (sjukfrånvaro, läkemedelsförskrivning och vårdbesök) 17

18 Rehabiliteringsgarantin Kognitiv beteendeterapi (KBT) För patienter med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa Multimodal rehabilitering (MMR) För patienter med långvarig (3 mån) smärta i nacke, skuldror, ländrygg eller generaliserad smärta som fibromyalgi Utgör tillsammans ungefär 60 procent av alla pågående sjukfall Insatserna omfattar såväl sjukskrivna som ej sjukskrivna

19 Kognitiv beteendeterapi Syftar till att påverka tankemönster, känslor och beteenden i positiv riktning genom att kombinera delar av både beteendeterapi och kognitiv terapi. Övningar och hemuppgifter centralt Legitimerad psykolog eller psykoterapeut med KBT-inriktning, alt. behandlare med adekvat grundutbildning sjuksköterska/socionom/sjukgymnast/läkare med påbyggnadsutbildning i KBT I regel behandlingstillfällen

20 Multimodal rehabilitering Omfattande och komplexa rehabiliteringsbehov som innebär ett antal väl planerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid. Team av olika professioner; sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom/psykolog), läkare Biopsykosocialt synsätt Hög intensitet i aktiviteterna Välplanerade och synkroniserade åtgärder som kombinerar ett psykologiskt förhållningssätt med fysisk träning. Planering för återgång i arbete

21 Rehabiliteringsgarantin i praktiken Bedömning av behovet av behandling inom RG sker på VC. Läkare utfärdar remiss men patienten väljer själv behandlande vårdgivare. Ansvaret för sjukskrivning och förskrivning av läkemedel ligger kvar på VC Ersättningen för genomförd behandling 2010 och 2011 till vårdgivaren var 10 för KBT och 32 för MMR 2012 till vårdgivaren var 12 för KBT och 25 och 45 för MMR1 och MMR2

22 Hälsoval Skåne Modell för ackreditering och uppföljning Vårdgivarna inom RG måste ansöka om avtal. Kunna beskriva hur behandlingarna ska gå till och vilka professioner som ska utföra dem Information om varje vårdbesök ska läggas upp ett patientadministrativt system

23 Utbyggnaden av KBT i Region Skåne 1 januari juli januari 2011 # ackrediterade utförare

24 Utbyggnaden av MMR i Region Skåne 1 januari juli januari 2011 # ackrediterade utförare

25 (Fantastiska) Data Vårddata från Region Skåne (2008-aug 2013) Besök i primär- eller specialistvård Typ av kompetens närvarande, läkare/ej läkare Diagnos, ICD10-kod Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen, 2008-aug 2013) Förskrivning av läkemedel Läkemedelskostnader DDD (Defined Daily Dose = dygnsdos, WHO:s mätenhet för läkemedelsanvändning) Sjukfrånvarodata (Försäkringskassan, 2000-aug 2013 Utbetald sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning Arbetslöshetsperioder Individkaraktäristik (Försäkringskassan, 2000-aug 2013) Kön, ålder, utbildning, född utrikes, gift etc. Inkomstdata (PGI), arbetsmarknadsstatus (i november)

26 Analys Patienter som gjorde ett vårdbesök mellan 1/ och 30/ och som fick en diagnos inom ramen för RG KBT: 5,169 ej sjukskrivna, 1,175 sjukskrivna MMR1: 724 ej sjukskrivna, 447 sjukskrivna 2 års uppföljningshorisont

27 Analys 1-till-1 propensity score matchning med återläggning Matchar vårdbesök som leder till att en patient får behandling inom RG med vårdbesök som inte gör det KBT och MMR analyseras separat, liksom sjukskrivna och ej sjukskrivna vid 1:a behandlingstillfälle. Bara ej sjukskrivna här

28 Resultat: KBT Effekten av KBT för ej sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdagar

29 Resultat: KBT Effekten av KBT för ej sjukskrivna på antalet vårdbesök

30 Resultat: KBT Effekten av KBT för ej sjukskrivna på antalet förskrivningar

31 Resultat: KBT Positiva utfall för samtliga 3 variabler Positiv hälsoselektion till KBT skulle kunna driva resultat Vi använder utbyggand av KBT som instrument för att testa våra modellantaganden och kan inte förkasta dem! Se de Luna och Johansson (2014, JCI)

32 Resultat: MMR Effekten av MMR för ej sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdagar

33 Resultat: MMR Effekten av MMR för ej sjukskrivna på antalet vårdbesök

34 Resultat: MMR Effekten av MMR för ej sjukskrivna på antalet förskrivningar

35 Huvudsakliga slutsatser Blandade resultat av KBT Positiva effekter via lägre sjukfrånvaro och lägre läkemedelskonsumtion för ej sjukskrivna Inga effekter på framtida sjukfrånvaro för sjukskrivna Negativa effekter av MMR Högre sjukfrånvaro för både sjukskrivna och ej sjukskrivna Negativa effekter på offentliga finanser av både KBT och MMR (signifikant) på ett års sikt, oavsett sjukskrivningsstatus Positiva effekter på offentliga finanser av KBT för både sjukskrivna och ej sjukskrivna (ej statistiskt säkerställd) på två års sikt, negativa effekter av MMR

36 Resulatat för de sjukskrivna nedan

37 Effekten av KBT för sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdagar

38 Effekten av KBT för sjukskrivna på antalet vårdbesök

39 Effekten av KBT för sjukskrivna på antalet förskrivningar

40 Effekten av MMR för sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdaga

41 Effekten av MMR för sjukskrivna på antalet vårdbesök

42 Effekten av MMR för sjukskrivna på antalet förskrivningar

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Profilering av sjukskrivna Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Introduktion En vanlig uppfattning (t.ex. OECD, 2009) är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Insatserna inom rehabiliteringsgarantin och deras effekter på hälsa och sjukfrånvaro

Insatserna inom rehabiliteringsgarantin och deras effekter på hälsa och sjukfrånvaro Insatserna inom rehabiliteringsgarantin och deras effekter på hälsa och sjukfrånvaro Pathric Hägglund Per Johansson Lisa Laun RAPPORT 214:12 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro 1

Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro 1 Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro 1 Pathric Hägglund, Per Johansson och Lisa Laun Pathric Hägglund är doktor i nationalekonomi och forskar om sjukförsäkringen och sjukfrånvaron

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Pathric Hägglund Per Johansson Lisa Laun RAPPORT 2012:26 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten

Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och sjukfrånvaro i psykiska diagnoser

Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och sjukfrånvaro i psykiska diagnoser Regeringsbeslut III:1 2013-05-16 S2013/3783/SF (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning

Läs mer

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta

Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren

Läs mer

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009 GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod

Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod 1(6) Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen 2016-10-17 RS/1126/2016 Karin Jonsson Tfn: 063-15 31 87 E-post: karin.jonsson@regionjh.se Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd

Läs mer

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I juni 2012 fick Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner

Läs mer

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen Therese Ljung Analytiker Försäkringskassan Sid 1 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring Överblick Andelen utrikes födda

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1211-1348 Handläggare: Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 3 Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen

Läs mer

Psykisk ohälsa - lindriga och medelsvåra besvär. Länsgemensam handlingsplan

Psykisk ohälsa - lindriga och medelsvåra besvär. Länsgemensam handlingsplan Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-122303 Fastställandedatum: 2015-01-08 Giltigt t.o.m.: 2018-01-08 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Kjell Norman Psykisk ohälsa

Läs mer

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014 Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning Bo Lindholm Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 39 98 Bo.lindholm@skane.se Datum 2017-03-25 Version 2.0 1 (9) Befintlig verksamhet inom Multimodal smärtbehandling

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Datum Införande av psykoterapi enligt LOV. Metod och genomförande av utredningen

Datum Införande av psykoterapi enligt LOV. Metod och genomförande av utredningen Koncernkontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Harrysson Björn Hälso- och sjukvårdsstrateg 040 6753124, 0768871560 bjorn.harrysson@skane.se Datum 2013-04-08 1 (8) Införande av psykoterapi enligt LOV Bakgrund

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:109

Regeringens skrivelse 2015/16:109 Regeringens skrivelse 2015/16:109 Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin Skr. 2015/16:109 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 februari 2016 Stefan Löfven

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer