1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kroatien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Stora framsteg har skett i Kroatiens beaktande av de mänskliga rättigheterna under de senaste sju åren, parallellt med den demokratiska utveckling som ägt rum i landet sedan president Tudjmans död. Kroatiens ambition att bli medlem i den Europeiska unionen har bidragit till en stadig förbättring av människorättsläget. Förhållanden som är länkade till mänskliga rättigheter utgör en viktig del i Kroatiens medlemskapsförhandlingar med EU. I förhandlingarna uppmärksammas de områden som kräver åtgärder från kroatisk sida. Det lagstadgade skyddet för de grundläggande mänskliga rättigheterna är i regel gott i Kroatien och de medborgerliga och politiska rättigheterna respekteras på det hela taget. Verkställandet av det lagstadgade skyddet brister dock i vissa fall och de mest utsatta grupperna i samhället har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda. Den faktor som är mest begränsande för läget för de mänskliga rättigheterna är rättsväsendets bristande effektivitet. De långdragna rättsprocesserna och avsaknaden av ett heltäckande system för rättshjälp för enskilda medborgare gör att det går att ifrågasätta om det i Kroatien finns fullständig tillgång till en effektiv rättsapparat. Det långsamma genomförandet av den konstitutionella lagen om nationella minoriteters rättigheter, särskilt i fråga om minoriteters tillgång till anställning i statlig förvaltning samt minoriteternas bristande representation i valda församlingar på lokal nivå, tyder på fortsatt diskriminering av minoriteterna i landet. Under senare år har dock toleransen för mångfald och acceptansen av minoritetsgrupper långsamt ökat.

2 Ännu har inte frågan om de hundratusentals personer som flydde undan krigen på 1990-talet kunnat få en tillfredställande lösning. Det gäller särskilt de serbiska flyktingar som önskar återvända till landet. Regeringen antog i november 2007 för första gången ett nationellt handlingsprogram för skydd av de mänskliga rättigheterna. Programmet sträcker sig fram till och med Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Kroatien har ratificerat de mest centrala MR-konventionerna: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa (frivilliga) protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr 2

3 Konstitutionen förbjuder tortyr, misshandel och grym eller förnedrande behandling. Myndigheterna respekterar i allmänhet dessa förbud. Lokala människorättsorganisationer och internationella organisationer vittnar om att förhållandena i fängelserna behöver förbättras. Många fängelser är överbelastade med en genomsnittlig överbeläggning på 20 procent och det råder brist på personal och kapacitet. Internerna tillåts dock oftast ta emot besök. Män och kvinnor hålls åtskilda och ungdomar hålls åtskilda från vuxna. Häktade hålls åtskilda från dömda. 4. Dödsstraff Kroatien har avskaffat dödsstraffet samt tillträtt samtliga tillämpliga konventioner och protokoll rörande dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Enligt lagen måste polisen utverka ett anhållningsbeslut från en domare och kan endast genomföra gripanden utan beslut om de tror att den misstänkte kommer att fly, förstöra bevis eller begå andra brott. Det är dock inte ovanligt att polisen genomför gripanden utan att först ha fått ett beslut. I sådana fall krävs att gripandet rättfärdigas inför en domare inom 24 timmar. Inom 48 timmar efter häktning måste domaren besluta om häktningen ska förlängas. Häktning i samband med fortsatt utredning kan normalt vara upp till 30 dagar. Högsta domstolen kan i undantagsfall förlänga tiden till sex eller tolv månader beroende på hur allvarligt brottet som den häktade misstänks för är. Personer som begår brott kan dömas till fängelse från 16 års ålder. Före 18 års ålder placeras dömda personer i kriminalvårdsanstalt för minderåriga. Barn mellan 14 och 16 år som begår brott kan dömas till uppfostringsåtgärder. Om än sällsynt, förekommer det att återvändande kroatisk-serbiska flyktingar grips vid gränsen med motiveringen att de misstänks för krigsförbrytelser. Ofta görs gripandet på vaga grunder och den tilltalade släpps igen efter en tid, i brist på bevis. Häktningstiden har dock i vissa fall uppgått till fem månader och processen har en avskräckande effekt på kroatisk-serbiska flyktingar som överväger att återvända till Kroatien. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Den enskilde medborgarens tillgång till en effektiv rättsapparat kan ifrågasättas, då rättsapparaten hanterar cirka en miljon fall. Förseningarna i behandlingen av 3

4 olika fall beror på effektivitets- och kompetensproblem i domstolarna, liksom på att alltför många fall som skulle kunna avgöras genom andra förfaranden, ändå tas upp i domstol. Myndigheterna har under året vidtagit åtgärder för att minska antalet ärenden och ansträngningarna har gett visst resultat. Högsta domstolen har tagit det ledande ansvaret för att få ned antalet ärenden. De långa domstolsprocesserna fortsätter dock att utgöra ett problem. Kroatien har fällts av Europadomstolen i Strasbourg flera gånger för att domstolarna inte har meddelat dom eller beslut inom rimlig tid, samt för brist i verkställande av domar och för att inte respektera rätten till en rättvis rättegång. Konstitutionsdomstolen behandlar mål om rättsprocesser som tagit oskäligt lång tid och utdömer skadestånd i enskilda fall. Konstitutionsdomstolen har dock kritiserats för att tolka sitt mandat alltför snävt och för att välja att inte döma i många mål av tydlig konstitutionell karaktär. Under 2007 byttes hälften av domarkollegiet ut i konstitutionsdomstolen. Hälften av domarna i kollegiet hade tillsatts under president Tudjmans tid, på delvis andra än juridiska meriter. Nio platser vakantsattes under sommaren, varav sex tillsattes under sommaren och hösten av parlamentet. Utnämningsprocessen fick viss kritik av oberoende observatörer och enskilda organisationer för att ha varit politiserad och sluten. Det återstår att se vilken betydelse de nyutnämnda domarna får för domstolens fortsatta effektivitet och om förhoppningar om en bättre fungerande domstol infrias. Det förekommer ibland uppgifter om partiskhet och politiskt inflytande över domstolarna på lokal nivå. Många domare är oerfarna och otillräckligt utbildade. Vidare saknas goda rutiner för ärendehantering och fortbildning för domare, advokater och åklagare. Rättsakademin (Judicial Academy) med ansvar för utbildning och fortbildning av domare förstärktes mot slutet av 2006, men saknar fortfarande tillräckliga resurser för att bedriva den utbildningsverksamhet som behövs. Processlagstiftningen är ålderdomlig. Regeringen antog under våren 2007 riktlinjer för att reformera brottmålsprocessen och under hösten antog parlamentet en ny lag med målet att strömlinjeforma hanteringen av mindre brott och förseelser. Trots att landet har en av de högsta andelarna domare per capita i Europa råder brist på ordinarie domare i vissa delar av landet på grund av den ojämna fördelningen av kompetens över landet. Den administrativa kapaciteten är bristfällig. Under året sjösattes pilotprojekt i några domstolar för att datorisera hanteringen av ärenden och därmed göra arbetet effektivare. Utnämningsprocessen för domare i Kroatien behöver förbättras för att kunna kallas opartisk och grundad på objektiva kriterier. Statens rättsråd (State Judicial Council) är högsta instans för rekryteringen av domare liksom för disciplinåtgärder mot domare. Sådana åtgärder kan röra sig om allt ifrån reprimander till avskedanden. Det händer sällan att disciplinåtgärderna avser 4

5 undermåliga domskäl, utan hittills har domare främst disciplinerats för att ha utdömt för få domar. I praktiken är det ovanligt att domare avskedas inte ens för en sådan uppenbar brist som att inte ha utdömt en enda dom under tio års tid. I Kroatien blir domare immuna (straffria) efter fem års tjänstgöring. Ingen efterföljande regering har ansett sig kunna avskeda politiskt tillsatta domare från Tudjmantiden. Statens rättsråd antog i början av 2007 nya regler för utnämningen av domare. Hittills har dock Statens rättsråd saknat kapacitet att genomföra rekrytering enligt det nya regelverket och man har därför i de allra flesta fall gått på de förslag som lokala domstolar fört fram. Högsta domstolen antog i december 2006 en etikkod för domare för att främja opartiskhet och professionalism inom domarkåren. Det är ännu inte klarlagt vad påföljden ska bli vid brott mot koden. Ett system med inspektioner av domstolarna har införts, vilket börjar ge visst resultat. Domare av serbiskt ursprung, som tidigare arbetat i rättsväsendet i de områden som inte stod under den kroatiska regeringens kontroll under kriget på 90-talet, har fortfarande svårt att få tjänst som domare i Kroatien. Överhuvudtaget är nationella minoriteter underrepresenterade inom rättssektorn (se vidare avsnitt 16). En reform av rättsväsendet pågår, men går långsamt. Hittills har man slagit samman vissa underrätter, samt ökat användningen av skiljedomsförfarandet. Reformen av rättsektorn är ett av EU:s tydligaste krav på Kroatien i förhandlingarna om landets EU-medlemskap. Kroatien saknar ett heltäckande rättshjälpsskydd. Det slår särskilt hårt mot svaga grupper i samhället. För att säkra alla medborgares likhet inför lagen krävs ett system för grundläggande rättshjälp. Efter påtryckningar från lokala människorättsorganisationer och det internationella samfundet lade regeringen under hösten fram ett lagförslag i parlamentet om rättshjälp. Förslaget fick dock bordläggas efter omfattande kritik. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram ett nytt förslag. Parlamentet har en ombudsmannafunktion med tre ombudsmän (en justitieombudsman, en jämställdhetsombudsman samt en barnombudsman) dit enskilda personer kan vända sig och anmäla brott mot de mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen kan också påtala brott mot de mänskliga rättigheterna och rikta kritik mot myndigheter. Bland de fall som överlämnats till justitieombudsmannen märks en svängning från att tidigare främst ha gällt minoritetspersoners rättigheter och egendomsfrågor, till fall som rör rättsväsendets bristande funktioner i allmänhet, vilket tyder på en ökad kunskap om ombudsmännens verksamhet bland medborgarna. Justitieombudsmannen rapporterar årligen till parlamentet. Parlamentet fattade 5

6 6 under året beslut om att inrätta en ombudsman för personer med funktionshinder. Den ombudsmannen ska inleda sin verksamhet Straffrihet Kroatiska domstolar har under det gångna året fortsatt att åtala såväl serber som kroater för krigsförbrytelser. Internationella experter uttrycker fortfarande viss oro över rättsväsendets förmåga att behandla svarandena på ett jämlikt sätt. Fortsatt förefaller utfallet i krigsförbrytarrättegångar påverkas av de inblandades nationella tillhörighet, i synnerhet i rättegångar i första instans. Särskilt tydligt blir det genom att fällande domar för serber i lägre instans ofta ändras vid omprövning i högre instans. Rättegångar i den åtalades frånvaro i mål rörande krigsförbrytelser förekommer fortfarande, om än i minskande utsträckning. Merparten av de åtalade i dessa rättegångar är personer med serbiskt ursprung, som flytt landet i samband med kriget. Återvändande serbiska flyktingar som dömts i sin frånvaro (in absentia) får utan undantag en ny prövning. ICTY (Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien) har påbörjat processen med att överföra mål till nationella domstolar som ett led i tribunalens avvecklingsstrategi. ICTY fattade år 2005 beslut om att överföra målet mot de före detta. kroatiska generalerna Rahim Ademi och Mirko Norac till Kroatien. Rättegången inleddes i juni Ademi och Norac står åtalade för krigsförbrytelser i samband med militäroperationen Medak Pocket Ademi-Norac-rättegången är sannolikt den enda rättegången som ICTY kommer att överföra till Kroatien. Därutöver kommer dock förundersökningsmaterial för mål där ICTY inte väckt åtal i tribunalen att överföras till det kroatiska rättsväsendet. Den överförda rättegången mot Ademi och Norac hanteras av en av landets fyra domstolar med särskilt ansvar för mål överförda från ICTY. I och med överföringarna finns en förhoppning om att ökad utbildning, erfarenhet, internationell bevakning och utvidgat folkligt medvetande ska leda till ökad objektivitet och rättssäkerhet även för andra krigsförbrytelsemål i framtiden. Den överförda rättegången bevakas av den OSSE-mission (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) som finns på plats i Kroatien och som också övervakar samtliga inhemska krigsförbrytarrättegångar. OSSE har genom sin övervakning riktat uppmärksamhet mot brister i processen i de inhemska krigsförbrytarrättegångarna Det gäller bland annat brister i vittnesskydd och stöd till vittnen, brister i kompetensen hos de offentliga försvararna och brister i hur domstolsförhandlingarna, vittnesmålen och övrig bevisföring dokumenteras under rättegången.

7 7 Under året inleddes rättegången mot den tidigare parlamentsledamoten och ordföranden i Osijeks stadsförsamling, Branimir Glavaš. Glavaš är misstänkt för krigsförbrytelser mot civila serber i tre olika fall. Han fråntogs sin parlamentariska immunitet hösten 2006 och är den första kroatiska parlamentariker som förlorat sin immunitet på grund av misstankar om krigsförbrytelser. Det är också första gången som en så offentlig person står åtalad för krigsförbrytelser i Kroatien, varför åtalet kan medverka till en omvärdering av Kroatiens och enskilda kroaters roll under kriget. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar yttrande- och tryckfrihet. Det finns flera medier som är oberoende av statsmakterna Den kroatiska televisionen har fyra kanaler med nationell täckning, varav två statliga. Den statliga televisionen övervakas av ett politiskt sammansatt programråd, kring vilket ständig debatt förs. Kritiska röster menar att utnämningarna till rådet är politiserade. Försök till politiskt inflytande över programinnehållet i den statliga televisionen har också kunnat märkas vid några tillfällen. Frågetecken kan också resas runt vissa lokala mediers självständighet, då ägarstrukturerna runt dessa ofta sammanfaller med lokala politiska maktstrukturer. Inga rapporter om brott mot konstitutionens garanti om mötes-, församlingsoch föreningsfrihet är kända av ambassaden. Konstitutionen garanterar också religionsfrihet. Alla religiösa samfund kan verka utan inskränkningar. Någon officiell statsreligion finns inte, men den katolska kyrkan har en tydlig särställning och politiskt inflytande, samt får visst statligt stöd. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Kroatien är en parlamentarisk demokrati där alla medborgare över 18 år har rätt att rösta i fria och hemliga val. Presidenten väljs vart femte år i direkta val. Parlamentets mandatperiod är fyra år. Det senaste parlamentsvalet ägde rum den 25 november Nästa presidentval ska hållas i januari Lokalval ägde senast rum i maj Nästa lokalval är förlagda till våren Kroatien styrdes mellan januari 2004 och fram till det senaste parlamentsvalet i november 2007 av en minoritetsregering under ledning av premiärminister Ivo Sanader och center-högerpartiet HDZ. Regeringen hade ett formaliserat

8 parlamentariskt samarbete med DC (Demokratisk Center), HSLS (kroatiska socialliberala partiet), HSU (kroatiska pensionärspartiet) samt SDSS (oberoende serbiska demokratiska partiet). Största oppositionsparti var SDP (socialdemokraterna). Det finns även ett bondeparti, flera liberala partier, samt ett antal mindre partier och grupperingar på den yttersta högerkanten. Resultatet av parlamentsvalet 2007 blev jämnt. HDZ och SDP blev nästan jämnstora. HDZ fick dock något fler mandat och förhandlingar har pågått om en koalitionsregering. En ny regering beräknades finnas på plats i början av Av parlamentets 152 medlemmar var under den föregående mandatperioden 33 kvinnor. Av regeringens 15 medlemmar var fyra kvinnor. Det nyvalda parlamentet har 153 ledamöter varav 32 kvinnor. Åtta av mandatplatserna i parlamentet är reserverade för minoritetsrepresentanter, varav tre representerar den serbiska minoriteten. Kroatien antog i december 2002 en konstitutionell lag om nationella minoriteters rättigheter. Enligt lagen ska minoriteter garanteras representation i styrande församlingar på alla nivåer, (se även avsnitt 16) samt representation inom statlig förvaltning och rättsväsende. Som ett resultat av det formaliserade samarbetet mellan regeringen och det serbiska minoritetspartiet i parlamentet, samt internationella påtryckningar från OSSE, EU och det internationella samfundet implementeras lagen bättre än tidigare. De största problemen med genomförandet av lagen rör de nationella minoriteternas bristande representation i statlig förvaltning (se vidare avsnitt tio och 16). Sedan lokalvalen 2005 finns det också brister i minoriteternas representation i valda lokala församlingar. Enligt den konstitutionella lagen om nationella minoriteter ska etniska minoriteter garanteras representation i lokala valda församlingar i de fall en minoritetsgrupp utgör minst fem procent av den lokala befolkningen. Regeringen beslutade sommaren 2005 att andelen representanter för de nationella minoriteterna på lokal nivå skulle beräknas på basis av 2001 års folkräkning istället för på 2005 års uppdaterade röstlängder, så som lagen föreskriver. Detta medförde att andelen representanter för nationella minoriteter, särskilt serber, blev lägre än deras faktiska andel av befolkningen, då merparten av återvändande serbiska flyktingar kom efter Under det gångna året har ett antal ändringar i de kroatiska vallagarna antagits för att komma till rätta med anklagelser om korruption och manipulation som tidigare förekommit i samband med valrörelser på lokal och nationell nivå. I slutet av 2006 antog parlamentet en lag som reglerar finansiering av politiska partier. Syftet med lagen är att öka öppenheten kring finansieringen och minska riskerna för korruption. I februari 2007 antogs en ny lag om röstlängder för att förbättra kvaliteten på röstlängderna. Den nyinrättade 8

9 permanenta valmyndigheten (State Election Commission) inledde sin verksamhet i mars 2007 och övervakade administrationen av parlamentsvalet under hösten. OSSE:s valobservatörer konstaterade att parlamentsvalet i stort hade genomförts i enlighet med en OSSE-stats åtaganden om fria och rättvisa val. OSSE noterade också att valmyndigheten hade skött sitt uppdrag professionellt. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Kroatien har ratificerat ILO:s (International Labour Organization) åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Tydliga problem finns i hur man tillämpar konvention nummer 100 och 111 som rör diskriminering, med anledning av hur nationella minoriteter behandlas i arbetslivet (se nedan). Den lagstadgade arbetstiden och arbetsförhållandena är i allmänhet skäliga och internationella institutioner, bland andra Internationella valutafonden (IMF), pekar på att Kroatien har en stark arbetsrätt. En stor del av arbetskraften är dock sysselsatt i den oreglerade ekonomin. Arbetslösheten har sjunkit under det gångna året, men är fortfarande hög (drygt 14 procent enligt kroatiska statistikmyndighetens senaste siffror), särskilt i de krigsdrabbade områdena. Arbetslösheten framhålls ofta som ett av landets stora problem. Arbetslösheten är proportionellt större bland romer och personer av serbiskt ursprung och det finns tecken på att diskriminering av dessa grupper fortsatt förekommer på arbetsmarknaden (se vidare avsnitt 16). Särskilt allvarligt är det att de regler som föreskrivs i den konstitutionella lagen om nationella minoriteter från 2002, om minoriteters rätt till anställning i statlig förvaltning, inte följs. Någon särskild instans att rikta diskrimineringsärenden inom arbetslivet till finns ännu inte, men regeringen arbetar för att ta fram ett förslag till en heltäckande lagstiftning mot diskriminering med en tillhörande institution som ska se till att lagen följs. EU har krävt en sådan lagstiftning. Det finns flera fackföreningar och de får verka utan inskränkningar. Ungefär 64 procent av arbetskraften är medlem av fackföreningar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvårdspersonalen är i allmänhet välutbildad, men det finns ofta brister i sjukvårdsinrättningarnas resurser. I de tidigare krigsdrabbade områdena är läget sämre än i de större städerna. Läkarvård för barn är kostnadsfri. 9

10 10 Korruption, som är ett problem i hela det kroatiska samhället, drabbar sjukvårdssektorn särskilt hårt och medför att människors köpkraft och villighet att betala svarta pengar för sjukvård, påverkar deras möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa. 12. Rätten till utbildning Utbildning är gratis och obligatorisk till 15 års ålder. Skolbarn har rätt till gratis måltider. Merparten av eleverna fortsätter skolan tills de är 18 år. Det förekommer att romer diskrimineras i skolan i vissa områden i landet. Det har tidigare varit vanligt att romer har placerats i särskilda klasser. Myndigheterna har hävdat att klasserna delas upp efter kunskapsnivå och inte etnisk tillhörighet. På senare tid har myndigheterna dock agerat för att motverka segregation och i stället infört blandade klasser. Den låga utbildningsnivån bland romer har också en förklaring i fattigdom, tidiga äktenskap och barnafödslar och att romska föräldrar inte alltid väljer att sätta sina barn i skola. Regeringen antog i mars 2005 en handlingsplan som nu verkställs för att förbättra förhållandena för romer vad gäller skolgång, hälsa, arbete och bostäder. Planen sträcker sig över en tioårsperiod. Den serbiska minoriteten har krävt att i östra Slavonien få grunda egna skolor med undervisning på serbiska och i enlighet med en särskild läroplan enligt Erdutavtalet (det avtal som undertecknades i november 1995 och inledde en fredlig återintegrering av de ockuperade nordöstra delarna av Kroatien). Regeringen ville tidigare inte tillmötesgå dessa krav, med motiveringen att det skulle leda till segregation, men under 2005 etablerades sådana skolor. Det internationella samfundet ställer sig dock tveksamt till om dessa åtgärder verkligen främjar integrering och försoning mellan folken i Kroatien, då de motverkar framväxten av en gemensam historie- och värdegrund. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Bruttomedelinkomsten per capita i Kroatien är drygt euro per år, enligt kroatiska statistikmyndigheten. Kroatien är därmed det näst rikaste landet av de forna jugoslaviska republikerna (efter Slovenien). Kroatien rankas som ett av de dyraste länderna i Öst- och Centraleuropa. Sociala indikatorer såsom spädbarnsdödlighet, skrivkunnighet och livslängd är i paritet med Västeuropa. Det finns dock stora skillnader i levnadsstandard mellan olika delar av landet. Rätten till bostad är ett mångfasetterat problem som har negativ återverkan på antalet flyktingar som återvänder. Egendom, vars ägare (oftast kroatiska medborgare av serbiskt ursprung) flytt från Kroatien, uppläts i många fall av

11 den kroatiska regeringen som tillfälliga bostäder åt kroatiska internflyktingar, samt bosnienkroater som flytt till Kroatien under och efter kriget. De allra flesta privatägda bostäderna har nu, efter lång försening, kunnat återfås av sina ursprungliga ägare. Kroatien har också en lag som föreskriver att personer kan ansöka om återuppbyggnad av egendom som skadats i krig eller genom så kallade terroristhandlingar (här åsyftas förstörelse utförd av kroatiska reguljära eller andra förband, under och efter att den väpnade konflikten avslutats). Regelverket om återuppbyggnad uppges nu tillämpas korrekt av kroatiska myndigheter. Närmare hushåll med serbiskt ursprung, som flydde efter 1992, miste också sin rätt till statsubventionerade hyreslägenheter, vilka under dessa personers frånvaro privatiserades i förmånliga program. Dessa personers rätt att ansöka om alternativt boende avgörs av om de hade en lägenhet innanför eller utanför de direkt krigsdrabbade områdena. Generellt kan sägas att personer som bodde i de direkt krigsdrabbade områdena har något större möjlighet att beviljas ersättningsbostad. Regeringen har antagit ett bostadsprogram för att hantera frågan om ersättningsbostäder till de flyktingar som önskar återvända till Kroatien och som förlorat sina tidigare bostadskontrakt. Genomförandet av programmet har gått långsamt och det har inte formellt fastställts om denna särskilda form av statsubventionerad hyresrätt är att jämställa med äganderätt. Problemet ger återverkningar på regional nivå, där Kroatien tillsammans med grannländerna Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina försöker lösa ut återstående frågor om återvändande flyktingar.. Efter påtryckningar från det internationella samfundet, i synnerhet OSSE, ökade takten i genomförandet av programmet under 2007 och nästan ett tusental hushåll fick ersättningsbostad under året. Fortfarande väntar dock flera tusen hushåll på att få sin ansökan om bostad behandlad. De handlingsplaner Kroatien utarbetat tillsammans med grannländerna Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina för att lösa frågan om återvändande flyktingar i alla dess dimensioner före slutet av 2006, har inte förverkligats. Man har inom den så kallade Sarajevoprocessen, där länderna tar ett samlat grepp för att lösa utestående frågor kring återvändande flyktingar under 2007, bland annat inte kunnat enas om hur flyktingar som väljer att inte återvända till sitt forna hemland, ska kompenseras för den bostad de tvingats lämna. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 11

12 Kvinnors rättigheter Regeringen har en nationell handlingsplan för jämställdhet och arbete pågår med att genomföra denna. Kroatien har sedan 2003 en jämställdhetsombudsman och parlamentet har en jämställdhetskommitté. Våld mot kvinnor i hemmet är enligt kvinnorättsorganisationer ett utbrett problem. Under senare år har polisen noterat en ökning av brottskategorin, vilket kan vara en följd av att fler vågar anmäla brotten. Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Medvetandet om dessa brott växer och myndigheter och enskilda organisationer bedriver utbildningsprojekt för att komma till rätta med de kunskaps- och attitydproblem som fortfarande finns kvar inom polis och rättsväsende runt denna brottskategori. Arbetslagstiftningen förbjuder könsdiskriminering men i praktiken är det oftast kvinnor som har låglönejobb. Fler kvinnor än män är arbetslösa och kvinnor har i regel lägre lön än män. Handel med kvinnor förekommer i Kroatien. Landet är såväl ursprungs- som genomgångs- och destinationsland för handel med människor för sexuella syften. Handel med människor är förbjudet i lag. Internationella organisationer på plats vittnar om att polisen blivit bättre på att utreda dessa brott. Att bekämpa människohandel ingår i utbildningen på polishögskolan. Myndigheterna har, i samarbete med enskilda organisationer, genomfört utbildningsinsatser också inom delar av rättsväsendet och för personal vid gränskontrollerna. Köp av sexuella tjänster är inte olagligt. Att utnyttja offer för människohandel är dock brottsligt sedan Prostitution är inte ett omfattande problem i Kroatien. Det förekommer dock och lokala frivilligorganisationer noterar att prostitutionen, liksom handeln med människor för sexuella ändamål, ökat under senare år, som en följd av den ökande turismen. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter värnas av regeringen. Det finns många enskilda organisationer som arbetar för barns rättigheter. Kroatien har en särskild barnombudsman. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I Kroatien finns flera olika nationella minoriteter, varav serber utgör den största gruppen. Enligt den senast genomförda officiella folkräkningen från 2001 uppgår andelen serber till 4,5 procent (att jämföra med siffran 12,2 för

13 13 tretton år sedan). Näst största grupp är bosniaker (0,47 procent), åtföljd av italienare (0,44 procent), ungrare, albaner, slovener och romer (sammanlagt 0,21 procent). Den tidigare regeringen markerade redan vid tillträdet i januari 2004 att den ville förbättra situationen för landets minoriteter och inledde ett samarbete med det serbiska partiet SDSS, representerat med tre platser i parlamentet. Det har lett till att minoritetsfrågan under de senaste åren fått en ökad vikt i det dagliga arbetet. Premiärministern har också vid flera tillfällen manat kroatiskserbiska flyktingar att återvända till sitt hemland, och har genomfört ett antal viktiga symboliska gester, som besök hos serbiska återvändare i de tidigare krigsdrabbade områdena. Situationen för minoriteter i Kroatien förbättras stadigt, även om diskriminering av serber och romer fortfarande förekommer. Inhemska människorättsorganisationer vittnar om att den direkta diskrimineringen minskat, men att den indirekta diskrimineringen fortfarande utgör ett problem, Konstitutionen stadgar att ingen får diskrimineras på grund av ras, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationalitet, utbildning, social status med flera grunder. Parlamentet antog i december 2002 en konstitutionell lag om nationella minoriteters rättigheter. Lagen garanterar minoritetsrepresentation i styrande församlingar på alla nivåer samt anställning i statlig förvaltning och rättsväsende i sådan mån att minoriteternas andel av befolkningen också återspeglas inom förvaltningen. Genomförandet av lagen brister dock och minoriteter är fortfarande underrepresenterade inom förvaltningen och rättsväsendet. Endast polisen har infört en plan för hur man på sikt ska komma tillrätta med snedrekryteringen. Regeringen och myndigheterna har kritiserats av det internationella samfundet för att inte göra tillräckligt för att öka mångfalden inom förvaltningen. Som ett resultat av kritiken antog den centrala förvaltningsmyndigheten under 2007 för första gången en rekryteringsplan med målet att öka rekryteringen v personer som tillhör minoriteter till statlig förvaltning. Fortfarande vågar dock personer som tillhör en minoritet inte alltid åberopa sin minoritetstillhörighet och för att få sina rättigheter tillgodsedda. Återvändande serbiska flyktingar har i vissa fall problem att få identitetshandlingar och andra dokument. Återvändande serber har också svårt att komma in på arbetsmarknaden och diskrimineras också i tillgången på infrastruktur, till exempel genom att ett antal byar med en dominerande serbisk befolkning fortfarande inte anslutits till elnät och vattensystem efter förstörelsen under kriget mellan 1991 och Regeringen erkänner inte heller att de personer som arbetade och intjänade pensionsrätt i de områden som inte stod under den kroatiska regeringens kontroll under kriget, är berättigade till pension från kroatiska staten.

14 14 Antalet incidenter med etniska motiv mot framförallt personer av serbiskt ursprung rapporteras ha minskat under året. Såväl lokala människorättsorganisationer som internationella organisationer vittnar om att den kroatiska polisen och kroatiska myndigheter nu reagerar mer professionellt på dessa brott, även om det fortfarande förekommer brister i polisens förundersökningar. Brottskategorin hatbrott infördes i kroatisk lagstiftning i oktober Kroatien ingår som ett av sju länder i ett OSSE-projekt som syftar till att vidareutbilda polisen att lagföra hatbrott. Uppskattningsvis bor mellan och romer i Kroatien. Vissa av dessa lever utanför samhället och har problem att få utbildning, medborgarskap, identitetshandlingar och upplever svårigheter att integreras på arbetsmarknaden. Regeringen har skapat en kommission som ska bevaka efterlevnaden av den nationella handlingsplanen för den romska befolkningsgruppen. Handlingsplanen innehåller lagstiftningsåtgärder samt konkreta åtgärder för att komma till rätta med de problem som romerna möter. En återkommande kritik från det internationella samfundet är dock att dessa handlingsprogram inte tillförs tillräckliga resurser för att genomföras. Se även avsnittet om rätten till utbildning (avsnitt tolv). 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet enligt lag. Det finns dock betydande fördomar mot homo- och bisexuella och transpersoner och i praktiken förekommer ett visst mått av diskriminering. Det finns flera grupper som aktivt arbetar för homosexuellas rättigheter genom kampanjer för att vidga förståelsen och toleransen för homosexualitet. En gay pride-parad genomförs årligen i Zagreb. Parlamentet har antagit en lag om samboförhållanden mellan personer av samma kön där frågor om underhåll och gemensam egendom regleras. 18. Flyktingars rättigheter Kroatien antog en ny asyllag i juli Lagen trädde i kraft den 1 januari 2008 och utgör enligt UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) en betydande förbättring jämfört med den tidigare asyllagen från Lagen har skapat en nationell asylprocess i enlighet med asylkonventionen från 1951 och i linje med EU:s acquis (EU-ländernas gemensamma skyldigheter och rättigheter). Ett nationellt centrum för flyktingmottagning inrättades Fram till november 2007 hade 154 asylansökningar inkommit till regeringen. Till dags dato har en

15 person beviljats asyl i Kroatien. I vissa fall har personer beviljats tillfälligt skydd i landet. Det saknas tillförlitlig statistik över exakt hur många kroatiska serber som flydde från landet under kriget , men enligt internationella expertuppskattningar rörde det sig om över personer. De flesta av dessa flydde i slutet av kriget, under operationerna Blixt och Storm Enligt den kroatiska regeringen hade drygt av dessa återvänt fram till november Endast omkring hälften stannar dock i landet permanent på grund av otillräckliga levnadsförhållanden, svårighet att återfå bostäder eller att få kompensation för att dessa förstörts, bristande infrastruktur i områden för återvändande, samt hög arbetslöshet i minoritetsgrupperna. Fortfarande befinner sig nästan bosnienkroater i Kroatien. Merparten har fått kroatiskt medborgarskap på grund av sitt kroatiska ursprung och är idag att betrakta som integrerade i det kroatiska samhället. 19. Funktionshindrades rättigheter Konstitutionen tillförsäkrar funktionshindrade skydd och integration i samhället. De utsätts inte för några öppet diskriminerande åtgärder, men har samtidigt svårt att finna arbetstillfällen. Tillgången på särskild utbildning är begränsad, bland annat av ekonomiska skäl. En stor skillnad görs mellan vanliga funktionshindrade och personer som drabbades av funktionsnedsättning på grund av sina insatser i kriget, så kallade krigsveteraner, vilka åtnjuter större stöd, inklusive finansiellt stöd, från staten. Kroatien undertecknade FN:s konvention om funktionshindrades rättigheter (Convention on the Rights of Persons with Disabilities) i mars 2007, men har ännu inte ratificerat den. Under året fattade parlamentet också beslut om att inrätta en ombudsman för personer med funktionshinder. I juni 2007 antog regeringen en nationell strategi för lika möjligheter för funktionshindrade. Personer med psykiska funktionshinder är intagna på särskilda institutioner, trots regeringens inention att flytta vården från institutionerna. De lokala socialvårdsalternativen är dock ännu inte tillräckligt utbyggda för att kunna ersätta institutionerna. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns flera oberoende organisationer för mänskliga rättigheter. De bedriver verksamhet utan några restriktioner. En särskild lag för enskilda organisationer har förbättrat dessas möjligheter att verka i landet. Flera organisationer bjuds regelbundet in av regeringen att delta i arbetsgrupper för att ta fram lagförslag. 15

16 16 Det finns en särskild myndighet för samarbete med enskilda organisationer. Staten finansierar deras verksamhet till viss del. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter En rad internationella organisationer och organ bedriver verksamhet i Kroatien. Dit hör till exempel UNDP (FN:S utvecklingsrpogram) OSSE och UNHCR. Flera av dem håller dock på att fasa ut sin fältverksamhet, men behåller kontor i Zagreb. EU-kommissionen har en relativt stor delegation i Zagreb, som även nära följer situationen för de mänskliga rättigheterna på grund av kopplingen till Kroatiens EU-förhandlingar. Ett stort antal utländska enskilda organisationer är aktiva i Kroatien. I den svenska landstrategin för utvecklingssamarbetet med Kroatien ingick stöd till olika projekt som syftade till att främja respekt för de mänskliga rättigheterna. Stödet kanaliserades till kroatiska organisationer genom tre svenska organisationer; Svenska Helsingforskommittén (SHC), Olof Palme International Center (OPIC) samt Kvinna till kvinna (Ktk). Projekten omfattade bland annat juridisk rådgivning för flyktingåtervändande (SHC), festival för sexuella minoriteter, ungdomars deltagande i politiken, stärkande av civila samhället relaterat till mediefrågor (OPIC), samt stöd till kvinnoorganisationer bland annat inom områdena våld mot kvinnor, prostitution och människohandel, forskning kring kvinnofrågor och lobbying (Ktk). Det bilaterala utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Kroatien är nära nog utfasat. Fortfarande deltar dock Kroatien i regionala Sidafinansierade program, bland annat program som har som mål att förbättra situationen för den romska minoriteten. Sverige gav under 2007 finansiellt stöd till en internationell konferens i Zagreb, som behandlade sanning om krigsförbrytelser och försoning efter konflikter och svåra brott mot de mänskliga rättigheterna. Syftet med konferensen var att väcka debatt och inleda en dialog om hur länderna i regionen ska hantera det förflutna, samt hur man ska skapa rättvisa för krigets offer och undvika att nya brott begås.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 8.10.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om Kosovos europeiska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Om du är osäker på någon av dessa rättigheter kan du säga det till polistjänstemannen

Om du är osäker på någon av dessa rättigheter kan du säga det till polistjänstemannen Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EU-direktivet 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer