Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning
|
|
- Emma Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bättre Kvalitetsregisterforskning Nationella kvalitetsregister Arlanda 26 maj 2015 Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Per Johansson Uppsala universitet (Statistik och UCLS), IFAU, ISF och IZA
2 Disposition 1. Orsakssamband (kausalitet) och randomiserade experiment (RCT) 2. Hur etablera orsakssamband med observationsdata? 3. Exempel: Rehabiliteringsgarantin (RG): En överenskommelse mellan den tidigare regeringen och SKL om att landstingen ska erbjuda evidensbaserade rehabiliteringsinsatser (= KBT och MMR) 2
3 Orsakssamband och RCT Ett orsakssamband innebar att en åtgärd/behandling leder till ett utfall som inte hade blivit fallet i avsaknad av behandlingen. Det är svårt att etablera orsakssamband när responsen inte är deterministisk, eller att utfallen är slumpmässigt (t.ex. effekter av KBT på sjukfrånvaro). Anledningen är att individer inte både kan vara behandlad och obehandlad vid samma tidpunkt. Man kan således inte uppskatta effekter på individnivå! Man kan potentiellt skatta genomsnittseffekter för en given population genom att låta individer i denna slumpmässigt få behandling eller inte (kontroll), d.v.s. RCT.
4 Orsakssamband och RCT Kruxet med RCT består i att människor har ett medvetande och drivs av incitament. Individer påverkas av att veta att man studeras (Hawthorn E) Individer som deltar i en studie vill ofta ha behandlingen; inte det alternativa! (Substitutions E) Forskare som tagit fram en behandling vill visa att den ger effekt (Fusk) Minimum: kontrollindividen måste ges en placebo och försökledare får inte veta vem som får behandling. Dvs dubbelblint RCT (2b) Optimalt: trippelblint. Analytiker vet inte vem som är behandlad 4
5 Orsakssamband och RCT Hur ger man 2b placebo vid hjärtbyte, kranskärlsoperation eller KBT? Problemet med avsaknad av placebo och att försökledare vet vem som får behandling accentueras om utfallet mäts om (subjektiva) upplevelser till behandlingsindividen T.ex. vad är effekten av KBT på upplevd hälsa (EQ5D mm)? 5
6 Orsakssamband med observationsdata Alternativet till RCT är observationsstudier. Kruxet är att individers val av behandling styrs av en mängd olika faktorer (t.ex. hälsa och prefenser) som är relaterade till utfallet (t.ex. hälsa). Dålig hälsa är en förutsättning för en medicinsk behandling! Hur möjligt att skatta effekten av denna behandling på just hälsa? Med länkade populationsregister finns det idag en stor mängd variabler som gör det möjligt att retrospektivt (ex post) genomföra prospektiva studier (ex ante). Dvs skapa behandlade och obehandlade som innan behandling har samma hälsa baserat på tidigare hälsouppgifter (tex läkemedelskonsumtion, inläggning sjukfrånvaro mm.) 6
7 Registerbaserad forskning Fördelar - Låga kostnader - Population av intresse! - Man kan följa individer över tid. Detta medför - Inget bortfall - Prospektiva studier - Lång uppföljningshorrisont - Inga etiska problem (administrativa register) Nackdelar - Sekretessproblem (d.v.s. att känsliga uppgifter görs offentliga av forskare som bakvägsidentifierar ) - Bristfällig kontroll för selektion till behandling 7
8 Bristfällig kontroll för selektion till behandling Vid ett stort (N >200) 2b RCT kan man vara ganska säker på att hälsan innan behandling bland dem som får behandling i genomsnitt är densamma som hälsan bland dem som inte får den. I en observationsstudie kan vi bara bekräfta att hälsan i observerbara karaktäristika är densamma (t.ex. i genomsnitt lika mycket läkemedelskonsumtion). Vid en observationsstudie finns således större osäkerhet kring valididet av effektskattning än vid en 2b RCT.
