1 Definitioner och avgränsningar

Transkript

1 PM 1 (23) Öppen programvara Enligt kommittédirektiven ska utredaren överväga för- och nackdelar för olika verksamheter i offentlig förvaltning med att använda öppen programvara samt lämna förslag om användningen av öppen programvara inom offentlig förvaltning bör främjas och i så fall hur detta skall ske. Utredaren skall även ge förslag till lämpliga handlingslinjer inför arbetet inom EU angående användning av öppen programvara. 1 Definitioner och avgränsningar Med Öppen programvara eller öppna program brukar man avse dataprogram som är utvecklade enligt principerna för öppen källkod. Vad är Öppen källkod? Källa: Wikipedia, den fria encyklopedin. Engelska: open source Ett program vars programkod/källkod är fritt tillgänglig att ta del av, förbättra och använda har öppen källkod. Grundidén är att program blir bättre av att fler har rätt och möjlighet att granska dem och rätta till felaktigheter. För att bringa ordning i vad som är open source startades en certifiering för olika licenser i form av organisationen Open Source Initiative (OSI). Några besläktade begrepp är fri programvara och public domain. De begreppen är äldre och har en delvis annan innebörd, men kan anses vara upphovet till begreppet open source. Typiskt för öppen källkod är att arbetet och underhållet sköts av ett antal personer, organisationer och företag som koordinerar sitt arbete via Internet. Detta till skillnad från klassisk proprietär källkod där det vanligen är ett enda företag som utvecklar och tillhandahåller produkten. Öppen källkod och Fri Programvara är två olika namn för i princip samma sak, men när man talar om öppen källkod gentemot fri programvara avser man skillnaden att öppen källkods-rörelsen inte använder samma politiska termer som den närbesläktade rörelsen för fri programvara. FSF (Free Software Foundation), som skapade begreppet "fri programvara" på åttiotalet, har en uttalad politisk strävan för frihet och programmerares rättigheter medan OSI (Open Source Initiative), som skapade begreppet "öppen källkod" på slutet av nittiotalet, försöker att bara tala om de praktiska skillnaderna och fördelarna (gentemot ofri programvara (också känd som stängd källkod)) som den här typen av programvara innebär för till exempel företag och investerare.

2 PM 2 (23) Många väljer att ta avstånd från konflikten mellan OSI och FSF genom att använda en av de gemensamma förkortningarna FOSS (för Free, Open Source Software) eller FLOSS (för Free Libre Open Source Software). Idag anser dock många att begreppen är så pass sammanblandade att den praktiska skillnaden bara är relevant för ett fåtal organisationer (deltagarna i licensgodkänningsgrupperna hos FSF, Debian och OSI) och individer, som Richard Stallman (FSF) och Eric S. Raymond (OSI) vilka båda håller fast vid de begrepp de har grundat. Definition av Öppen Källkod På finns bra översikter, bl a följande översättning av Open Source Initiative Version 1.9 av OSI:s definition, se även engelsk originaltext på Kursivt återfinns kommentarer till definitionen av öppen källkod som dock inte ingår i själva definitionen. Introduktion Öppen källkod innebär inte bara tillgång till källkoden. Distributionsvillkoren av mjukvara med öppen källkod måste uppfylla följande kriteria: 1. Fri distribution Licensen får inte förhindra någon intressent från att sälja eller ge bort mjukvara som en del av en större mjukvarudistribution som består av program från flera olika källor. Licensen får inte kräva en royalty eller någon annan avgift för en sådan försäljning. Förklaring: Genom att tvinga licensen till att omfatta fri distribution eliminerar vi frestelsen att bortse från långsiktiga fördelar för att tjäna pengar på kort sikt. Om vi inte gör det skulle det trycket vara stort på eventuella samarbetspartner att hoppa av. 2. Öppen källkod Programmet måste inkludera källkoden och måste kunna distribueras som källkod såväl som i kompilerad form. I fall där en produkt inte distribueras med dess källkod, måste det tydligt framgå hur man kan få tag på källkoden, vilket får inte kosta mer än skäligt för reproduceringen önskvärt är att man skall kunna ladda ner källkoden från Internet utan att det kostar något. Källkoden måste vara i önskvärd form i vilken en programmerare skulle kunna modifiera programmet. Avsiktlig förvillning av källkoden är inte tillåtet. Mellankod former som utdata av en preprocessor eller översättare är inte tillåtet. Förklaring: Vi kräver åtkomst till oförvanskad källkod eftersom du inte kan utveckla program utan att modifiera dem. Eftersom vårt syfte är att göra utvecklingen enklare kräver vi att det ska vara enkelt att utföra modifieringar.

3 PM 3 (23) 3. Härledda arbeten Licensen måste tillåta ändringar och härledda arbeten och måste tillåta dem att distribueras under samma termer som licensen för original mjukvaran. Förklaring: Att bara kunna läsa källkoden räcker inte för att stödja oberoende granskning och snabb utveckling. För att snabb utveckling ska kunna ske måste det gå att experimentera med och distribuera modifieringar. 4. Integriteten av författarens källkod Licensen får förhindra från att källkoden distribueras i modifierad form endast om licensen tillåter distributionen av "patch filer" med källkod till ändamålet att modifiera programmet vid byggning. Licensen måste explicit tillåta distribution av mjukvara byggd med modifierad källkod. Licensen får kräva att härledda arbeten namnges annorlunda eller har ett annat version nummer än originalmjukvaran. Förklaring: Att uppmuntra förbättringar är bra, men användarna har rätt att veta vem som är ansvarig för den programvara som de använder. Både de som skriver och de som underhåller programvara har rätt att veta vad de ombeds stödja och att skydda sitt rykte. Därför måste en licens för öppen källkod garantera att källkoden är lättillgänglig, men det kan krävas att den distribueras som ursprunglig källkod plus programkorrigeringar. På så sätt kan "inofficiella" ändringar göras tillgängliga, men lätt särskiljas från den ursprungliga källkoden. 5. Ingen diskrimination av personer eller grupper Licensen får inte diskriminera någon person eller grupp av personer. Förklaring: För att kunna dra största möjliga nytta av processen bör så många olika personer och grupper som möjligt ha rätt att bidra till en öppen källkod. Vi förbjuder därför alla former av licenser som stänger ute någon från processen. Vissa länder, däribland USA, har exportrestriktioner för vissa typer av programvara. En licens som följer OSD kan varna licenstagare om gällande restriktioner och påminna dem om att de är skyldiga att följa lagen, även om inte licensen innehåller några sådana restriktioner 6. Ingen diskrimination av insatsområden Licensen får inte förhindra någon från att använda programmet i ett specifikt insatsområde. Till exempel, får den inte förhindra att programmet används i affärsverksamhet eller för genetisk forskning. Förklaring: Den huvudsakliga avsikten med den här klausulen är att förhindra licensfällor som hindrar öppen källkod från att användas kommersiellt. Vi vill även att kommersiella användare ska kunna ta del av koden. 7. Distribution av licens Rättigheterna bifogade med programmet måste gälla alla som programmet vidare distribueras till utan behov att dessa parter utställer ytterligare en licens.

4 PM 4 (23) Förklaring: Den här klausulen är avsedd att förbjuda indirekt begränsning av programvaror, till exempel genom att kräva ett sekretessavtal. 8. Licensen får inte vara specifik för en produkt Rättigheterna bifogade med programmet får inte bero på program som är en del av en specifik mjukvarudistribution. Om programmet är extraherat från distributionen och använt eller distribuerat inom termerna av programmets licens, skall alla parter till vilka programmet är vidare distribuerat ha samma rättigheter som beviljades i samband med ursprungliga mjukvarudistributionen. Förklaring: Den här klausulen utesluter ytterligare en typ av licensfällor. 9. Licensen får inte begränsa annan mjukvara Licensen får inte ställa restriktioner på annan mjukvara som distribueras tillsammans med den licensierade mjukvaran. Till exempel, licensen får inte insistera på att alla andra program som distribueras på samma media måste vara öppen källkod mjukvara. Förklaring: Distributörer av programvara med öppen källkod har rätt att fatta beslut om sina egna programvaror. GPL (General Public License) är anpassad efter det här kravet. Programvara som är kopplad till bibliotek med GPL ärver endast aktuell GPL om det utgör ett enstaka arbete, inte programvara som de endast distribueras med. 10. Licensen måste vara teknologineutral Tillhandahållande av licensen får inte baseras på någon enskild teknologi eller typ av gränssnitt. Förklaring: Det här villkoret gäller särskilt licenser som kräver ett tydligt samtycke för att ett kontrakt mellan licensutfärdare och licenstagare ska kunna skrivas. Villkor som föreskriver så kallade "klickavtal" kan leda till konflikter med viktiga metoder för programvarudistribution som FTP-hämtning, cd-romutgivare och webbspegling. Sådana villkor kan även förhindra återanvändning. Licenser som följer OSD måste tillåta möjligheten att (a) distribution av programvara sker via kanaler som inte är webbaserade och som inte stödjer "klickavtal" för hämtningen, och (b) den aktuella koden (eller återanvända delar av den aktuella koden) kan köras i en miljö utan grafiskt användargränssnitt som saknar stöd för popup-dialogrutor. På OSI:s webbplats listas f n 58 olika licenser för öppen källkod.

5 PM 5 (23) Vad är fri programvara? Källa: Se originaldefinition på Fri i fri programvara refererar till frihet och inte till pris. Trots att det haft denna betydelse sedan 80-talet så verkar det som om den första kompletta definitionen finns i GNU's Bulletin, vol. 1 nr. 61, som publicerades i januari Det är framför allt fyra friheter som definierar fri programvara: 1. Friheten att använda programmet, oavsett syfte. Att införa begränsningar på användandet av fri programvara, som till exempel tidsbegränsningar ( 30 dagars provperiod'', licensen går ut 1:a januari, 2004''), syfte ( nyttjande medges för forskning och icke-kommersiellt bruk'') eller geografiskt område ( får inte användas i landet '') gör ett program ofritt. 2. Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det till dina behov. Att applicera juridiska eller praktiska restriktioner mot att modifiera ett program, som att kräva speciella licenser, kräva att ett Non-Disclosure-Agreement (NDA) skrivs eller - för programspråk som kan presentera koden på olika sätt - hemlighålla den mest lämpliga formen för en människa att läsa och ändra ett program ("källkoden") gör också programmet ofritt. Utan friheten att förändra ett program, är man fortfarande beroende av en enskild leverantör. 3. Friheten att sprida kopior så att du kan hjälpa din granne. Programvara kan kopieras och spridas i princip utan kostnad. Om du inte har tillåtelse att ge ett program till en person som behöver det, så gör det programmet i fråga ofritt. Att sprida ett program kan göras mot betalning om du så önskar. 4. Friheten att förbättra programmet och sprida dina förbättringar så att hela samhället kan dra nytta av dem. Inte alla är lika bra på att programmera på alla områden. Vissa kan inte programmera alls. Denna frihet låter dem som inte har tid eller kunskap att lösa ett problem att indirekt få friheten att förbättra. Detta kan göras mot betalning. Dessa friheter är rättigheter, inte skyldigheter, men för att följa dem ställs ibland vissa krav på en person. Vem som helst kan välja att inte nyttja dessa friheter, men kan också välja att nyttja dem alla. Det skall poängteras att fri programvara inte exkluderar kommersiell spridning. Om ett program inte tillåts att användas och spridas i kommersiellt syfte är det inte ett fritt program. Ett växande antal företag baserar sin affärsmodell helt eller åtminstone delvis på fri programvara, inklusive en del av de största proprietära programvaruleverantörerna. Fri programvara gör det lagligt att erbjuda hjälp och assistans, det gör det inte till ett tvång.

6 PM 6 (23) Öppen standard I många sammanhang behandlas öppna programvaror och öppna standarder i ett sammanhang, nästan som om de vore synonymer eller åtminstone tätt kopplade till varandra. Ett tecken på detta är exempelvis att frågan om öppen programvara över huvud taget tas upp inom ramen för utredningen om IT-standardiseringen. Ett sådant logiskt samband finns egentligen inte och bör helst undvikas. Det är frågan om två skilda företeelser med olika egenskaper och definitioner, som borde diskuteras och bedömas var för sig och på egna meriter. Standarder handlar om specifikationer medan källkod handlar om programvara. Det stämmer visserligen att förespråkarna för öppna program vanligtvis också stöder öppna standarder, men däremot stämmer knappast det omvända numera; att leverantörer av slutna program skulle förespråka slutna standarder. I själva verket vill i princip alla betydande aktörer i ITbranschen numera främja användningen av öppna standarder. Däremot finns det idag ingen konsensus kring en enhetlig definition av öppen standard. Vad är Öppen standard? Bearbetad källa: En öppen standard är en standard som är offentlig och tillgänglig för vem som helst att implementera och använda. Genom att låta alla använda standarden kan man öka kompatibiliteten mellan olika hårdvaru- och mjukvarukomponenter då vem som helst med tillräckligt tekniskt kunnande kan skapa program och produkter som fungerar tillsammans med alla andra produkter och program som implementerar samma standard. Många tekniska specifikationer som allmänt uppfattas som standarder är knappast öppna utan finns endast tillgängliga under restriktiva licenser eller inte alls. Att en standard är öppen betyder inte heller nödvändigtvis att man helt fritt kan använda den, då patent fortfarande kan täcka hela eller delar av en implementation. I så fall måste man licensiera patentet också, åtminstone i de länder där det är applicerbart. I detta sammanhang används ibland det ganska luddiga uttrycket RAND - villkor, som står för Reasonable And Non-Discriminatory.

7 PM 7 (23) Det finns för närvarande ingen konsensus för definitionen av vare sig "öppen" eller "standard". En del menar att endast standarder helt fria från restriktioner kan kallas öppna, andra tycker att tillgänglighet i sig självt räcker bra. Vissa anser att standarder endast kan godkännas av de formella standardiseringsorganisationerna där vem som helst i princip kan delta (vilket dock är långtifrån gratis) och att dessa standarder per definition är öppna (men långtifrån gratis att ta del av). Andra menar att även mer slutna industrikonsortier och olika typer av organisationer kan ge ut standarder. Vid sidan av de formella standardiseringsorganisationerna nämns ofta IEEE, IETF, W3C och OASIS som stora och seriösa standardiseringsorganisationer. I European Interoperability Framework, publicerat av Kommissionens IDABC-program, finns följande definition (som dock har mött stark kritik, både från IT-branschen och från de formella standardiseringsorganisationerna). The following are the minimal characteristics that a specification and its attendant documents must have in order to be considered an open standard: - The standard is adopted and will be maintained by a not-for-profit organisation, and its ongoing development occurs on the basis of an open decision-making procedure available to all interested parties (consensus or majority decision etc.). - The standard has been published and the standard specification document is available either freely or at a nominal charge. It must be permissible to all to copy, distribute and use it for no fee or at a nominal fee. - The intellectual property - i.e. patents possibly present - of (parts of) the standard is made irrevocably available on a royaltyfree basis. - There are no constraints on the re-use of the standard. Den kortfattade danska definitionen av öppen standard lyder (enligt IT- og Telestyrelsens OIO-arkitekturkommitté): En fullständigt öppen standard har följande egenskaper: - Den är tillgänglig och gratis för alla - Den förblir tillgänglig och gratis - Den är gratis tillgänglig och dokumenterad i alla detaljer - Den utvecklas i en öppen process

8 PM 8 (23) I den tyska förbundsregeringens arkitekturdokument SAGA anges följande minimikrav på öppenhet för att en standard skall komma ifråga för att kunna rekommenderas för användning i federala IT-lösningar. Notera att här ställs inga krav på utvecklingsprocessen utan endast på tillgänglighet och användarrättigheter. The minimum requirements for the openness of standards for acceptance in SAGA are defined as follows: a. The standard has been published and the standard specification document is available either freely or at a nominal charge. b. The intellectual property (for instance, in the form of patents) of a standard or of parts of a standard must, if possible, be accessible without being contingent upon the payment of a license fee. c. The federal administration and the users of its services must be able to use the standard without restriction. d. The standard must remain published and freely usable in the future. Inom den formella standardiseringen hänvisar många till följande definition, fastställd av Telecommunication Standardization Avisory Group (TSAG): "Open Standards" are standards made available to the general public and are developed (or approved) and maintained via a collaborative and consensus driven process. "Open Standards" facilitate interoperability and data exchange among different products or services and are intended for widespread adoption. Other elements of "Open Standards" include, but are not limited to: Collaborative process voluntary and market driven development (or approval) following a transparent consensus driven process that is reasonably open to all interested parties. Reasonably balanced ensures that the process is not dominated by any one interest group. Due process - includes consideration of and response to comments by interested parties. Intellectual property rights (IPRs) IPRs essential to implement the standard to be licensed to all applicants on a worldwide, nondiscriminatory basis, either (1) for free and under other reasonable terms and conditions or (2) on reasonable terms and conditions (which may include monetary compensation). Negotiations are left to the parties concerned and are performed outside the SDO. Quality and level of detail sufficient to permit the development of a variety of competing implementations of interoperable products or services. Standardized interfaces are not hidden, or controlled other than by the SDO promulgating the standard.

9 PM 9 (23) Publicly available easily available for implementation and use, at a reasonable price. Publication of the text of a standard by others is permitted only with the prior approval of the SDO. On-going support maintained and supported over a long period of time. 2 Statskontorets rapporter Statskontoret gjorde en studie av öppen programvara under år Rapporten, Öppen programvara, nr 2003:8) omfattade en översikt över området ur olika aspekter. Enligt rapporten kännetecknas öppen programvara av att den ger användaren frihet att använda, kopiera, distribuera, undersöka, ändra och förbättra programvaran. Dessa friheter stipuleras i de särskilda användningslicenser som gäller för öppen programvara. Utgångspunkt för Statskontorets arbete med öppen källkod var att förbättra konkurrensen på programvarumarknaden. En slutsats i rapporten var att öppen programvara ger en ny konkurrenssituation genom att ge möjligheter för alternativa lösningar att ta sig in på marknaden.. I rapporten konstaterades att öppen programvara har funnits som begrepp i snart 20 år och Linux i ungefär 10 år. Många funktioner på Internet är nästan helt baserade på öppen programvara, t.ex. förmedling av e-post och översättning av datornamn till IP-adresser, DNS. Den övervägande delen av Internets webbservrar är byggda med öppen programvara. Slutsatsen i rapporten är att öppna standarder och format samt öppen programvara är viktiga komponenter för att få ökad konkurrens och bättre interoperabilitet samt lägre kostnader för offentlig förvaltning. Öppna standarder ansågs dock som den viktigaste faktorn. I en efterföljande rapport från Statskontoret, nr 2004:21, Öppen programvara, erfarenheter av produkter som bygger på öppen källkod inom förvaltningen, redovisades praktisk användning av öppen programvara. I rapporten beskrevs erfarenheter kring öppen programvara inom offentlig förvaltning med utgångspunkt från tre utvalda områden; kontorsprogram, webbapplikationer och portaler samt operativsystem och databaser. Rapporten visade att det fanns mycket begränsade erfarenheter av användning av öppen programvara i förvaltningen. I de fall där man använt sig av färdiga produkter baserade på öppen källkod har mestadels teknikerna varit pådrivande utan nämnvärd delaktighet från organisationens ledning. När det gäller egenutvecklade applikationerna har det funnits ett större stöd från ledningshåll. Genomgående saknades det dock ekonomiska kalkyler för att motivera ett införande av produkter med öppen källkod. För samtliga områden gäller omdömet i enkäten att man rekommenderade produkten eller

10 PM 10 (23) systemet för andra att använda. Själva produkten betygssattes högt men det var för många en hög tröskel att byta miljö. 3 För- och nackdelar 3.1 Situationen år 2003 I Statskontorets rapport 2003:8 Öppen programvara identifierades ett antal för- och nackdelar med öppen programvara vid ett införande i den offentliga förvaltningen i Sverige. Nedanstående redovisning bygger på vad som sägs i den rapporten. Fördelarna befanns vara: Förenklad licenshantering. För varje installerad proprietär programvara erfordras en licens från programvarutillverkaren. Licensen styr hur programmet får disponeras i organisationen. Licenskostnaden utgör programvarans köppris. Det finns ett flertal olika intäkts- och licensmodeller, och ansvaret ligger på användarorganisationen att hålla reda på alla licenser som finns i organisationen och hur respektive programvara används. Det kan vara ett komplicerat arbete, och det har utvecklats ett tjänstekoncept kallat Software Asset Management som handlar om effektivt utnyttjande och förvaltning av programvarutillgångar. Även för öppna programvaror finns ett antal olika licensmodeller, men de är mycket lättare att hantera. Flertalet modeller ger gratis tillgång till programvaran utan restriktioner, och rätt att distribuera programvaran vidare. Källkoden är oftast enkelt tillgänglig och får modifieras. Licenshanteringen för öppna programvaror är alltså betydligt enklare än för proprietära programvaror. Minskat beroende av en produkt/leverantör (mindre risk för inlåsning). Risken för inlåsning, d.v.s. mekanismer som verkar till att hålla kvar en kund vid en produkt eller leverantör, elimineras inte med öppna programvaror, men kan bidra till att minska beroendet. Programvaror är sällan helt likvärdiga och utbytbara mot varandra. En förutsättning för att inlåsningseffekterna ska minska är dock att programvaran bygger på ickeproprietära format och standarder. Sänkta totala kostnader. Köppriset för öppen programvara är lågt eller noll. Det intressanta är dock livslängdskostnaden. I 2003 års rapport anges att trots ganska höga kostnader för migration från proprietär till öppen programvara, så visar de flesta undersökningar på att en migration leder till påtagligt lägre kostnader både på kort och lång sikt. Dessutom påpekas att kostnader för support, service och underhåll i princip ligger på samma nivå som för proprietär programvara, men att dessa tjänster i högre utsträckning kan utföras av lokala leverantörer, vilket kan ha en positiv effekt på arbetstillfällen och skatteintäkter etc. Ökad konkurrens. Det följer av att inlåsningseffekterna minskar.

11 PM 11 (23) Ökad kvalitet och stabilitet. En öppen programvara är normalt inte är knuten till en viss tillverkare och utkommer inte periodiskt i releaser, där felaktigheter är rättade och nya funktioner tillkommit. I stället är det communityn, med ett stort antal professionella utvecklare som granskar koden och utvecklar programvaran kontinuerligt. Programvara når alltså snabbare en god kvalitet och stabilitet i fråga om felfrihet. En annan aspekt är att en öppen programvara kan skräddarsys och anpassas för en viss målgrupp av användare och därmed göras enkel och funktionell. Produkten kan därmed få en hög kvalitet för den specifika tillämpningen och bli enkel att administrera och underhålla. Ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet. En programvaruutvecklare som bygger sin programvara med öppna programvarukomponenter får lägre investeringskostnader. Det underlättar för små företag att ta sig in på programvarumarknaden. Ökad säkerhet. I begreppet säkerhet ligger flera aspekter. En är datasäkerhet, där öppen programvara anses mindre sårbar än proprietär just därför att källkoden är öppen för granskning. När det gäller tillförlitlighet anses det egentligen inte vara någon skillnad mellan öppna och proprietära programvaror. En tredje aspekt är att man är bättre skyddad om tillverkaren går i konkurs eller försvinner på annat sätt. Med en öppen programvara har man ju direkt tillgång till källkoden och behöver inte bekymra sig om att skaffa källkodsdeponering. Öppna format förenklar kommunikation med allmänheten. Ett viktigt demokratiskt argument är att offentliga sektorn ska publicera sina dokument i ett format som inte kräver att medborgaren ska behöva köpa en viss programvara för att kunna läsa dokumentet. Det talar för öppna programvaror, eftersom dessa vanligen utnyttjar öppna, icke-proprietära format. Nackdelarna angavs till följande: Kan kräva ett omfattande migrationsarbete. Vid byte av slutanvändarprogram uppstår behov av insatser i samband med installation och integration med den befintliga tekniska miljön. Ibland måste anpassning göras. Behovet av utbildning av användarna blir nödvändig och skiljer sig inte i omfattning från proprietär programvara. Kan leda till ökade krav på egen kompetens. För flertalet öppna programvaror finns inte en tydlig och ansvarig leverantör som man kan ställa krav på och rikta frågor till. En myndighet som överväger att övergå till öppen programvara behöver tillgång till tjänster kring programvaran, såsom teknisk support och användarstöd. Myndigheten kan skaffa denna från programvaruleverantören, från tredje part eller själv bygga upp

12 PM 12 (23) kompetens. Tillgången till externa tjänster beror på vilket program det är fråga om. Kan vara svårt att hitta rätt produkt. Den stora mängden öppna programvaror marknadsförs inte genom vanliga kanaler utan genom stora portaler. Man måste själv veta hur man ska hitta den bästa lösningen på de egna behoven. Man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program. Det rör sig dels om teknisk interoperabilitet, att få nya program att samverka med befintliga, dels om juridiska problem där licenserna för öppen programvara och den proprietära hindrar att programvaror blandas. Mindre utbud för konsult- och supporttjänster. Det växer fram nya aktörer som utvecklar och säljer tjänster kring öppen programvara. Men utbudet är trots det mindre. Psykologiskt motstånd bland beslutsfattare. Den som inte använt öppna programvaror kan ha ett inbyggt motstånd eller fördomar mot öppna programvaror och deras företrädare och anse dem som mindre seriösa. I och med att högskolor och universitet är stora användare av öppna programvaror kan detta vara en generationsfråga och därmed vara av övergående natur. 3.2 Situationen år 2006 Man kan ställa sig frågan om för- och nackdelar har ändrats sedan Sammanfattningsvis kan sägas att Vervas uppfattning är att de positiva effekterna sammantaget ligger på samma nivå som 2003, medan de negativa effekterna till någon grad har förstärkts. Mot bakgrund av dels att Verva har följt utvecklingen sedan 2003, dels svaren i IT-standardiseringsutredningens enkät till myndigheter kan följande slutsatser dras för de olika för- och nackdelarna: Förenklad licenshantering. Det är fortfarande sant att öppna programvaror medför en enklare licenshantering. Ett problem är dock att floran av olika licensvillkor är stor. Fördelarna med enklare licenshantering hos en enskild programvara kan motverkas av ökad komplexitet om man har många öppna programvaror med olika licensvillkor. Minskat beroende av en produkt/leverantör (mindre risk för inlåsning). Beroendet av produkten är densamma oavsett om programvaran är öppen eller proprietär, men leverantörsberoendet minskar. Sänkta totala kostnader. Någon förändring torde inte ha skett. Det är fortfarande höga omställningskostnader. En intressant fråga är om öppna programvaror generellt har bättre användbarhet än proprietära, vilket

13 PM 13 (23) därmed skulle minska användningskostnaderna. Utvecklingssättet för öppna programvaror kan tala för det, men några belägg har inte stått att finna. Ökad konkurrens. Ingen förändring. Ökad kvalitet och stabilitet. Denna aspekt kan se olika ut på användarnivå, myndighetsnivå och på koncernnivå. Stabiliteten hos ett enskilt program kan vara god, medan de stora möjligheterna att fritt ladda ner program från nätet gör att det kan bli låg stabilitet på myndighetsnivå och därmed ännu lägre på koncernnivå. Ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet. Detta argument är inte relevant idag, i alla fall inte för statliga myndigheter. Ökad säkerhet. Ingen förändring. Öppna format förenklar kommunikation med allmänheten. Ingen förändring. Kan kräva ett omfattande migrationsarbete. Inget talar för att detta problem har minskat. Kan leda till ökade krav på egen kompetens. Omfattningen av detta problem beror på försörjningsmodellen. Om programmen laddas ner från nätet så krävs egen kompetens för administration och support. Med ett ökat utbud av öppna programvaror har denna nackdel snarast förstärkts. Man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program. De juridiska problemen med kolliderande licensvillkor har inte lösts. Även de tekniska problemen kvarstår. Mindre utbud för konsult- och supporttjänster. Tillgången på erforderlig kompetens kan ha förbättrats, men information om detta saknas. Psykologiskt motstånd bland beslutsfattare. År 2006 är öppna programvaror inte längre en ideologisk fråga. I IT-standardiseringens enkät ställdes frågan om myndigheterna har önskemål om att i ökad utsträckning använda öppen programvara i verksamheten. Svaren visar genomgående en helt pragmatisk syn på detta. De flesta ser rent affärsmässigt på valet mellan proprietär och öppen programvara. Det som avgör för den enskilda myndigheten är funktionalitet, omställningskostnader, prestanda och andra affärsmässiga aspekter.

14 PM 14 (23) 4 Utvecklingstendenser 4.1 Trender Programvaror som baseras på öppen källkod har efterhand spritts till fler tillämpningar som används för olika områden. Även de stora kommersiella aktörerna har anammat idén med öppen programvara. I många fall handlar det om back-office tillämpningar som i första hand berör teknikerna. Linux t.ex. är i dag ett etablerat operativssystem. Det finns en marknad med kommersiella aktörer som tillhandahåller paketerade produkter. Andra programvaror med stor spridning är databasprodukter som MySQL och webbservern Apache. Kontorsstödet Open office är ett exempel på en produkt för slutanvändare. Filformatet i Open office, ODF, är numera en ISO-standard. I flera länder överväger man krav på öppna dokumentformat för den offentliga förvaltningen. En tendens är att använda programvara byggd på öppen källkod som del i en kommersiell produkt. Det innebär att fokus flyttat från användaren till leverantören. Leverantören kan välja att använda öppen källkod i det sammanhang som är lämpligt och användaren berörs inte av frågan om utvecklingssätt för produkten. 4.2 Offentlig förvaltning Många myndigheter och kommuner är förhållandevis små organisationer med begränsade eller inga resurser för IT-utveckling. Ett fåtal organisationer har egen IT-utveckling av större omfattning. Enligt en undersökning som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har många kommuner brist på IT-kompetens. Också statliga myndigheter är i många fall små organisationer med begränsade resurser. Bristen på kompetens och resurser kan vara ett hinder för att kunna använda sig av öppna programvaror. I allmänhet behövs förutsättningar i form av god kompetens och tillräckliga resurser internt för att lyckas med projekt för öppen källkod. Många organisationer vill emellertid koncentrera sig på kärnverksamheten och lägga ut vissa verksamheter utanför huset, outsourcing. Det kan innebära sämre förutsättningar för att arbeta med lösningar för öppen källkod I ökad utsträckning finns också ambitionen hos myndigheter att köpa tjänster eller funktioner snarare än programprodukter som man själv ska drifta. Det finns behov av samverkan inom förvaltningen för att ta fram gemensamma lösningar. Intresset för öppen programvara har under årens lopp skiftat från användning av programvara som utvecklats av olika öppna

15 PM 15 (23) communities på Internet till sådan programvara som användarna själva utvecklat och som upplåts och sprids under en öppen källkodslicens. Detta kan ses som en ny modell för samarbete mellan myndigheter. Att upplåta programvara med en öppen källkodslicens ses som en möjlighet att dela på utvecklingskostnader och möjliggöra vidaredistribution av produkten. Det pågående arbete med en övergripande IT-arkitektur för förvaltningen väcker frågor om försörjning av gemensamma delar. Generella kravspecifikationer skulle kunna tillhandahållas. Återanvändbarhet är viktig. Tjänsteorientering, SOA, med repositories passar in i denna struktur. Det kan handla om lite större byggbitar som uppfyller affärsbehov och är mer funktionsorienterade. En fråga är hur ansvarsförhållandena ser ut och hur försörjningen i förvaltningen är ordnad för framtagning och underhåll av gemensamma delar. Gemensamma komponenter skulle kunna utformas så att de kan återanvändas enligt villkoren i en licens för öppen källkod. Programvaror har olika användningssätt. De öppen källkods produkter som huvudsakligen används inom IT-organisationen och av tekniker, vad som ibland brukar benämnas back-office, är förmodligen enklare att introducera. Till dessa produkter kan höra operativsystem, databaser och andra systemprodukter. De produkter som finns hos slutanvändarna, front-office, ställer andra krav på acceptans, utbildning, support m.m. När det gäller kontorsstöd finns också hinder i form av det arv man har i form av olika tillämpningar. För den enskilda organisationen kan tröskeln vara hög för att byta t.ex. kontorsstödsprodukt. Det kan vara svårt att motivera kostnaderna för en enskild organisation och att räkna hem investeringen i en ny miljö. 4.3 IDABC och internationellt I arbetsplanen för EU-kommissionens program IDABC finns aktiviteter för att underlätta användning av öppen källkod som ett alternativ för att få kostnadseffektiva lösningar. I arbetsplanen finns aktiviteter för att sprida information om öppen programvara genom Open source observatory. Arbetet är kopplat till målen i initiativet i2010 att dela resurser, erfarenheter och att sprida goda exempel. Arbete pågår för att bygga upp ett repository med programvara som kan vara intressanta för offentlig förvaltning. Målet är att uppmuntra återanvändning av programvara som är licensierad under öppen källkodslicens och som är finansierad av offentliga medel. I januari 2007 har kommissionen även fastställt för internt bruk en ny öppen licens, European Union Public License (EULP). Licensen kommer bl.a att användas för vissa programvara som utvecklats inom kommissionen.

16 PM 16 (23) IDABC har arbetat med öppen källkodsfrågor i över fem år. Under denna tid har medvetandet om öppen programvara ökat i medlemsstaterna rent generellt. Några medlemsstater har skapat organisatoriska lösningar för sitt interna arbete med öppen programvara i administrationen. 5 Användning av öppen programvara inom olika sektorer Utgångspunkten har varit en hypotes att det för vissa sektorer inom förvaltningen skulle finnas underlag för öppen källkodslösningar. Antagandet bygger på att för verksamheter i förvaltningen som är lika eller liknande skulle finnas fördelar att kunna utveckla eller sprida programprodukter till flera organisationer. Licensiering med öppen källkod skulle kunna underlätta denna spridning. I arbetet har identifierats två sektorer som skulle kunna vara aktuella. Kommunerna är en sektorn i vilken användning av öppen programvara skulle kunna vara tänkbar. I första hand handlar det om programvara för de verksamheter som är generella för alla kommuner. Det skulle kunna finnas en potential för att dela på utvecklingskostnader eller sprida programvara som är öppen källkods-licensierad. Den andra sektorn som är tänkbar är skolområdet. 5.1 Kommunerna Programverket Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med att sprida information om program för kommuner och landsting som baseras på öppen programvara. Man har upprättat ett lagringsutrymme på nätet, repository, för öppen källkodsprodukter. Det benämns Programverket och innehåller ännu så länge ett fåtal applikationer. Kommuner och landsting har fått lägga upp programvaror som kan vara intressanta och som utvecklats av dem. Avsikten är att det i första hand är leverantörer som ska använda sig av Programverket när man erbjuder lösningar till kommuner och landsting. Inledningsvis ser man Programverket som ett sätt att få erfarenhet att arbeta ihop och dela på utvecklingsresurser Sambruk Den ekonomiska föreningen Sambruk består i dag av ett 60-tal kommuner.. Man har undersökt olika affärsmodeller för att få till stånd de verksamhetslösningar man eftersträvar. Programvara under öppen källkodslicens kan vara en av flera olika alternativ. Det kan handla om att man får en programvara som gåva eller att flera kommuner går samman om nyutveckling. Viktiga frågor är en licensiering som gör att resultatet i första hand kan användas av de kommuner som ingår i sambruk.

17 PM 17 (23) Finansieringsmodellen är viktig. Det måste också finnas en underhållsorganisation för att vidmakthålla produkten över tiden. Det är inte givet att öppen källkod är det första valet för Sambruk. Man har inte heller lagt upp någon produkt på Programverket. 5.2 Skolområdet Inom skolområdet har man sedan år 2001 haft ett uppdrag att arbeta för en mjuk infrastruktur. Syftet har varit att standardisera informationshanteringen. I arbetet har funnits krav på att öppna standarder ska användas vid framtagning av IT-lösningar för skolan. Användning av produkter baserad på öppen källkod har dock inte varit prioriterad i detta sammanhang. Bortsett från den verksamhetsinriktade användningen använder en del skolor Linux i sina datorer för elever. Syftet kan vara att få kostnadseffektiva lösningar för den enskilda skolan. 6 Öppen programvara analys 6.1 Strukturering av öppna programvaror efter användningområden Programvaror, antingen de är öppna eller slutna, kan indelas i olika kategorier som har olika syften, används i olika sammanhang och vänder sig till helt olika brukarkategorier. Förutsättningar och hinder för att utveckla och använda öppna programvaror är i hög grad beroende av de olika användningsområdena. Vid analysen bör man därför betrakta de sammantagna förutsättningarna i form av olika marknadskrafter för respektive kategori och inte dra alla öppna programvaror över en kam. Några olika kategorier, bedömningsgrunder och bedömningsförslag anges i den följande matrisen. Ju mer bedömningen ligger åt stor-hållet, ju bättre är förutsättningarna för öppna program. Inom teknikinriktade områden är open source redan idag ett helt naturligt och internationellt marknadsledande alternativ, t.ex. den så kallade LAMP-plattformen för webbutveckling, bestående av produkterna Linux, Apache, MySQL och PHP/Perl/Python:

18 PM 18 (23) Tekniska drifts- och utvecklingsplattformar Exempel: Server- och utvecklingsprogram som operativsystem, programspråk Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Inbäddade system Exempel: Operativsystem, databaser inbyggda i mobila system Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Generella Internetorienterade verktyg Exempel: Publiceringsverktyg, sökmotorer Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Generella slutanvändarprogram Exempel: Office-paket, Webbläsare Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential:

19 PM 19 (23) Generella professionella program Exempel: Ekonomi-/Personaladministration Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Branschspecifika program Exempel: Journalsystem Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Nationella program Exempel: Barnomsorgsplanering Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: När det gäller professionella, branschspecifika och nationella programvaror skiljer sig alltså förutsättningarna troligen från de mer etablerade, teknikorienterade öppna plattformarna. Det kan därför behövas särskilda stöd- och stimulansåtgärder som kompenserar för de svagare marknadskrafterna om man vill få ett genomslag för öppna programvaror även på dessa områden. 6.2 Främjande En analys har gjort för att undersöka om vissa typer av program ska främjas och i så fall i vilka former. Det kan handla om finansiellt stöd, generella

20 PM 20 (23) informationsinsatser, råd och stöd genom generella vägledningar samt stöd genom en användargruppering, community. Ett kryss () visar att det finns ett främjandebehov. Siffrorna avser hänvisning till kommentarer nedan. Till branschspecifika program räknas bl.a. journalsystem och GIS-program. Nationella program avser i första hand kommunernas verksamhet men kan även vara diarieförings- och ärendehanteringssystem. Kategori av program Pengar Gen. info Råd/stöd Teknisk drift- och 1) 1) utvecklingsplattform Inbäddade system Community Generella internetorienterade verktyg Generella 2) 3) slutanvändarprogram Generella professionella 4) program Branschspecifika program 5) Nationella program () 6) () 7) () Noter: 1) Med utgångspunkt från erfarenheter inom förvaltningen kan man sprida generell information och ge generellt stöd t.ex. i form av vägledningar. 2) Information avser användning av det öppna dokumentformatet ODF och inte öppen källkod. 3) Ibland framförs uppfattningen att offentlig förvaltning gör för lite inom detta område. 4) Att främja denna typ av programvaror skulle kräva en mycket stark utvecklarcommunity. Sådana saknas i allmänhet för denna typ av programvaror. 5) Förutsättningar finns för samverkan. 6) Finansiering bör lösas inom den kommunala communityn. 7) Avser juridiskt stöd om samverkansformer och licensfrågor och bör lösas inom communityn. Följande kommentarer kan ges till sammanställningen: När det gäller teknikorienterade områden är potentialen störst. I dessa fall kan främjande bestå av att medvetandegöra.