FÖRÄNDRA TAR TID. Adriana Lender DE HJÄLPS ÅT ÖVER LÄNS- GRÄNSERNA. Jönköping: FÖRÄLDRA- TRÄFFAR BLEV SUCCÉ DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄNDRA TAR TID. Adriana Lender DE HJÄLPS ÅT ÖVER LÄNS- GRÄNSERNA. Jönköping: FÖRÄLDRA- TRÄFFAR BLEV SUCCÉ DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DE HJÄLPS ÅT ÖVER LÄNS- GRÄNSERNA # 9 2 NOVEMBER 2005 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN Jönköping: FÖRÄLDRA- TRÄFFAR BLEV SUCCÉ Adriana Lender FÖRÄNDRA TAR TID

2 Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. rygg- och nackbesvär stressrelaterade besvär whiplashskador försäkringsmedicinska utredningar arbetslivsinriktade utredningar Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se 2 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

3 # 9 När är saker så färdiga att man kan skriva om dem? VISSA SAKER ÄR SVÅRARE ATT sätta fingret på än andra. Ämnen som identitet, kultur, attityder och värderingar är alltid intressanta att granska i en ny organisation. Men mjukvaror som dessa har svårt att hävda sig bland målbilder, effektiseringar och resultatuppföljningar. I det här numret vill vi lyfta det faktum att en ny gemensam organisation har skapat nya möjligheter. EN gemensam väg är ju ledordet för oss alla. Men sanningen att säga var det inte helt lätt att luska fram några färska exempel på tillsammans som tillkommit i den nya myndigheten. De vi pratade med var också noga med att framhålla att det redan före 2005 fanns massor med exempel. Vad betyder då det här? Det kan vara så att vi är lite tidigt ute. Som journalist vill man gärna vara aktuell och berätta om det som pågår, medan situationen är den omvända för den som ska berätta: det ska helst vara något som är färdigt. Sen är det nog så att alla inte kan stämma in i hurrasången om den nya myndigheten i det perspektivet att det var väl inte så dåligt förr heller. Det är väl helt enkelt som Adriana Lender säger i intervjun i det här numret: förändring måste få ta tid. Vi tänker dock inte ge oss, och framöver tänker vi ge oss på ett riktigt fluffigt ämne, nämligen organisationskultur. Varför beter vi oss som vi gör? Har ni några tankar kring detta så hör av er. Några av er kommer också att få en läsarundersökning i händerna om några dagar. Vi hoppas att ni tar chansen att göra den här tidningen bättre! AKTUELLT Utlokaliserade kan få egen myndighet 5 Insatsteam ny strategi för att bekämpa inkörsproblem 7 SÅ GJORDE VI I Jämtland var handläggarna överhopade med ärenden och tog hjälp från Stockholm som just då hade kapacitet över I Jönköping bjuder Försäkringskassan in alla blivande föräldrar till en informationsträff. Det har fått positiva effekter på arbetets effektivitet PROBLEMLÖSARNA "Är det en muta om jag tar emot en blombukett?" 20 INTERVJU Överdirektör Adriana Lender är nöjd med hur utvecklingen går inom sin nya myndighet FOKUS Underhållet kan skötas av föräldrarna 26 Vissa aktiviteter har för låg nivå 27 Sjukförsäkringen bidrog till jämlikheten 28 ÅSIKTER Försäkringskassans långa handläggningstider tvingar familjer till socialbidrag. 30 Slopa sekretessen för arbetsgivare. 31 NÄST SIST Dokusåpor och gratis te i japansk kundmottagning 35 CATHARINA BYSTRÖM, CHEFREDAKTÖR PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

4 5MINUTER MED: Robin Lapidus, ansvarig för Försäkringskassans imageundersökning, tillika presschef. AKTUELLT Vi håller ställningarna 30 SEPTEMBER Bra gensvar från För tredje året i rad har Försäkringskassan gjort en imageundersökning där personer över 18 år har svarat på vad de tycker om myndigheten. Cirka 55 procent av de som svarat har inte haft kontakt med Försäkringskassan medan 45 procent har haft kontakt. Vad tycker folk om Försäkringskassan? I stort sett håller vi ställningarna från föregående års mätningar. Faktum är att det är fler som känner till oss nu än förra året. Det gäller också vad medborgarna tycker om oss, även om det har försvagats en gnutta. Hur ska man tolka det? Är det ett bra eller dåligt resultat? Jag tycker att det är mycket glädjande, särskilt med tanke på hur vår omvärld har sett ut det senaste året Då tänker jag på att medierna ofta har varit kritiska bland annat till vår tydliga hållning när det gäller tillämpningen av reglerna. Har Försäkringskassan blivit bättre på något? Ja, det finns förbättringar på flera områden, bland annat för vårt bemötande, men också att folk anser att vi tar rätt beslut, det vill säga gör rätt bedömningar. Var det något svar som förvånade dig? Inte förvånade kanske, men vi frågade vad medborgarna skulle uppskatta mest hos Försäkringskassan och det var att få ett vänligt bemötande och att vi arbetar med att bekämpa fusk. Däremot tyckte de som svarade att det inte var lika viktigt att vi har bra Internettjänster. CATHARINA BYSTRÖM Medarbetardagen den 30 september fick ett positivt mottagande ute i länen. Det framgår av den enkät som DS skickat ut till länsdirektörerna. Erfarenheterna från dagen kommer nu att tas tillvara i den fortsatta verksamhetsplaneringen ute i länen. Antal 60 Högre lön/rätt lön Kompetensutveckling/ ta till vara kompetens Ljus/bra/positiv Spännande/ utmaning Utveckling/ även personlig 0 Diagrammet visar de fem populäraste områdena när medarbetarna på Gotland fick skriva ned vad de tyckte om dagen och ansåg vara viktigt inför framtiden. Lönsamt jämföra tandvårdspriser I enkäten fick direktörerna dels summera vad dagen givit, dels redovisa hur man tänkte gå vidare. Genomgående rapporteras om bra gensvar från medarbetarna, då man runt om i landet samtidigt fick möjlighet att diskutera den pågående förändringen av Försäkringskassan. Engagemanget var stort Det gemensamma budskapet togs emot på ett positivt sätt, flera rapporterar att den inledande filmen fick goda recensioner, och engagemanget var stort bland både chefer och medarbetare. Det var en speciell känsla att veta att samma budskap förmedlades samtidigt till alla medarbetare i hela landet, konstaterar Elisabet Hultengren, länsdirektör i Värmland. Oro och osäkerhet Men även om intresset var stort så rapporterar Västmanland att många medarbetare upplevde att man på kort sikt inte berördes så mycket. Och från Halland konstateras att även om många medarbetare redan idag är med på tåget så är andra avvaktande. Samma erfarenhet har Gotland: Många ser positivt på framtiden och DET LÖNAR SIG att jämföra priser på tandvård. Det är budskapet i årets tandvårdskampanj som Försäkringkassan drar igång den 1 november. I kampanjen Priset på tandvård varierar, jämför själv är syftet precis som tidigare år att göra allmänheten medveten om att det finns stora prisvariationer inom tandvård. Ett sätt kan vara att jämföra tandläkarnas prislistor. Ett annat är att använda sig av Försäkringskassans prisjämförelse på se. Kampanjen består av tidningsannonser, främst i söndagsbilagorna till Aftonbladet och Expressen. I annonserna visar vi hur stora prisskillnaderna verkligen är för några vanliga behandlingspaket.uppgifterna är hämtade från årets undersökning om prisutvecklingen som kommer att publiceras i samband med ett pressmeddelande vid månadsskiftet oktober/november. I Sverige är det fri prissättning på tandvård. Det innebär att det kan löna sig att jämföra tandläkarnas olika prislistor. Ju större behandling du ska göra, desto mer kan det löna sig. Bildexemplet gäller skillnaden i pris för en ny tandkrona. På kan du se hur priserna varierar där du bor. Var rädd om dina kronor. 4 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

5 medarbetarna upplever en utmaning men det finns även oro och osäkerhet, säger länsdirektör Inga-May Engberg. Flera län, till exempel Södermanland och Östergötland, lyfter fram värdet av medarbetardagen som ett gemensamt avstamp i det pågående förändringsarbetet. Andra, som Blekinge, pekar på den konstruktiva dialog om framtiden som nu inletts inom länet. Medarbetarna har nu uttalade förväntningar om konkreta resultat av de synpunkter som kom fram under dagen, säger Pekka Kairento, länsdirektör i Norrbotten. Startskott för planering Alla län kommer att ta hänsyn till vad som framkom under medarbetardagen i verksamhetsplaneringen inför Gotland beskriver dagen som ett startskott för planeringen medan Norrbotten redan avsatt eftermiddagen den 8 december för en uppföljning. Blekinge har fått in flera förslag som har betydelse för kommande satsningar på kompetensförsörjning och den egna arbetsmiljön, Jämtland har utifrån avsnittet om snabbare handläggning gjort en bruttolista över förslag som ska testas före årsskiftet, och Örebro ska må- Vill utreda statligt ansvar för assistansersättningen ETT ENIGT SOCIALUTSKOTT i Riksdagen vill att Assistanskommittén får tilläggsdirektiv att utreda om staten ska ta över kommunernas kostnader för assistansersättning. En person med funktionshinder som behöver personlig assistans mer än 20 timmar per vecka har rätt till assistansersättning från staten. Men de första 20 assistanstimmarna betalar kommunen. Det delade ansvaret har dock kritiserats och socialutskottet vill därför att Assistanskommittén analyserar för- och nackdelar med ett samlat kostnadsansvar för staten. Assistanskommittén tillsattes 2004 och ska avsluta sitt arbete i mars Vi ska visa vad vi gör Länsdirektör Åsa Andersson i Skåne summerar dagen som lyckad och väl använd. Hon har gjort en egen miniuppföljning med medarbetare från olika delar i verksamheten. Medarbetare och chefer uppskattade dagen och budskapet om snabbare handläggning och bättre image har onekligen fastnat. Sedan fick man även tid till lite gemensamhet och funderingar kring framtiden som upplevdes betydelsefull. De delar som inte hanns med under medarbetardagen, det gäller både stats- nad för månad följa upp det som grupperna kom fram till. Från Dalarna noterar länsdirektör Stefan Paavo att Försäkringskassan kommer att leva med ständig förändring och förnyelse. Därför ska vi fortsätta att reflektera och hålla dialog om förändringsarbetet. Under hösten och vintern ska alla vid sina samråd ha tittat mer på image, ohälsan och statstjänstemannarollen, säger han. SVEN-ERIK JOHANSSON tjänstemannarollen och medarbetarskapet, ska tas upp vid kommande ordinarie personalmöten. Och i samband med verksamhetsplaneringen kommer man knyta an till motsvarande områden i ledstjärnan. Vi ska visa vad vi gör och vad som åstadkoms i andra delar av organisationen för att arbeta mot målbilden, säger Åsa Andersson. Tur att nätet låg nere så att vi faktiskt fick möjlighet att ha den här dagen (medarbetare från Östergötland) Stöd till Stockholmare som inte flyttar med En särskild myndighet som stöttar de myndighetsanställda i Stockholm som berörs av utlokaliseringen kan bli verklighet. I december ska en kartläggning över de berörda vara klar Totalt anställda i Stockholm vid 20 myndigheter berörs av den nu aktuella utlokaliseringen. Regeringen har, som ett särskilt stöd till Stockholm, givit Gert Persson i uppdrag att utreda hur många som inte tänker flytta med och vad som kan göras för att stödja dem. Kartläggningen ska vara klar till början av december. En särskild myndighet kan sedan komma att arbeta med att hitta lösningar tillsammans med i första hand Trygghetsstiftelsen. De flesta bland Försäkringskassans anställda som påverkas av omlokaliseringen finns utanför Stockholm och berörs inte. Inte heller berörs personal vars jobb påverkas av besparingar och rationaliseringar. Personalstaben vid Försäkringskassans huvudkontor har givit länsorganisationen i uppdrag att till början av december inventera hur många som berörs av förändringsarbetet. Först då vet vi hur många i hela organisationen som behöver stöd, säger Lars-Bertil Mörk på personalstaben. ANDERS LJUNGBERG DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

6 AKTUELLT SOCIALFÖRSÄKRINGSFORSKNINGENS DAG Påverkar kulturen ohälsotalet? Ett sextiotal forskningsprojekt har initierats under senare år, säger Agneta Kruse. Vid seminariet talade också: docent Jonas Hinnfors om välfärdsregimer och gamla klassificeringar som inte håller. professor Lotta Vahlne Westerhäll om det korrekta beslutet och det goda beslutet, och skillnaden däremellan. professor Björn Rombach om organisationers behov att förändra trots att omvärlden kanske inte är så föränderlig som vi vill göra den till. På den årliga forskningsdagen som Försäkringskassan ordnar får praktikerna ta del av forskningsresultat. Bland annat pågående forskning om hur organisationskulturen på en arbetsplats påverkar ohälsotalet. Årets tema var Organisationsreformen =1, Socialförsäkringen en organisation i förändring. Inläggen var i de flesta fall direkt relaterade till Försäkringskassans arbete om än på helt olika sätt. Janet Runnerstedt och Josefin Ståhl på enheten för forskning och utveckling vid Försäkringskassans huvudkontor presenterade delar av sin utvärdering av metoderna inom ohälsoarbetet. En något dyster rapportering på så sätt att metoderna, till exempel avstämningsmöten och Sassam-utredningar, används alldeles för sällan. Men flera möjliga förklaringar nämndes. Undersökningen genomfördes i slutet av 2004, det vill säga relativt kort tid efter utbildningen för handläggarna. Arbetsbelastningen är för hög och arbetet inte alltid organiserat för rätt stöd och prioriteringar. Dessutom är det inte alltid tydligt hur metoderna ska användas i praktiken. Helene Stensöta, statsvetare vid Göteborgs universitet, sysslar också med ohälsoområdet men ur ett annat perspektiv. Hon är en av forskarna inom programmet Trygghetens variationer där man vill ta reda på om olika organisationskulturer bidrar till regionala skillnader i sjukfrånvaro. Hon talade om klientorienterade och regelorienterade handläggare. Med det menar hon kort uttryckt om man som tjänsteman solidariserar sig med klienten eller med hela organisationen. Närvarande chef viktigt Det tycks som om hög grad av klientorientering hänger samman med ett högre ohälsotal, och en mer regelstyrd med lägre. Hur arbetet är organiserat har också betydelse. Stig Larsson, professor vid Lunds universitet, har undersökt om centralisering har någon effekt. En jämförelse mellan Skåne, där handläggningen av handikappärenden koncentrerats från 39 till 9 försäkringskontor, och Östergötland var tänkt att ge besked. Tyvärr, för forskarna, genomförde Östergötland en centralisering innan undersökningen tagit fart. Den största skillnad vi kunde iaktta gäller teamarbete. Det tycks som om Skåne utnyttjar teamen mer, sa Stig Larsson. Men det är svårt att se om det beror på just organisationen. En slutsats är att även om teamet är viktigt så behövs också en närvarande chef. Negativ bieffekt Han noterade en, från forskarens utgångspunkt, negativ bieffekt av att det nu är en myndighet. Det blir ju inga skillnader att studera. Försäkringskassan satsar 11 miljoner om året på forskning om socialförsäkringen. Socialförsäkringsforskningens dag, som i år arrangerades för femte gången, är ett sätt för forskarsamhället att låta oss praktiker få ta del av forskningsresultat, säger Agneta Kruse som fungerade som moderator under dagen. Hon delar sin tid mellan utvärderingsavdelningen vid huvudkontoret och Lunds universitet. Förhoppningen är att det ska bli ett ömsesidigt utbyte. Forskningen om socialförsäkringen har varit eftersatt. Men sedan några år har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att öronmärka pengar för forskning om socialförsäkringen, effekterna för individ och samhälle, vilka drivkrafter de ger, alternativa utformningar osv. Ett sextiotal forskningsprojekt har initierats. EVA LINDÉN ANDERS LJUNGBERG Från riksdagen Mer resurser till försäkringsdelegationerna FÖRSÄKRINGSDELEGATIONERNA ÄR INGEN övergångslösning. Tvärtom. Regeringen anser att de fyller en mycket viktig roll. Det förklarade socialminister Berit Andnor under riksdagens frågestund i oktober. Det var Kenneth Lantz (kd), som är ledamot av försäkringsdelegationen i Skåne, som efterlyst ett klargörande från regeringen. Delegationerna måste ha tydliga direktiv och ekonomiska förutsättningar samt en tydlig text om vad vi egentligen ska ha för funktion gentemot de försäkrade. Det är en moralisk fråga inför de människor som har engagerat sig i Försäkringskassan. De är inte nöjda med den information som givits fram till idag, sa Kenneth Lantz. Mer resurser till försäkringsdelegationerna, och socialförsäkringsnämnderna, efterlyses också i en motion från Conny Öhman (s) och ledamot av försäkringsdelegationen i Östergötland. Conny Öhman (s) och Kenneth Lantz (kd) Från riksdagen Låt tjänstemännen besluta TJÄNSTEMÄNNEN PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN i samråd med försäkringsläkare, inte socialförsäkringsnämnderna, ska fatta beslut om sjuk- och aktivitetsersättning. Det anser den borgerliga alliansen. Kravet förs fram i motioner till höstriksdagen. Alliansen vill inskränka socialförsäkringsnämndernas mandat. Dels av kostnadsskäl, dels för att dagens beslutsmodell gör att Försäkringskassans tjänstemän inte behöver ta ansvar för besluten trots att socialförsäkringsnämnderna nästan alltid följer förslaget till beslut. 6 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

7 REGIONALA MÅL FÖR OHÄLSOTALET Nu kan alla kan lyckas Nu har varje län fått sitt eget mål för hur mycket ohälsotalet ska minska. Det gör att alla har en chans att nå målet. Idag varierar ohälsotalet i länen mellan 35 och 52 dagar. En del av skillnaden kan förklaras av befolkningsstrukturen vad gäller ålder och kön. Men till största delen beror den på andra saker så som hur arbetsmarknaden ser ut, hur läkarna sjukskriver och hur Försäkringskassan arbetar. För hela landet är ohälsotalet 41,8 dagar. Målet är att det ska minska till 37 dagar år Men eftersom alltså förutsättningarna är olika i olika län har det ansetts viktigt att ta hänsyn till det, och ställa rimliga krav på varje län. Vilket bland annat innebär att även de fyra län som redan ligger under 37 dagar har ett uppdrag att minska sitt ohälsotal till Exempelvis ska Stockholm, som idag har ett ohälsotal på 35,6, komma ner till 33,3. De länsvisa målen är satta så att hälften av de skillnader som beror på annat än befolkningsstruktur ska halveras. Hur ar- Procent 60 REGERINGEN TÄNKER TILLSÄTTA en utredning som förutsättningslöst utvärderar administrationen av ålderspensionerna. Utgångspunkten ska vara vad som är bäst för pensionärerna. Idag administreras pensionerna av två myndigheter: Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM). Det finns nackdelar med att ansvaret är uppdelat på två myndigheter, både vad gäller effektivitet och tydlighet för den enskilde, säger socialminister Berit Andnor. Tre alternativ ligger nära till hands enligt socialministern: en ny samlad ålderspensionsmyndighet, att Försäk Stockholm betsmarknaden ser ut spelar ingen roll. Det är arbetsförmågan som avgör rättten till ersättning, inte möjligheten att få ett arbete eller att byta arbete. Att länen får sina egna mål gör att varje län har chans att lyckas, säger Rolf Lundgren på Försäkringskassans huvudkontor Förutom att ohälsotalet ska minska så ska spridningen mellan länen minska. Om länen når sina mål kommer den att minska från dagens cirka 17 dagar till cirka 10 dagar. Ohälsotalet kommer 2008 att variera mellan 33,3 dagar och 43,2 dagar. Så även om målet nås kommer ohälsotalet att vara alldeles för högt i vissa län. Dagens mål får vi med andra ord betrakta som ett etappmål när det gäller att minska de regionala skillnaderna. EVA LINDÉN Så mycket ska ohälsotalet minska till Pensionernas administration ska ses över 41,8 37,0 Jönköping Kronoberg Halland Uppsala Gotland Skåne Riket Västra Götaland Östergötland Kalmar Blekinge ringskassan tar hand om premiepensionen, eller att fortsätta som tidigare. Däremot ska utredningen inte befatta sig med innehållet i premiepensionssystemet. Systemet ska finnas kvar, säger Berit Andnor. Även den särskilda utredaren Karl- Olof Hammarkvist berör i sitt färska betänkande Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) administrationen av pensionerna. Han föreslår att det bildas en självständig och separat pensionsmyndighet. Diagrammet visar dagens ohälsotal och målen för Örebro Södermanland Dalarna Västmanland Västernorrland Värmland Västerbotten Gävleborg Jämtland Norrbotten PÅ GÅNG... RIKSDAG OCH DEPARTEMENT 30/11 Delbetänkande från Assistanskommittén. Gäller lämpliga former av tillsyn av enskilda versamheter med assistans. FÖRSÄKRINGSKASSANS UPP- DRAG 30/11 Om möjligheten att kombinera partiell sjukskrivning och studier. Förslag på nödvändiga regeländringar. I samarbete med Centrala studiestödsnämnden (CSN). I FÖRSÄKRINGSKASSAN 9/11 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 24/11 Konferens om behovsbedömning av assistansersättning. I OMVÄRLDEN 8 10/11 Kvalitetsmässan i Göteborg. Från Försäkringskassan medverkar bland annat Curt Malmborg och Gert Lundblad i seminarier om sjukfrånvaron respektive brukardialoger. 17/11 Varför sorteras så många unga bort från arbetslivet? Försäkringsbolaget AFA arrangerar ett seminarium i Stockholm. Överdirektör Adriana Lender redogör för Försäkringskassans syn på ökningen av unga förtidspensionerade. 23/11 En hållbar sjukpenningförsäkring. SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) välfärdsråd arrangerar. Från Försäkringskassan medverkar ohälsochef Siwert Gårdestig. 30/11 2/12 Svenska Läkaresällskapets Riksstämma i Stockholm. Försäkringskassan deltar under rubriken IT som verktyg. 30/11 1/12 24-timmarsdagarna. Konferens i Stockholm om IT-lösningar för e-myndigheter. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

8 A N N O N S på G 8 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

9 AKTUELLT ÄHS Insatsteam ska lösa inkörningsproblem Nya ärendehanteringssystemet ÄHS 2.0 har varit i drift i en månad. Men fortfarande dras Försäkringskassan med inkörningsproblem. Nu sätts ett insatsteam in för att samordna arbetet och komma till rätta med situationen. Det nya ÄHS-systemet 2.0, som sattes i drift den 3 oktober, har fortfarande inkörningsproblem. Åtgärder har gjorts från flera olika håll ända sedan lanseringen men alla problem är ännu inte lösta. Framför allt är det handläggningen av tillfällig föräldrapenning som inte fungerar som den ska. Produktionsdivisionen och Utvecklingsdivisionen arbetar nära tillsammans för att lösa problemen. Och nu sätts ett speciellt insatsteam in. Vår uppgift är att samla och fokusera de olika insatserna och försöka få en struktur på allt så att vi gör rätt saker på de ställen där det bäst behövs, säger Johan Johqvist som är koordinator och leder arbetet. Kontinuerliga rättningar Insatsteamet är uppdelat i tre delområden där åtgärder och hjälp sätts in: tekniska problem på lokal nivå, hjälp för att förbättra systemen och internetkundtjänsten samt utbildning och information till handläggarna Vi gör kontinuerliga rättningar inom olika områden och insatser för att stabilisera systemen. Det är vår målsättning och arbetet har högsta prioritet. Vi sätter in alla resurser som vi kan, säger Johan Johqvist. Ärendebalanserna på länsnivå följs noga upp varje dag och insatsteamet kommer att besöka dem som behöver insatserna bäst. De kommer också att ge råd och tips på hur man använder systemet på olika sätt. Vårt fokus är att se framåt och få allt att flyta så fort som möjligt. Det går åt rätt håll i alla fall, säger Johan Johqvist. Han vill rikta ett tack till medarbetarna ute på länsorganisationerna i samband med insatsteamets besök. Alla ställer verkligen upp och det känns jättebra. MAGNUS WIKLUND Nu ska alla använda SUS vid samverkan Från den 14 november ska alla samverkansaktörer använda SUS systemet för uppföljning av samverkan på rehabiliteringsområdet. Systemet togs i bruk i januari i år. Syftet är att ha ett gemensamt system för uppföljning av samverkan på rehabiliteringsområdet, både den särskilda finansiella samordningen och annan samverkan. Men på grund av juridiska och tekniska svårigheter var det bara Försäkringskassan som kunde använda SUS. Från 1 augusti öppnades det dock för andra aktörer, och den 14 november driftsätts en ny och förbättrad version. Det innebär att SUS alltid ska användas när det handlar om samverkan som finansieras med de statliga samverkanspengarna (fem procent av sjukpenninganslaget) och som sker utöver ordinarie uppdrag. Den som vill kan använda SUS även för annan samverkan. Ett gemensamt system Eftersom SUS till en början bara har kunnat användas av Försäkringskassan har det kommit att uppfattas som Försäkringskassans system, säger projektledaren Ann Walestrand, Försäkringskassans huvudkontor. Nu är det viktigt att alla får klart för sig att det är ett gemensamt system som också ska användas av Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och primärvården. Information om det gick nyligen ut till alla som har ansvar för samverkan. Kan användas för ledning och styrning SUS är inte bara ett system för uppföljning. Det kan också användas för ledning och styrning av lokal samverkan och som idébank. Det har utvecklats av Försäkringskassan tillsammans med AMS och Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen. Hittills har cirka 650 aktiviteter registrerats. De flesta rör samverkan kring individer. EVA LINDÉN Mer information finns på Lika delning löser inte jämställdhetsproblem En obligatorisk lika fördelning av föräldraförsäkringen är inte lösningen på brister i jämställdheten på arbetsmarknaden. Resultatet är inte heller självklart ett barnvänligare samhälle. Det hävdar ekonomie doktor Lisa Román i debattskriften Föräldraförsäkringen och jag, som getts ut av SNS. De skilda förväntningarna på mäns och kvinnors arbetsförmåga beror sna- rare på olika mönster för deltidsarbete än hur lång föräldraledighet de tar ut, menar hon. Men en ökad kvotering kan ändå ge kvinnor och män mer lika förutsättningar i arbetslivet. Själv förespråkar Lisa Román en tredelad lösning: fyra månader var och fem att fördela enligt föräldrarnas önskemål. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

10 Stockholm ryckte in när ärendehögarna växte i Jämtland Hej, kan ni hjälpa På många håll kroknar handläggarna under ärendehögarna för arbetsskador. En plötslig lagändring gjorde situationen omöjlig. Men i några län fanns kapacitet över och hjälp att få. Handläggare i Stockholm tog över ärenden från kollegorna i Jämtland. 10 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

11 FOTO: HÅKAN LINDGREN OCH CL AES JÖRNSKIÖLD oss här uppe? Det En stödjande hand. Carolina Halvarsson, Göte Johansson, Göran Fürstenberg, Ola Reihammar, Gunilla Israelsson och Hanna Eriksson, arbetsskadehandläggare i Östersund, kunde skicka en del av sina ärenden till Stockholm där (från vänster) Ulla Manninen, Britt-Marie Persson, Ann-Louise Fahlén (längst fram), Rose-Mari Livén, Elisabeth Löfroth, Elisabeth Holmqvist och Frida Wettmark hade kapacitet över. Arbetskadeärenden som brådskar har skickats från Norrbotten, Västernorrland och Jämtland till Skåne, Västra Götaland, Västmanland och Stockholm och ärenden från Kalmar till Jönköping. har varit väldigt positivt för oss att få den här hjälpen. Att vi så snabbt kunde fatta beslut om att flytta ärenden tycker jag visar på vilken förmåga och handlingskraft det finns inom den nya myndigheten, säger Charlott Ax, delområdesansvarig för arbetsskador/handikappförmåner i Försäkringskassan i Jämtland. Problemet med stora ärendehögar obalanser inom arbetsskadeområdet är inget nytt. Men i och med en lagändring som innebär att beslut om retroaktiva arbetsskadelivräntor måsta fattas innan årsskiftet blev läget plötsligt akut. Jämtland, Västernorrland, Norrbotten, Kalmar. Runt om i landet insåg man att det skulle bli svårt att hinna med. Hjälpen fanns på nära håll. Andra län, företrädesvis de större, hade kapacitet över. Så nu handläggs retroaktiva livränteärenden från Norrlandslänen i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Västmanland och 30 ärenden från Kalmar har hamnat i Jönköping. I Jämtland hoppas man på en fortsättning av samarbetet över länsgränserna. Trots att vi fått hjälp med 224 ärenden har vi fortfarande en stor obalans, säger Charlott Ax. Vi har tidigare varit underbemannade. Vi har medvetet prioriterat sjukförsäkringssidan. Men sedan en tid satsar Jämtland. I våras anställdes nio nya arbetsskadehandläggare. Två var internrekryteringar medan sju var nya jurister. Vi börjar nu se positiva resultat i form av kortare genomströmningstider. I Jämtland har man sedan förra året individuella mål inom arbetsskade- och handikappområdet. Det gör att medarbetarna ska kun- Fortsättning på nästa sida DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

12 Fortsättning från föregående sida na känna att de gör ett bra jobb även om ärendehögarna är stora eller till och med växer. Det är i första hand mitt och den övriga ledningens problem, säger Charlott Ax. Men individuella mål innebär inte att handläggarna inte har hela bilden klar. De individuella målen är nedbrutna gruppmål och vi får hela tiden statistik som visar hur vi själva och hela gruppen ligger till, säger Markus Eriksson, arbetsskadehandläggare i Östersund. Det flesta av de ärenden som ska vara klara till årsskiftet finns fortfarande kvar i Jämtland. Det varierar mellan handläggarna hur många ärenden som lyftes bort, säger Markus Eriksson som för egen del inte blev av med så många. Avarbetningsgruppen En del ärenden som rör beslut om retroaktiva livräntor från Norrbotten, Västernorrland och Jämtland hamnade i Stockholm, närmare bestämt på avarbetningsgruppens bord. Gruppen skapades inte för att avlasta andra län. Den tillkom för att arbeta av 800 arbetsskadeärenden inom länet. De nu aktuella 116 livränteärendena fick de på sina bord i mitten av juli. Någon tvekan bland handläggarna i avarbetningsgruppen, om att de ska bli klara i tid finns inte. Det alternativet finns ju inte, menar de. Att länen samarbetar och hjälper varandra är inget nytt. Kanske hade det gått att få till stånd ett samarbete även om inte försäkringskassorna vid nyåret blivit en gemensam myndighet. Häromåret genomfördes ett liknande projekt, Kapa svansarna, där obalanser inom handikappområdet och assistansersättningen flyttades dit ledig kapacitet fanns. Bönhörd Ann-Christin Munther, försäkringschef i Västernorrland, säger att det visserligen fanns möjligheter att bistå varandra på detta sätt. Det förekom att Försäkringskassorna i viss utsträckning avlastade varandra men i huvudsak jobbade vi utifrån det egna länet och de egna förutsättningarna. Och det var sällan som vi frågade efter hjälp. Hon är positiv till den förändring som den nya myndigheten innebär. Nu har vi alla det totala ansvaret för resultaten. Det ser ut som om Charlott Ax i I dag är den genomsnittliga genomströmningstiden 510 dagar. Målbilden på området säger 120! Medarbetarna ska kunna känna att de gör ett bra jobb även om ärendehögarna är stora eller till och med växer. Det är i första hand mitt och den övriga ledningens problem, säger Charlott Ax. Jämtland blir bönhörd. Planerna på ett fortsatt samarbete kring övriga arbetsskadeärenden är långt framskridna. Något beslut är dock inte fattat ännu. Ulf Gabrielii, utvärderingsansvarig i Västra Götaland, är projektledare för arbetet med att genomföra länskoncentration av arbetsskadehanteringen men också för det nu aktuella hjälpprojektet. Vi vill gå vidare och skapa tre nya större enheter som under två år ska ta hand om ärenden som är äldre än tre månader. De nya, tillfälliga enheterna ska avlasta länsorganisationen så att den får en chans till vad som närmast kan beskrivas som en nystart på arbetsskadeområdet. I dag är den genomsnittliga genomströmningstiden 510 dagar. Målbilden på området säger 120! Möjligheterna att nyrekrytera är bra De tre enheterna bör, menar Ulf Gabrielii, placeras på orter med god kapacitet redan i dag, där möjligheterna att nyrekrytera är bra, och som också har en organisation som kan ta hand om de nyrekryterade när projekttiden är över, om de vill stanna inom Försäkringskassan. Finansieringen är tänkt att klaras med resurser som frigörs vid de pågående rationaliseringarna. Fram till 2008 ska Försäkringskassan på detta sätt frigöra 1 miljard. Redan under nästa år är målet satt till 300 miljoner. Hur går det då i hjälpprojektet? Det går bra. Vi kommer att nå målet att vara klara med de retroaktiva livräntorna till årsskiftet, säger Ulf Gabrielii. ANDERS LJUNGBERG Lättare samarbeta Nu ska det bli lättare att samordna verksamhet över länsgränserna, att hjälpa varandra och att ta vara på goda idéer. Det viktigaste i den nya myndigheten är att det blir möjligt att leda och styra på ett bättre sätt. Det kan handla om att fördela resurser dit de bäst behövs och om att införa gemensamma metoder och handläggningsprocesser. Det säger Ola Hägglund vid Försäkringskassans huvudkontor. Ibland innebär det att man behöver ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND samarbeta och samordna över länsgränserna. Tidigare skedde det på frivillig basis och i spridda skurar. Nu är möjligheterna helt andra. Ge stöd Ola Hägglund är chef för avdelningen Resultat- och produktionsstyrning. Det avdelningen sysslar med kan man säga är en förutsättning för att samordning över länsgränserna ska kunna ske på ett bra sätt. Dels hjälper man produktionsledningen att planera och styra genom att ta fram underlag, skapa överblick och följa upp. Dels ska man se till att cheferna ute i landet får det stöd de behöver för att kunna leda verksamheten. 12 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

13 Med den nya organisationen försvinner det som tidigare försvårade samarbete. När staketen rivs blir det lättare att samarbeta över länsgränserna och se till helheten. när staketen rivs En del av det kommer att finnas på intranätet under Produktionsplanering. Cheferna ska så småningom kunna få rapporter över läget dag för dag, så att man hela tiden har kontroll över läget och kan planera utifrån det. Man ska inte behöva vänta på en statistikrapport som kommer en gång i månaden. Exempel 1: Omfördela pengar Det första exemplet på att en förändring ägt rum kom redan i början av året, berättar Ola Hägglund. Regeringen hade plötsligt bestämt att statliga myndigheter inte fick utnyttja sin anslagskredit. Läget såg bekymmersamt ut för en del av länsorganisationerna. Men efter en diskussion i produktionsledningen beslutade vi att de länsorganisationer som låg bra till ekonomiskt inte skulle utnyttja hela sitt anslag för att andra inte skulle tvingas att komma ner på noll på så kort tid. Genom att vi tillfälligt kunde omfördela pengar inom organisationen behövde inget län ta till så drastiska grepp att verksamheten hotades. Om vi inte hade kunnat göra så här hade vi inte haft samma förutsättningar för en bra resultatutveckling i alla län. Exempel 2: Länen hjälper varandra Något annat som bidrar till en bra utveckling i hela landet är att länen kan hjälpa varandra att beta av ärenden. Det sker just nu med bland annat arbetsskador, handikappförmåner och tandvårdsersättning. Principen är att alla län ska ha förutsättningar att klara sitt basuppdrag, och problemen ska lösas där de uppstår, säger Ola Hägglund. Genom tät resultatuppföljning försöker vi se till att man inte hamnar i ett dåligt läge. Men om tillfälliga fluktuationer och flaskhalsar ändå uppstår är det en stor fördel att man kan hjälpa varandra på det här sättet. Nu var orsaken att det såg så olika ut i länen när vi gick in i den nya myndigheten. Fortsättning på nästa sida Ola Hägglund är chef för avdelningen Resultat- och produktionsstyrning. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

14 Exempel 3: Gotland och Västra Götaland Samarbetet kan också vara av lite annorlunda slag. Inga-May Engberg, länsdirektör på Gotland, ger några exempel. Bland annat köper vi försäkringstandläkartjänster av Östergötland och samarbetar om telefonkundtjänsten med andra län. Den här typen av samarbete underlättas av att vi är en myndighet. Det blir ökat fokus på det gemensamma ansvaret jämfört med tidigare. I Västra Götaland har man också lång erfarenhet av länsöverskridande samarbete. Utöver ärendehandläggning och administration har man också samarbetat kring IT-applikationer med Skåne och kring säkerhetsarbete med Jönköping och Halland. Länsöverskridande samarbete är en utmärkt form att använda för att reducera det egoistiska länsperspektivet, det vill säga förstå att vi är en organisation, säger länsdirektören Benny Carlsson. Det tränar oss i att vilja varandras framgång i praktisk handling, och bidrar också till förståelsen av vad en lärande organisation är. Exempel 4: Sprida best practice Att nya Försäkringskassan på olika sätt underlättar för organisationen att bli vad man kan kalla för lärande är förstås viktigt. När det fanns en försäkringskassa i varje län skapades många bra arbetssätt och rutiner, men något som framhölls som en svaghet var att goda exempel ofta inte fick så stor spridning. Ibland uppfanns hjulet gång på gång. Nu är principen att alla ska jobba på samma sätt. Men behovet av att ta vara på goda Vi ska hitta bra sätt att testa nya saker, stora som små, utan att låta hela havet storma. idéer och sprida best practice har inte minskat. Lars Arvidsson, chef för Förändringssekretariatet, menar att detta kommer att bli lättare. Det finns större möjligheter att ha beslutskraft och systematik. Till exempel har handläggare förslag på förbättringar inom de gemensamma handläggningsprocesserna och metoderna. Likaså borde man kunna hjälpa till att hitta förenklingsmöjligheter inom försäkringen ett arbete som försäkringsdivisionen nu drar igång. Här behöver vi alltså skapa smidiga kanaler för att ta tillvara idéer som finns. I medarbetarundersökningen visade det sig att handläggarna idag har svårt att hitta sådana kanaler. Vi ska hitta bra sätt att testa nya saker, stora som små, utan att låta hela havet storma. Det behöver ske i ordnade former och bli en naturlig del i den ordinarie verksamheten. Det här är ett viktigt utvecklingsarbete som redan pågår bland annat inom produktionsdivisionen. Exempel 5: Samordna stödfunktioner För att kunna utnyttja alla möjligheter som den nya organisationen ger behöver också stödfunktionerna pröva vad Lars Arvidsson, chef för Förändringssekretariatet. som går att samordna och vad som går att utföra på ett bättre sätt, menar Lars Arvidsson. Gemensam service och gemensam driftsservice är några exempel. Men det handlar också om sådant som personalpolitik, ekonomi och juridik med mera där det finns ett nationellt funktionsansvar. Här har de ansvariga cheferna vid huvudkontoret ett uppdrag att tillsammans med produktionsdivisionen och länen ta fram förslag på hur organisationen skulle kunna se ut i framtiden. Sådant man ska ta hänsyn till är vad som är mest kostnadseffektivt. Och vad som kräver geografisk närhet och vad som inte gör det. I januari ska man rapportera vad man kommit fram till så långt. Lättare att bygga upp kompetens Det blir lättare att bygga upp kompetens, minska sårbarheten och se till att gemensamma strategier och förhållningssätt får genomslag. Dessutom gör det att vi kan använda resurserna mer effektivt. Det är lätt att se möjligheter med nya myndigheten, men det gäller också att utnyttja dem. Även om allt inte kommer att ske över en natt så måste vi tillsammans visa att vi har förmågan att ta de nödvändiga stegen. EVA LINDÉN Nya ÄHS först ut Nu finns teknik som underlättar arbetet över länsgränserna. Nya ÄHS är först ut med att ansluta sig till det nya behörighetssystemet för ett mer flexibelt arbetssätt Den nya tekniken innebär att en handläggare kan jobba i ett län och handlägga ett ärende i ett annat. Exempelvis behöver handläggarna i kundcentret för arbetsgivare inte längre låna behörighetskort av varandra för att kunna hantera ärenden i alla län. Tekniken öppnar stora möjligheter, menar projektledaren Anders Strömberg. Vi kan ha så kallade virtuella arbetsformer av olika slag. Det vill säga sammanlänka en arbetsgrupp som har speciella arbetsuppgifter gentemot en grupp försäkrade oavsett var handläggarna befinner sig rent geografiskt. Över länsgränserna Exempel på det är kundcentret för arbetsgivare, samarbetet kring telefonkundtjänster samt när länen hjälper varandra med framför allt arbetsskador. Den formella möjligheten att handlägga ärenden över länsgränserna kom i december 2003 (genom lagen för behandling av personuppgifter inom socialförsäkringsadministrationen ). Insikt fanns Då fanns också en insikt inom socialförsäkringsadministrationen om att Försäkringskassan behövde utveckla mer flexibla arbetsformer. Därför satte vi igång direkt efter lagändringen att utveckla den teknik som behövdes. Genom att tekniken nu finns kan den nya Försäkringskassan på allvar börja utnyttja möjligheterna att organisera arbetet på ett smartare sätt. EVA LINDÉN 14 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

15 Allra bäst är förstås att slippa ohälsan Loka Medical SPA arbetar med förebyggande program för att människor ska hålla sig friska, och att kostnaderna för sjukfrånvaro därigenom minskar. För människor som drabbats av långtidssjukskrivning erbjuder vi olika rehabiliteringsprogram (vi har ramavtal med flera försäkringskassor). Här är ett urval: Förbättra din fysik och ditt ledarskap Livsstilsförändring med kostteori Lärande friskvårdsdag Coach-program (inslussning efter sjukfrånvaro) Yrkesinriktad rehabilitering efter problem med smärtor i rörelse- och stödjeorganen Yrkesinriktad rehabilitering efter långvarig överansträngning/utbrändhet Aktiv smärthantering Utredningar Loka Medical SPA AB, Grythyttan Telefon E-post: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

16 Lyckade Alla blivande föräldrar blir inbjudna till informationskväll om föräldraförsäkringen. I år kommer man att ha drygt 100 träffar i åtta olika kommuner i Jönköpings län och nå ut till cirka föräldrar. Nästan hälften av dem är män. 16 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

17 föräldraträffar i Jönköping I Jönköpings län bjuder Försäkringskassan in alla blivande föräldrar till informationsmöten om föräldraförsäkringen. Initiativet är mycket uppskattat bland föräldrarna. Det har också lett till en effektivisering av Försäkringskassans arbete och till utveckling för personalen. Men någon synlig effekt på de småländska pappornas vilja att vara hemma med barnen har det inte haft. TE XT: BENGT ROLFER FOTO: L ARS ANDERSSON Eva-Maria Wulff och Kerstin Linderoth tyckte inte att de fick ut vad de ville av det gamla sättet att informera om föräldraförsäkringen och så föddes den nya idén. Det hela började för några år sedan. Försäkringskassan tyckte att det tidigare systemet var både orättvist, ineffektivt och saknade inslag av attitydpåverkan, berättar försäkringskonsult Kerstin Linderoth, som ansvarar för det nya upplägget tillsammans med Eva-Marie Wulff och Leif Mårdström. Vi fick helt enkelt inte ut vad vi ville, säger hon. Förr gick kassans personal till mödravårdscentralerna och höll en kortare information. Det var på dagtid så man nådde nästan bara mammor och man kunde inte vara säker på att nå alla. Dessutom var informationen knapphändig, vilket gjorde att de blivande mammorna ofta kom tillbaka till Försäkringskassan för tidsödande personlig rådgivning. Försäkringskassan har också till upp- gift att verka för ett jämnare uttag av föräldraledigheten, men i det gamla systemet fanns inget enhetligt budskap och ingen påverkan av attityder och beteenden. Vi ville styra informationen på ett Försäkringskassans mål: Effektivare handläggning Nå fler Enhetligt budskap i länet Hälften var U P P N Å T T U P P N Å T T U P P N Å T T E J U P P N Å T T annat sätt. Vi ville att alla skulle nås vid samma tidpunkt och med samma budskap. Och vi ville komma ut så tidigt som möjligt för att kunna påverka fördelningen av uttaget, säger Kerstin Linderoth. Försäkringskassan gick ut med en enkät till föräldrarna och fick beskedet att de helst ville ha information på kvällstid i Försäkringskassans lokaler. Det var På hösten drog man i gång så smått med möten på måndagkvällarna på vissa platser. Verksamheten har vuxit Sedan dess har verksamheten vuxit i omfattning. Nu blir alla blivande föräldrar inbjudna. I år kommer man att ha drygt 100 träffar i åtta olika kommuner och nå ut till cirka föräldrar. Nästan hälften av dem är män. Vi når de flesta förstagångsföräldrar, säger Eva-Marie Wulff. Fortsättning på nästa sida DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

18 Fortsättning från föregående sida Innan man drog i gång skulle 16 försäkringshandläggare rekryteras och utbildas för uppdraget. I början var det svårt att få folk att ställa upp, men i dag är intresset ganska stort. De som väljs ut för uppdraget får genomgå en kortare utbildning, där man bland annat tränar upp sin kommunikativa förmåga framför en videokamera. Himla motstånd I början var det ett himla motstånd mot att filmas, men man lärde sig snart att det inte var så farligt. Jag tror de flesta upplevt det som ett lyft, säger Kerstin Linderoth. Försäkringskassan har även tagit fram en argumentkatalog där man tar stöd av ledande forskare på område. Det finns även bildspel och talarmanus till stöd för informatörerna. Tanken är att handläggarna inte ska tycka själva, utan att man i argumentationen tar stöd i fakta eller i forskningen. Men trots all denna påverkan tar länets pappor ut mindre föräldraledighet än genomsnittet i riket. Svår föräldragrupp Man kan undra hur det hade sett ut om vi inte hade gjort detta. Men vi har en svår föräldragrupp att arbeta med och vi kan inte tvinga dem, säger Kerstin Linderoth. Eva-Marie Wulff och Leif Mårdström instämmer. Traditioner och konservativt tänkande har fortfarande stor inverkan på föräldrarnas val. Gnosjöregionen ligger allra lägst. Det verkar vara svårt för småföretagare att ta pappaledigt, konstaterar Leif Mårdström. Procent Jönköpings län Hela riket Maj-Lis Karlsson är veteran som föräldrainformatör. PAPPORNAS ANDEL AV FÖRÄLDRALEDIGHETEN 0 År Pappornas andel har visserligen ökat även i Jönköpings län, men inte mer än landet i övrigt. Gillar sitt jobb trots kvällstjänst Handläggarna i Jönköping gillar sitt jobb som föräldrainformatörer. Trots att del av arbetet sker på kvällstid är det värt den yrkesmässiga kicken. Som föräldrainformatör ansvarar man för ett kvällsmöte var sjätte vecka. Mötena är mellan och och informatörerna får övertidsersättning. De jobbar två åt gången och delar in föräldrarna i två grupper. Maj-Lis Karlsson var en av de första som åtog sig det här uppdraget. Hon är också den som är äldst i gamet. Hon började informera ute på mödravårdscentralerna för 20 år sedan. Då var det inte alls så stora grupper. Ofta fick man bättre kontakt då, men det blev inte samma påverkan som i dag, säger hon. Förutom Maj-Lis Karlsson är även Margareta Gustavsson, Christel Hansson och Victoria Lindberg fyra av Jönköpingskassans föräldrainformatörer som är med på kvällens möte. Alla gillar de kvällsmötena med föräldrarna och fortsätter gärna med den här extra arbetsuppgiften. Det är jätteroligt. Så länge det föds barn har vi att göra, säger Victoria Lindberg. Christer Hansson skjuter in att det har blivit effektivare nu. Vi säger det vi ska på mötena, sedan kan resten lösas på telefon. Vi har i princip inga personliga besök längre. Yrkesmässigt har den nya uppgiften inneburit en kick, säger Margareta Gustavsson och de andra håller med. Det öppnar sig nya möjligheter till kompetensutveckling och att delta i jämställdhetsprojekt, menar Victoria Lindbergh. Christel Hansson tycker att det är en utmaning att ställa sig inför folk och prata. Det är något helt annorlunda än att sitta framför datorn, säger hon. Alla informatörer gör så gott de kan för att påverka föräldrarna att dela ledigheten mer lika, men det går trögt. Vi ger dem bra argument, men som tjänsteman kan man inte lägga sig i alltför mycket. Ofta är det mammorna som är den största proppen, säger Victoria Lindberg. 18 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

19 Därför är det världens bästa föräldraförsäkring Skönt att få allting serverat På informationsmötet i Jönköping den 26 september träffade Dagens Socialförsäkring tre par som snart ska bli förstagångsföräldrar. Kvällens föräldramöte i Jönköping har lockat ett 40-tal blivande föräldrar. I kväll är det bland annat Maj-Lis Karlssons tur att hålla i informationen. Strax före klockan 18 droppar de in, kvinnor med putande magar och alla har de sina män med sig. Maj-Lis Karlsson tar halva gänget i den ena möteslokalen och inleder presentationen av Världens bästa föräldraförsäkring. Bildspelet går som på räls, det märks att Maj-Lis har gjort det här många gånger förut. Hon gör ett försök att väcka lite debatt: Det talas ju om att fler dagar ska öronmärkas för papporna. Vad tycker ni om det? Tänker ni ta ut mer än era 60 dagar? En pappa svarar att han inte tycker att fler dagar ska öronmärkas. Föräldrarna ska själva bestämma. För egen del tänker han dock ta ut mer än två månader. I övrigt är det ingen som nappar på den utkastade frågan. Lite senare gör Maj-Lis ett nytt försök: Tjugo procent av papporna tar inte ut någon ledighet alls. Det kan jag inte förstå. Varför tror ni det är så? Han tjänar mer Svaren är de vanliga: Han tjänar mer. Mentaliteten hos arbetsgivarna. Mammorna är mer angelägna Hur är det, frågar Maj-Lis mammorna, låter ni papporna vara hemma? Hos oss blir det nog tvärtom, svarar en. I övrigt inga svar. Maj-Lis hänvisar till Karlstadforskaren Lisbeth Bekkengen, som i studien Män som pappor och kvinnor som föräldrar just visat att för männens del för man ofta fram hinder för att vara föräldraledig. Kvinnor anses däremot inte ha något annat val än att vara lediga när barnen kommer. Får en tankeställare Efter pausen informerar Skatteverket om namn- och vårdnadsregler. Ibland är i stället Röda Korset inbjudet för att informera om barnolycksfall. Maj-Lis Karlsson avslutar bildspelet. Deltagarna lyssnar uppmärksamt och kommer med en och annan detaljfråga. Och när Maj-Lis kommer till bilden Ett ögonblick i arbetslivet som visar hur kort del av arbetslivet man har möjlighet att vara hemma med sitt barn är det nog även en och annan blivande pappa som får sig en tankeställare. MARIE LIF OCH KENNY WIGARDSSON väntar sitt första barn i slutet av januari och kom till Försäkringskassan för att få reda på vad som gäller. Vi är noviser på det här. Det är bra att man får papper med sig och kan läsa på när man kommer hem, säger Kenny. Redan på mötet lärde de sig en del nya saker, som till exempel att man kan dra ut på ledigheten ganska länge om man inte tar ut föräldrapenning alla dagar i veckan. Det här paret är ovanligt så till vida att pappan planerar att vara hemma mest med barnet. Men Marie har ett flexibelt jobb och kan arbeta hemifrån ganska mycket. Jag kommer att vara hemma två månader och sedan jobba två dagar i veckan i fyra månader. Sedan får Kenny ta över på heltid, säger hon. Jag ska vara hemma så länge det finns dagar. Det är bland det roligaste som finns att vara med när barnet är så litet, säger han. Marie Lif och Kenny Wigardsson Lizen och Björn Rosberg LIZEN OCH BJÖRN ROSBERG väntar sin förstfödda i november. De har läst på ganska mycket på egen hand, men uppskattar ändå Försäkringskassans initiativ. Det är skönt att få allting serverat. Det var en jättebra och saklig information, presenterad på ett lättfattligt sätt. Vi kunde det mesta förut, men har fått bekräftat att vi har förstått det rätt, säger de. Lizen och Björn är överens om att hon ska vara hemma det första året. Därefter tar Björn över i tre månader. Sedan tar jag två dagar i veckan tills dagarna tar slut, så barnet får en mjuk inskolning på dagis, säger han. MARIA OCH JOHN LEANDERSSON väntar barn den 18 november och är mycket nyfikna på vad som komma skall. Maria och John Leandersson Det är en hel liten vetenskap det här. Man känner ett ansvar att ta reda på vad som gäller, säger Maria. Ja, man har ju hört en del från arbetskamraterna, men jag är själv inte insatt, säger John. De är nöjda med Försäkringskassans information. De blev lite överraskade över att försäkringen är så flexibel och ger så stora valmöjligheter. Marie ska vara hemma första året och drygt det. Jag jobbar på skola och tar ledigt fram till nästa jullov, säger hon. Sedan tänker John vara ledig, men han har inte funderat klart över hur länge. Det beror på min arbetssituation. Man vill ju inte sätta jobbet i knipa. Någon måste ta över mina arbetsuppgifter, men det löser sig säkert, säger han. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER

20 PROBLEMLÖSARNA Under vinjetten PROBLEM- LÖSARNA publicerar vi varje månad frågor som vi fått från personal i Försäkringskassan. Frågorna kan komma från en person men de kan också vara flera personers berättelser som vävts samman till en frågeställning. Oavsett bakgrunden så ändrar redaktionen alltid detaljer för att det inte ska vara möjligt att identifiera de inblandade personerna. Varje fråga besvaras av experter på området. SKRIV TILL OSS om ditt problem! Ta kontakt med oss på redaktionen om du har ett problem du tycker vi ska ta upp. Redaktionen Dagens Socialförsäkring Stockholm - ringskassan.se Vad räknas som muta? Ibland är det uppenbart att någon vill ge dig en muta för att påverka dig i en viss riktning, och det är lika uppenbart att du inte får ta emot den. Men ibland kan det vara svårare att bedöma vad som är en muta, och vad som är tillåtet att ta emot. Susanne, som är rehabsamordnare, berättar om när hon i ett och samma ärende vid två tillfällen ställdes inför det som kallas för bestickning. SAMMANSTÄLLT AV EVA LINDÉN Äntligen var Marianne tillbaka i arbete. Efter flera års sjukskrivning med perioder av arbetsträning och annan rehabilitering kunde jag avsluta hennes sjukfall. Hon var strålande glad över att det äntligen fungerade. Efter några veckor kom hon upp på kontoret med en jättestor blombukett och en tårta. Jag blev lite osäker på hur jag skulle reagera, men tackade henne samtidigt som jag försökte säga att jag ju bara hade gjort mitt jobb. Blommorna hade jag på mitt rum och tårtan bjöd jag min arbetsgrupp på. Trots allt var ju ärendet avslutat och hon ville bara visa sin tacksamhet över det stöd hon hade fått. Hur ska jag göra? Du ordnar en kick-off i ett projekt. En inlånad konsult erbjuder att hans företag kan stå för mat och underhållning. Tacka nej. Försäkringskassan står för alla kostnader som har med verksamheten att göra. Ett företag som gör försäkringsmedicinska utredningar vill visa sin nya anläggning och betala för resa, mat och övernattning. Du kan förstås besöka anläggningen, men Försäkringskassan ska stå för omkostnaderna. Den du brukar köpa rengöringsprodukter av för Försäkringskassans räkning vill bjuda på julbord. Tacka nej. Inbjudan har ingen direkt koppling till arbetet. Du arbetar i ett projekt tillsammans Redan tidigare i samma ärende blev Susanna erbjuden vad som betecknas som en muta. Under en period deltog Marianne i en grupp med sjukskrivna som leddes av en konsult. Jag hade en hel del kontakt med konsulten, och vid ett tillfälle ville hon bjuda mig och andra inblandade på teater. Hon tyckte att det kunde vara trevligt att göra något tillsammans som inte hade direkt med jobbet att göra. Jag frågade min chef som avrådde mig, så jag försökte förklara för konsulten. Men jag tyckte att det kändes oklart, och jag tror att hon blev lite sårad. med externa konsulter. Du blir erbjuden att följa med på en hockeymatch. Tacka nej till sportevenemang. Du blir bjuden till en konferens i Tyskland av Försäkringskassans leverantör av telefoner. Du behöver inte stå för några kostnader. Tre timmar per dag ska ägnas åt seminarier och resten åt sightseeing och andra nöjen. Tacka nej till resor med mycket nöje och lite arbete. Du deltar i en arbetsgrupp med representanter för kommunen och Arbetsförmedlingen för att diskutera samverkan. Kommunens representant vill bjuda på lunch i anslutning till ert möte. Det är OK. Du får bli bjuden på en måltid som har direkt samband med arbetet, och som inte kostar mer än 500 kronor. Bestickning. Någon lämnar, lovar eller erbjuder dig en muta eller annan otillbörlig belöning, det vill säga något som kan antas påverka hur du handlar i ditt arbete. Muta. Du tar emot, eller tackar inte uttryckligen nej, till en gåva eller förmån som syftar till att du i ditt arbete ska gynna givaren. Det kan vara en muta även om arbetet/ärendet är avslutat. Du arbetar med aktiviteter för ungdomar och blir av ett handikappförbund inbjuden att delta i en konferens om ungdomar och funktionshinder. Grundregeln är att Försäkringskassan står för kostnaden för kurser, konferenser och liknande. Men i ett sådant här fall kan det vara tillåtet att bli bjuden, men rådgör med din chef. Du har samarbetat med ett företag och får vid ett tillfälle ett par nyckelringar som företaget använder i sin reklam. Du får ta emot enklare saker till ett värde av högst hundra kronor, till exempel reklamprylar. Skälet är att det inte anses vara någon risk att du påverkas att handla på ett visst sätt. Läs mer i Riktlinjer: Mutor och bestickning på Fia/Ledn. och styrn. 20 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING NOVEMBER 2005

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Information om Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Varför ett nationellt projekt? Det finns många goda skäl att tillsammans

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stockholm den 15 maj 2012

Stockholm den 15 maj 2012 Stockholm den 15 maj 2012 Fritidshusmarknaden i Sverige Medelpriset för ett fritidshus idag är 1 300 000 kronor. Stora prisvariationer förekommer beroende av när fritidshuset är byggt och var det ligger

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli

Bilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli Pressmeddelande 15 juli Var fjärde anställd man i Stockholms län snusar Hela 23 procent av de manliga anställda i Stockholms län snusar. Bland de kvinnliga anställda snusar 4 procent. Fler än en av tio

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Nationella Tandvårdsnätverket Stockholm 14-15/3-13. Ingergärd Törnkvist Norrköping. Barbro Eriksson Norrbotten. Pernilla Morian Skog Västerbotten

Nationella Tandvårdsnätverket Stockholm 14-15/3-13. Ingergärd Törnkvist Norrköping. Barbro Eriksson Norrbotten. Pernilla Morian Skog Västerbotten Datum 2013-03-28 Nationella Tandvårdnätverket Förbunds huset Kungsgatan 28A Stockholm Nationella Tandvårdsnätverket Stockholm 14-15/3-13 Ewa Storm Åström presenterade sig som ny samordnare. Jobbar på Förbunds

Läs mer

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar November 2013 Till SPF distrikt och SPF föreningar Remiss nya stadgar Hur kan SPF möta framtidens utmaningar? Kongressen 2011 beslöt att Förbundsstyrelsen skulle tillsätta en arbetsgrupp för att förbereda

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1

REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1 REDOVISAR Redovisar 2000:1 Båda blir bäst Attityden till delad föräldraledighet I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer