Forestbeyond 2.0 en innovativ arena för gamla och nya aktörer

Transkript

1 Forestbeyond 2.0 en innovativ arena för gamla och nya aktörer Slutrapport för agenda arbetet med: Nationell kraftsamling för nya tillämpningar av material från Skogen en agenda för hållbara lösningar, innovation och branschöverskridande partnerskap (Dnr ) Pia Wågberg, INNVENTIA AB Telefon:

2 Slutrapport för agenda arbetet med: Nationell kraftsamling för nya tillämpningar av material från Skogen en agenda för hållbara lösningar, innovation och branschöverskridande partnerskap (Dnr ), eller Forestbeyond 2.0 en innovativ arena för gamla och nya aktörer Grunden för agendan är att det under många år tagits fram forskningsresultat kring biobaserade material av hög kvalitet på flera håll i Sverige, ofta i gränsöverskridande miljöer. Men vi har inte förmått att tillräckligt, och med innovativa förtecken, exponera dessa för näringslivets aktörer och behov av produktförnyelse. Denna agenda hade för avsikt att få en nystart som utöver universitet/högskolor och institut engagerar ett brett spektrum företag, stora som små, för att utveckla nya affärer som bygger på biobaserade material. Arbetet med agendan har resulterat i en ökad förståelse kring vad som skulle krävas för att få till en aktion-orienterad samverkan mellan olika aktörer som leder till innovationsfrämjande projekt. Inledning Behovet av att ersätta ändliga råvaror med förnybara är stort. I Sverige och andra nordiska länder finns en välskött och förnybar råvara i form av skog. Egenskapsmässigt är råvaran unik och mycket forskning har de senaste åren ägnats åt att förstå hur skogsbaserade material kan användas för andra, mer högvärdiga produkter. Idag är intresset stort för nya produkter såväl inom skogsindustrin som hos små och stora företag i andra sektorer som anser att skogsbaserade material är egenskaps- och hållbarhetsmässigt intressanta. Skogen bör ses som en värdefull resurs som även i framtiden kan ge Sverige konkurrenskraft på den globala arenan. Volymen skogsbaserat material är inte den främsta konkurrensfördelen utan snarare att Sverige har strukturer och kompetenser med potential att skapa nya värden från skogens material som ger internationellt konkurrenskraftiga tillämpningar. Skogsbaserat näringsliv är en sysselsättningsmässigt stor sektor med runt anställda. Sektorn väger än tyngre vad gäller exportvärde och handelsöverskott var överskottet hela 95 miljarder. Som Sveriges största nettoexportör har skogsindustrin väsentligt bidragit till dagens välfärd. Den internationella konkurrensbilden har dock förändrats. Svenska skogsföretag flyttar traditionell verksamhet till växande marknader där också råvara och produktion är billigare. I agendaarbetet som rapporteras här har vi identifierat vikten av att kunna nyttiggöra forskning inom biobaserade material genom aktiv samverkan mellan ett brett spektrum av aktörer från såväl akademi (universitet, högskolor och institut) som näringsliv (etablerade 1

3 företag inom skogsindustrin, andra branscher samt små och medelstora företag). Vi föreslår en struktur som kan skapa en sådan samverkan. Samverkan mellan olika agendor och aktörer Under arbetet med agendan har vi samverkat och utbytt tankar och idéer med flera aktörer på olika sätt: - De 10 skogsagendorna har genom Skogsindustriernas koordinering (Jan Lagerström, Arbio, Dnr ) utgjort en bas i agenda arbetet. Vi har deltagit vid andra agendors workshops samt även haft enskilda diskussioner med agenda deltagare. Figur 1 ger en schematisk bild av förhållandet mellan de olika skogsagendorna. - Agenda Ledning/organisering av effektiv och innovativ produktutv. (Sofia Ritzén, KTH/PIEp Dnr ), samverkan kring metodik för innovationsprojekt - Agenda Tjänsteinnovation utveckling av en strategisk agenda (Staffan Movin, MTC Dnr ), samverkan kring marknadsfrågor och specifikt frågeställningar kring SME - Dialog med Alexandra Waluszewski, UU allmänt om skogsindustrins innovationsförmåga (hon deltar aktivt i MTC agendan) - Dialog med Plast och kemiföretagen kring virtuella verktyg. Nils Hannerz, Tipforce/ Ulla Nyman, Plast och kemiförtagen/ - Dialog med Lena Heuts, Chalmers kring den agenda hon representerade (Dnr ), men framför allt kring det virtuella verktyget som hon visar stort intresse att samarbeta kring. - En workshop hölls med de medaktörer i vår agenda som representerar akademiska aktörer; Agne Swerin, YKI/ Carl Zotterman, KaU/Finn Englund, SP trä/torbjörn Fängström, UU o ÅMA/Niklas Kvarnlöf, KaU/Maria Udén, KTH PIEp/Johan Blaus, KTH Näringsliv/Patrik Kämpe, Paper Province/Annika Olsson, LTH. - För samverkan med företag valdes genomlysande intervjuer: SCA Forest products, Processum, Domsjö, SP, Södra, Holmen intervjuades vid besök eller via telefon. Nuläge, behov och respons på våra förslag till ett ForestBeyond 2.0 var fokus i intervjuerna. - En undersökning av hur forskare som tidigare deltagit i ForestBeyond aktiviteter ser på föreslagna samarbeten och interaktion med industrin utfördes mha en studentförening vid KTH Indek, Qonnectus,. - En förebild och möjlig samarbetspartner för det virtuella verktyget vi planerar sjösätta är Per Lek, Stockholm Science City Foundation (SSCI) som ansvarar för en web sida inom Life science ( Tools of Science, Vi inledde en dialog där de visade sig mycket intresserade av att samarbeta med oss kring en gemensam webplattform. - En lite annorlunda och intressant aktör som vi haft en dialog med är ett nystartat företag som heter Studentcompetitions.com ( De har ett globalt nätverk bestående av studenter som engageras i olika utmaningar satta av företag. 2

4 Den beskrivna handlingsplanen som presenteras i denna rapport har beaktat behovsbilden som vuxit fram genom samverkan med ovanstående aktörer genom såväl workshops som enskilda diskussioner samt genom utförda intervjuer. Det som främst efterfrågas är: - Hur kan vi motverka den tröghet/svårighet som finns hos etablerade företag att använda biobaserade material i tillämpningar för nya produkter med sannolikt nya affärsmodeller? - Hur kan företag och även forskare hitta tid och finansiering för annat än kärnverksamhet? - Hur får vi industri och akademi att tala samma språk och skapa konstruktiva möten? - Hur kan vi skapa incitament/drivkrafter hos skogsindustrin till produktförnyelse? - Ökad förståelse för vilka drivkrafter som finns hos företag i andra branscher för att använda biobaserade material för existerande produkter. - Ökad förståelse för akademins drivkrafter för samverkan med industrin. - Att förbättra mottagarkapaciteten för akademisk forskning kring biobaserade material i industrin. - Ökad förståelse för vilka kulturskillnader som finns mellan stora och små företag och hur dessa kan nyttjas till bägge kategoriernas fördel. - Kul och inspirerande arbetssätt för att jobba över gränserna. OBS kul för att det behövs energi och uthållighet i detta arbete. - En mäklarroll med engagerade individer som kan driva på samverkan. - Hitta metoder för att förstå behoven för produktförnyelse och kanalisera in teknikutveckling. - Förbättra eller skapa fler nationella projektformer för projekt med SME där nya affärsmodeller för biobaserade produkter prioriteras. - Skapa gemensamma arenor för att öka kontakter mellan industri och akademi visar möjligheterna med biobaserade material på ett nytt sätt. 3

5 Figur 1. Bilden ger en översikt över de skogsagendor som samverkat under agendaarbetet. Den blå färgen indikerar det område där ForestBeyond 2.0 har sitt arbetsområde. Eftersom vår agenda eftersträvar att skapa en struktur som är innovationsbefrämjande projekt mellan olika aktörer och därmed stärka skogsindustrins konkurrenskraft omfattas alla tekniska grenar. Vision för ForestBeyond 2.0 Skogsbaserade material skapar fortsatt värde för Sverige Detta vill vi åstadkomma En handlingsplan Innovation uppstår framförallt genom möten mellan individer med olika perspektiv och erfarenheter. Vi vill med ForestBeyond 2.0 skapa förutsättningar för att aktörer med behov av nya värden i form av nya material, nya produkter och nya tjänster ifrån skogsråvara ska kunna hitta en väg till förnyelse som är till nytta för Sverige. Det finns en mängd samlad erfarenhet kring hur man på ett strukturerat sätt åstadkommer innovationsfrämjande åtgärder där akademi och näringsliv kan överbrygga gap. 4

6 Vad? Mål- och behovsbild för ForestBeyond 2.0 I dagens svenska verksamheter har skogsindustrin sedan länge byggt hög processeffektivitet baserad på processinnovation. För att säkra framtida exportvärden krävs ett annat synsätt. Nya konstellationer i en nationell samverkan blir nödvändiga för att skapa fokus på produktinnovation och nya marknadsmöjligheter. Skogsbolagen har idag begränsad erfarenhet av systematiskt arbete inom gränsöverskridande produktinnovation, en samverkan som krävs för att gå in på nya områden. Viktiga aktörer i denna samverkan blir förutom skogsbolagen även forskare, SME samt andra branscher för att inte bara kunna skapa produktinnovationer utan också nya affärsmodeller och eventuellt nya värdekedjor. Det finns en fantastisk råvara, forskning i framkant vad gäller möjliga tillämpningar av materialet, en bransch med omfattande erfarenhet och kompetens kring processinnovation. Vi menar att tidpunkten för att starta ForestBeyond 2.0 just nu är synnerligen god då flera starka faktorer sammanfaller: Intensiv forskning kring materialets egenskaper och potentiella innovativa tillämpningar (t ex Innventia, Wallenberg Wood Science Center, BiMac Innovation m fl); Skogsindustrin är en storföretagsdominerad bransch som insett svagheter i sin produktförnyelse och position i värdekedjor och därför söker nya partnerskap med såväl forskning som företag som kan ge synergier; Politiska ambitioner inom förnybara material finns i flera branscher; Nyfikenhet från andra branscher och företag hur skogsbaserade material skulle kunna tillämpas i den egna verksamheten i befintliga eller helt nya produkter med en långsiktig hållbarhet som drivkraft; Och dessutom den faktiska och reella utmaningen att nå en ekologisk hållbarhet som också är ekonomisk och där det är kritiskt att definiera marknaden för den förnyelsebara råvaran. ForestBeyond 2.0 fokuserar på att möjliggöra branschöverskridande möten som leder till innovationsbefrämjande projekt. Det finns stora möjligheter till en strukturerad innovationsöverföring från akademi till näringsliv, ett näringsliv som består av såväl etablerade företag som små och medelstora. Det finns idag en gedigen erfarenhet kring metoder och verktyg för att åstadkomma innovativ samverkan mellan olika parter, och flera av dessa tas till vara i agendan. Målbilden är en etablerad, långsiktigt hållbar arena som genererar tvärsektoriella innovationsprojekt med kommersiell potential för produkter av Biobaserade material mha såväl nya som gamla aktörer. 5

7 Vem? Vilka aktörer bör engageras för att förverkliga ForestBeyond 2.0 och på vilket sätt? Beställare av den verksamhet som bedrivs inom ForestBeyond 2.0 är företag inom skogsindustrin *). De är ägare av processen och bör ha ett intresse av att ForestBeyond 2.0 blir en aktiv arena med stor attraktionskraft. Vi tror dock att det krävs en större nationell, och sannolikt längre fram även global, samverkan mellan - Forskare; som har en djup kunskap kring biobaserade material och dess möjligheter. Forskning som är intressant i detta sammanhang är snarare den som nått ett tekniskt applicerbart stadium än den mer grundläggande forskningen. Detta innefattar såväl forskare från universitet och högskolor som från forskningsinstitut - Skogsindustri; som har ett behov av att hitta nya applikationsområden, gärna branschöverskridande, som så småningom skulle kunna ersätta vissa av dagens produkter. Dessa företag har också ett behov av att förbättra sin innovativa kapacitet - SME (små och medelstora företag); som har en entreprenöriell förmåga, men ofta inte tillräcklig finansiell kraft och/eller processförmåga för att skala upp nya produkter och processer. - Andra sektorer; som har ett intresse av att ersätta befintliga material i produkter med biobaserade material. Detta intresse har ökat i takt med kraven på ett hållbart samhälle. För att skapa incitament för dessa aktörer att delta tror vi att det är väsentligt att samla en aktiv tvärsektoriell grupp med ombud för såväl akademi som industri. Exempel på sådana ombud kan vara industriella branschorganisationer som exempelvis Skogsindustrierna och Plast- och Kemiföretagen, men även representanter för instituten och universitet- o högskolor (UoH). Instituten kan representeras av RISE; medan UoH kan representeras av några av de åtta innovationskontor som under de senaste åren vuxit sig starka just kring innovationsfrågor och samverkan med industri. Den tvärsektoriella gruppen har flera roller: - Fungera som kravställare på ForestBeyond 2.0 med utgångspunkt ifrån respektive sektors behovsbild - Skapa en tvärsektoriell förståelse för olika sektorers hinder och möjligheter - Kommunicera aktiviteter inom ForestBeyond 2.0 Ett engagerat deltagande är en förutsättning för att få med såväl akademi som industri i de innovationsbefrämjande aktiviteterna runt ForestBeyond 2.0. Det finns därför all anledning att t.ex. utnyttja de befintliga strukturerna inom NRA, med deras referensgrupper. För att kunna förverkliga ForestBeyond 2.0 krävs en dedicerad mäklarroll som driver på och koordinerar arbetet, något som erfarenheten visat inte ska underskattas. *) Ett förslag är att Innventia agerar ombud för denna grupp företag 6

8 Hur? Beskrivning av angreppssättet för att tillfredsställa de identifierade behoven För att åstadkomma så stor innovationspotential som möjligt i mötena mellan de olika aktörerna krävs en mobilisering av resurser och utformning av grundstrukturer. Vår tidigare erfarenhet har visat att det är otillräckligt att enbart skapa möten. Det krävs en fokuserad ledning med noga utvalda deltagare i tvärvetenskapliga innovationsteam där frågeställningen är tillräckligt specifik för att uppnå optimala resultat. Processen kan schematiskt beskrivas enligt figur 2 där en uppdelning i två faser har gjorts. Dessa faser har lite olika inriktning och kommer att involvera olika aktörer. Figur 2. Figuren visar schematiskt hur ForestBeyond 2.0 delas upp i två faser, den ena med fokus på den kreativa processen, den andra med strikt kommersiellt fokus. Viktigt att notera är att olika aktörer finns med i de olika faserna. Notera även av endast ett fåtal av de initiala ideerna/projekten når markanden Fas 1 I första fasen handlar det främst om att skapa ett öppet och kreativt klimat kring en arena där aktörer med olika perspektiv kan mötas, förstå varandras verklighet, utbyta erfarenheter och skapa en nyfikenhet kring såväl behov som tekniska lösningar, allt under strukturellt ledda former. Detta kan ske på många olika sätt, men kräver ett aktivt engagemang från alla aktörer. Ett exempel på en etablerad struktur för att i en forskarkrets diskutera ett företags specifika behov är AIMday som utarbetats av ÅMA vid Uppsala Universitet. Nästa steg fokuserar på att definiera relevanta innovationsprojekt, baserade på behov från företag eller på forskningsområden som är redo för applikation. När ett innovationsteam bildats finns ofta behov av att beakta immateriella frågor, men de kan ofta lösas genom ett antal neutrala experter som deltar i processen. 7

9 Den tidigare nämnda tvärsektoriella gruppen kommer i detta sammanhang att ha en avgörande betydelse genom att uppmuntra sina medlemmar till deltagande i såväl tematiserade arenamöten som direkta arbeten i innovationsteam. Den metodik som tillämpas för de innovationsförberedande teamen har utarbetats med design metodik som utgångspunkt. Metodiken stödjer 1. en tydlig fokusering på användare och marknad, en aspekt som i många tekniska sammanhang får otillräckligt utrymme men är avgörande för innovation; 2. systematiska ansatser till ett kreativt arbete, där kreativitet inbegriper att hitta det rätta problemet lika väl som att lösa problem; 3. visualisering och kommunikation, vilket är nyckelfaktorer för ett effektivit samarbete mellan aktörer från olika discipliner, delar av värdekedjan eller sektorer. Det arbetssätt som ForestBeyond 2.0 särskilt definierar föreskriver en systematisk process där relevanta aspekter för innovation beaktas och kritisk expertis involveras, se figur 3. Arbetssättet är väl beprövat och ger en struktur till den mycket utmanande och komplexa situation som onekligen nya innovationsteam måste hamna i för att verkligen bli framgångsrika. Figur 3. En schematisk överblick över hur en design modell för ett innovations team kan se ut. Det är ett mycket systematiskt tillvägagångssätt som utarbetats under lång tid. Aktiviteter som kan stärka fas 1 i ForestBeyond 2.0 är att allokera pengar för att uppmuntra en mobilitet mellan industri och akademi och mellan stora och små företag. Effekten skulle bli en ökad förståelse för kulturella skillnader som i förlängningen kan förbättra resultaten. Ett sätt att öka tvärsektoriella samarbeten inom akademin och industrin kan vara att skapa ett nationellt tvärvetenskapligt nätverk för industridoktorander med målsättningen att dela erfarenheter. 8

10 Studenter är en ofta negligerad resurs som i högre utsträckning kan engageras. Erfarenheter från exempelvis Innovationspiloterna vid PIEp har visat att ett sådant engagemang främjar såväl företagens som studenternas utveckling genom att använda teorier och metoder kring innovationsutveckling och innovationsförmåga från skolan och införa ett nytt tänkesätt, nya innovationsstrategier hos företagen. Ett annat kreativt och mycket framgångsrikt sätt att använda studenter är enligt den modell som utarbetats av det nya företaget Studentcompetitions AB (idag 20 personer) som är en av våra potentiella samarbetspartners, se sid 2 Samverkan mellan olika aktörer. De använder tävlingsmoment i ett stort globalt studentnätverk (idag ca medlemmar mellan år) där utmaningarna i tävlingarna är formulerade av företag eller organisationer och ofta ger oväntade och mycket kreativa resultat. Sist men inte minst finns också att behov av att skapa ett virtuellt verktyg A Gateway to Innovative Biomaterial Applications för att säkra dels en långsiktig informations- och kunskapsspridning till alla aktörer, men som också kan hjälpa till att skapa kontaktvägar mellan olika aktörer. Förebilden för ett sådant verktyg är Tools of Science ( som ägs av Stockholm Science City Foundation (SSCI). Den är i dagsläget riktad mot Life science, men de är intresserade av ett samarbete som skulle kunna utveckla applikationen. Ett dylikt verktyg stödjer inte bara fas 1 utan blir även viktig för fas 2. Fas 2 En central del i ForestBeyond 2.0 är ambitionen att de innovationsprojekt som skapas under arbetet av de innovationsförberedande teamen även ska kunna leda till en kommersialisering. Detta kommer inte att ske för alla projekt, men förutsättningarna ska finnas där. Nyckelaktörer under denna fas är små entreprenöriella företag som i samverkan med de etablerade företagen ska kunna hitta en väg till kommersialisering av nya produkter. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att staten kan hjälpa till att ta risken i utvecklingen till kommersiell produkt. Figur 4 visar på en modell för hur de stora företagen och SME ska kunna hitta en win-win modell för det tänkta kommersialiseringssamarbetet. När det etablerade företaget befinner sig utanför sin kärnverksamhet blir det svårt att hitta de rätta formerna för att ensam utveckla nya produkter. Det kräver ofta såväl nya affärsmodeller som nya mer flexibla processlösningar. 9

11 Figur 4. En modell för hur ett samarbete mellan stora och små företag kan dra fördelar av ett samarbete. I vissa fall kan även en forskare bidra. Nästa steg ForestBeyond 2.0 strävar efter att utveckla strukturer som involverar och stimulerar etablerade såväl som nya aktörer till nya aktörskonstellationer för att skapa branschöverskridande och tvärvetenskapliga samarbeten mellan företag och akademi för att utveckla nya tillämpningar av skogsbaserade material. Det finns dock ingen anledning att ansöka om en egen Strategiskt innovationsområde (SIO) eftersom ForestBeyond 2.0 mer ska ses som verktyg som inte kan eller ska stå för sig själv. Däremot har diskussioner inletts med andra initiativtagare till olika SIO där ForestBeyond 2.0 skulle passa in på ett mycket bra sätt. Fas 1 Skogsindustrierna har koordinerat arbetet för tio biobaserade agendor som arbetat under de senaste 6 månaderna. I en gemensam strategisk forsknings- och innovationsagenda föreslås fyra programformer. Även om fokus för ForestBeyond 2.0 ligger i programformen marknadsmässiga förutsättningar för hållbara affärer har vi indikerat på vilket sätt ForestBeyond 2.0 kan spela roll i vart och ett utav de fyra programformerna: 1. Politiska förutsättningar för hållbar innovation ForestBeyond 2.0 tar upp nya roller, bl a rörande hur man driver på nya affärsmodeller i etablerade strukturer med hjälp av nya/mindre företag 2. Marknadsmässiga förutsättningar för hållbara affärer Här ligger kärnan i ForestBeyond 2.0 eftersom hela vårt arbete går ut på att skapa strukturer som genererar tvärsektoriella innovationsprojekt med kommersiell potential inom biobaserade material med hjälp av såväl gamla som nya aktörer. Det leder i sin tur till innovationer inom området. 3. Forskning och utveckling Den forskning som ligger till grund för verksamheten inom ForestBeyond 2.0 består dels av teknisk forskning inom området biobaserade material som kommit en bit på väg och är redo att ta ett steg vidare mot nyttiggörande. Dessutom baseras också verksamheten på den typ av innovationsforskning som bedrivs inom ramen för PIEp som t.ex. belysts inom agendan Ledning/organisation av effektiv och innovativ produktionsutveckling 10

12 vilket borgar för att verksamheten inom ForestBeyond 2.0 har en stabil grund att stå på vad gäller de verktyg som används. 4. Demonstration och produktionsutvecklig Inom ForestBeyond 2.0 drivs piloter för att praktiskt testa arbets- och processmodeller som kommer att utvecklas inom SIO ramen med utgångspunkt ifrån arbetsmetoder inom s.k. experimentell ekonomi. Fas 2 Denna del av ForestBeyond 2.0 är tänkt att utvecklas tillsammans med Agendan för tjänsteinnovation (MTC, Almega och Teknikföretagen) som ser till hur tillväxt skapas genom marknads- och kundanpassning samt i komplexa öppna system. De har i sin SIO ansökan föreslagit ett projekt som ska underlätta för att hitta lämplig match-making mellan globala företag och SME-företag på kommersiell grund. Målet är att skapa en analysmodell som visar hur innovationskraften inom sektorn kan vitaliseras genom samspel med strategiskt viktiga motparter på kund- och leverantörssidan. Mer dynamiska kund- och leverantörsmarknader ökar innovationskraften och stora företag har ett stort behov av dynamiska miljöer i anslutning till företagen för att kunna öka deras innovationskraft. SME företag har behov av att veta att de finns ekonomiska möjligheter med samverkan (ofta på kort sikt), samt en möjlighet för framtida tillväxt inom det område man samverkan inom. De strategiska frågeställningarna i detta SIO förslag stämmer väl överens med den inriktning ForestBeyond 2.0, fas 2, har valt. Arbetsteam i agenda ForestBeyond 2.0 ForestBeyond 2.0 har stävat efter att tydliggöra hur arbetsformen och olika definierade strukturer och aktörer med olika perspektiv kan påverka innovationstakten för produktutveckling inom biobaserade material. Gruppen som lett arbetet är: Pia Wågberg, INNVENTIA AB Sofia Ritzén, PIEp/KTH Johan Blaus, KTH näringslivsamverkan Malin Olofsson, KTH näringslivsamverkan Mikael Lindström, Konstfack och INNVENTIA AB Vår övertygelse är att biobaserade material kommer att fortsätta skapa värde för Sverige genom ett aktivt agerande för samarbete mellan gamla och nya aktörer som fullföljer innovationsinitiativ. 11