9 Design och känslighetsanalys Bland forskare måste det finnas en medvetenhet att individer drivs av olika incitament. En observations studie, precis som ett RCT, måste ha en design! Bör utnyttja en variation i vem som får behandling som står utanför individernas (t.ex. läkare och patient) kontroll
10 Design och känslighetsanalys En sådan variation går ofta att finna i institutionella regelsystem där avgränsningar i tid och rum skapar skillnader i behandlingsprevalens. Ibland kan beslutregler (variationen) vara deterministisk. T.ex. alla över en viss skattad risk erbjuds behandling. Denna typ av design benämns naturliga experiment (NE) i litteraturen. Notera att exogena variation kan medevetet skapas av forskare/beslutsfattare. ( uppmuntransdesigner ) I litteraturen benämns även studier med fokus på ex post RCT NE eller Kvasi E. (dvs studier utan exogen variation). 10
11 Design och känslighetsanalys Longitudienella populationsregister erbjuder också möjligheter till känslighetsanalyser t.ex. genom att skatta effekter där det inte ska finnas effekter! Dessa känslighetsanalyser blir speciellt viktiga i situationer när man inte kan beskriva skälet till att vissa individer med samma riskfaktor som den som får inte får behandling. Dvs variationen i behandlingsprevalens kan inte ses som drivet av något utanför patientens och/eller läkarens kontroll (dvs exogent).
12 Känslighetsanalys (exempel) Användande av informationsrika register gör det möjligt att skatta effekter (framåt) och bakåt (placebo) i tiden. Blå linje effekt röda linjer konfidensintervall
13 Känslighetsanalys (exempel) Antag att vi är intresserad av en medicinsk behandling på sjukfrånvaron. MB Sjukfrånvaro (läkaren ordinerar en behandling) Vid en analys finner vi att behandlingen ökar sjukfrånvaron, dvs
14 Känslighetsanalys Trots placeboskattning kan man vara orolig att läkaren ordinerar behandling baserat på dålig hälsa vid just det tillfället. Resultatet kan därför bero på selektion snarare än på en negativ (dvs ökad sjukfrånvaro) effekt av behandling. Om vi har en a priori förståelse (teori) att selektionseffekter bör vara densamma för två eller flera utfallsvariabel kan detta användas för ett ytterligare placebotest.
15 Känslighetsanalys Om selektionen sker på icke observerbara hälsa borde vi också hitta en ökad läkemedskonsumtion och inte bara en effekt på sjukfrånvaro
16 Exempel: Rehabiliteringsgarantin En överenskommelse mellan tidigare regering och SKL om att landstingen ska erbjuda evidensbaserade rehabiliteringsinsatser i syfte att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och öka återgången i arbete (Prop. 2007/08:1) Första överenskommelsen 2008 och har förnyats vid flera tillfällen sedan dess, senaste gäller för miljard per år avsattes , 750 mkr 2014 Evidensbaserade metoder enligt SBU eller motsvarande internationella sammanställningar KBT och MMR ISF och IFAU har utvärderat med data från Region Skåne.
17 Exempel: Rehabiliteringsgarantin Naturligt experiment Använder en gradvis utbyggand (ackreditering) och i olikheter i utbudet av, främst, KBT och MMR vilket skapar en variation i behandlingsprevalens över tid och mellan kommuner. beskriver inte i detalj hur denna variation utnyttjats här. Känslighetsanalys Vi skattar effekten av behandling även i förperioden. Använder tre utfall (sjukfrånvaro, läkemedelsförskrivning och vårdbesök) 17
18 Rehabiliteringsgarantin Kognitiv beteendeterapi (KBT) För patienter med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa Multimodal rehabilitering (MMR) För patienter med långvarig (3 mån) smärta i nacke, skuldror, ländrygg eller generaliserad smärta som fibromyalgi Utgör tillsammans ungefär 60 procent av alla pågående sjukfall Insatserna omfattar såväl sjukskrivna som ej sjukskrivna
19 Kognitiv beteendeterapi Syftar till att påverka tankemönster, känslor och beteenden i positiv riktning genom att kombinera delar av både beteendeterapi och kognitiv terapi. Övningar och hemuppgifter centralt Legitimerad psykolog eller psykoterapeut med KBT-inriktning, alt. behandlare med adekvat grundutbildning sjuksköterska/socionom/sjukgymnast/läkare med påbyggnadsutbildning i KBT I regel behandlingstillfällen
20 Multimodal rehabilitering Omfattande och komplexa rehabiliteringsbehov som innebär ett antal väl planerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid. Team av olika professioner; sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom/psykolog), läkare Biopsykosocialt synsätt Hög intensitet i aktiviteterna Välplanerade och synkroniserade åtgärder som kombinerar ett psykologiskt förhållningssätt med fysisk träning. Planering för återgång i arbete
21 Rehabiliteringsgarantin i praktiken Bedömning av behovet av behandling inom RG sker på VC. Läkare utfärdar remiss men patienten väljer själv behandlande vårdgivare. Ansvaret för sjukskrivning och förskrivning av läkemedel ligger kvar på VC Ersättningen för genomförd behandling 2010 och 2011 till vårdgivaren var 10 för KBT och 32 för MMR 2012 till vårdgivaren var 12 för KBT och 25 och 45 för MMR1 och MMR2
22 Hälsoval Skåne Modell för ackreditering och uppföljning Vårdgivarna inom RG måste ansöka om avtal. Kunna beskriva hur behandlingarna ska gå till och vilka professioner som ska utföra dem Information om varje vårdbesök ska läggas upp ett patientadministrativt system
23 Utbyggnaden av KBT i Region Skåne 1 januari juli januari 2011 # ackrediterade utförare
24 Utbyggnaden av MMR i Region Skåne 1 januari juli januari 2011 # ackrediterade utförare
25 (Fantastiska) Data Vårddata från Region Skåne (2008-aug 2013) Besök i primär- eller specialistvård Typ av kompetens närvarande, läkare/ej läkare Diagnos, ICD10-kod Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen, 2008-aug 2013) Förskrivning av läkemedel Läkemedelskostnader DDD (Defined Daily Dose = dygnsdos, WHO:s mätenhet för läkemedelsanvändning) Sjukfrånvarodata (Försäkringskassan, 2000-aug 2013 Utbetald sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning Arbetslöshetsperioder Individkaraktäristik (Försäkringskassan, 2000-aug 2013) Kön, ålder, utbildning, född utrikes, gift etc. Inkomstdata (PGI), arbetsmarknadsstatus (i november)
26 Analys Patienter som gjorde ett vårdbesök mellan 1/ och 30/ och som fick en diagnos inom ramen för RG KBT: 5,169 ej sjukskrivna, 1,175 sjukskrivna MMR1: 724 ej sjukskrivna, 447 sjukskrivna 2 års uppföljningshorisont
27 Analys 1-till-1 propensity score matchning med återläggning Matchar vårdbesök som leder till att en patient får behandling inom RG med vårdbesök som inte gör det KBT och MMR analyseras separat, liksom sjukskrivna och ej sjukskrivna vid 1:a behandlingstillfälle. Bara ej sjukskrivna här
28 Resultat: KBT Effekten av KBT för ej sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdagar
29 Resultat: KBT Effekten av KBT för ej sjukskrivna på antalet vårdbesök
30 Resultat: KBT Effekten av KBT för ej sjukskrivna på antalet förskrivningar
31 Resultat: KBT Positiva utfall för samtliga 3 variabler Positiv hälsoselektion till KBT skulle kunna driva resultat Vi använder utbyggand av KBT som instrument för att testa våra modellantaganden och kan inte förkasta dem! Se de Luna och Johansson (2014, JCI)
32 Resultat: MMR Effekten av MMR för ej sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdagar
33 Resultat: MMR Effekten av MMR för ej sjukskrivna på antalet vårdbesök
34 Resultat: MMR Effekten av MMR för ej sjukskrivna på antalet förskrivningar
35 Huvudsakliga slutsatser Blandade resultat av KBT Positiva effekter via lägre sjukfrånvaro och lägre läkemedelskonsumtion för ej sjukskrivna Inga effekter på framtida sjukfrånvaro för sjukskrivna Negativa effekter av MMR Högre sjukfrånvaro för både sjukskrivna och ej sjukskrivna Negativa effekter på offentliga finanser av både KBT och MMR (signifikant) på ett års sikt, oavsett sjukskrivningsstatus Positiva effekter på offentliga finanser av KBT för både sjukskrivna och ej sjukskrivna (ej statistiskt säkerställd) på två års sikt, negativa effekter av MMR
36 Resulatat för de sjukskrivna nedan
37 Effekten av KBT för sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdagar
38 Effekten av KBT för sjukskrivna på antalet vårdbesök
39 Effekten av KBT för sjukskrivna på antalet förskrivningar
40 Effekten av MMR för sjukskrivna på antalet sjukskrivningsdaga
41 Effekten av MMR för sjukskrivna på antalet vårdbesök
42 Effekten av MMR för sjukskrivna på antalet förskrivningar
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merProfilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF
Profilering av sjukskrivna Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Introduktion En vanlig uppfattning (t.ex. OECD, 2009) är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merInsatserna inom rehabiliteringsgarantin och deras effekter på hälsa och sjukfrånvaro
Insatserna inom rehabiliteringsgarantin och deras effekter på hälsa och sjukfrånvaro Pathric Hägglund Per Johansson Lisa Laun RAPPORT 214:12 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merRehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro 1
Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro 1 Pathric Hägglund, Per Johansson och Lisa Laun Pathric Hägglund är doktor i nationalekonomi och forskar om sjukförsäkringen och sjukfrånvaron
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Pathric Hägglund Per Johansson Lisa Laun RAPPORT 2012:26 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet
Läs mer2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Läs merJämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
Välkomna till seminariet: Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Pathric Hägglund, revisionsdirektör Riksrevisionen Följ och twittra på #afaseminarier Jämställd
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014
2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013
2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merKriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
Läs merI detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.
Handläggare: Elisabet Erwall Birgitta Hjelte Gustav Ohlén 1 (4) HSN 2009-02-16 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-19 HSN 0901-0035 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merNationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merRehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4
1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs merc) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015
2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti
Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merRapport 2012:17. Rehabiliteringsgarantin
Rapport 2012:17 Rehabiliteringsgarantin Rapport 2012:17 Rehabiliteringsgarantin En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen.
Läs merUppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och sjukfrånvaro i psykiska diagnoser
Regeringsbeslut III:1 2013-05-16 S2013/3783/SF (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merRehabiliteringsgaranti i Västerbotten
Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merRehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser
LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering
Läs merRehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012
Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget
Läs merBEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig
Läs merRehabiliteringsgarantin 2012
Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merSjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merRehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare
1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merBehandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merREHSAM. REHSAM forskningsprogram
REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade
Läs merNationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merHandbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23
Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merRehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga
Läs merGOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Läs merSjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016
Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner
Läs merYttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merSJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016
Förutsättningar SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016 Villkor Mål Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 2 Kompetenssatsning Försäkringsmedicin Villkor 3 Funktion för koordinering Villkor
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och
Läs merSammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen
Läs merRehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning
Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland 2016-2017 Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral,
Läs merTidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Läs merRapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod
1(6) Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen 2016-10-17 RS/1126/2016 Karin Jonsson Tfn: 063-15 31 87 E-post: karin.jonsson@regionjh.se Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd
Läs merTillgång och resultat. Behandling psykisk ohälsa och ospecifik smärta
Tillgång och resultat. Behandling psykisk ohälsa och ospecifik smärta ÖVERENSKOMMELSEN 2017 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting tecknade en överenskommelse med regeringen 2008 angående Rehabiliteringsgarantin
Läs merEn kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso - och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2017-00534 - 14 Giltighet: från 2018-01 - 01-2018 - 12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess
Läs merRehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merFörenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
Läs merPsykisk ohälsa i Sverige: Omfattning
Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk
Läs merFörsäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand
Läs merNRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:
NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ Initialt data November 2015-december 2016 Alla patienter som registreras initialt NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ n=178
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merNågra begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar
Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter
Läs merBilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merPsykisk ohälsa - lindriga och medelsvåra besvär. Länsgemensam handlingsplan
Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-122303 Fastställandedatum: 2015-01-08 Giltigt t.o.m.: 2018-01-08 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Kjell Norman Psykisk ohälsa
Läs mer