1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kroatien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Stora framsteg har skett i Kroatiens beaktande av de mänskliga rättigheterna under de senaste sju åren, parallellt med den demokratiska utveckling som ägt rum i landet sedan president Tudjmans död. Kroatiens ambition att bli medlem i den Europeiska unionen har bidragit till en stadig förbättring av människorättsläget. Förhållanden som är länkade till mänskliga rättigheter utgör en viktig del i Kroatiens medlemskapsförhandlingar med EU. I förhandlingarna uppmärksammas de områden som kräver åtgärder från kroatisk sida. Det lagstadgade skyddet för de grundläggande mänskliga rättigheterna är i regel gott i Kroatien och de medborgerliga och politiska rättigheterna respekteras på det hela taget. Verkställandet av det lagstadgade skyddet brister dock i vissa fall och de mest utsatta grupperna i samhället har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda. Den faktor som är mest begränsande för läget för de mänskliga rättigheterna är rättsväsendets bristande effektivitet. De långdragna rättsprocesserna och avsaknaden av ett heltäckande system för rättshjälp för enskilda medborgare gör att det går att ifrågasätta om det i Kroatien finns fullständig tillgång till en effektiv rättsapparat. Det långsamma genomförandet av den konstitutionella lagen om nationella minoriteters rättigheter, särskilt i fråga om minoriteters tillgång till anställning i statlig förvaltning samt minoriteternas bristande representation i valda församlingar på lokal nivå, tyder på fortsatt diskriminering av minoriteterna i landet. Under senare år har dock toleransen för mångfald och acceptansen av minoritetsgrupper långsamt ökat.

2 Ännu har inte frågan om de hundratusentals personer som flydde undan krigen på 1990-talet kunnat få en tillfredställande lösning. Det gäller särskilt de serbiska flyktingar som önskar återvända till landet. Regeringen antog i november 2007 för första gången ett nationellt handlingsprogram för skydd av de mänskliga rättigheterna. Programmet sträcker sig fram till och med Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Kroatien har ratificerat de mest centrala MR-konventionerna: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa (frivilliga) protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr 2

3 Konstitutionen förbjuder tortyr, misshandel och grym eller förnedrande behandling. Myndigheterna respekterar i allmänhet dessa förbud. Lokala människorättsorganisationer och internationella organisationer vittnar om att förhållandena i fängelserna behöver förbättras. Många fängelser är överbelastade med en genomsnittlig överbeläggning på 20 procent och det råder brist på personal och kapacitet. Internerna tillåts dock oftast ta emot besök. Män och kvinnor hålls åtskilda och ungdomar hålls åtskilda från vuxna. Häktade hålls åtskilda från dömda. 4. Dödsstraff Kroatien har avskaffat dödsstraffet samt tillträtt samtliga tillämpliga konventioner och protokoll rörande dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Enligt lagen måste polisen utverka ett anhållningsbeslut från en domare och kan endast genomföra gripanden utan beslut om de tror att den misstänkte kommer att fly, förstöra bevis eller begå andra brott. Det är dock inte ovanligt att polisen genomför gripanden utan att först ha fått ett beslut. I sådana fall krävs att gripandet rättfärdigas inför en domare inom 24 timmar. Inom 48 timmar efter häktning måste domaren besluta om häktningen ska förlängas. Häktning i samband med fortsatt utredning kan normalt vara upp till 30 dagar. Högsta domstolen kan i undantagsfall förlänga tiden till sex eller tolv månader beroende på hur allvarligt brottet som den häktade misstänks för är. Personer som begår brott kan dömas till fängelse från 16 års ålder. Före 18 års ålder placeras dömda personer i kriminalvårdsanstalt för minderåriga. Barn mellan 14 och 16 år som begår brott kan dömas till uppfostringsåtgärder. Om än sällsynt, förekommer det att återvändande kroatisk-serbiska flyktingar grips vid gränsen med motiveringen att de misstänks för krigsförbrytelser. Ofta görs gripandet på vaga grunder och den tilltalade släpps igen efter en tid, i brist på bevis. Häktningstiden har dock i vissa fall uppgått till fem månader och processen har en avskräckande effekt på kroatisk-serbiska flyktingar som överväger att återvända till Kroatien. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Den enskilde medborgarens tillgång till en effektiv rättsapparat kan ifrågasättas, då rättsapparaten hanterar cirka en miljon fall. Förseningarna i behandlingen av 3

4 olika fall beror på effektivitets- och kompetensproblem i domstolarna, liksom på att alltför många fall som skulle kunna avgöras genom andra förfaranden, ändå tas upp i domstol. Myndigheterna har under året vidtagit åtgärder för att minska antalet ärenden och ansträngningarna har gett visst resultat. Högsta domstolen har tagit det ledande ansvaret för att få ned antalet ärenden. De långa domstolsprocesserna fortsätter dock att utgöra ett problem. Kroatien har fällts av Europadomstolen i Strasbourg flera gånger för att domstolarna inte har meddelat dom eller beslut inom rimlig tid, samt för brist i verkställande av domar och för att inte respektera rätten till en rättvis rättegång. Konstitutionsdomstolen behandlar mål om rättsprocesser som tagit oskäligt lång tid och utdömer skadestånd i enskilda fall. Konstitutionsdomstolen har dock kritiserats för att tolka sitt mandat alltför snävt och för att välja att inte döma i många mål av tydlig konstitutionell karaktär. Under 2007 byttes hälften av domarkollegiet ut i konstitutionsdomstolen. Hälften av domarna i kollegiet hade tillsatts under president Tudjmans tid, på delvis andra än juridiska meriter. Nio platser vakantsattes under sommaren, varav sex tillsattes under sommaren och hösten av parlamentet. Utnämningsprocessen fick viss kritik av oberoende observatörer och enskilda organisationer för att ha varit politiserad och sluten. Det återstår att se vilken betydelse de nyutnämnda domarna får för domstolens fortsatta effektivitet och om förhoppningar om en bättre fungerande domstol infrias. Det förekommer ibland uppgifter om partiskhet och politiskt inflytande över domstolarna på lokal nivå. Många domare är oerfarna och otillräckligt utbildade. Vidare saknas goda rutiner för ärendehantering och fortbildning för domare, advokater och åklagare. Rättsakademin (Judicial Academy) med ansvar för utbildning och fortbildning av domare förstärktes mot slutet av 2006, men saknar fortfarande tillräckliga resurser för att bedriva den utbildningsverksamhet som behövs. Processlagstiftningen är ålderdomlig. Regeringen antog under våren 2007 riktlinjer för att reformera brottmålsprocessen och under hösten antog parlamentet en ny lag med målet att strömlinjeforma hanteringen av mindre brott och förseelser. Trots att landet har en av de högsta andelarna domare per capita i Europa råder brist på ordinarie domare i vissa delar av landet på grund av den ojämna fördelningen av kompetens över landet. Den administrativa kapaciteten är bristfällig. Under året sjösattes pilotprojekt i några domstolar för att datorisera hanteringen av ärenden och därmed göra arbetet effektivare. Utnämningsprocessen för domare i Kroatien behöver förbättras för att kunna kallas opartisk och grundad på objektiva kriterier. Statens rättsråd (State Judicial Council) är högsta instans för rekryteringen av domare liksom för disciplinåtgärder mot domare. Sådana åtgärder kan röra sig om allt ifrån reprimander till avskedanden. Det händer sällan att disciplinåtgärderna avser 4

5 undermåliga domskäl, utan hittills har domare främst disciplinerats för att ha utdömt för få domar. I praktiken är det ovanligt att domare avskedas inte ens för en sådan uppenbar brist som att inte ha utdömt en enda dom under tio års tid. I Kroatien blir domare immuna (straffria) efter fem års tjänstgöring. Ingen efterföljande regering har ansett sig kunna avskeda politiskt tillsatta domare från Tudjmantiden. Statens rättsråd antog i början av 2007 nya regler för utnämningen av domare. Hittills har dock Statens rättsråd saknat kapacitet att genomföra rekrytering enligt det nya regelverket och man har därför i de allra flesta fall gått på de förslag som lokala domstolar fört fram. Högsta domstolen antog i december 2006 en etikkod för domare för att främja opartiskhet och professionalism inom domarkåren. Det är ännu inte klarlagt vad påföljden ska bli vid brott mot koden. Ett system med inspektioner av domstolarna har införts, vilket börjar ge visst resultat. Domare av serbiskt ursprung, som tidigare arbetat i rättsväsendet i de områden som inte stod under den kroatiska regeringens kontroll under kriget på 90-talet, har fortfarande svårt att få tjänst som domare i Kroatien. Överhuvudtaget är nationella minoriteter underrepresenterade inom rättssektorn (se vidare avsnitt 16). En reform av rättsväsendet pågår, men går långsamt. Hittills har man slagit samman vissa underrätter, samt ökat användningen av skiljedomsförfarandet. Reformen av rättsektorn är ett av EU:s tydligaste krav på Kroatien i förhandlingarna om landets EU-medlemskap. Kroatien saknar ett heltäckande rättshjälpsskydd. Det slår särskilt hårt mot svaga grupper i samhället. För att säkra alla medborgares likhet inför lagen krävs ett system för grundläggande rättshjälp. Efter påtryckningar från lokala människorättsorganisationer och det internationella samfundet lade regeringen under hösten fram ett lagförslag i parlamentet om rättshjälp. Förslaget fick dock bordläggas efter omfattande kritik. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram ett nytt förslag. Parlamentet har en ombudsmannafunktion med tre ombudsmän (en justitieombudsman, en jämställdhetsombudsman samt en barnombudsman) dit enskilda personer kan vända sig och anmäla brott mot de mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen kan också påtala brott mot de mänskliga rättigheterna och rikta kritik mot myndigheter. Bland de fall som överlämnats till justitieombudsmannen märks en svängning från att tidigare främst ha gällt minoritetspersoners rättigheter och egendomsfrågor, till fall som rör rättsväsendets bristande funktioner i allmänhet, vilket tyder på en ökad kunskap om ombudsmännens verksamhet bland medborgarna. Justitieombudsmannen rapporterar årligen till parlamentet. Parlamentet fattade 5

6 6 under året beslut om att inrätta en ombudsman för personer med funktionshinder. Den ombudsmannen ska inleda sin verksamhet Straffrihet Kroatiska domstolar har under det gångna året fortsatt att åtala såväl serber som kroater för krigsförbrytelser. Internationella experter uttrycker fortfarande viss oro över rättsväsendets förmåga att behandla svarandena på ett jämlikt sätt. Fortsatt förefaller utfallet i krigsförbrytarrättegångar påverkas av de inblandades nationella tillhörighet, i synnerhet i rättegångar i första instans. Särskilt tydligt blir det genom att fällande domar för serber i lägre instans ofta ändras vid omprövning i högre instans. Rättegångar i den åtalades frånvaro i mål rörande krigsförbrytelser förekommer fortfarande, om än i minskande utsträckning. Merparten av de åtalade i dessa rättegångar är personer med serbiskt ursprung, som flytt landet i samband med kriget. Återvändande serbiska flyktingar som dömts i sin frånvaro (in absentia) får utan undantag en ny prövning. ICTY (Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien) har påbörjat processen med att överföra mål till nationella domstolar som ett led i tribunalens avvecklingsstrategi. ICTY fattade år 2005 beslut om att överföra målet mot de före detta. kroatiska generalerna Rahim Ademi och Mirko Norac till Kroatien. Rättegången inleddes i juni Ademi och Norac står åtalade för krigsförbrytelser i samband med militäroperationen Medak Pocket Ademi-Norac-rättegången är sannolikt den enda rättegången som ICTY kommer att överföra till Kroatien. Därutöver kommer dock förundersökningsmaterial för mål där ICTY inte väckt åtal i tribunalen att överföras till det kroatiska rättsväsendet. Den överförda rättegången mot Ademi och Norac hanteras av en av landets fyra domstolar med särskilt ansvar för mål överförda från ICTY. I och med överföringarna finns en förhoppning om att ökad utbildning, erfarenhet, internationell bevakning och utvidgat folkligt medvetande ska leda till ökad objektivitet och rättssäkerhet även för andra krigsförbrytelsemål i framtiden. Den överförda rättegången bevakas av den OSSE-mission (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) som finns på plats i Kroatien och som också övervakar samtliga inhemska krigsförbrytarrättegångar. OSSE har genom sin övervakning riktat uppmärksamhet mot brister i processen i de inhemska krigsförbrytarrättegångarna Det gäller bland annat brister i vittnesskydd och stöd till vittnen, brister i kompetensen hos de offentliga försvararna och brister i hur domstolsförhandlingarna, vittnesmålen och övrig bevisföring dokumenteras under rättegången.

7 7 Under året inleddes rättegången mot den tidigare parlamentsledamoten och ordföranden i Osijeks stadsförsamling, Branimir Glavaš. Glavaš är misstänkt för krigsförbrytelser mot civila serber i tre olika fall. Han fråntogs sin parlamentariska immunitet hösten 2006 och är den första kroatiska parlamentariker som förlorat sin immunitet på grund av misstankar om krigsförbrytelser. Det är också första gången som en så offentlig person står åtalad för krigsförbrytelser i Kroatien, varför åtalet kan medverka till en omvärdering av Kroatiens och enskilda kroaters roll under kriget. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar yttrande- och tryckfrihet. Det finns flera medier som är oberoende av statsmakterna Den kroatiska televisionen har fyra kanaler med nationell täckning, varav två statliga. Den statliga televisionen övervakas av ett politiskt sammansatt programråd, kring vilket ständig debatt förs. Kritiska röster menar att utnämningarna till rådet är politiserade. Försök till politiskt inflytande över programinnehållet i den statliga televisionen har också kunnat märkas vid några tillfällen. Frågetecken kan också resas runt vissa lokala mediers självständighet, då ägarstrukturerna runt dessa ofta sammanfaller med lokala politiska maktstrukturer. Inga rapporter om brott mot konstitutionens garanti om mötes-, församlingsoch föreningsfrihet är kända av ambassaden. Konstitutionen garanterar också religionsfrihet. Alla religiösa samfund kan verka utan inskränkningar. Någon officiell statsreligion finns inte, men den katolska kyrkan har en tydlig särställning och politiskt inflytande, samt får visst statligt stöd. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Kroatien är en parlamentarisk demokrati där alla medborgare över 18 år har rätt att rösta i fria och hemliga val. Presidenten väljs vart femte år i direkta val. Parlamentets mandatperiod är fyra år. Det senaste parlamentsvalet ägde rum den 25 november Nästa presidentval ska hållas i januari Lokalval ägde senast rum i maj Nästa lokalval är förlagda till våren Kroatien styrdes mellan januari 2004 och fram till det senaste parlamentsvalet i november 2007 av en minoritetsregering under ledning av premiärminister Ivo Sanader och center-högerpartiet HDZ. Regeringen hade ett formaliserat

8 parlamentariskt samarbete med DC (Demokratisk Center), HSLS (kroatiska socialliberala partiet), HSU (kroatiska pensionärspartiet) samt SDSS (oberoende serbiska demokratiska partiet). Största oppositionsparti var SDP (socialdemokraterna). Det finns även ett bondeparti, flera liberala partier, samt ett antal mindre partier och grupperingar på den yttersta högerkanten. Resultatet av parlamentsvalet 2007 blev jämnt. HDZ och SDP blev nästan jämnstora. HDZ fick dock något fler mandat och förhandlingar har pågått om en koalitionsregering. En ny regering beräknades finnas på plats i början av Av parlamentets 152 medlemmar var under den föregående mandatperioden 33 kvinnor. Av regeringens 15 medlemmar var fyra kvinnor. Det nyvalda parlamentet har 153 ledamöter varav 32 kvinnor. Åtta av mandatplatserna i parlamentet är reserverade för minoritetsrepresentanter, varav tre representerar den serbiska minoriteten. Kroatien antog i december 2002 en konstitutionell lag om nationella minoriteters rättigheter. Enligt lagen ska minoriteter garanteras representation i styrande församlingar på alla nivåer, (se även avsnitt 16) samt representation inom statlig förvaltning och rättsväsende. Som ett resultat av det formaliserade samarbetet mellan regeringen och det serbiska minoritetspartiet i parlamentet, samt internationella påtryckningar från OSSE, EU och det internationella samfundet implementeras lagen bättre än tidigare. De största problemen med genomförandet av lagen rör de nationella minoriteternas bristande representation i statlig förvaltning (se vidare avsnitt tio och 16). Sedan lokalvalen 2005 finns det också brister i minoriteternas representation i valda lokala församlingar. Enligt den konstitutionella lagen om nationella minoriteter ska etniska minoriteter garanteras representation i lokala valda församlingar i de fall en minoritetsgrupp utgör minst fem procent av den lokala befolkningen. Regeringen beslutade sommaren 2005 att andelen representanter för de nationella minoriteterna på lokal nivå skulle beräknas på basis av 2001 års folkräkning istället för på 2005 års uppdaterade röstlängder, så som lagen föreskriver. Detta medförde att andelen representanter för nationella minoriteter, särskilt serber, blev lägre än deras faktiska andel av befolkningen, då merparten av återvändande serbiska flyktingar kom efter Under det gångna året har ett antal ändringar i de kroatiska vallagarna antagits för att komma till rätta med anklagelser om korruption och manipulation som tidigare förekommit i samband med valrörelser på lokal och nationell nivå. I slutet av 2006 antog parlamentet en lag som reglerar finansiering av politiska partier. Syftet med lagen är att öka öppenheten kring finansieringen och minska riskerna för korruption. I februari 2007 antogs en ny lag om röstlängder för att förbättra kvaliteten på röstlängderna. Den nyinrättade 8

9 permanenta valmyndigheten (State Election Commission) inledde sin verksamhet i mars 2007 och övervakade administrationen av parlamentsvalet under hösten. OSSE:s valobservatörer konstaterade att parlamentsvalet i stort hade genomförts i enlighet med en OSSE-stats åtaganden om fria och rättvisa val. OSSE noterade också att valmyndigheten hade skött sitt uppdrag professionellt. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Kroatien har ratificerat ILO:s (International Labour Organization) åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Tydliga problem finns i hur man tillämpar konvention nummer 100 och 111 som rör diskriminering, med anledning av hur nationella minoriteter behandlas i arbetslivet (se nedan). Den lagstadgade arbetstiden och arbetsförhållandena är i allmänhet skäliga och internationella institutioner, bland andra Internationella valutafonden (IMF), pekar på att Kroatien har en stark arbetsrätt. En stor del av arbetskraften är dock sysselsatt i den oreglerade ekonomin. Arbetslösheten har sjunkit under det gångna året, men är fortfarande hög (drygt 14 procent enligt kroatiska statistikmyndighetens senaste siffror), särskilt i de krigsdrabbade områdena. Arbetslösheten framhålls ofta som ett av landets stora problem. Arbetslösheten är proportionellt större bland romer och personer av serbiskt ursprung och det finns tecken på att diskriminering av dessa grupper fortsatt förekommer på arbetsmarknaden (se vidare avsnitt 16). Särskilt allvarligt är det att de regler som föreskrivs i den konstitutionella lagen om nationella minoriteter från 2002, om minoriteters rätt till anställning i statlig förvaltning, inte följs. Någon särskild instans att rikta diskrimineringsärenden inom arbetslivet till finns ännu inte, men regeringen arbetar för att ta fram ett förslag till en heltäckande lagstiftning mot diskriminering med en tillhörande institution som ska se till att lagen följs. EU har krävt en sådan lagstiftning. Det finns flera fackföreningar och de får verka utan inskränkningar. Ungefär 64 procent av arbetskraften är medlem av fackföreningar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvårdspersonalen är i allmänhet välutbildad, men det finns ofta brister i sjukvårdsinrättningarnas resurser. I de tidigare krigsdrabbade områdena är läget sämre än i de större städerna. Läkarvård för barn är kostnadsfri. 9

10 10 Korruption, som är ett problem i hela det kroatiska samhället, drabbar sjukvårdssektorn särskilt hårt och medför att människors köpkraft och villighet att betala svarta pengar för sjukvård, påverkar deras möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa. 12. Rätten till utbildning Utbildning är gratis och obligatorisk till 15 års ålder. Skolbarn har rätt till gratis måltider. Merparten av eleverna fortsätter skolan tills de är 18 år. Det förekommer att romer diskrimineras i skolan i vissa områden i landet. Det har tidigare varit vanligt att romer har placerats i särskilda klasser. Myndigheterna har hävdat att klasserna delas upp efter kunskapsnivå och inte etnisk tillhörighet. På senare tid har myndigheterna dock agerat för att motverka segregation och i stället infört blandade klasser. Den låga utbildningsnivån bland romer har också en förklaring i fattigdom, tidiga äktenskap och barnafödslar och att romska föräldrar inte alltid väljer att sätta sina barn i skola. Regeringen antog i mars 2005 en handlingsplan som nu verkställs för att förbättra förhållandena för romer vad gäller skolgång, hälsa, arbete och bostäder. Planen sträcker sig över en tioårsperiod. Den serbiska minoriteten har krävt att i östra Slavonien få grunda egna skolor med undervisning på serbiska och i enlighet med en särskild läroplan enligt Erdutavtalet (det avtal som undertecknades i november 1995 och inledde en fredlig återintegrering av de ockuperade nordöstra delarna av Kroatien). Regeringen ville tidigare inte tillmötesgå dessa krav, med motiveringen att det skulle leda till segregation, men under 2005 etablerades sådana skolor. Det internationella samfundet ställer sig dock tveksamt till om dessa åtgärder verkligen främjar integrering och försoning mellan folken i Kroatien, då de motverkar framväxten av en gemensam historie- och värdegrund. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Bruttomedelinkomsten per capita i Kroatien är drygt euro per år, enligt kroatiska statistikmyndigheten. Kroatien är därmed det näst rikaste landet av de forna jugoslaviska republikerna (efter Slovenien). Kroatien rankas som ett av de dyraste länderna i Öst- och Centraleuropa. Sociala indikatorer såsom spädbarnsdödlighet, skrivkunnighet och livslängd är i paritet med Västeuropa. Det finns dock stora skillnader i levnadsstandard mellan olika delar av landet. Rätten till bostad är ett mångfasetterat problem som har negativ återverkan på antalet flyktingar som återvänder. Egendom, vars ägare (oftast kroatiska medborgare av serbiskt ursprung) flytt från Kroatien, uppläts i många fall av

11 den kroatiska regeringen som tillfälliga bostäder åt kroatiska internflyktingar, samt bosnienkroater som flytt till Kroatien under och efter kriget. De allra flesta privatägda bostäderna har nu, efter lång försening, kunnat återfås av sina ursprungliga ägare. Kroatien har också en lag som föreskriver att personer kan ansöka om återuppbyggnad av egendom som skadats i krig eller genom så kallade terroristhandlingar (här åsyftas förstörelse utförd av kroatiska reguljära eller andra förband, under och efter att den väpnade konflikten avslutats). Regelverket om återuppbyggnad uppges nu tillämpas korrekt av kroatiska myndigheter. Närmare hushåll med serbiskt ursprung, som flydde efter 1992, miste också sin rätt till statsubventionerade hyreslägenheter, vilka under dessa personers frånvaro privatiserades i förmånliga program. Dessa personers rätt att ansöka om alternativt boende avgörs av om de hade en lägenhet innanför eller utanför de direkt krigsdrabbade områdena. Generellt kan sägas att personer som bodde i de direkt krigsdrabbade områdena har något större möjlighet att beviljas ersättningsbostad. Regeringen har antagit ett bostadsprogram för att hantera frågan om ersättningsbostäder till de flyktingar som önskar återvända till Kroatien och som förlorat sina tidigare bostadskontrakt. Genomförandet av programmet har gått långsamt och det har inte formellt fastställts om denna särskilda form av statsubventionerad hyresrätt är att jämställa med äganderätt. Problemet ger återverkningar på regional nivå, där Kroatien tillsammans med grannländerna Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina försöker lösa ut återstående frågor om återvändande flyktingar.. Efter påtryckningar från det internationella samfundet, i synnerhet OSSE, ökade takten i genomförandet av programmet under 2007 och nästan ett tusental hushåll fick ersättningsbostad under året. Fortfarande väntar dock flera tusen hushåll på att få sin ansökan om bostad behandlad. De handlingsplaner Kroatien utarbetat tillsammans med grannländerna Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina för att lösa frågan om återvändande flyktingar i alla dess dimensioner före slutet av 2006, har inte förverkligats. Man har inom den så kallade Sarajevoprocessen, där länderna tar ett samlat grepp för att lösa utestående frågor kring återvändande flyktingar under 2007, bland annat inte kunnat enas om hur flyktingar som väljer att inte återvända till sitt forna hemland, ska kompenseras för den bostad de tvingats lämna. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 11

12 Kvinnors rättigheter Regeringen har en nationell handlingsplan för jämställdhet och arbete pågår med att genomföra denna. Kroatien har sedan 2003 en jämställdhetsombudsman och parlamentet har en jämställdhetskommitté. Våld mot kvinnor i hemmet är enligt kvinnorättsorganisationer ett utbrett problem. Under senare år har polisen noterat en ökning av brottskategorin, vilket kan vara en följd av att fler vågar anmäla brotten. Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Medvetandet om dessa brott växer och myndigheter och enskilda organisationer bedriver utbildningsprojekt för att komma till rätta med de kunskaps- och attitydproblem som fortfarande finns kvar inom polis och rättsväsende runt denna brottskategori. Arbetslagstiftningen förbjuder könsdiskriminering men i praktiken är det oftast kvinnor som har låglönejobb. Fler kvinnor än män är arbetslösa och kvinnor har i regel lägre lön än män. Handel med kvinnor förekommer i Kroatien. Landet är såväl ursprungs- som genomgångs- och destinationsland för handel med människor för sexuella syften. Handel med människor är förbjudet i lag. Internationella organisationer på plats vittnar om att polisen blivit bättre på att utreda dessa brott. Att bekämpa människohandel ingår i utbildningen på polishögskolan. Myndigheterna har, i samarbete med enskilda organisationer, genomfört utbildningsinsatser också inom delar av rättsväsendet och för personal vid gränskontrollerna. Köp av sexuella tjänster är inte olagligt. Att utnyttja offer för människohandel är dock brottsligt sedan Prostitution är inte ett omfattande problem i Kroatien. Det förekommer dock och lokala frivilligorganisationer noterar att prostitutionen, liksom handeln med människor för sexuella ändamål, ökat under senare år, som en följd av den ökande turismen. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter värnas av regeringen. Det finns många enskilda organisationer som arbetar för barns rättigheter. Kroatien har en särskild barnombudsman. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I Kroatien finns flera olika nationella minoriteter, varav serber utgör den största gruppen. Enligt den senast genomförda officiella folkräkningen från 2001 uppgår andelen serber till 4,5 procent (att jämföra med siffran 12,2 för

13 13 tretton år sedan). Näst största grupp är bosniaker (0,47 procent), åtföljd av italienare (0,44 procent), ungrare, albaner, slovener och romer (sammanlagt 0,21 procent). Den tidigare regeringen markerade redan vid tillträdet i januari 2004 att den ville förbättra situationen för landets minoriteter och inledde ett samarbete med det serbiska partiet SDSS, representerat med tre platser i parlamentet. Det har lett till att minoritetsfrågan under de senaste åren fått en ökad vikt i det dagliga arbetet. Premiärministern har också vid flera tillfällen manat kroatiskserbiska flyktingar att återvända till sitt hemland, och har genomfört ett antal viktiga symboliska gester, som besök hos serbiska återvändare i de tidigare krigsdrabbade områdena. Situationen för minoriteter i Kroatien förbättras stadigt, även om diskriminering av serber och romer fortfarande förekommer. Inhemska människorättsorganisationer vittnar om att den direkta diskrimineringen minskat, men att den indirekta diskrimineringen fortfarande utgör ett problem, Konstitutionen stadgar att ingen får diskrimineras på grund av ras, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationalitet, utbildning, social status med flera grunder. Parlamentet antog i december 2002 en konstitutionell lag om nationella minoriteters rättigheter. Lagen garanterar minoritetsrepresentation i styrande församlingar på alla nivåer samt anställning i statlig förvaltning och rättsväsende i sådan mån att minoriteternas andel av befolkningen också återspeglas inom förvaltningen. Genomförandet av lagen brister dock och minoriteter är fortfarande underrepresenterade inom förvaltningen och rättsväsendet. Endast polisen har infört en plan för hur man på sikt ska komma tillrätta med snedrekryteringen. Regeringen och myndigheterna har kritiserats av det internationella samfundet för att inte göra tillräckligt för att öka mångfalden inom förvaltningen. Som ett resultat av kritiken antog den centrala förvaltningsmyndigheten under 2007 för första gången en rekryteringsplan med målet att öka rekryteringen v personer som tillhör minoriteter till statlig förvaltning. Fortfarande vågar dock personer som tillhör en minoritet inte alltid åberopa sin minoritetstillhörighet och för att få sina rättigheter tillgodsedda. Återvändande serbiska flyktingar har i vissa fall problem att få identitetshandlingar och andra dokument. Återvändande serber har också svårt att komma in på arbetsmarknaden och diskrimineras också i tillgången på infrastruktur, till exempel genom att ett antal byar med en dominerande serbisk befolkning fortfarande inte anslutits till elnät och vattensystem efter förstörelsen under kriget mellan 1991 och Regeringen erkänner inte heller att de personer som arbetade och intjänade pensionsrätt i de områden som inte stod under den kroatiska regeringens kontroll under kriget, är berättigade till pension från kroatiska staten.

14 14 Antalet incidenter med etniska motiv mot framförallt personer av serbiskt ursprung rapporteras ha minskat under året. Såväl lokala människorättsorganisationer som internationella organisationer vittnar om att den kroatiska polisen och kroatiska myndigheter nu reagerar mer professionellt på dessa brott, även om det fortfarande förekommer brister i polisens förundersökningar. Brottskategorin hatbrott infördes i kroatisk lagstiftning i oktober Kroatien ingår som ett av sju länder i ett OSSE-projekt som syftar till att vidareutbilda polisen att lagföra hatbrott. Uppskattningsvis bor mellan och romer i Kroatien. Vissa av dessa lever utanför samhället och har problem att få utbildning, medborgarskap, identitetshandlingar och upplever svårigheter att integreras på arbetsmarknaden. Regeringen har skapat en kommission som ska bevaka efterlevnaden av den nationella handlingsplanen för den romska befolkningsgruppen. Handlingsplanen innehåller lagstiftningsåtgärder samt konkreta åtgärder för att komma till rätta med de problem som romerna möter. En återkommande kritik från det internationella samfundet är dock att dessa handlingsprogram inte tillförs tillräckliga resurser för att genomföras. Se även avsnittet om rätten till utbildning (avsnitt tolv). 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet enligt lag. Det finns dock betydande fördomar mot homo- och bisexuella och transpersoner och i praktiken förekommer ett visst mått av diskriminering. Det finns flera grupper som aktivt arbetar för homosexuellas rättigheter genom kampanjer för att vidga förståelsen och toleransen för homosexualitet. En gay pride-parad genomförs årligen i Zagreb. Parlamentet har antagit en lag om samboförhållanden mellan personer av samma kön där frågor om underhåll och gemensam egendom regleras. 18. Flyktingars rättigheter Kroatien antog en ny asyllag i juli Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och utgör enligt UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) en betydande förbättring jämfört med den tidigare asyllagen från Lagen har skapat en nationell asylprocess i enlighet med asylkonventionen från 1951 och i linje med EU:s acquis (EU-ländernas gemensamma skyldigheter och rättigheter). Ett nationellt centrum för flyktingmottagning inrättades Fram till november 2007 hade 154 asylansökningar inkommit till regeringen. Till dags dato har en

15 person beviljats asyl i Kroatien. I vissa fall har personer beviljats tillfälligt skydd i landet. Det saknas tillförlitlig statistik över exakt hur många kroatiska serber som flydde från landet under kriget , men enligt internationella expertuppskattningar rörde det sig om över personer. De flesta av dessa flydde i slutet av kriget, under operationerna Blixt och Storm Enligt den kroatiska regeringen hade drygt av dessa återvänt fram till november Endast omkring hälften stannar dock i landet permanent på grund av otillräckliga levnadsförhållanden, svårighet att återfå bostäder eller att få kompensation för att dessa förstörts, bristande infrastruktur i områden för återvändande, samt hög arbetslöshet i minoritetsgrupperna. Fortfarande befinner sig nästan bosnienkroater i Kroatien. Merparten har fått kroatiskt medborgarskap på grund av sitt kroatiska ursprung och är idag att betrakta som integrerade i det kroatiska samhället. 19. Funktionshindrades rättigheter Konstitutionen tillförsäkrar funktionshindrade skydd och integration i samhället. De utsätts inte för några öppet diskriminerande åtgärder, men har samtidigt svårt att finna arbetstillfällen. Tillgången på särskild utbildning är begränsad, bland annat av ekonomiska skäl. En stor skillnad görs mellan vanliga funktionshindrade och personer som drabbades av funktionsnedsättning på grund av sina insatser i kriget, så kallade krigsveteraner, vilka åtnjuter större stöd, inklusive finansiellt stöd, från staten. Kroatien undertecknade FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter (Convention on the Rights of Persons with Disabilities) i mars 2007, men har ännu inte ratificerat den. Under året fattade parlamentet också beslut om att inrätta en ombudsman för personer med funktionshinder. I juni 2007 antog regeringen en nationell strategi för lika möjligheter för funktionshindrade. Personer med psykiska funktionshinder är intagna på särskilda institutioner, trots regeringens inention att flytta vården från institutionerna. De lokala socialvårdsalternativen är dock ännu inte tillräckligt utbyggda för att kunna ersätta institutionerna. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns flera oberoende organisationer för mänskliga rättigheter. De bedriver verksamhet utan några restriktioner. En särskild lag för enskilda organisationer har förbättrat dessas möjligheter att verka i landet. Flera organisationer bjuds regelbundet in av regeringen att delta i arbetsgrupper för att ta fram lagförslag. 15

16 16 Det finns en särskild myndighet för samarbete med enskilda organisationer. Staten finansierar deras verksamhet till viss del. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter En rad internationella organisationer och organ bedriver verksamhet i Kroatien. Dit hör till exempel UNDP (FN:S utvecklingsrpogram) OSSE och UNHCR. Flera av dem håller dock på att fasa ut sin fältverksamhet, men behåller kontor i Zagreb. EU-kommissionen har en relativt stor delegation i Zagreb, som även nära följer situationen för de mänskliga rättigheterna på grund av kopplingen till Kroatiens EU-förhandlingar. Ett stort antal utländska enskilda organisationer är aktiva i Kroatien. I den svenska landstrategin för utvecklingssamarbetet med Kroatien ingick stöd till olika projekt som syftade till att främja respekt för de mänskliga rättigheterna. Stödet kanaliserades till kroatiska organisationer genom tre svenska organisationer; Svenska Helsingforskommittén (SHC), Olof Palme International Center (OPIC) samt Kvinna till kvinna (Ktk). Projekten omfattade bland annat juridisk rådgivning för flyktingåtervändande (SHC), festival för sexuella minoriteter, ungdomars deltagande i politiken, stärkande av civila samhället relaterat till mediefrågor (OPIC), samt stöd till kvinnoorganisationer bland annat inom områdena våld mot kvinnor, prostitution och människohandel, forskning kring kvinnofrågor och lobbying (Ktk). Det bilaterala utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Kroatien är nära nog utfasat. Fortfarande deltar dock Kroatien i regionala Sidafinansierade program, bland annat program som har som mål att förbättra situationen för den romska minoriteten. Sverige gav under 2007 finansiellt stöd till en internationell konferens i Zagreb, som behandlade sanning om krigsförbrytelser och försoning efter konflikter och svåra brott mot de mänskliga rättigheterna. Syftet med konferensen var att väcka debatt och inleda en dialog om hur länderna i regionen ska hantera det förflutna, samt hur man ska skapa rättvisa för krigets offer och undvika att nya brott begås.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

som er. Ytterligare oberoende och

som er. Ytterligare oberoende och Denna rapportt är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av lägett för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer