Rekord i maktinnehav 12/2014. Budgetpropositionen Kritikstorm stoppar neddragningar. Ekonomi Doktorander måste tänka på pensionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekord i maktinnehav 12/2014. Budgetpropositionen Kritikstorm stoppar neddragningar. Ekonomi Doktorander måste tänka på pensionen"

Transkript

1 12/2014 Rekord i maktinnehav Peter Honeth ser tillbaka på åtta år som statssekreterare sid 16 Budgetpropositionen Kritikstorm stoppar neddragningar sid 4 Danmark Kraftig neddragning på humaniora sid 10 Ekonomi Doktorander måste tänka på pensionen sid 13

2 LEDARE UTGES AV: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). ADRESS: Box 1227, Stockholm. BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Tillsammans för ökad jämställdhet TELEFON: växel. E-POSTADRESS: HEMSIDA: REDAKTION: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , LAYOUT: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint ANNONSER OCH SEKRETARIAT: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , PRODUKTANNONSER: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. TRYCK: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Universitets- och högskolerådet har nyligen genomfört en konferens där man följt upp olika projekt finansierade av Delegationen för jämställdhet i Högskolan och diskuterat både hinder och goda exempel på hur man på olika sätt kan arbeta med jämställdhet på våra lärosäten. Det finns många saker för oss som arbetar i högskolesektorn att reflektera över och försöka hitta lösningar på. Det kan handla om könsbundna utbildningsval, att andelen män som söker sig till högre utbildning och dessutom tar ut examen har minskat över tid, skillnader mellan män och kvinnors möjlighet till forskarkarriärer och den ojämna könsfördelningen på högre tjänster och uppdrag inom högskolan. Detta och mycket annat måste vi fortsätta att arbeta med då det fortfarande finns mycket kvar innan vi kan luta oss tillbaka och hävda att vi har en mellan könen jämställd verksamhet. Var och en av oss som aktivt verkar för och arbetar med jämställdhetsfrågorna måste värva ytterligare några kollegor att verka för saken. Som hjälp i det konkreta jämställdhetsarbetet kan vi använda oss av de kunskaper och erfarenheter som framkommit och spritts de senaste åren i de olika delprojekten inom ramen för delegationens arbete. SULF har försökt att dra sitt strå till stacken genom att för tre år sedan publicera skriften Kokbok för jämställd akademi av Anna Gatti. I SULF:s skriftserie är det den skriften som hittills varit mest eftertraktad, varför vi nu med glädje och stolthet har gjort en nytryckning. Vi kan dock inte nöja oss med detta utan måste ta varje chans att i det fackliga arbetet, såväl lokalt som centralt proaktivt verka för att jämställdhetsfrågorna får det utrymme de både kräver och förtjänar, och där kan SULF definitivt göra mer framöver. Jämställdheten, framför allt vad gäller att öka andelen kvinnliga professorer inom högskolan, var en av de prioriterade frågor vi förra året tog upp med den dåvarande ministern med ansvar för högre utbildning och forskning. Nu är det nya politiska ansvariga som behöver uppvaktas så att de tar de beslut som behövs för att ge oss ute i högskolesektorn de rätta förutsättningarna för att skapa en mer jämställd akademi. Huvudansvaret ligger dock inte på politiken utan på oss själva, såväl i vår vardag när personal anställs som när de viktiga verksamhetsbesluten ska tas. En jämställd högskola och arbetsplats fri från diskriminering där alla oavsett bakgrund ges samma förutsättningar att verka inom utbildning och forskning bidrar till att höja kvaliteten på vår verksamhet då potentialen hos oss alla inte behöver hindras av så ovidkommande saker som vilket kön, sexuell läggning eller etnisk bakgrund vi har. Vi måste hjälpas åt att se och bekämpa diskrimineringen i vår arbetsvardag. Även om arbetsgivaren har ett formellt ansvar i detta så kommer vi ingen vart om vi som individer inte också aktivt bidrar. Jämställdhet och likabehandling måste åstadkommas och vidmakthållas varje dag. SULF vill fortsatt vara en kraft att räkna med i detta arbete. MATS ERICSON ORDFÖRANDE FÖR SULF 2 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

3 INNEHÅLL 12: Campus Gotland ett av offren i svårbegriplig budget 6 Proteststorm tycks stoppa planerade neddragningar 8 Lärosätena ska ansvara för egen kvalitetssäkring Tankesmedjan Humtank: 10 Danmark riskerar massaker på humanistiska ämnen 12 Tolv sägs upp i Umeå SULF:s doktorandförening: 13 Doktorander måste tänka på pensionen 14 Det går för långsamt Honeth efter åtta år i maktposition: 16 Plikten att lyda regeringen inte bra för akademin 19 Ny finansieringsmodell ska stärka KI som toppuniversitet FOTO: STIG HAMMARSTEDT 4 22 FOTO: JOHAN WINGBORG FOTO: MARTIN OLSON 20 Nu ska alla publikationer räknas, mätas och utvärderas 22 Fortsatt manlig dominans bland hedersdoktorer Rumänien 24 Initiativkraft mitt i krisen 37 PÅ GÅNG SULF kalendarium 38 SULF informerar Ekonomin ett stort bekymmer 28 Handledarkollegium bidrar till positivt arbetsklimat FOTO: MARTIN OLSON 12/2014 På omslaget: Peter Honeth har lämnat utbildningsdepartementet efter en rekordlång period som statssekreterare. 29 DEBATT Granskande studenter riskerar repressalier 30 Undervisning måste få samma status som forskning Budgetpropositionen Kritikstorm stoppar neddragningar sid 4 Danmark Kraftig neddragning på humaniora Rekord i maktinnehav Peter Honeth ser tillbaka på åtta år som statssekreterare sid 16 sid 10 Ekonomi Doktorander måste tänka på pensionen sid 13 Universitetsläraren nr 13/2014 har manus- och annonsstopp 21 november UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014 3

4 BUDGET 2014 Campus Gotland ett av offren i svårbegriplig budget När Högskolan på Gotland och Uppsala universitet gick samman 2013 utlovades extra medel på 25 miljoner per år till och med Dessa pengar har nu dragits in i regeringens budget. Nej, det blev varken ökning av basanslagen eller den utlovade storleken på kvalitetssatsningen, däremot innehöll budgeten ett antal överraskande och uppseendeväckande nedskärningar som orsakat kritikstorm och ifrågasättande av utbildningsdepartementets kompetens. TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: STIG HAMMARSTEDT REAKTIONERNA PÅ OCH efterspelet till budgetpropositionen har tvingat minister Helene Hellmark Knutsson att backa i flera frågor, lova att återföra anslag man nyss dragit in samt att i efterhand lyssna på sektorn för att förstå konsekvenserna av sparförförslagen. Stockholms konstnärliga högskola och Uppsala universitet med Campus Gotland tillhör dem för vilka budgetpropositionen blev en obehaglig överraskning. Det anslag som funnits för att finansiera samgående och kvalitetsutveckling hade plötsligt och utan förvarning dragits in. När Stockholms konstnärliga högskola inrättades 1 januari 2014 (genom sammanslagning av Dans- och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola) avsattes 40 miljoner per år de första tre åren, varav 14 miljoner per år i samgåendemedel, för att utveckla konstnärlig forskning med sikte på att den nya högskolan ska 4 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

5 BUDGET 2014 uppnå universitetsstatus. Men samgåendemedlen för 2015 och 2016 försvann alltså ur budgeten. ATT DEN NYA regeringen inte vill se nya samgåenden mellan lärosäten är en sak, men man har samtidigt uttryckt sig positivt om de samgåenden som redan gjorts och uttryckt sitt stöd för tanken på ett konstnärligt universitet, säger Kåre Bremer, styrelseordförande i Stockholms konstnärliga högskola, som menar att det bland annat därför blir svårt att förstå varför pengarna drogs in. När det gäller Högskolan på Gotland och Uppsala universitet som gick samman 1 juli 2013, var en av förutsättningarna för processen extra medel på 25 miljoner per år till och med 2016, men dessa pengar har nu dragits in. Utan de 25 miljoner vi skulle ha fått för 2015 och för 2016 blir det en tvärnit för kvalitetsutvecklingen på Campus Gotland, specifika projekt måste avbrytas och vi kommer inte att kunna uppnå de mål som beslutats som förutsättning för samgåendet, säger Olle Jansson, rektorsråd för Uppsala universitet Campus Gotland, som dock hyser visst hopp om att utbildningsdepartementet ska ändra sig i fråga om nedskärningar. EFTER SKARPA REAKTIONER, bland annat kallade Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, det som hänt för minst sagt uppseendeväckande och pinsamt om det inte rättas till, bjöd utbildningsdepartementet in företrädare för Uppsala/ Campus Gotland och Stockholms konstnärliga högskola till samtal. Och enligt det mönster som präglat efterspelet till budgeten säger sig nu minister och statssekreterare inse konsekvenserna av besparingarna. Statssekreterare Anders Lönn bekräftar också att det är troligt att medel trots allt kommer att kunna tillföras, via regleringsbreven för Om än inte givet lika stora anslag som de som lärosätena ursprungligen har haft. Men vad gjorde utbildningsdepartementet egentligen för överväganden från början, när ni beslutade att dra in de pengar som ni nu är beredda att återigen anslå? Jag kan inte närmare kommentera Utan de 25 miljoner vi skulle ha fått för 2015 och för 2016 blir det en tvärnit för kvalitetsutvecklingen på Campus Gotland, specifika projekt måste avbrytas och vi kommer inte att kunna uppnå de mål som beslutats som förutsättning för samgåendet. Olle Jansson, rektorsråd för Uppsala universitet Campus Gotland regeringskansliets handläggning, säger Anders Lönn. Och det är nämnda handläggning i olika frågor och utbildningsdepartementets förmåga att ta för sig i förhållande till finansdepartementet som har ifrågasatts och renderat upprörda artiklar på kultursidor och protestlistor i sociala medier. En utbredd uppfattning är att både minister och statssekreterare saknar tillräcklig kunskap om sektorns frågor och förutsättningar. SULF:S CHEFSUTREDARE Karin Åmossa menar att budgeten som helhet utstrålar osäkerhet. Det är visserligen ett väldigt besvärligt parlamentariskt läge, men det borde FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT inte ha varit något hinder för att signalera en viljeinriktning, något som knappast präglar budgeten. SULF har använt begreppet budgetbesvikelse, bland annat om att den ökning av basanslagen som aviserades i regeringsförklaringen helt saknas i budgeten. Därmed minskar möjligheterna att tillsvidareanställa och att inrätta karriärvägar. I och med att forskningsmedel går genom externa finansiärer, men inte direkt till lärosätena ökar ett redan befintligt gap och förstärker en olycklig trend, menar Karin Åmossa. SULF påtalar också, gällande högskoleutbildningen, att uppräkningen av anslag med 0,79 procent inte täcker lärosätenas kostnadsökningar, där enbart lönerna beräknas öka med minst två procent. Den föreslagna kvalitetssatsningen till humaniora, samhällsvetenskap och till lärar- och förskollärarutbildning imponerar inte heller på SULF, då de 125 miljonerna inte kompenserar den låga pris- och löneomräkningen och produktivitetsavdraget. OCKSÅ SVERIGES FÖRENADE studentkårer, SFS, uttrycker rejält missnöje, SFS ordförande Rebecka Stenkvist beskriver budgeten som ett svek mot studenterna. Detta avseende den alltför blygsamma kvalitetssatsningen samt att socialdemokraternas vallöfte om en byggbonus på en miljard som skulle ha underlättat byggande av studentbostäder, visade sig bli 20 miljoner. Utbildningsdepartementet har hittills tagit kritiken och anklagelser om svek och misstag med närmast ödmjukt jämnmod. Istället för att gå till mottack och försvara sin politik och sina beslut i sedvanlig debattartikel har minister och statssekreterare signalerat att man vill ha dialog med sektorn, att man vill lyssna och lära. En positiv tolkning skulle alltså kunna vara att en oerfaren, kunskapssökande ledning i utbildningsdepartementet innebär ökade möjligheter att påverka. Ja, vi som har mycket kunskap om sektorn kan få en än mer viktig roll, vi får helt enkelt utbilda regeringen. Vi ser fram emot att föra en dialog med regeringen, säger Karin Åmossa. Mer om budgeten på nästa sida UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014 5

6 BUDGET 2014 Svenska institutet i Rom är ett av de tre svenska Medelhavsinstituten som skulle läggas ned enligt regeringens budgetproposition. Efter stark kritik har regeringen nu enligt uppgift dragit tillbaka förslaget. Proteststorm tycks stoppa planerade neddragningar Enligt budgetpropositionen skulle de svenska Medelhavsinstituten läggas ned. Regeringen vill också slopa Svenska institutets informationsinsatser och bidrag till svenskundervisning i utlandet och dessutom lägga ned Svenska studenthemmet i Paris och dra in nästan hela statsbidraget till Terminologicentrum. Jag tror inte att den sittande regeringen vill stryka ett streck över all den här verksamheten men okunskap leder till sådana här dumheter, säger Carin Fischer, ordförande för Svenska institutet i Rom. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: SVENSKA INSTITUTET I ROM DE FÖRESLAGNA NEDSKÄRNINGARNA verkar ha tillkommit utan att den nya regeringen tagit reda på vilka verksamheter som drabbas och utan kontakt med de berörda institutionerna. Carin Fischer vid Svenska institutet i Rom blev uppringd av en tjänsteman på departementet dagen innan budgetpropositionen skulle presenteras. Det var ett chockartat besked att hela anslaget skulle strykas från Förslaget är ofattbart, ofattbart, säger hon. När det blev känt att de tre svenska Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul samt San Michele-stiftelsen skulle mista statsbidragen bröt det ut en proteststorm i pressen och i sociala medier. Detta fick utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson att ta ett halvt steg tillbaka och meddela att det finns tid att utreda frågan och enligt uppgift har nu regeringen dragit tillbaka förslaget om nedläggning. Departementet fick snabbt material från oss och från de andra instituten och jag har kontaktat utbildningsutskottet i riksdagen, säger Carin Fischer. VID DE TRE INSTITUTEN och i San Michelestiftelsen bedrivs långsiktig forskning och utbildning i en rad ämnen. Studenter, doktorander och forskare kan knyta 6 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

7 BUDGET 2014 internationella kontakter. Om man skulle lägga ned institutet i Rom kommer den långsiktiga forskningen som innebär samarbete med inte bara Italien utan med många länder inte att kunna bedrivas. Ett exempel på verksamhet vid Rominstitutet är Pompejiprojektet som just nu genererat en utställning på Millesgården. Carin Fischer menar att en nedläggning knappast skulle sparat de 22 miljoner kronor som står i budgetposten, bland annat eftersom det är mycket dyrt att säga upp fast anställd personal i Italien och att man är bunden av olika avtal. I alla tre länderna handlar det om att regeringen måste ha mellanstatliga förhandlingar för att kunna göra några förändringar överhuvudtaget, och det hade regeringen nog inte riktigt tänkt på, säger Carin Fischer. Hon påpekar att regeringen förmodligen inte varit medveten om all verksamhet vid Medelhavsinstituten. Jag tror inte att den sittande regeringen vill stryka ett streck över all den här verksamheten men okunskap leder till sådana här dumheter, säger Carin Fischer. Ett indraget anslag innebär att vi inte kan stödja verksamhet i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Kina, USA, Kanada eller Mexiko. Monika Wirkkala, chef för Enheten för talangmobilitet vid Svenska institutet NÅGRA DAGAR EFTER att planerna på nedläggning av Medelhavsinstituteten blev kända avslöjade Olle Wästberg på DN Debatt att medlen för Svenska studenthemmet i Paris, samt till Svenska institutet för informationsinsatser i utlandet och svenskundervisning i utlandet successivt dras in. För Svenska institutet är det en nedskärning om sammanlagt 13 miljoner kronor. Enligt tidningen Expressen har nu regeringen backat om att dra in Svenska institutets bidrag för svenskutbildning utomlands. Jag tror tyvärr att regeringskansliet inte hade informerat sig, säger Monika Wirkkala, chef för Enheten för talangmobilitet vid Svenska institutet. Anslaget från utbildningsdepartementet är riktat mot länder utanför EU och EES-området. 8,5 av de 13 miljonerna handlar om marknadsföring av Sverige som studiedestination i samarbete med de svenska lärosätena, som att presentera Sverige och svensk högre utbildning i Sverigemontrar på internationella utbildningsmässor och andra insatser. Resterande 4,5 miljoner används som stöd till universitet utanför EU som för egna medel ger undervisning i svenska. Stödet innebär till exempel att en svensk lektor kan vara på plats eller möjlighet att arrangera konferenser och fortbildning för inhemska lärare och möjlighet för studenter att komma till Sverige. Ett indraget anslag innebär att vi inte kan stödja verksamhet i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Kina, USA, Kanada eller Mexiko. Studenterna på de här kurserna är ju intresserade av att komma till Sverige och studera, säger Monika Wirkkala. Hon påpekar att när det gäller svenskundervisning i utlandet försvinner inte stödet helt. Svenska institutet får också årligen sju miljoner kronor från utrikesdepartementet. DEN MINSTA BUDGETPOSTEN i de föreslagna besparingarna är Svenska studenthemmet i Paris, grundbeloppet är 1,9 miljoner kronor per år, de senaste åren höjt till 2,6 miljoner på grund av en extra subvention för renoveringsarbeten. Studenthemmet erbjuder boende FOTO: HELÉNE GRYNFARB för studenter och forskare, men också kulturutövare. Det ligger i universitetsstaden Cité internationale universitaire de Paris (CIUP) i södra Paris, granne med ett 40-tal liknande studenthem varav hälften är knutna till olika länder. Citén är ett fredsprojekt som tillkom efter första världskriget. Sverige var på plats från början och vårt hus byggdes 1931 tack vare såväl statliga medel som privata finansiärer, säger föreståndaren Åsa Ekwall som själv bodde där som student för 25 år sedan. Studenthemmet finansieras till 50 procent med statliga medel och till 50 procent av hyror, och kan enligt Åsa Ekwall omöjligen finansieras enbart med hyror. Vi ska komma in med en konsekvensanalys till departementet. Det är inte svårt att tala för den här verksamheten eftersom mycket små medel ger stor utväxling i internationella kontakter för våra forskare och studenter men också i kultur- och Sverigefrämjande tack vare vår kulturella verksamhet. En nedläggning skulle innebära en stor goodwillförlust för Sverige. Om staten drog tillbaka sitt stöd skulle det vara en neddragning som skulle drabba svenska forskare, studenter, musiker och konstnärer i generationer framöver. Det skulle också vara en markering som skulle märkas internationellt och Sverigebilden skulle förändras negativt. En nedläggning skulle innebära ett otroligt högt pris för en försvinnande liten besparing, säger Åsa Ekwall. DET I SKRIVANDE stund senaste avslöjandet av nedskärningar inom humaniora är att regeringen i budgetpropositionen föreslår att anslaget till Terminologicentrum, TNC, minskas med fyra miljoner kronor. Kvar blir kronor och enligt Språkförsvaret innebär det att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som nationellt centrum för terminologi och fackspråk. Terminologicentrum ligger under näringsdepartementet. Det skäl som anges till neddragningen är att pengarna ska användas för att finansiera prioriterade satsningar. TNC har inte fått någon annan förklaring eller någon kritik mot hur vi utför vårt uppdrag, skriver TNC på sin hemsida. Universitetsläraren har sökt utbildningsdepartementet för en kommentar. UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014 7

8 Lärosätena ska ansvara för egen kvalitetssäkring Omfördela en del av kvalitetspengen till lärosätenas eget kvalitetsarbete. Medel som nu används för att belöna utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet, blir istället ekonomiskt incitament för det interna kvalitetsarbetet. Det kommer universitetskansler Harriet Wallberg att förorda när hon 1 december formellt överlämnar förslaget till nytt kvalitetsutvärderingssystem till regeringen. TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: LASSE SKOG HARRIET WALLBERG understryker att det som föreligger, utifrån uppdraget att se över de grundläggande principerna för ett kommande kvalitetssäkringssystem, är ett ramverk, där detaljerna bör utarbetas i ett senare skede av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i samverkan med sektorn, studenterna och arbetslivet. Innehållet är redan presenterat för sektorn och med tanke på hur länge det nuvarande systemet varit föremål för kritik, lågintensivt missnöje och öppna konflikter har bemötandet varit påfallande positivt. Lösningen har varit dialog med lärosätena, med studenterna, med arbetsgivarna, säger Harriet Wallberg som menar att det nuvarande, kritiserade systemet haft fördelar som har berett mark för det hon föreslår. Det blir inte längre fråga om massutvärdering av allt, det system som ska fasas ut har ju blivit lite som en utvärderingsfabrik. Harriet Wallberg, universitetskansler LÄROSÄTENAS EGET kvalitetsarbete blir en bärande del i det nya systemet. Wallberg har i sin utredning kartlagt hur lärosätena organiserat detta och hon är imponerad. Universitet och högskolor har redan gjort ett gediget kvalitetsarbete, vilket till en del måste ses som det gamla systemets förtjänst. Det hon beskriver som ledstjärnor i ett nytt system är studenterna och ESG, (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Det är nödvändigt att Sverige kan leva upp till ESG, som är en fortsättning på Bolognaprocessen. Vi måste vara en del av detta system, inte minst är studenterna intresserade av att Sverige har en internationell OK-stämpel. Den centrala förutsättningen i Wallbergs förslag som tagits fram är att lärosätena själva ansvarar för kvalitetssäkring av sina utbildningar. Skattebetalarna, regeringar och UKÄ måste ha den tilliten. Ännu en bärande del är att systemet måste vara flexibelt, så pass flexibelt att det kan tillämpas på allt från generella examensutbildningar till konstnärliga utbildningar. UKÄ:s roll kommer att vara att granska lärosätenas kvalitetsarbete och hur organisationen för detta har byggts upp. Harriet Wallberg understryker att det gäller att verkligen kunna påvisa vad man gjort och hur man arbetar. Lärosätena måste kunna visa att man har kvalitetssäkrat varje enskild utbildning. Det kommer inte att räcka med att visa upp policydokument, sådana som i tidigare kvalitetssystem alltför lättvindigt kunde ge stjärna i kanten. UKÄ ska också fortsättningsvis granska enskilda utbildningar, det vill säga studenter och lärosäten. UKÄ kan även på förekommen anledning begära att en sådan granskning sker. Håller den utbildningen inte måttet ifrågasätts examensrätten och kan också dras in om bristerna inte rättas till. UKÄ kan också företa nationella utvärderingar, som exempelvis av samtliga vårdutbildningar, vilket kan ske på UKÄ:s eget initiativ eller som regeringsuppdrag. Men det blir inte längre fråga om massutvärdering av allt, det system som ska fasas ut har ju blivit lite som en utvärderingsfabrik. NYTT I DET FÖRESLAGNA systemet är att jämförbarheten mellan utbildningar delvis försvinner. Det bekymrade mig initialt, eftersom jag trodde att det var viktigt för studenterna, men i de kontakter jag haft framgår att det inte är någon hög prioritet, studenter går inte in på UKÄ:s hemsida och jämför utbildningar, säger Harriet Wallberg som betonar att kvalitetssystemet ska ha studenterna i fokus. Det nya systemet är tänkt att ha ett sexårsperspektiv och när det gäller hur lång 8 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

9 Förhandling mellan människor sker ständigt och i många sammanhang. Förr såg man förhandling som en tävling där den ena parten vann och den andra förlorade. Ett modernare synsätt är att god förhandling leder till bra lösningar för alla inblandade! Förhandling innehåller teorier, exempel, rollspel och intervjuer med kända personligheter från näringslivet och politiken. Boken behandlar vanligt förekommande förhandlingstaktik, hur den personliga kommunikationen och relationen mellan parterna påverkar förhandlingen och hur du kan argumentera mer effektivt. Förhandling är avsedd för kurser på universitet, högskola, utbildnings företag och företagsinterna utbildningar. Den är också lämplig för självstudier för dig som vill utvecklas som förhandlare. Bokens innehåll går att tillämpa på förhandlingar både i affärslivet, privat och inom andra områden. Förhandling innehåller mallar för planering, genomförande och utvärdering, i boken och på Nils Lindell är konsult, utbildare och coach och har mångårig erfarenhet av utbildningar inom projektledning, förändringsledning, förhandling och marknadsföring. (xxxx-x) tid ett lärosäte ska få på sig att förbättra brister i sitt kvalitetsarbete ska också det präglas av flexibilitet. Då hela lärosätens kvalitetsarbeten ska granskas kan sanktioner naturligtvis inte ske genom att man stänger ner lärosäten. Istället föreslås möjligheten att frysa lärosätets rätt att inrätta nya utbildningar. I det nya systemet kommer utbildningarnas användbarhet att utgöra en kvalitetsfaktor. I arbetet med att utarbeta detta har vi en bred sammansatt referensg r upp. Dialog mellan sektorn och UKÄ kommer att byggas in i det nya systemet för att det ska bli så kvalitetsdrivande som möjligt. Att förslaget hittills mött positiva reaktioner beror, enligt Harriet Wallberg, på att det finns gehör för ett system som innebär profilering och ökad autonomi. Förslaget beskriver alltså ramarna för ett kommande kvalitetssystem och är tänkt att skickas på remiss i januari Under året ska detaljerna utarbetas i fortsatt dialog med sektorn, med sikte på att 2016 initiera det nya systemet. FRÅN SULF:S SIDA är man, enligt chefsutredare Karina Åmossa, försiktigt positiv till Harriet Wallbergs förslag. Det som verkar bra är att det är ett ramförslag, där detaljerna utformas framöver och att det blir väldigt tydligt att ESG:s riktlinjer är vad som gäller, vilket förutsätter dialog, förtroende och tillit. För SULF är det också viktigt att det interna kvalitetsarbetet inte skapar dubbelarbete för lärarna. Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet och ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor, är mycket nöjd. Det är en väldigt viktig autonomifråga, att lärosätena äger kvalitetsfrågan. Det blir ett skarpt system som lägger samman utveckling och kontroll, ett självtest på sektorn och den kollegiala strukturen, säger Anders Söderholm. Med det föreslagna systemet finns en internationell gemenskap som Sverige blir en del av. I likhet med SULF tar han fasta på att förslaget till nytt system beskriver ramar och principer. När vi är överens om principerna, vilket vi nu är, kan vi konstruktivt arbeta med utformningen på detaljnivå. Health management Health management - att leda hälsoverksamheter med service i fokus är en antologi som förklarar fördelarna med att leda och organisera hälsoverksamheter utifrån ett perspektiv. service- Forskare vid Lunds universitet klargör hur service främjar bättre verksamheter och tjänster med hög kvalitet inom hälso- och sjukvård. Health management vänder sig till dig som studerar valtning och andra samhällsvetenskapliga discipliner. Boken är lika relevant för utbildningar inom hälsofrämjande verksamheter såsom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap och medicinsk ledning. 75 s, mjukband Introduktion till EU:s miljörätt Annika Nilsson 4:e upplagan Denna bok ger en kort introduktion till den centrala miljörättsliga sekundärrätten. Den är avsedd som kurslitteratur på kurser som behandlar eu:s miljörätt mer översiktligt. Viktiga rättsakter och domar från eu-domstolen behandlas. Fjärde upplagan är uppdaterad med viktiga lagändringar, nya rättsakter och uppdaterad rättspraxis. Lärarex till kursansvariga kan erhållas. Juridik civilrätt, processrätt Andra böcker av intresse Extern redovisning Förhandling Nils Lindell Andra upplagan Nils Lindell Förhandling Förhandling Hållbara investeringar tel UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014 9

10 Danmarks utbildnings- och forskningsminister Sofie Carsten Nielsen har aviserat en minskning med platser på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap vid landets universitet. Tankesmedjan Humtank: Danmark riskerar massaker på humanistiska ämnen Det som riskerar att hända i Danmark är en massaker på de humanistiska ämnena och en attack mot de danska universitetens frihet. Utvecklingen i Danmark aktualiserar behovet av ett nordiskt nätverk för humaniora. Det säger Fanny Forsberg Lundell, om förslaget att kraftigt skära ned antalet platser på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap vid danska universitet. TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: KIM VADSKAER DANMARKS UTBILDNINGS- och forskningsminister Sofie Carsten Nielsen (Radikale Venstre) har aviserat en minskning med platser på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, med början nästa år. Detta motiveras med att regeringen anser att studenter väljer utbildningar som leder till arbetslöshet. Tanken är inte att banta det sammanlagda utbudet av utbildningar vid danska universitet, istället anser regeringen att det är nödvändigt att, med ministerns ordval, guida studenterna och förmå dem att välja utbildningar som näringslivet efterfrågat, främst ingenjörer. Danska regeringen vill också styra studenter att söka till lärarutbildningen, där söktrycket är problematiskt lågt. Förslaget om centralstyrd dimensionering som också förutsätter att danska lärosäten inte längre skulle få bestämma över sitt utbildningsutbud har givetvis väckt ilska och protester. På sajten skrivunder.net som publicerar namnin samlingar och petitioner har Rasmus Elling, adjunkt och Mellanösternfors- 10 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

11 Vi har ju kontakt med forskare och lärare i Danmark och har förstått att det här kom som en total överraskning. Fanny Forsberg Lundell, talesperson för tankesmedjan Humtank kare vid Köpenhamns universitet, startat ett upprop som redan första dagen samlade över tusen underskrifter. VI HAR JU kontakt med forskare och lärare i Danmark och har förstått att det här kom som en total överraskning, säger Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet och akademiforskare i romanska språk vid Kungl. Vitterhetsakademien och talesperson för tankesmedjan Humtank, som menar att det som hänt ger anledning att överväga stödåtgärder i form av opinionsbildning och framför allt samarbete på längre sikt. Hon har i likhet med många andra reagerat mot den svenska regeringens budget, som aviserar indraget stöd till Medel havsinstituten och till svenskundervisning i utlandet, ett agerande som uppfattas som okunnighet eller nonchalans och åtgärder i strid med socialdemokratiska vallöften om ökade satsningar på humaniora/samhällsvetenskap. Fanny Forsberg Lundell hoppas dock att ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson tar till sig av den massiva kritiken. FRÅN HUMTANKS SIDA ser man trots allt tecken på ökat intresse för humanistisk kompetens. Efter att tankesmedjan uppmärksammats, bland annat i Universitetsläraren ( nr 1 och 4/2014) och i Vetenskapsradion Forum kontaktades tankesmedjan av utbildningsdepartementet. Det var från tjänstemannanivån, som ville ha Humtank som samtalspartner och vi medverkar självfallet gärna med inspel. Hon tror inte att ett dimensioneringsförslag liknande det som lagts fram i Danmark vore politiskt möjligt i Sverige. Inte i dagsläget, men det är viktigt att vara medveten om att liknande tankar och idéer som nu finns i Danmark har förts fram, som i Svenskt Näringslivs rapport Konsten att strula till ett liv (2011). Fanny Forsberg Lundell menar att det handlar om fantasilöshet. Det visar på oförmåga att se humanisters generella kompetens, att de lika gärna som ekonomer kan bli konsulter och chefer. De tolkande, kvalitativa metoder som humanister behärskar kan inte digitaliseras och kan därför bli ännu mer efter frågade, dessutom skapas ständigt nya yrken, vilka det blir kan vi inte föreställa oss idag. Självklart ankommer det också på humanisterna själva att bli bättre på att artikulera sin kompetens. HON HOPPAS OCKSÅ att medier och offentlig debatt blir bättre på att ta tillvara den humanistiska kompetensen, också det är en fråga om att vara mindre fantasilös. Nyheter om ebola är inte bara en fråga för medicinare att kommentera och analysera. Historiker kan ge andra perspektiv och sätta in sjukdomar och smitta i ett större sammanhang. Samtidigt betonar hon vikten av att humanisterna inte hamnar i en egen nytto fälla: Kompetensen behövs här och nu, men humaniora måste också, precis som all forskning, få vara långsiktig. FOTO: EVA DALIN Örebroforskare studerar mätningar av forskning FORSKARE VID Handelshögskolan på Örebro universitet ska studera hur olika prestationsmätningar av forskningen påverkar både forskningen och synen på vad en forskare är. Ett stort antal forskare ska få ge sin bild av detta och resultatet kan få stor betydelse i debatten om svensk forsknings kvalitet, skriver Örebro universitet på sin webbplats. Det har blivit allt vanligare att mäta forskningsresultat i olika former medan forskningsaktiviteter traditionellt sett betraktats som omöjliga att styra. Kritiken talar om ökad stressnivå bland forskare, att mer tid läggs på själva prestationsmätningarna än på forskningen och att de premierar snabba och säkra publikationer framför nydanande forskning. Vi vill se om, hur och varför forskares identiteter kan omformas av de allt vanligare mätningarna och vilka konsekvenser utvecklingen får på lång sikt. Om forskningens långsiktighet, innovativitet och kvalitet riskeras, kan trenden mot Jonas Gerdin, professor, Örebro universitet. ökad mätning få både långtgående och oönskade samhällskonsekvenser, säger professor Jonas Gerdin, som ska leda projektet som fått namnet Räkna med vetenskapen Prestationsmätningar och forskares sociala identi teter. Två svenska lärosäten utbildar museianställda LINNÉUNIVERSITETET och Malmö högskola deltar i ett samarbete för att utbilda museipedagoger i Norden som saknar formell museipedagogisk utbildning. Utbildningarna ges på uppdrag av Nordisk Center för Kulturarvspedagogik, skriver Linnéuniversitetet i ett pressmeddelande. FOTO: JESPER JOHANSON UNIVERSITETSLÄRAREN 12/

12 utbildningar har utvärderats av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) under perioden Därmed är denna utvärderingscykel avslutad. 59 procent av dessa fick omdömet hög kvalitet, 14 procent mycket hög kvalitet, 7 procent hög kvalitet efter uppföljning, 17 procent bristande kvalitet och 2 procent har lagts ned av lärosätena själva. Det har varit ett omfattande arbete, både för lärosätena, alla bedömare och för oss, säger Karin Järplid Linde, tillförordnad chef för UKÄ:s utvärderingsavdelning i ett nyhetsbrev från UKÄ. Lärosäten med ifrågasatta utbildningar har tagit utvärderingarna på allvar och antingen valt att satsa för att förbättra eller beslutat sig för att lägga ner utbildningen. Det har resulterat i att vi inte har behövt dra in något examenstillstånd. UKÄ startar nu ett arbete med att analysera den avslutade utvärderingscykeln för att att skapa ett underlag i metodutvecklingen av nästa utvärderingssystem. Dessutom återstår att följa upp de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet under Karlstads universitet öppnar studiecenter i Dharamsala KARLSTADS UNIVERSITET har sedan många år ett internationaliseringssamarbete med Indien. Nu har man även öppnat ett studiecenter i Dharamsala i nordvästra Indien. Anställda och studenter vid Karlstads universitet får nu möjlighet till antropologiska studier knutna till platsen. Att vara på plats här ger oss otroliga möjligheter. Här kan vi ha utbyten och bygga upp samarbeten i ett av världens mest komplexa, dynamiska och spännande områden, säger rektor Åsa Bergenheim i ett pressmeddelande. FOTO: PER MELANDER Tolv sägs upp i Umeå Tolv anställda har sagts upp vid institutionen för kultur-och medievetenskaper vid Umeå universitet. Bakom uppsägningarna ligger en rad faktorer, ganska typiska för en institution som råkat i ekonomiskt trångmål. TEXT: PER-OLOF ELIASSON DET HAR VARIT en fruktansvärt tung period på institutionen, både innan man visste vilka som skulle drabbas och när det stod klart hur många och vilka det gällde. Många är besvikna och ledsna och en del arga, säger prefekten Kerstin Engström. Institutionen för kultur- och medievetenskaper hade vid årets början ett ingående underskott från tidigare år och ett budgeterat underskott som gjorde att man i våras konstaterade övertalighet om ungefär nio heltider. På ett övergripande plan hänger det samman med de senaste årens neddragningar av studieplatser. Och när man har låg studentpeng, som inom humaniora, finns det inga marginaler. Det får inte hända mycket på flera håll samtidigt, då kan det gå fort utför, säger institutionens prefekt Kerstin Engström. Efter en omställningsprocess med omplaceringsutredningar fattade rektor i oktober beslut om att säga upp tolv personer; elva lektorer och en T/A. Av dem kommer minst sex personer, alla lärare, att erbjudas återanställning på deltid eftersom verksamheten behöver ha kvar kompetensen hade institutionen fortfarande Kerstin Engström, prefekt vid institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet. överskott. Att ekonomin därefter försämrats beror enligt Kerstin Engström på en kombination av olika orsaker. De största är minskade intäkter i grundutbildningen. Dels har det antal studenter vi tilldelas av regeringen krympt år från år. Dels har söktrycket minskat betänkligt inom några av våra ämnen. Ett ökat problem är att studenter ändrar sig i sista stund och inte dyker upp även om de tackat ja till platsen, säger Kerstin Engström. PROBLEMET MED tillströmningen är störst när det gäller fristående traditionella humanioraämnen, som konstvetenskap, litteraturvetenskap och etnologi. För att vara en humaniorainstitution har vi haft en ovanligt stor andel studenter i yrkesinriktade program; manusutbildningen, programmen för medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik, programmet för museer och kulturarv samt kulturanalys- och kulturentreprenörsprogrammen. Men nu minskade antalet studenter på två av yrkesprogrammen också. Dessutom har institutionen haft ökade kostnader i grundutbildningen eftersom en ovanligt stor andel av de lektorer som forskat har fått slut på forskningsmedel samtidigt. Men utöver dessa faktorer som institutionen inte kan råda över säger Kerstin Engström att det finns en mänsklig faktor. Om vi i institutionsledningen i tid hade sett konsekvenserna av minskad andel forskningsfinansiering och dalande studentantal, hade vi kunnat vidta åtgärder tidigare, undvika en del kostnader och kanske öka intäkterna. Hon drar erfarenheter av händelseförloppet. Det vi lärt oss är vikten av framförhållning i en värld där det kan vara väldigt svårt att ha framförhållning eftersom det är så många faktorer vi inte råder över. Och vi har lärt oss att inte vara för optimistiska utan bromsa i tid. 12 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

13 SULF:s doktorandförening: Doktorander måste tänka på pensionen Hur forskarstudierna finansieras kan ge utslag långt senare i livet. Doktorander som har stipendier eller utbildningsbidrag kan få betydligt lägre pension än doktorander med anställning. TEXT: PER-OLOF ELIASSON PÅ UPPDRAG AV SULF:s doktorandförening (SDF) har Johannes Hagen, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, undersökt hur olika finansieringsformer för doktorander påverkar pensionen. Tidigare har han tillsammans med ordföranden i Sacos studentråd haft en seminarieserie om unga och pensioner och publicerat skrifter i ämnet. Johannes Hagen har jämfört hur pensionen kan bli för en anställd doktorand, en som är stipendiefinansierad, och även en doktorand med utbildningsbidrag. I beräkningarna har han tagit hänsyn till det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet för statligt anställda. Beräkningarna gäller för en doktorand med fyra års heltidsanställning direkt efter avslutade studier. Eftersom stipendier inte är pensionsgrundande innebär det naturligtvis att man får lägre pension. Om man är anställd avsätts cirka 22 procent av bruttolönen till pension, så det är ganska stora pengar, säger Johannes Hagen. Om man som stipendiat inte får någon kompensation för pension innebär det fyra års frånvaro av pensionsavsättningar. Om karriären i övrigt ser exakt likadan ut resulterar det enligt Johannes Hagens beräkningar i cirka nio procent lägre pension, närmare kronor per månad. DOKTORANDER SOM HAR utbildnings bidrag får också lägre pension i slutänden. Detta eftersom utbildningsbidrag är lägre än doktorandlön och bara ger allmän pension, inkomstpension plus premiepension, men inte någon tjänstepension. Skillnaden i pension är dock inte så stor eftersom man bara går på utbildningsbidrag under ett år, säger Johannes Hagen. Om man efter disputationen har en Johannes Hagen, doktorand i nationalekonomi, Uppsala universitet. stipendiefinansierad postdok, som inte är pensionsgrundande, så ger ett antal års uteblivna pensionsersättningar liknande konsekvenser som stipendiefinansierade doktorandstudier med lägre pension. Och skillnaden mot anställda kan bli större eftersom lönen för en disputerad forskare är högre än för en doktorand. Totalt kan konsekvenserna för pensionen bli allvarliga, påpekar Johannes Hagen. Själv har Johannes Hagen ett specialfall av stipendiefinansiering. Han får varje år kronor som kompensation för bortfallet av pensionsförmån. Han kan efter disputationen fritt disponera summan, investera för framtida pension, köpa en lägenhet, eller kanske resa för pengarna. De kronorna är lägre än de 22 procent som avsätts av en lön, men om man lyckas få bra avkastning på de investeringar man gjort för pengarna kan de ge en högre pension, säger han. JEANETTE LINDBERG, ORDFÖRANDE för SDF, kommenterar undersökningen. Anledningen till att vi i SDF vill lyfta den här frågan är att olika finansieringsformer har betydelse för vad man får för pension i slutändan, vilket nog många av våra medlemmar inte känner till. Dessutom är många doktorander ganska unga och pensionen känns avlägsen, säger hon. Hon påpekar också att oavsett pensionsutfallet har utbildningsbidrag och framför allt stipendier även stora nackdelar för doktoranden, bland annat i social trygghet, och anställningar har alla fördelar. Vi i SDF hoppas att undersökningen gör att våra medlemmar får upp ögonen för vad som händer med deras pension vid olika former av finansiering för doktorandstudier, och även att man tänker till extra vid olika finansieringsmöjligheter av postdok, säger hon. Källa: Johannes Hagen UNIVERSITETSLÄRAREN 12/

14 Det går för långsamt Ifrågasätt akademins självbild som opartisk och meritokratisk. Gör mer än att räkna huvuden. Ge er på informella maktstrukturer. Det var några strategier som presenterades på Universitets- och högskolerådets jämställdhetskonferens den 5 november. Vi måste fortsätta vara bråkiga, sa en av deltagarna. TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERÅDET GULDDRAPERIER OCH mörkblå stolar. På scenen står Ylva Fältholm, professor inom arbetsvetenskap vid Luleå tekni ska universitet, och visar en bild från en akademisk högtid med nya doktorer och professorer. Det är svart av frackar. Den här bilden representerar problemet med bristen på kvantitativ jämställdhet. På LTU har vi gått från noll till 17 procent kvinnliga professorer på 20 år, det är inte ens en procentenhet per år. Om vi ska sträva mot 50 procent på det här sättet får vi harva på i 30, 40 år till, sade hon. Ylva Fältholm var med i ett av de 37 projekt som tillsammans fick 42 miljoner kronor av Delegationen för jämställdhet under perioden Hennes projekt handlade om genusmedveten kompetensförsörjning och forskarna observerade bland annat sammanträden i anställningsnämnder och följde rekryteringsprocessen. Fram trädde en bild av hur föreställningar om män och kvinnor kunde påverka värderingen av deras kompetens. Till exempel angående pedagogiska meriter. När det gällde män pratades det mer om att han har hög potential, vi kan göra ett undantag och han kan ju gå kursen senare, men om kvinnor inte hade gått en högskolepedagogisk kurs sågs det mer som en brist, sade Ylva Fältholm. Forskarna tog fram en modell med fyra hållplatser för en genusmedveten rekryteringsprocess. Där ingick bland annat frågor som: Skapas det gräddfiler för vissa sökande? Vilka nätverk används? Hur formuleras anställningsprofiler? Vilken forskning ska bedrivas på universitetet, ska det vara more of the same eller ska vi tänka bredare? UNDER DET FÖREDRAG som gick under namnet gnällpasset, mer officiellt analysen av de 37 projektens resultat, kom skarpa ord från utredaren Aleksandra Sjöstrand. Slutrapporterna ger en deprimerande bild av akademin. Det är en organisation präglad av normer och värderingar, ojämlika villkor, dold diskriminering och särbehandling på grund av kön, sade hon. Hon lyfte fram akademins självbild som opartisk och strikt meritokratisk som ett problem. Det finns en stark tro på kollegiala bedömningar och opartiskhet, men den processen är i verkligheten subjektiv. Som åtgärder pekar hon ut behovet av att utveckla högskolepedagogiska utbildningar genom att integrera ett köns- och genusperspektiv, se över beslutsvägar, ta fram ett nationellt genusintegrerat ledarskapsprogram och utveckla strategier för att möta motstånd mot förändringar. ETT AV DE PROJEKT som jobbat med informella ledare var Hållbar strukturell förändring möjlighet eller utopi? vid Umeå universitet. Här hade forskarna bland annat samlat starka forskningsledare, en kvinna och tolv män, i en fyra dagars workshop. Genom att involvera prorektor och vicerektor i inbjudningsprocessen och skapa exklusivitet genom att de som deltog identifierades som just starka forskningsledare, fick de folk att komma. Deltagarna försågs med grundläggande genuskunskap och fick sedan gå på spaning i sin vardag. De fick också diskutera med varandra hur det gick till i deras ledningsgrupper och hur de kunde sätta stopp när män premierades. Vi bjöd också in en chef från Ericsson som jag tidigare har jobbat med i ett längre forskningsprojekt. Det var det mest effektiva mötet, där kom ingenjören och berättade om hur han förändrats genom genusmedvetet ledarskap, säger genusvetaren Eva Amundsdotter från Karlstads universitet. I Ericssonprojektet hade deltagarna insett att de varken såg eller hörde kvinnor. Det blev kraftfullt när han kom in och sa till forskningsledarna att vi har upptäckt att vi dissar en tredjedel av våra medarbetare, fortsätter hon. FREDRIK BONDESTAM, sakkunnig i Universitets- och högskolerådets referensgrupp för projekten, krävde strukturella lösningar för strukturella problem. Han hade tröttnat på att jämställdhetsarbetet ständigt bedrivs i projektform som dör så fort projektet avslutats. Han presenterade delar av ett åttapunktsprogram för att få något att hända. Bland annat vill han ha ett forskningsprogram om kön och akademi. Åttaårigt ska det vara, 220 miljoner kronor, Vetenskapsrådet ska förvalta det. Vi måste ta ett nytt steg i kunskapen om jämställdhet och akademi, vi kan inte fortsätta upprepa kunskap i den här typen av projekt. Jag vill ha ett forskningsprogram om makt, skillnad och akademi. 14 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

15 TWITTRAT OM KONFERENSEN Det sker en kupp under UHRs konferens. Hoppas det märks av så förändringen nu kan ske 20 år om att Fredrik Bondestam tycker att UHR inte tar sitt främjande uppdrag på tillräckligt stort allvar och vill bli inbjuden till möten om myndighetens plan för Alnebratt: Det är forskningsministern som ska uppvaktas, inte refererar ett inlägg om vem det är som sitter på stålarna till jämställdhetsarbete i högskolan. Malin Wreder: Ibland får man jobba av plikt och inte av om motstånd och jämställdhetsarbetets beroende av eldsjälar. Vi har haft 8 år av högskolepolitisk kräftgång när det gäller jämställdhet på den akademiska agendan! F. Bondestam på _se Jämställdhet i högskolan nu ska den ordnas en gång för alla! 34 min kvar att lyckas fixa det på. om att dagen lider mot sitt slut. UNIVERSITETSLÄRAREN 12/

16 Honeth efter åtta år i maktposition: Plikten att lyda regeringen inte bra för akademin Jag är förvånad över att universitet och högskolor som upplever sig som styrda, samtidigt söker bekräftelse från departementet. Det är en av de reflektioner som Peter Honeth gör, när han ser tillbaka på ett rekordlångt innehav av posten som statssekreterare i utbildningsdepartementet. TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: MARTIN OLSON ALLT BÖRJADE med att Helena Dyrssen ringde hösten 2006, när alliansen skulle forma sin första regering. Dyrssen ingick i tillträdande ministern Lars Leijonborgs stab och i den så kallade äntringsstyrka som de fyra allianspartierna hade skapat, för att förbereda ett maktövertagande. Peter Honeth hämtades från Lunds universitet där han då hade varit förvaltningschef sedan 1990, en position från vilken han haft kontinuerlig koll på sektorsfrågorna. I cv:t fanns dessutom redan ett antal år i utbildningsdepartementet, som departementssekreterare och departementsråd mellan 1983 och Han hade också en bakgrund i den folkpartistiska kommunalpolitiken, bland annat därifrån kände han Lars Leijonborg väl. De honethska nätverken, i sektorn och i politiken, kan då och nu utan överdrift anses imponerande, det tog inte heller lång tid innan han kom att kallas den egentlige ministern. Ett epitet han är mycket medveten om, men som han invänder mot. En statssekreterare kan inte agera om inte han eller hon har ministerns förtroende. TVÅ AV HANS ministrar (Leijonborg och Björklund) har varit partiledare, vilket, enligt Peter Honeth, haft både fördelar och nackdelar. Å ena sidan måste hänsyn tas till partiets frågor inom andra områden, å andra sidan hade partiledaren mer inflytande inom alliansen. Och jodå, det har givetvis förekommit 16 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014 alliansintern maktkamp, Peter Honeth beskriver det som ett antal besvärliga diskussioner inom regeringskansliet, då andra partiers departement haft olika infallsvinklar på politiken för högre utbildning och forskning. Ett exempel där många inom regeringskansliet såg komplikationer, var den genomgripande autonomireform som 2008 föreslogs i betänkandet Självständiga lärosäten, den så kallade Tarschysutredningen. Där satte sig inte bara finansdepartementet till motvärn, utan också sektorn som ville behålla myndighetsformen, vilket också kom att gälla i den modifierade autonomireform som beslutades NÄSTA FÖRSÖK ATT förändra styresformen för universitet och högskolor kom i departementspromemorian om högskole stiftelser, som fick ett, för att uttrycka sig milt, svalt mottagande i sektorn. Promemorian beskrev mer villkor, inte principiella överväganden, dessutom kom den mitt i privatiseringsdiskussionerna om vården, säger Peter Honeth som trots allt inte ser det som otänkbart att det i framtiden kan ske förändringar i den riktning som Tarschys beskrev. Man behöver göra mer radikala reformer för att uppnå autonomi. Rollen som statlig myndighet med lydnadsplikt mot regeringen är inte den bästa för akademiska lärosäten. Om Peter Honeth ska sammanfatta den tidiga äntringsagendan blir det med begreppet högsta möjliga kvalitet och att forskningsresurser skulle fördelas i enlighet med detta. Forskningens stora betydelse var det mest övergripande. Det blev också den första insatsen, det blev mer pengar till forskningen redan i 2006 års budget. Även högre utbildning ville man påverka, i riktning kvalitet och efterfrågestyrt. Istället för att det skulle vara en fråga om antal platser, som är det som nästan alltid diskuteras politiskt. Men den svåra diskussionen är den om kvalitet och vilken utbildning vi ska ha. EN AV DE MEST uppmärksammade och konfliktladdade frågorna blev också kvalitetsutvärderingssystemet, det som nu kommer att förändras. Det finns acceptans för peer review i forskning, men motstånd mot detta i högre utbildning. Det reella problemet var ENQA, att vi uteslöts gav oss dåligt rykte. Beslutet om nytt system 2009 ledde till offentlig konflikt med dåvarande universitetskansler Anders Flodström. Jag uppfattar det ju som om jag hade en god relation till Flodström. Och nej, han är inte förtjust i att spekulationer om personer överskuggar sakfrågor. Peter Honeth är som förutnämnt medveten om att han kallats den egentlige ministern, däremot känner han inte igen sig i det åtminstone jag som journalist många gånger hört berättas, att han skulle ha satt skräck i sektorn eller åtminstone i enstaka individer. forts. sid 18

17 Peter Honeth är medveten om att han kallats den egentlige ministern men invänder mot epitetet. En statssekreterare kan inte agera om inte han eller hon har ministerns förtroende. UNIVERSITETSLÄRAREN 12/

18 En statlig myndighet är till för att genomföra regeringens politik, men lärosätena har också och ska ha, en frihet att göra det de själva anser bra, utan att först fråga departementet. Peter Honeth tidigare statssekreterare i utbildningsdepartementet Jag är tydlig och är medveten om att jag har en kraftfull framtoning. Men jag tycker nog att jag under åren ofta haft bra kontakter med sektorn, liksom med SULF och med SUHF. Han har vidare uppfattat sektorn som stundtals alltför reaktiv. Snarare än att man kommit med förslag och inspel innan besluten fattades, har kritiken kommit i efterhand. Särskilt inför den andra forskningspropositionen hade vi efterlyst synpunkter, för att få ett mer kvalificerat underlag, vi ville veta vad universitet och högskolor tycker! Och i sammanhanget har alltså sektorn förvånat honom genom att söka bekräftelse, hos departementet, att man velat få godkännande, också när det inte behövts. En statlig myndighet är till för att genomföra regeringens politik, men läro sätena har också och ska ha, en frihet att göra det de själva anser bra, utan att först fråga departementet. Och han instämmer gärna i det Thomas Östros sa under sin tid som utbildningsminister i en socialdemokratisk regering, att lärosätena har en frihet som de inte använder. VAD ÄR PETER HONETH då mest stolt över och nöjd med, efter de åtta åren? De två forskningspropparna, med mycket nya resurser och stark betoning av kvalitet, lärarutbildningsreformen och så ALF-avtalet, ett principiellt genombrott att också den kliniska forskningen ska utvärderas efter kvalitet. Och, naturligtvis ESS, att man fick ihop tillräckligt antal finansierande länder. Han framhåller betydelsen av Lars (Leijonborg) personliga engagemang, men Peter Honeth har själv i hög grad varit aktiv i förhandlingarna och nämner viktiga kontakter på statssekreterarnivå, som med Tyskland, svårumbärlig partner som till sist skrev på. En statssekreterare går inte i opposition, men Peter Honeth har självklart fortsatt kontakt med den i opposition synnerligen aktive Jan Björklund, det framgår att Honeth fortsätter att följa frågorna, som till exempel Harriet Wallbergs, Lars Haikolas och Kåre Bremers utredningar (om högre utbildning respektive akademiskt ledarskap) för Björklunds räkning. Men självfallet är det en omställning, att lämna vad som otvivelaktigt varit en maktposition, med fulltecknad kalender. Jag ser fram emot att ha tid som inte längre är inrutad. Det är mycket jag inte hunnit med under de gångna åtta åren. 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

19 Ny finansieringsmodell ska stärka KI som toppuniversitet Som ett led i att höja Karolinska institutets kvalitet på både forskning och utbildning är målsättningen att alla professorer får sin lön betald av lärosätet. Dessutom ska doktoranderna få bättre finansiering och mer resurser. I gengäld minskas antalet professorer och doktorander. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: STEFAN ZIMMERMAN BAKGRUNDEN ÄR ETT genomgripande arbete av alla delar av organisationen som genomförts vid framtagandet av rektors styrdokument Strategi Vi är rankade som topp 50 i världen, men KI vill komma ännu högre upp bland toppuniversiteten i Europa, säger Andreas Nyström, ordförande i Saco-Sföreningen vid KI. Föreningen har fått ta del av dokumentet och haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetet att ta fram den nya strategin. Man har från ledningen varit väldigt tydlig med att den ville ha vår input vilket vi tycker är väldigt positivt, säger Andreas Nyström. Karolinska institutet har deklarerat att det vill spela på en högre nivå internationellt och bland annat få fler forskare i Nobelprisklass. Därför vill KI:s ledning se förbättringar inom en rad områden. Andreas Nyström menar att lärosätet är en bra bit på väg. KI har till exempel fått en stor del av de topprekryteringar som Vetenskapsrådet utlyst och därigenom värvat internationella toppforskare med goda villkor som kan bygga upp långsiktig forskning. Men Karolinska institutet måste bli ännu mer internationellt. KI vill premiera kvalitet framför kvantitet och rekrytera ännu mer på den internationella arenan. Vi kommer att se en stor skillnad med ändrad finansiering av professorslönerna, vilket Saco-S applåderar. Som många andra lärosäten har vi mycket stora pensionsavgångar framför oss de närmaste fem till åtta åren. Strategin är att inte återbesätta allt utan vara selektiv vid rekrytering och tillsättning av tjänster. Då finns mycket goda möjligheter att ge stora resurser till professorerna. Andreas Nyström, ordförande i Saco-S-föreningen vid KI KAROLINSKA INSTITUTET kommer att gå tillbaka till ett system liknande det som gällde tidigare, att lärosätet finansierar professorernas löner och att de inte i varierande utsträckning behöver betala sin egen lön med externa medel. Att vi har en trygg och säker finansiering för våra forskargruppsledare gör att de kan satsa på långsiktig forskning på ett helt annat sätt än i dag. Självklart kommer det att finnas krav på motprestationer när det gäller att dra in externa anslag och att delta i undervisningen. Man ska också förändra resursfördelningsmodellen så att den mer premierar genomslagsforskning och dessutom stärka det akademiska ledarskapet. En del av finansieringen av förändringarna sker genom att det ska bli färre professorer. Det formuleras i Strategi 2018 som färre men bättre resurssatta professorer. Som många andra lärosäten har vi mycket stora pensionsavgångar framför oss de närmaste fem till åtta åren. Strategin är att inte återbesätta allt utan vara selektiv vid rekrytering och tillsättning av tjänster. Då finns mycket goda möjligheter att ge stora resurser till professorerna. TANKEN ÄR ATT när professorerna har en trygg finansiering av sin lön, kommer man ifrån kortsiktigt agerande. Det kan bli en lugnare, men mer högpresterande organisation, där forskargruppsledarna inte desperat behöver oroa sig över sin finansiering. Det leder också till att man kan använda externa medel för att finansiera juniora forskare, vilket ju också ger mer långsiktighet. Karolinska institutet har dessutom en ambition att minska antalet doktorander samtidigt som de antagna doktoranderna ska få större resurser. Dessutom är det tänkt att utbildningsbidrag kommer att försvinna på KI. När vi går mot kvalitet istället för kvantitet och inte måste disputera ett visst antal doktorander, så kan mer resurser satsas på att höja kvaliteten i forskarutbildningen till en högre nivå. Att våra doktorander fortsätter hålla en superhög kvalitet är en stor del av vårt varumärke. Självständiga och duktiga doktorander, blivande forskargruppsledare, är den bästa reklamen ett universitet kan göra för sig själv, säger Andreas Nyström. UNIVERSITETSLÄRAREN 12/

20 På konferensen kunde deltagarna mingla och träffa representanter för de olika delarna i ekosystemet för forskningsinformation. Här berättar Marja Haapalainen från Kungliga biblioteket om Swepub analys. Nu ska alla publikationer räknas, mätas och utvärderas I oktober samlades aktörerna på den första konferensen om infrastruktur för forskningsinformation, IFFIS. Infrastrukturen ska utvecklas för att integrera information om forskning så att den blir tillgänglig för bibliometriska analyser. Forskningsinformation kommer att bli en angelägenhet för hela lärosätet när alla publikationer ska räknas, mätas och utvärderas. TEXT: PER-OLOF ELIASSON FOTO: PETER AXELSSON HITTILLS HAR INFRASTRUKTUREN för forskningsinformation varit ett ekosystem som knappt varit synligt, det har bestått av många olika delar som först nu håller på att kopplas ihop. En sammankoppling av systemen möjliggör att informationen kan användas vid jämförelser mellan läro säten, ansökningar, tjänstetillsättningar och fördelning av anslag. Den här första konferensen för Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige, IFFIS, som arrangeras av Kungliga biblioteket och Vetenskaps rådet, är ett tecken på att de olika delarna är på väg att integreras. Det absolut viktigaste med den här konferensen var människorna i rummet, att de träffades. Konferensen gav tillfälle till att samlas och höra vad som är på gång så att man kan anpassa sin egen verksamhet till helheten. Systemet har startat bottom up med många insatser att bygga upp system på olika håll. Det känns som om det är dags att någon säger: Nu gör vi så här, säger Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och moderator på konferensen. 20 UNIVERSITETSLÄRAREN 12/2014

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning, U2015/1626/UH

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning, U2015/1626/UH Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Ulf Hedbjörk Utredare +46 10 470 04 60 ulf.hedbjork@uhr.se YTTRANDE Datum 2015-05-08 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH 2015-05-08 Rnr 28.15 Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH Saco välkomnar att systemet för kvalitetsutvärdering

Läs mer

Utredning av systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning

Utredning av systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning Utredning av systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning Utgångspunkterna ska vara följande: Systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Dnr. U2015/1626/UH

Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Dnr. U2015/1626/UH Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Maria Eka SN dnr. 48/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Dnr. U2015/1626/UH 2015-05-07 Remissvar Kvalitetsutvärdering av högre utbildning Föreningen Svenskt

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Om lärosätens rätt att ansvara för utbildningsutvärderingarna

Om lärosätens rätt att ansvara för utbildningsutvärderingarna SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor 2014-10-03 Om lärosätens rätt att ansvara för utbildningsutvärderingarna i ett nationellt kvalitetssystem Bakgrund SUHF:s ställningstagande SUHF:s förbundsförsamling

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Högskolan Väst Rektor

Högskolan Väst Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Väst Rektor Högskolan Västs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En

Läs mer

Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation 2014-10-28

Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation 2014-10-28 Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem Presentation 2014-10-28 Utgångspunkter Systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag,

Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag, Om positiv särbehandling och lika rättigheter och möjligheter inom akademin SUHFs arbetsgivardag, 2015-11-10 Anne-Charlott Callerstig och Martin Mörk Diskrimineringsombudsmannen 2015 www.do.se, do@do.se,

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även

Läs mer

1 av 2 2015-04-20 09:28

1 av 2 2015-04-20 09:28 Vi stämmer högskola för dålig utbildningskvalitet - DN.SE http://www.dn.se/debatt/vi-stammer-hogskola-for-dalig-utbildningskvali... 1 av 2 2015-04-20 09:28 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga,

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Heléne Fröborg 08-563 085 27 helene.froborg@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Högskolorna och utvärderingsraseriet. Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015

Högskolorna och utvärderingsraseriet. Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015 Högskolorna och utvärderingsraseriet Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015 Disposition Utbildningsutvärdering en tillbakablick och lagda förslag Forskarutbildning och utvärdering Forskningsutvärdering

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet SUHF 9 oktober 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Lika villkor vid Umeå universitet

Lika villkor vid Umeå universitet Lika villkor vid Umeå universitet Agnes Lundgren, Personalenheten Utvecklingskonsult, samordnare för lika villkor 1 Vid Umeå universitet råder lika villkor UmU:s samlingsbegrepp för arbetet med jämställdhet

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Policy vid Konstvetenskapliga institutionen Institutionen arbetar

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Örebro universitets jämställdhetsplan

Örebro universitets jämställdhetsplan Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

En mer flexibel ämneslärarutbildning

En mer flexibel ämneslärarutbildning PM 2015:58 RIV (Dnr 110-186/2015) En mer flexibel ämneslärarutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 4 maj 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande & snabbare etablering

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1 NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan Bild 1 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR HÖGRE UTBILDNING GRANSKNING FÖR UTVECKLING HÖGSKOLELAGEN, HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Mötesanteckningar från Universitetskanslersämbetets insynsråd

Mötesanteckningar från Universitetskanslersämbetets insynsråd 1(2) Avdelning Verksledning Handläggare Gunilla Jacobsson 08-563 08616 Gunilla.Jacobsson@uk-ambetet.se 2014-02-28 Mötesanteckningar från Universitetskanslersämbetets insynsråd Sammanträdesdag: 2014-02-26

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer