BHV-bladet. Innehåll. Barnmottagningens jourtelefon nya rutiner. Hösten December 2014

Transkript

1 BHV-bladet December 2014 Innehåll Hösten Barnmottagningens jourtelefon nya rutiner... 1 BHVsystem... 2 Information från BB/Förlossning, USÖ 2 BCG-vaccin i Sverige är slut... 2 Fler fall av kikhosta... 3 Pratkartor... 4 D-droppar skrikighet och konserveringsmedel... 4 Bly i viltkött... 5 Nationell konferens i Örebro... 6 Våld mellan föräldrar... 7 Nya psykologer... 8 Från Mjölkdroppen till nya Vägledningsdokumentet... 9 Amning hjälper mot postnatal depression BHVQ Barnets rätt i tobaksfrågan Invigning Nyinvigning Lästips Ur FN:s barnkonvention Nästa BHV-blad Hösten 2014 Hösten har vi varit en intensiv period för oss på BHV-enheten. Vi har erbjudit många tillfällen för utbildning och kompetenshöjning. Många av er har deltagit de eftermiddagar då vi presenterat det nya barnhälsovårdsprogrammet samt Socialstyrelsens vägledningsdokument, det är vi särskilt glada över. Vi hoppas att det skall ha gett dig lite tankar, det mesta är inte nytt och ni erbjuder i hög grad utökat program till de föräldrar som behöver det. Trots det visar forskningen att på nationell nivå får alla basen men de som behöver extra får inte det. Vårens utbildningar och gruppträffar kommer att finnas på vår intranätsida före jul, så att ni kan boka av i era kalendrar. Vårdutvecklare Barnmottagningens jourtelefon nya rutiner I och med öppnandet av Barnakuten överlämnade Barnkliniken en heltids sjuksköterska till Akutmottagningen. Därför har Barnmottagningen, USÖ, inte någon bemannad jourtelefon fr.o.m. 14 november Om du som BVC-sjuksköterska vill rådgöra med sjuksköterska i slutenvården, ring växeln, USÖ, och be att få bli kopplad till Akutens ledningssjuksköterska, som svarar på frågor alternativt bollar vidare till ansvarig barnsjuksköterska på Akutmottagningen. Anderas Ohlin Klinikchef Barn- och ungdomskliniken, USÖ 1

2 BHVsystem Avslut 2014 Slutet av året närmar sig med stormsteg, och 2015 gör intåg. I samband med det ska all statistik samlas in. BHVsystem kommer att vara stängt för införande av uppgifter 7-12 januari. Innan dess: Kolla barn som saknar uppgifter. När det gäller amning kommer en stor del av barnen att sakna uppgifter eftersom de två rapportbladen inte känner av att det är ifyllt i båda bladen, utan tror att ni glömt uppgifter i Uppföd Ni får lita på att ni fyllt i rätt. Information från BB/Förlossning USÖ För att minska på hanteringen av kontanta medel på BB så gäller nedanstående fr.o.m. 3/ : Inneliggande patienter får utan kostnad en amningsnapp, som får tas med hem. Poliklinisk patient som har behov av amningsnapp, t.ex. på Eftervårdsmottagningen, får prova en amningsnapp. Hänvisas sedan att själv köpa en t.ex. på Apoteket. Agneta Ramnerö Avd. chef BB, USÖ Övriga uppgifter som saknas är bra om ni hinner se över så att de är ifyllda. Särskilt viktigt är vaccinationer. Nyheter 2015 Registrera barn som tagits upp i barnhälsoteam (BHT) ny rad för detta på besöksbladet, endast de barn som tagits upp med vårdnadshavares tillåtelse registreras i BHV system. Åttamånaders hembesök registreras i hembesöksrutan. Gott Nytt Statistikår! BCG-vaccin i Sverige är slut! Lagret av BCG-vaccin i Sverige tog slut vecka 43. Nästa leverans till Sverige är mycket osäker. Orsaken är att den danska tillverkaren SSI (Statens Serum Institut) fått förseningar i sin produktion. Pga. den uppkomna situationen behöver landstinget se över och effektivisera användandet av BCG-vaccin. Som en följd av detta har BCG-ampuller från BVC samlats in centralt (se nedan). Den viktigaste gruppen att BCGvaccinera är nyfödda och asyl-/ invandrade barn under 3 års ålder med familjeursprung från länder med särskilt hög risk (se FoHM röda lista i praktiken familjeursprung från Afrika förutom från de länder som har kust mot medelhavet: Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Egypten). 2

3 Tills vidare sker BCG-vaccination i länet enligt följande: 1. AIH skriver remiss på och tar telefonkontakt med respektive barnmottagning för de aktuella barnen under 3 års ålder som ska vaccineras. Respektive barnmottagning skickar kallelse till familjen för vaccination av barnet. 2. Vaccinationerna på barnmottagningarna dokumenteras på sedvanligt sätt och rapporteras tillbaka med remissvar till AIH att vaccinationen är genomförd etc. 3. I Örebro samordnas vaccination av nyfödda till KK och AIH:s barn vaccineras på Barnmottagningen, USÖ. Ampuller förvaras på BB. 4. I norra länsdelen vaccineras asyl-/ invandrade barn under 3 år på Barnmottagningen, Lindesberg. Ampuller förvaras på Barnmottagningen Lindesberg. 5. I västra länsdelen samordnas vaccination av nyfödda på avd Q och AIH:s barn vaccineras på Barnmottagningen, Karlskoga. Ampuller förvaras på BB, Karlskoga. 6. Övriga barn som normalt ska vaccineras med BCG sätts upp på väntelista för vaccination senare (respektive ordinarie verksamhet ansvarar för sin väntelista). Förändringar i handläggning kan komma att ändras! (Handläggning beslutad tillsammans med bl.a. smittskyddsläkare Hans Fredlund, och Barbro Hjalmarsson på AIH). Örebro Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Fler fall av kikhosta I år har antalet rapporterade fall av kikhosta ökat. Folkhälsomyndigheten ser för närvarande över åtgärder som kan skydda de yngsta spädbarnen, som är de som drabbas hårdast. T.o.m. augusti i år hade 195 fall av kikhosta rapporterats till Folkhälsomyndigheten. Det är en ökning jämfört med de tre senaste åren då mellan 99 och 139 fall har rapporterats under motsvarande period, januari till mitten av augusti. Långvarig hosta bör utredas Kikhosta är allvarligast för spädbarn som ännu inte har uppnått åldern för vaccination. Sjukdomen har t.o.m. augusti i år diagnostiserats hos 38 spädbarn, de flesta yngre än sex månader. Under hela förra året rapporterades 39 fall bland spädbarnen. I år har två barn avlidit, båda knappt en månad gamla. Båda var tidigare friska och födda i normal tid. Tidigare har cirka ett dödsfall inträffat vartannat år. Spädbarn smittas för det mesta av personer i den närmaste omgivningen som oftast inte är medvetna om att de har kikhosta För att kunna förebygga sjukdom hos de minsta är det angeläget att vara uppmärksam på när personer som har nära kontakt med spädbarn har långvarig hosta. Detta gäller framför allt föräldrar och syskon, men också vårdpersonal på exempelvis barnavårdscentraler. Vid kikhostesmitta ska antibiotika ges förebyggande till barn under sex månaders ålder även om spädbarnet inte fått några symtom på sjukdom. Om barnet är mellan 3

4 sex och tolv månader ska antibiotika ges vid första symtom på kikhosta. Läs mera i RHB! I länder som haft epidemier av kikhosta har man börjat vaccinera mödrar under senare delen av graviditeten för att spädbarnen via överförda antikroppar ska få ett skydd innan de första två vaccindoserna. Detta, och andra åtgärder för att optimera skyddet mot kikhosta hos spädbarnen, utreds för närvarande av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Leif Ekholm (Medverkar i Socialstyrelsens prio - grupp angående allmänna vaccinationsprogram) Pratkartor Anna Sjönvall BVC-sjuksköterska på Haga BVC beskrev tidigare höstas det projekt hon deltagit i som handlade om att använda pratkartor på BVC. Det var i första hand för att underlätta samtalen med döva föräldrar, men det visade sig att de underlättade samtal med föräldrar som har svårt att uttrycka sig eller ännu inte talar svenska språket helt flytande. Nedanstående bilagor kan skrivas ut och plastas in, bilder tar man fram själv efter behov och kan fästas med kardborre, detsamma gäller pilarna. Skriv ut bilderna här. D-droppar skrikighet och konserveringsmedel Omarbetad text från BHV-Nytt, Västmanland, barnhälsovårdsöverläkare Kerstin Werner. Flera BVC-sjuksköterskor har hört av sig och undrat hur man ska göra när föräldrarna tycker att barnen skriker när de börjat ge sitt barn D-vitamin. Det finns inget vetenskapligt belägg för att D-vitamin, varken oljelöslig eller vattenlöslig, skulle orsaka skrikighet. Däremot börjar barnen numera tidigare med D-droppar innan föräldrarna riktigt lärt känna sitt barn. Kanske upplever man då att skriket beror på dropparna? Ofta räcker det att låta barnet fortsätta med dropparna och följa upp snart hur det går. Om föräldrarna är övertygade om att skrikigheten beror på D-dropparna finns två strategier. Antingen låter man barnet vara utan droppar några dagar, börjar sedan med 1 droppe om dagen som med några dagars mellanrum ökas på till full dos, eller så kan man se om det hjälper att byta till vattenlösliga droppar. Dessa måste då förvaras i kylskåp. Vattenlösliga droppar innehåller en del tillsatser (som förstås är helt godkända!) 4

5 För några år sedan diskuterades konserveringsmedel i D-droppar. D-droppar från firman Dun-Medic innehöll inte BHA (E320) ett konserveringsmedel som fortfarande är godkänt och som då fanns i ACO:s droppar. Eftersom Dun-Medics preparat inte hade genomgått den granskning som läkemedel utsätts för, kunde vi inte rekommendera det. ACO har sedan början av 2014 tagit bort BHA i de oljelösliga dropparna! Det behövs fortfarande i de vattenlösliga dropparna, men inte lika mycket som tidigare i de oljelösliga dropparna. Leif Ekholm Bly i viltkött Information till BHV och MHV Nya råd för att minska intaget av bly vid konsumtion av viltkött. Att ofta äta viltkött kan innebära att man får i sig ohälsosamma mängder bly. Det visar Livsmedelsverkets undersökning bland svenska jägarfamiljer. För att minska risken att få i sig höga halter av bly måste viltköttet skottrensas mycket mer än vad som tidigare varit känt. Livsmedels-verket ger därför nya råd för att minska blyintaget vid konsumtion av viltkött. Barn under 7 år och foster är extra känsliga för bly. näringsämnen. Tyvärr har det visat sig att när blyammunition används vid jakt kan det innebära att de som ofta äter viltkött riskerar att få i sig höga halter av bly om köttet inte skottrensats på rätt sätt. Barn under 7 år och foster är särskilt känsliga eftersom bly kan påverka hjärnans utveckling. Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida? Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Om djuret är skjutet med blykulammunition rekommenderas att endast äta kött som har minst en marginal på 10 cm till det synligt påverkade köttet som ligger närmast sårkanalen. Om köttet kommer från områden som ligger närmare än 10 cm till sårkanalen och påverkat kött, eller om du är osäker på vilken marginal till sårkanalen köttet har, rekommenderar Livsmedelsverket att barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att helt undvika att äta till exempel färs och grytbitar. Andra kan äta köttet högst en gång i månaden. Mer information på: sök på Bly i viltkött. Viltkött är magert kött, innehåller litet kolesterol och är en värdefull källa till 5

6 Nationell konferens i Örebro Rapport från Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas nationella konferens i Örebro I år anordnades den årliga nationella konferensen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer av oss psykologer i Örebro. Vi hade glädjen att ta emot ett hundratal av våra kollegor från hela landet och bjuda på ett program som spände över våra olika arbetsområden. Det är bredden som är spetsen var också rubriken för årets konferens. Första dagens föreläsare var Katri Nieminen, överläkare på Kvinnokliniken i Norrköping. Hon talade om behandling av förlossningsrädsla och redogjorde för det aktuella kunskapsläget. Därefter talade Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och också årets mottagare av det stora psykologpriset (!) om studier kring internetbehandling och förlossningsrädsla, på ett mycket underhållande sätt. Det framkom att forskning i Sverige ligger i framkant och att det här är ett område väl värt att bevaka med tanke på de goda resultat man har sett i behandlingsstudier. Andra dagen inleddes med sedvanligt årsmöte. Därefter hade vi glädjen att ta emot Pia Risholm Mothander, docent, psykologisk terapeut, från Stockholms universitet. Hon är bl.a. medförfattare till Utvecklingspsykologi tillsammans med Leif Havnesköld m.m. Hon beskrev ett diagnostiskt redskap, DC 0-3, som är en diagnosmanual inriktad på barn 0-3 år och som, till skillnad mot andra manualer, tar hänsyn till det sammanhang barnen lever i. På eftermiddagen talade Anders Broberg om Våld mellan föräldrar vad säger forskningen om hur vanligt det är och hur påverkar det barns utveckling? Se kort referat nedan. Det nya BHV-programmet presenterades av Antonia Reuter från Göteborg. Dagen avslutades med ett komiskt inslag, Jenny Wåhlander underhöll oss under rubriken Barnasinne ger bättre vuxna. På fredagen talade Henrik Andershed, professor i psykologi och docent i kriminologi, vid Örebro universitet, om betydelsen av struktur, checklistor och instrument som stöd. Anna Lannér Svensson, psykolog från Mödra- och barnhälsovården i nordvästra Skåne talade om Bedömning, stöd och behandling avseende samspelet i spädbarnsfamiljen på universell, selektiv och indikerad nivå. Det var en beskrivning av den psykologverksamhet de har i nordvästra Skåne, där de bl.a. arbetar med Watch Wait and Wonder, en metod som vi har presenterat tidigare här i BHV-bladet. Hon presenterade också sin bok Samspelet i spädbarnsfamiljen som riktar sig till BVC-personal. Avslutningsvis pratade Kerstin Neander om samspelsbehandlingen Circle of Security och hade också ett samtal med psykologer från Västerås och en dialog om deras erfarenheter av detta. Detta satte punkt för tre mycket intensiva och intressanta dagar. Anna Ekberg Psykolog 6

7 Våld mellan föräldrar vad säger forskningen om hur vanligt det är och det hur påverkar barns utveckling? Det var rubriken på den föreläsning som Anders Broberg höll på Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas nationella konferens i Örebro i september i år. I forskningen kan man konstatera att våldet förekommer i olika typer av familjer, eller om man så vill, alla typer av familjer, vilket enligt min mening kan vara viktigt att komma ihåg. Det går inte att utifrån socio-ekonomiska data förutsäga vem som kommer att utsättas för våld i nära relation. Mammor som utsätts för våld är mer utsatta än kvinnor i allmänhet, eftersom deras omvårdnadsförmåga påverkas av våldet. Våldet innebär ett anknytningstrauma, den trygga famnen som man ska leva i, skapar skräck. Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket blir extra allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner. Dessutom är ofta den som utövar våldet pappa till barnet. Barn som lever med våld i nära relationer är uppskattningsvis 5-10 % i allmänhet i Sverige och det är alldeles för många, men inget normaltillstånd. 90 % av barnen lever inte i sådana familjer. IPV förekommer ju oftast i samband med andra svårigheter i familjer, såsom missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt, bristande föräldraförmåga, kriminalitet. Det är alltså vanligare i riskfamiljer och därmed också i familjer som har kontakt med socialtjänst, BUP och andra samhällets hjälpinsatser. Förälders våld blir barns bekymmer, för det förekommer i en miljö där man borde få skydd och stöd och en miljö man inte kan undkomma. Det blir också svårt att tala med mamma och pappa om det här och också svårt att tala med andra om, för man vill inte lämna ut familjen. I en våldssituation förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när de behöver dem som bäst. Den ena föräldern är en hotfull angripare och den andra är fullt upptagen med att skydda sig och det här blir ett anknytningstrauma. Det är också större risk för barnet att utsättas för direkt våld om barnet försöker skydda den våldsutsatta föräldern när misshandeln pågår och i andra situationer när barnet väcker förälderns frustration eller vrede. I en del familjer utsätts barn också direkt för våld av båda föräldrarna. Det här påverkar naturligtvis barnet. Barnet lär sig att våld är ett sätt att lösa konflikter på, de lär sig båda sidorna i konflikten och det har konsekvenser för ett barns relationer till jämnåriga och framtida kärlekspartner. Dessutom har det konsekvenser för stresstålighet och fysisk och psykisk hälsa på sikt. Svårast drabbade är naturligtvis de minsta barnen som är ännu mer utsatta. De viktigaste personerna i ett barns liv ska ju vara större, starkare, klokare än barnet och snälla, något som den våldsutövande och utsatta föräldern inte kan leva upp till. Barnen utsätts för en hjälplös omvårdnad. Anna Ekberg Psykolog 7

8 Nya psykologer Hej! Jag heter Tua Larsson och började som PTPpsykolog inom mödraoch barnhälsovården i maj. Mitt område är västra länsdelen och jag finns på Karlskoga lasarett de flesta dagarna i veckan. Innan jag började på psykologprogrammet arbetade jag i sju år som cello- och rytmiklärare inom musik- och kulturskola. Musiken är en stor del av mitt liv, även om den på senare tid fått stå tillbaka på grund av utbildning och familj. Jag bor i Örebro tillsammans med min sambo, vår snart 2-åriga dotter och mina två bonusbarn, 13 och 16 år gamla. På min lediga tid umgås jag med min familj, gärna ute i naturen vid vår sommarstuga i de djupa värmlandsskogarna. Jag är väldigt glad att ha fått en PTPplats inom ett så viktigt, spännande och brett område och jag ser verkligen fram emot det kommande året! 60-plussare få möjligheten att byta verksamhetsområde och dels lära mig nya saker och dels kunna bidra med de erfarenheter som jag fått under årens lopp. Jag är uppvuxen i vårt vackra, östra grannland och kom till Sverige som 19-åring för att utbilda mig till psykolog. Planen var då att få det svenska språket på köpet genom studierna och sedan återvända hem som tvåspråkig psykolog som det fortfarande är brist på i Finland. Allt går dock inte som man planerar jag trivdes mycket bra i Sverige, träffade min blivande man och bildade familj och bor kvar i Sverige även om längtan till hemlandet drabbar mig emellanåt! På min fritid är jag ofta ute i naturen, oberoende årstid, men går också gärna på teater, konserter och även dans, gärna med finsk musik på dragspel! Jag ser framemot att komma igång med jobbet inom MBHV, att vara till nytta för både samarbetspartners och småbarnsfamiljer och ge mitt lilla bidrag till en bättre barnhälsa. Liisa Varg Psykolog Tua Larsson PTP-psykolog Jag heter Liisa Varg och började lite smått på halvtid som psykolog inom mödra- och barnhälsovården i Örebro i april men arbetar nu heltid från och med september. Jag tillhör idag psykologkårens seniorer med 36 år i yrket och har huvudsakligen arbetat inom psykiatrin och nu senast på Beroendecentrum på ÖLL. För mig känns det både spännande och stimulerande att som 8 Hej! Daniel Nebeski heter jag och jag påbörjade i oktober min tjänst som PTP-psykolog på barnoch mödrahälsovården. Jag är placerad på mottagningen som ligger på Fabriksgatan i Örebro och större delen av mitt arbete kommer att bedrivas härifrån. Jag är född och uppvuxen i Göteborg. Det var också här jag påbörjade min studietid, först på Chalmers för att sedan gå över till Sahlgrenska akademien. År

9 2006 flyttade jag ner till Warszawa där jag spenderade sex fantastiska år och det var också här jag tog min examen i klinisk psykologi år Jag har haft chansen att vara med och uppleva hälsovården i olika länder, jag har praktiserat både inom vuxen- och barnpsykiatrin i utlandet och när jag kom tillbaka till Sverige 2013 fick jag chansen att arbeta inom elevhälsan i Göteborg. Jag är jätteglad över att ha fått chansen att påbörja min karriär här tillsammans med er! Daniel Nebeski PTP-psykolog Från Mjölkdroppen till nya Vägledningsdokumentet Örebro Mjölkdroppe 1911 småningom ledde till att Sverige fick ett nytt barnhälsovårdsprogram i början av 1990-talet: Skydda skyddsnätet (SoS 1991:8). Detta program upphörde 2009 och i Läkartidningen 2011 (M. Magnusson et al) konstaterar författarna mycket riktigt att det saknas ett nationellt program. Barnhälsovården beskrivs som generell och likartad, men det är stora skillnader i landet vad gäller såväl utbud och metoder som uppföljning. Professionen skapade Evelina med nio arbetsgrupper (med bl.a. L. Ekholm, M. Lind), hade konsensusdiskussioner i referensgrupp (med bl.a. L. Ekholm) och arbetet gjordes i Samverkan med Socialstyrelsen. I mars 2014 kom så det nya nationella programmet för Barnhälsovården SoS Vägledning för barnhälsovården. Dokumentet ska bl.a. fungera som kunskaps- och handläggningsstöd för BVC med Praktisk vägledning för BVC i Rikshandboken (RHB) men även fungera som beslutsstöd för beslutsfattare/genomförare av hälsovårdsprogram för barn med Primärvårdsutredningens idé: från vaggan till graven marginaliserades barnhälsovården då distriktssköterskorna fick för få barn i distrikten vilket så Hembesök 8 månader För barnhälsovården och BVC i Örebro betyder det nya programmet framför allt att ett allmänt hembesök införs vid 8 månaders ålder. Svenska och internationella studier framställer att det primära syftet med hembesök är att etablera kontakt med familjen: att komma som gäst i familjens hem ger en mer jämlik relation som grund för etablerad/fortsatt kontakt med familjen. Studier visar också att sjuksköterskans 9

10 attityd till hembesök kan vara avgörande för hur hembesöksverksamheten utvecklas. Med hembesök blir sjuksköterskan mer lyhörd för familjens behov. Barnhälsovårdsenheten/Hälsovalsenheten har sökt medel motsvarande fem sjukskötersketjänster för att möjliggöra införandet av 8-månaders hembesök men något definitivt beslut är ännu inte taget av Landstingsstyrelsen. Läkarbesök 2½ år ej aktuellt för Örebro län I det nya nationella programmet införs ett läkarbesök vid 2½-3 års ålder. För Örebro är detta inte aktuellt då vi i stället har våra barnhälsoteam som har stor betydelse för de familjer där barnen behöver extra insatser. Barnhälsoteamen (BHT) är en samverkan med förskolorna i länet. Kort repetition om vad som gäller för BHT (läs mera på Riktlinjer på Obruten Vårdkedja OVK (ÖLL)) Uppmärksamma barn som har eller riskerar att få svårigheter. Från kommunen deltar förskolechefen, som är sammankallande eller utser sammankallande, samt specialpedagog, socionom. Från BVC deltar BVC-sjuksköterska, -läkare/barnläkarkonsult, -psykolog. BHT träffas regelbundenhet, 3-4 ggr/termin. Innehåll bl.a. konsultationer, interventioner, bedömningar, utredningar. Barnhälsovårdens nya tredelade program För alla men med insatser efter behov: proportionell universalism eller universell + Barnhälsovårdens nationella program För alla För alla vid behov I Hälsoövervakning - att följa barns hälsa, utveckling och livsvillkor: Tillväxt Allmän somatisk undersökning Psykomotorisk utvecklingsbedömning Språk/kontakt/ kommunikation Beteendebedömning Samspel mellan barn och föräldrar Relation med andra barn och vuxna Psykiska och sociala familjeförhållanden Hälsofrämjande arbete (levnadsvanor och miljö): Spädbarnsvård Amning, tillvänjning till annan kost Kost Tandhälsa Fysisk aktivitet Lek och Kultur Barnsäkerhet Samtal, vägledning och insatser efter behov II Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms av kunskap som finns eller framkommer vid den universella hälsoöver vakningen (barnets bakgrund, tidigare och nuvarande hälsotillstånd, livsvillkor m.m.) Fördjupad kartläggning av skyddsoch riskfaktorer. Beakta särskilt: Föräldraoro Emotionella och psykologiska problem Barn med misstänkt eller faktisk avvikelse avseende hälsa, utveckling, beteende och samspel Barn med ökad risk för ohälsa. Barn från andra länder Vidare kartläggning och bedömning av barnets utveckling, fysiska och psykiska hälsa och sociala situation Hälsovägledning - motivera till föränd rade levnadsvanor i familjen (tobak, alko hol kost fysisk aktivitet) III Ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare, socialtjänst Insatser baseras på individuella bedömningar barnets/familjens behov Upprepade hembesök Täta kontakter med BVC Remiss till annan vårdgivare Nära samverkan med andra t.ex. Barnsjukvården Övriga vårdgivare ex. barn/vuxenpsykiatrin, habiliteringen Spädbarnsverksamhet Socialtjänsten Migrationsverksamheter Kontakt/anmälan till socialtjänsten Anmälan till Läkemedelsverket vid biverkan Rikshandboken har i sina praktiska anvisningar anpassats till denna tredelning och där mötet med det individuella barnet hela tiden ska kännetecknas av: vad alla skall erbjudas och vid vilka åldrar vad alla skall erbjudas vid behov vad alla skall erbjudas vid misstanke eller tecken på allvarliga problem. 10

11 Översikt av nya programmet Leif Ekholm Amning hjälper mot postnatal depression Nyblivna mammor som ammar sina barn är mindre benägna att drabbas av förlossningsdepression, visar forskning. Blivande mödrar som planerar att amma efter att de har fött barn men inte kan, löper den högsta risken att utveckla sjukdomen. Omkring 13 % av nyblivna mammor upplever förlossningsdepression inom 14 veckor efter förlossningen. Förutom psykiska problem för mamman, kan depressionen också ha effekter på den nyföddas kognitiva, sociala och fysiska utveckling. 11 Författarna, från Storbritannien och Spanien, fann att mödrar som planerade att amma och som sedan också ammade hade runt 50 % mindre risk att bli deprimerade än mödrar som inte hade planerat att amma, och som inte ammade. De mammor som planerade att amma, men som inte kunde amma, hade mer än dubbelt så stor risk att bli deprimerade än mödrar som inte hade planerat att amma och som inte gjorde det. Sambandet befanns vara mest uttalat när barnen var två månader gamla, men mindre vid åtta månaders ålder eller senare.

12 Forskarnas slutsats var bl.a. (fritt översatt/leif E): Amning har viktiga fördelar för barnet, men amningen gynnar också den psykiska hälsan hos mamman och vidare att effekterna på mammans psykiska hälsa har också en inverkan på barnet då depression hos mamman har väl kända negativa effekter på barnets utveckling. Läs mera: Breastfeeding helps fight postnatal depression, Irish Examiner, augusti Leif Ekholm Svenska Barnhälsovårdsregistret Svenska Barnhälsovårdsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som ska skapa underlag för utveckling av bättre och mer jämlik barnhälsovård över hela landet. Uppgifterna i registret ska användas också för verksamhetsuppföljning och forskning. Hitintills finns det endast två lokala kvalitetsregister, BHVsystem i Örebro och Basta i Uppsala. Örebro, och Uppsala, har börjat skicka data på fil från verksamhetsår När vi i Örebro har en digital journal är det tänkt att alla uppgifter ska gå till BHVQ helt automatiskt utan att behöva göra en dubbelregistrering som idag! BHVQ samlar in personuppgifter under de år ett barn går på Barnavårdscentralen (BVC), mellan födelsen och 5/6 års ålder. Exempel på data är uppgifter om amning, tobaksrökning, vaccinationer, besök, längd, vikt, undersökning av språkutveckling, hörsel- och synförmåga och om BVC skickar några remisser. Uppgifter samlas även in om barns hälsa, till exempel om barn har astma eller eksem och om de haft någon infektion som behandlats med antibiotika och om de råkat ut för olycksfall. Med nyfödda barn per år kommer BHVQ vara en fantastisk källa till kunskap och utveckling! Vad är nationella kvalitetsregister? Syftet med nationella kvalitetsregister är att insamlade uppgifter ska användas till att förbättra hälso- och sjukvårdens arbete med vården, främja hälsa och förebygga ohälsa. På nationell, regional och lokal nivå kan hälso- och sjukvården följa och se förändringar av patienternas hälsa över tid, jämföra olika arbetssätt och behandlingsmetoder. Det är av stor vikt att så många som möjligt lämnar sitt bidrag till kvalitetsregistren vilket ökar tillförlitligheten på resultat och utvärdering. Sekretess och rättigheter fungerar som i BHVsystem Barnens uppgifter skyddas av hälso- och sjukvårdssekretessen i offentlighets- och sekretesslagen. I sammanställningar som görs går det inte att identifiera uppgifter om enskild person. För forskningsstudier behövs alltid ett godkännande av en etikprövnings nämnd. Föräldrarna får muntlig och/eller skriftlig information om att medverkan i registret är frivillig och inte påverkar de 12

13 tjänster och den vård som erbjuds på BVC. Om man inte vill att uppgifter registreras, meddelas BVC. Föräldrar kan när som helst ångra sitt beslut och få barnets uppgifter raderade från registret. Läs mera: Leif Ekholm Ordförande i BHVQ Invigning Den 12 september invigdes samtalsmottagningen på Fabriksgatan. Där finns primärvårdens kuratorer som träffar barn 6-12 år och deras föräldrar. Till samma lokaler har också MBHVpsykologerna flyttat. Annica Olofsson Assistent BHV-enheten Barnets Rätt i Tobaksfrågan ( BRiT) Ur Nyhetsbrev från Yrkesföreningar mot Tobak nr BRiT drivs av Tobaksfakta oberoende tankesmedja med stöd av Folkhälsomyndigheten och det handlar om att lyfta fram barnperspektivet i tobaksfrågan och bygga broar mellan barnrättskonventionen och tobakskonventionen. En viktig del är en analys av barnrättsperspektivet i tobaksfrågan genom att fokusera på 13 artiklar i tobakskonventionen. En annan mycket viktig del är att nå ut med diskussionen i landet genom ett samarbete med landsting, regioner och kommuner. Nyinvigning Den 1 september var det nyinvigning av Vivallas ombyggda familjecentral. Det bjöds på buffé, sång och invigningstal. 13

14 Lästips Förebyggande av postpartumdepression Psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter förlossningen SBU Kommenterar, publicerad WWW. SBU. SE/2014_06 Depression efter förlossningen, så kallad postpartumdepression (kallas även för förlossningsdepression), drabbar 8-15 procent av alla nyblivna mödrar i Sverige under de första månaderna efter barnets födelse (cirka kvinnor årligen). En depression påverkar inte bara den drabbade, utan även spädbarnet, partnern och andra i familjen. Det som skiljer depression efter förlossning från depression vid andra tider i livet är att familjen, och speciellt spädbarnet, befinner sig i ett utsatt läge. Här sammanfattar och kommenterar SBU en systematisk översikt från The Cochrane Collaboration som har sammanställt det vetenskapliga underlaget om effekten av psykosociala och psykologiska behandlingar för att förebygga depression efter förlossning. Läs mer Nappar, amningsnormen och ansvarsfull riskinformation Läkartidningen. 2014;111:C6Y6 Läkartidningen.se Jessica Nihlén Fahlquist fil dr, universitetslektor i medicinsk etik Barnläkare och barnmorskor har reagerat negativt på Socialstyrelsens nya rekommendationer gällande napp. I en artikel på DN debatt skriver en grupp läkare och barnmorskor att en ökande nappanvändning redan från start leder till att mammor som egentligen vill amma inte lyckas med det. Bakom deras oro ligger den professionella bedömningen att nappanvändning från start försvårar amning. Men utöver den professionella och vetenskapliga bedömningen finns även starka värderingar om amning, föräldraskap (särskilt mödraskap) och risker. Amning är normen som ska upprätthållas till varje pris. Det finns många etiskt problematiska aspekter med dessa uttalanden. Det är naturligtvis tveklöst bra att man hjälper de mammor/föräldrar som vill att barnet ska ammas. Men det är ytterst märkligt att låta amningsnormen vara styrande och att tolka kompetens och baby-friendly som att amningsnormen är allmängiltig och att amning till varje pris bör främjas. Att främja amningsarbetet borde ersättas med att främja ett empatiskt bemötande av nyblivna föräldrar och deras barn. Att utvärdera amningsarbetet borde ersättas, eller åtminstone kompletteras, med en utvärdering av bemötandet och omhändertagandet av alla föräldrar och barn. Om man utvärderar amningsarbetet bör man definitivt även ta hänsyn till hur icke-ammande kvinnor upplever vården, bemötandet och amningsnormen. 14

15 Jag skulle vilja veta om det finns sjukhus och barnavårdscentraler som intresserar sig för dessa föräldrar. I en kommande artikel [Nihlén Fahlquist, J. Experience of non-breastfeeding mothers: norms and ethically responsible risk communication. Opubl data; kommande i Nursing Ethics.] redovisar jag en kvalitativ undersökning där icke-ammande mammor fått beskriva hur de påverkats av amningsnormen som förmedlas av BB och BVC samt i informationsmaterial om spädbarnsnutrition. Läs hela artikeln här. Socialstyrelsens felaktiga nappråd försvårar amning Jonas Ludvigsson, barnläkare, Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, Mia Ahlberg, barnmorska Ingela Wiklund, barnmorska m.fl. DN debatt Sverige har länge varit en internationell förebild i amningsfrämjande arbete. På 1990-talet certifierades samtliga svenska BB-avdelningar av Världshälsoorganisationen (WHO) och Unicef som amningsvänliga, enligt deras Baby-Friendly Hospital Initiative. I och med att personalen utbildades i amning steg också amningsfrekvensen i Sverige. Detta tolkades som en direkt effekt av att BBpersonal höjt sin kompetens och satsat aktivt på att främja och utvärdera amningsarbetet. Med stor förvåning ser vi nu att fyra svenska myndigheter inom folkhälsoområdet, med Socialstyrelsen i spetsen, valt att hitta på sin egen variant av Världshälsoorganisationens råd. Världshälsoorganisationen skriver att inga tröstnappar får användas till ammade barn inom mödra- och nyföddhetsvård. De svenska myndigheterna har nu gjort sin egen tolkning av denna tydliga skrivning och ger nu rådet att Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under de första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma i gång. Svenska barnläkarföreningen och Barnmorskeförbundet brukar vara remissinstanser i viktiga frågor som rör våra patientgrupper. Det har inte varit fallet när det gäller detta råd. När vi talat med företrädare för Socialstyrelsen har man i efterhand motiverat detta med att man prioriterat att komma ut med rådet snabbt och därför haft en egen referensgrupp i frågan. En direkt konsekvens av detta råd, dåligt underbyggt och dåligt förankrat i professionen, är att vi i kvinno- och barnsjukvården kommer att behöva ägna mycket tid att problematisera frågan gentemot föräldrar som fångats av rubriker som Socialstyrelsen: OK för nyfödda suga på napp. Vi kräver att myndigheterna ändrar formuleringen, till exempel till Napp ska inte ges till nyfödda barn men kan introduceras när amningen är etablerad och snarast kommer ut med en uppdaterad version av råden. Läs hela artikeln här. 15

16 Ur FN:s Barnkonvention Artikel 24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Nästa BHV-blad När nästa BHV-blad kommer närmar vi oss förhoppningsvis längre och ljusare dagar. Bidrag till vårnumret vill vi få in senast den 25 februari. BHV-bladsredaktionen önskar alla läsare God Jul och Gott Nytt År Barnhälsovårdsenheten, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, tel: e-post: internet: 16