1 Definitioner och avgränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Definitioner och avgränsningar"

Transkript

1 PM 1 (23) Öppen programvara Enligt kommittédirektiven ska utredaren överväga för- och nackdelar för olika verksamheter i offentlig förvaltning med att använda öppen programvara samt lämna förslag om användningen av öppen programvara inom offentlig förvaltning bör främjas och i så fall hur detta skall ske. Utredaren skall även ge förslag till lämpliga handlingslinjer inför arbetet inom EU angående användning av öppen programvara. 1 Definitioner och avgränsningar Med Öppen programvara eller öppna program brukar man avse dataprogram som är utvecklade enligt principerna för öppen källkod. Vad är Öppen källkod? Källa: Wikipedia, den fria encyklopedin. Engelska: open source Ett program vars programkod/källkod är fritt tillgänglig att ta del av, förbättra och använda har öppen källkod. Grundidén är att program blir bättre av att fler har rätt och möjlighet att granska dem och rätta till felaktigheter. För att bringa ordning i vad som är open source startades en certifiering för olika licenser i form av organisationen Open Source Initiative (OSI). Några besläktade begrepp är fri programvara och public domain. De begreppen är äldre och har en delvis annan innebörd, men kan anses vara upphovet till begreppet open source. Typiskt för öppen källkod är att arbetet och underhållet sköts av ett antal personer, organisationer och företag som koordinerar sitt arbete via Internet. Detta till skillnad från klassisk proprietär källkod där det vanligen är ett enda företag som utvecklar och tillhandahåller produkten. Öppen källkod och Fri Programvara är två olika namn för i princip samma sak, men när man talar om öppen källkod gentemot fri programvara avser man skillnaden att öppen källkods-rörelsen inte använder samma politiska termer som den närbesläktade rörelsen för fri programvara. FSF (Free Software Foundation), som skapade begreppet "fri programvara" på åttiotalet, har en uttalad politisk strävan för frihet och programmerares rättigheter medan OSI (Open Source Initiative), som skapade begreppet "öppen källkod" på slutet av nittiotalet, försöker att bara tala om de praktiska skillnaderna och fördelarna (gentemot ofri programvara (också känd som stängd källkod)) som den här typen av programvara innebär för till exempel företag och investerare.

2 PM 2 (23) Många väljer att ta avstånd från konflikten mellan OSI och FSF genom att använda en av de gemensamma förkortningarna FOSS (för Free, Open Source Software) eller FLOSS (för Free Libre Open Source Software). Idag anser dock många att begreppen är så pass sammanblandade att den praktiska skillnaden bara är relevant för ett fåtal organisationer (deltagarna i licensgodkänningsgrupperna hos FSF, Debian och OSI) och individer, som Richard Stallman (FSF) och Eric S. Raymond (OSI) vilka båda håller fast vid de begrepp de har grundat. Definition av Öppen Källkod På finns bra översikter, bl a följande översättning av Open Source Initiative Version 1.9 av OSI:s definition, se även engelsk originaltext på Kursivt återfinns kommentarer till definitionen av öppen källkod som dock inte ingår i själva definitionen. Introduktion Öppen källkod innebär inte bara tillgång till källkoden. Distributionsvillkoren av mjukvara med öppen källkod måste uppfylla följande kriteria: 1. Fri distribution Licensen får inte förhindra någon intressent från att sälja eller ge bort mjukvara som en del av en större mjukvarudistribution som består av program från flera olika källor. Licensen får inte kräva en royalty eller någon annan avgift för en sådan försäljning. Förklaring: Genom att tvinga licensen till att omfatta fri distribution eliminerar vi frestelsen att bortse från långsiktiga fördelar för att tjäna pengar på kort sikt. Om vi inte gör det skulle det trycket vara stort på eventuella samarbetspartner att hoppa av. 2. Öppen källkod Programmet måste inkludera källkoden och måste kunna distribueras som källkod såväl som i kompilerad form. I fall där en produkt inte distribueras med dess källkod, måste det tydligt framgå hur man kan få tag på källkoden, vilket får inte kosta mer än skäligt för reproduceringen önskvärt är att man skall kunna ladda ner källkoden från Internet utan att det kostar något. Källkoden måste vara i önskvärd form i vilken en programmerare skulle kunna modifiera programmet. Avsiktlig förvillning av källkoden är inte tillåtet. Mellankod former som utdata av en preprocessor eller översättare är inte tillåtet. Förklaring: Vi kräver åtkomst till oförvanskad källkod eftersom du inte kan utveckla program utan att modifiera dem. Eftersom vårt syfte är att göra utvecklingen enklare kräver vi att det ska vara enkelt att utföra modifieringar.

3 PM 3 (23) 3. Härledda arbeten Licensen måste tillåta ändringar och härledda arbeten och måste tillåta dem att distribueras under samma termer som licensen för original mjukvaran. Förklaring: Att bara kunna läsa källkoden räcker inte för att stödja oberoende granskning och snabb utveckling. För att snabb utveckling ska kunna ske måste det gå att experimentera med och distribuera modifieringar. 4. Integriteten av författarens källkod Licensen får förhindra från att källkoden distribueras i modifierad form endast om licensen tillåter distributionen av "patch filer" med källkod till ändamålet att modifiera programmet vid byggning. Licensen måste explicit tillåta distribution av mjukvara byggd med modifierad källkod. Licensen får kräva att härledda arbeten namnges annorlunda eller har ett annat version nummer än originalmjukvaran. Förklaring: Att uppmuntra förbättringar är bra, men användarna har rätt att veta vem som är ansvarig för den programvara som de använder. Både de som skriver och de som underhåller programvara har rätt att veta vad de ombeds stödja och att skydda sitt rykte. Därför måste en licens för öppen källkod garantera att källkoden är lättillgänglig, men det kan krävas att den distribueras som ursprunglig källkod plus programkorrigeringar. På så sätt kan "inofficiella" ändringar göras tillgängliga, men lätt särskiljas från den ursprungliga källkoden. 5. Ingen diskrimination av personer eller grupper Licensen får inte diskriminera någon person eller grupp av personer. Förklaring: För att kunna dra största möjliga nytta av processen bör så många olika personer och grupper som möjligt ha rätt att bidra till en öppen källkod. Vi förbjuder därför alla former av licenser som stänger ute någon från processen. Vissa länder, däribland USA, har exportrestriktioner för vissa typer av programvara. En licens som följer OSD kan varna licenstagare om gällande restriktioner och påminna dem om att de är skyldiga att följa lagen, även om inte licensen innehåller några sådana restriktioner 6. Ingen diskrimination av insatsområden Licensen får inte förhindra någon från att använda programmet i ett specifikt insatsområde. Till exempel, får den inte förhindra att programmet används i affärsverksamhet eller för genetisk forskning. Förklaring: Den huvudsakliga avsikten med den här klausulen är att förhindra licensfällor som hindrar öppen källkod från att användas kommersiellt. Vi vill även att kommersiella användare ska kunna ta del av koden. 7. Distribution av licens Rättigheterna bifogade med programmet måste gälla alla som programmet vidare distribueras till utan behov att dessa parter utställer ytterligare en licens.

4 PM 4 (23) Förklaring: Den här klausulen är avsedd att förbjuda indirekt begränsning av programvaror, till exempel genom att kräva ett sekretessavtal. 8. Licensen får inte vara specifik för en produkt Rättigheterna bifogade med programmet får inte bero på program som är en del av en specifik mjukvarudistribution. Om programmet är extraherat från distributionen och använt eller distribuerat inom termerna av programmets licens, skall alla parter till vilka programmet är vidare distribuerat ha samma rättigheter som beviljades i samband med ursprungliga mjukvarudistributionen. Förklaring: Den här klausulen utesluter ytterligare en typ av licensfällor. 9. Licensen får inte begränsa annan mjukvara Licensen får inte ställa restriktioner på annan mjukvara som distribueras tillsammans med den licensierade mjukvaran. Till exempel, licensen får inte insistera på att alla andra program som distribueras på samma media måste vara öppen källkod mjukvara. Förklaring: Distributörer av programvara med öppen källkod har rätt att fatta beslut om sina egna programvaror. GPL (General Public License) är anpassad efter det här kravet. Programvara som är kopplad till bibliotek med GPL ärver endast aktuell GPL om det utgör ett enstaka arbete, inte programvara som de endast distribueras med. 10. Licensen måste vara teknologineutral Tillhandahållande av licensen får inte baseras på någon enskild teknologi eller typ av gränssnitt. Förklaring: Det här villkoret gäller särskilt licenser som kräver ett tydligt samtycke för att ett kontrakt mellan licensutfärdare och licenstagare ska kunna skrivas. Villkor som föreskriver så kallade "klickavtal" kan leda till konflikter med viktiga metoder för programvarudistribution som FTP-hämtning, cd-romutgivare och webbspegling. Sådana villkor kan även förhindra återanvändning. Licenser som följer OSD måste tillåta möjligheten att (a) distribution av programvara sker via kanaler som inte är webbaserade och som inte stödjer "klickavtal" för hämtningen, och (b) den aktuella koden (eller återanvända delar av den aktuella koden) kan köras i en miljö utan grafiskt användargränssnitt som saknar stöd för popup-dialogrutor. På OSI:s webbplats listas f n 58 olika licenser för öppen källkod.

5 PM 5 (23) Vad är fri programvara? Källa: Se originaldefinition på Fri i fri programvara refererar till frihet och inte till pris. Trots att det haft denna betydelse sedan 80-talet så verkar det som om den första kompletta definitionen finns i GNU's Bulletin, vol. 1 nr. 61, som publicerades i januari Det är framför allt fyra friheter som definierar fri programvara: 1. Friheten att använda programmet, oavsett syfte. Att införa begränsningar på användandet av fri programvara, som till exempel tidsbegränsningar ( 30 dagars provperiod'', licensen går ut 1:a januari, 2004''), syfte ( nyttjande medges för forskning och icke-kommersiellt bruk'') eller geografiskt område ( får inte användas i landet '') gör ett program ofritt. 2. Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det till dina behov. Att applicera juridiska eller praktiska restriktioner mot att modifiera ett program, som att kräva speciella licenser, kräva att ett Non-Disclosure-Agreement (NDA) skrivs eller - för programspråk som kan presentera koden på olika sätt - hemlighålla den mest lämpliga formen för en människa att läsa och ändra ett program ("källkoden") gör också programmet ofritt. Utan friheten att förändra ett program, är man fortfarande beroende av en enskild leverantör. 3. Friheten att sprida kopior så att du kan hjälpa din granne. Programvara kan kopieras och spridas i princip utan kostnad. Om du inte har tillåtelse att ge ett program till en person som behöver det, så gör det programmet i fråga ofritt. Att sprida ett program kan göras mot betalning om du så önskar. 4. Friheten att förbättra programmet och sprida dina förbättringar så att hela samhället kan dra nytta av dem. Inte alla är lika bra på att programmera på alla områden. Vissa kan inte programmera alls. Denna frihet låter dem som inte har tid eller kunskap att lösa ett problem att indirekt få friheten att förbättra. Detta kan göras mot betalning. Dessa friheter är rättigheter, inte skyldigheter, men för att följa dem ställs ibland vissa krav på en person. Vem som helst kan välja att inte nyttja dessa friheter, men kan också välja att nyttja dem alla. Det skall poängteras att fri programvara inte exkluderar kommersiell spridning. Om ett program inte tillåts att användas och spridas i kommersiellt syfte är det inte ett fritt program. Ett växande antal företag baserar sin affärsmodell helt eller åtminstone delvis på fri programvara, inklusive en del av de största proprietära programvaruleverantörerna. Fri programvara gör det lagligt att erbjuda hjälp och assistans, det gör det inte till ett tvång.

6 PM 6 (23) Öppen standard I många sammanhang behandlas öppna programvaror och öppna standarder i ett sammanhang, nästan som om de vore synonymer eller åtminstone tätt kopplade till varandra. Ett tecken på detta är exempelvis att frågan om öppen programvara över huvud taget tas upp inom ramen för utredningen om IT-standardiseringen. Ett sådant logiskt samband finns egentligen inte och bör helst undvikas. Det är frågan om två skilda företeelser med olika egenskaper och definitioner, som borde diskuteras och bedömas var för sig och på egna meriter. Standarder handlar om specifikationer medan källkod handlar om programvara. Det stämmer visserligen att förespråkarna för öppna program vanligtvis också stöder öppna standarder, men däremot stämmer knappast det omvända numera; att leverantörer av slutna program skulle förespråka slutna standarder. I själva verket vill i princip alla betydande aktörer i ITbranschen numera främja användningen av öppna standarder. Däremot finns det idag ingen konsensus kring en enhetlig definition av öppen standard. Vad är Öppen standard? Bearbetad källa: En öppen standard är en standard som är offentlig och tillgänglig för vem som helst att implementera och använda. Genom att låta alla använda standarden kan man öka kompatibiliteten mellan olika hårdvaru- och mjukvarukomponenter då vem som helst med tillräckligt tekniskt kunnande kan skapa program och produkter som fungerar tillsammans med alla andra produkter och program som implementerar samma standard. Många tekniska specifikationer som allmänt uppfattas som standarder är knappast öppna utan finns endast tillgängliga under restriktiva licenser eller inte alls. Att en standard är öppen betyder inte heller nödvändigtvis att man helt fritt kan använda den, då patent fortfarande kan täcka hela eller delar av en implementation. I så fall måste man licensiera patentet också, åtminstone i de länder där det är applicerbart. I detta sammanhang används ibland det ganska luddiga uttrycket RAND - villkor, som står för Reasonable And Non-Discriminatory.

7 PM 7 (23) Det finns för närvarande ingen konsensus för definitionen av vare sig "öppen" eller "standard". En del menar att endast standarder helt fria från restriktioner kan kallas öppna, andra tycker att tillgänglighet i sig självt räcker bra. Vissa anser att standarder endast kan godkännas av de formella standardiseringsorganisationerna där vem som helst i princip kan delta (vilket dock är långtifrån gratis) och att dessa standarder per definition är öppna (men långtifrån gratis att ta del av). Andra menar att även mer slutna industrikonsortier och olika typer av organisationer kan ge ut standarder. Vid sidan av de formella standardiseringsorganisationerna nämns ofta IEEE, IETF, W3C och OASIS som stora och seriösa standardiseringsorganisationer. I European Interoperability Framework, publicerat av Kommissionens IDABC-program, finns följande definition (som dock har mött stark kritik, både från IT-branschen och från de formella standardiseringsorganisationerna). The following are the minimal characteristics that a specification and its attendant documents must have in order to be considered an open standard: - The standard is adopted and will be maintained by a not-for-profit organisation, and its ongoing development occurs on the basis of an open decision-making procedure available to all interested parties (consensus or majority decision etc.). - The standard has been published and the standard specification document is available either freely or at a nominal charge. It must be permissible to all to copy, distribute and use it for no fee or at a nominal fee. - The intellectual property - i.e. patents possibly present - of (parts of) the standard is made irrevocably available on a royaltyfree basis. - There are no constraints on the re-use of the standard. Den kortfattade danska definitionen av öppen standard lyder (enligt IT- og Telestyrelsens OIO-arkitekturkommitté): En fullständigt öppen standard har följande egenskaper: - Den är tillgänglig och gratis för alla - Den förblir tillgänglig och gratis - Den är gratis tillgänglig och dokumenterad i alla detaljer - Den utvecklas i en öppen process

8 PM 8 (23) I den tyska förbundsregeringens arkitekturdokument SAGA anges följande minimikrav på öppenhet för att en standard skall komma ifråga för att kunna rekommenderas för användning i federala IT-lösningar. Notera att här ställs inga krav på utvecklingsprocessen utan endast på tillgänglighet och användarrättigheter. The minimum requirements for the openness of standards for acceptance in SAGA are defined as follows: a. The standard has been published and the standard specification document is available either freely or at a nominal charge. b. The intellectual property (for instance, in the form of patents) of a standard or of parts of a standard must, if possible, be accessible without being contingent upon the payment of a license fee. c. The federal administration and the users of its services must be able to use the standard without restriction. d. The standard must remain published and freely usable in the future. Inom den formella standardiseringen hänvisar många till följande definition, fastställd av Telecommunication Standardization Avisory Group (TSAG): "Open Standards" are standards made available to the general public and are developed (or approved) and maintained via a collaborative and consensus driven process. "Open Standards" facilitate interoperability and data exchange among different products or services and are intended for widespread adoption. Other elements of "Open Standards" include, but are not limited to: Collaborative process voluntary and market driven development (or approval) following a transparent consensus driven process that is reasonably open to all interested parties. Reasonably balanced ensures that the process is not dominated by any one interest group. Due process - includes consideration of and response to comments by interested parties. Intellectual property rights (IPRs) IPRs essential to implement the standard to be licensed to all applicants on a worldwide, nondiscriminatory basis, either (1) for free and under other reasonable terms and conditions or (2) on reasonable terms and conditions (which may include monetary compensation). Negotiations are left to the parties concerned and are performed outside the SDO. Quality and level of detail sufficient to permit the development of a variety of competing implementations of interoperable products or services. Standardized interfaces are not hidden, or controlled other than by the SDO promulgating the standard.

9 PM 9 (23) Publicly available easily available for implementation and use, at a reasonable price. Publication of the text of a standard by others is permitted only with the prior approval of the SDO. On-going support maintained and supported over a long period of time. 2 Statskontorets rapporter Statskontoret gjorde en studie av öppen programvara under år Rapporten, Öppen programvara, nr 2003:8) omfattade en översikt över området ur olika aspekter. Enligt rapporten kännetecknas öppen programvara av att den ger användaren frihet att använda, kopiera, distribuera, undersöka, ändra och förbättra programvaran. Dessa friheter stipuleras i de särskilda användningslicenser som gäller för öppen programvara. Utgångspunkt för Statskontorets arbete med öppen källkod var att förbättra konkurrensen på programvarumarknaden. En slutsats i rapporten var att öppen programvara ger en ny konkurrenssituation genom att ge möjligheter för alternativa lösningar att ta sig in på marknaden.. I rapporten konstaterades att öppen programvara har funnits som begrepp i snart 20 år och Linux i ungefär 10 år. Många funktioner på Internet är nästan helt baserade på öppen programvara, t.ex. förmedling av e-post och översättning av datornamn till IP-adresser, DNS. Den övervägande delen av Internets webbservrar är byggda med öppen programvara. Slutsatsen i rapporten är att öppna standarder och format samt öppen programvara är viktiga komponenter för att få ökad konkurrens och bättre interoperabilitet samt lägre kostnader för offentlig förvaltning. Öppna standarder ansågs dock som den viktigaste faktorn. I en efterföljande rapport från Statskontoret, nr 2004:21, Öppen programvara, erfarenheter av produkter som bygger på öppen källkod inom förvaltningen, redovisades praktisk användning av öppen programvara. I rapporten beskrevs erfarenheter kring öppen programvara inom offentlig förvaltning med utgångspunkt från tre utvalda områden; kontorsprogram, webbapplikationer och portaler samt operativsystem och databaser. Rapporten visade att det fanns mycket begränsade erfarenheter av användning av öppen programvara i förvaltningen. I de fall där man använt sig av färdiga produkter baserade på öppen källkod har mestadels teknikerna varit pådrivande utan nämnvärd delaktighet från organisationens ledning. När det gäller egenutvecklade applikationerna har det funnits ett större stöd från ledningshåll. Genomgående saknades det dock ekonomiska kalkyler för att motivera ett införande av produkter med öppen källkod. För samtliga områden gäller omdömet i enkäten att man rekommenderade produkten eller

10 PM 10 (23) systemet för andra att använda. Själva produkten betygssattes högt men det var för många en hög tröskel att byta miljö. 3 För- och nackdelar 3.1 Situationen år 2003 I Statskontorets rapport 2003:8 Öppen programvara identifierades ett antal för- och nackdelar med öppen programvara vid ett införande i den offentliga förvaltningen i Sverige. Nedanstående redovisning bygger på vad som sägs i den rapporten. Fördelarna befanns vara: Förenklad licenshantering. För varje installerad proprietär programvara erfordras en licens från programvarutillverkaren. Licensen styr hur programmet får disponeras i organisationen. Licenskostnaden utgör programvarans köppris. Det finns ett flertal olika intäkts- och licensmodeller, och ansvaret ligger på användarorganisationen att hålla reda på alla licenser som finns i organisationen och hur respektive programvara används. Det kan vara ett komplicerat arbete, och det har utvecklats ett tjänstekoncept kallat Software Asset Management som handlar om effektivt utnyttjande och förvaltning av programvarutillgångar. Även för öppna programvaror finns ett antal olika licensmodeller, men de är mycket lättare att hantera. Flertalet modeller ger gratis tillgång till programvaran utan restriktioner, och rätt att distribuera programvaran vidare. Källkoden är oftast enkelt tillgänglig och får modifieras. Licenshanteringen för öppna programvaror är alltså betydligt enklare än för proprietära programvaror. Minskat beroende av en produkt/leverantör (mindre risk för inlåsning). Risken för inlåsning, d.v.s. mekanismer som verkar till att hålla kvar en kund vid en produkt eller leverantör, elimineras inte med öppna programvaror, men kan bidra till att minska beroendet. Programvaror är sällan helt likvärdiga och utbytbara mot varandra. En förutsättning för att inlåsningseffekterna ska minska är dock att programvaran bygger på ickeproprietära format och standarder. Sänkta totala kostnader. Köppriset för öppen programvara är lågt eller noll. Det intressanta är dock livslängdskostnaden. I 2003 års rapport anges att trots ganska höga kostnader för migration från proprietär till öppen programvara, så visar de flesta undersökningar på att en migration leder till påtagligt lägre kostnader både på kort och lång sikt. Dessutom påpekas att kostnader för support, service och underhåll i princip ligger på samma nivå som för proprietär programvara, men att dessa tjänster i högre utsträckning kan utföras av lokala leverantörer, vilket kan ha en positiv effekt på arbetstillfällen och skatteintäkter etc. Ökad konkurrens. Det följer av att inlåsningseffekterna minskar.

11 PM 11 (23) Ökad kvalitet och stabilitet. En öppen programvara är normalt inte är knuten till en viss tillverkare och utkommer inte periodiskt i releaser, där felaktigheter är rättade och nya funktioner tillkommit. I stället är det communityn, med ett stort antal professionella utvecklare som granskar koden och utvecklar programvaran kontinuerligt. Programvara når alltså snabbare en god kvalitet och stabilitet i fråga om felfrihet. En annan aspekt är att en öppen programvara kan skräddarsys och anpassas för en viss målgrupp av användare och därmed göras enkel och funktionell. Produkten kan därmed få en hög kvalitet för den specifika tillämpningen och bli enkel att administrera och underhålla. Ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet. En programvaruutvecklare som bygger sin programvara med öppna programvarukomponenter får lägre investeringskostnader. Det underlättar för små företag att ta sig in på programvarumarknaden. Ökad säkerhet. I begreppet säkerhet ligger flera aspekter. En är datasäkerhet, där öppen programvara anses mindre sårbar än proprietär just därför att källkoden är öppen för granskning. När det gäller tillförlitlighet anses det egentligen inte vara någon skillnad mellan öppna och proprietära programvaror. En tredje aspekt är att man är bättre skyddad om tillverkaren går i konkurs eller försvinner på annat sätt. Med en öppen programvara har man ju direkt tillgång till källkoden och behöver inte bekymra sig om att skaffa källkodsdeponering. Öppna format förenklar kommunikation med allmänheten. Ett viktigt demokratiskt argument är att offentliga sektorn ska publicera sina dokument i ett format som inte kräver att medborgaren ska behöva köpa en viss programvara för att kunna läsa dokumentet. Det talar för öppna programvaror, eftersom dessa vanligen utnyttjar öppna, icke-proprietära format. Nackdelarna angavs till följande: Kan kräva ett omfattande migrationsarbete. Vid byte av slutanvändarprogram uppstår behov av insatser i samband med installation och integration med den befintliga tekniska miljön. Ibland måste anpassning göras. Behovet av utbildning av användarna blir nödvändig och skiljer sig inte i omfattning från proprietär programvara. Kan leda till ökade krav på egen kompetens. För flertalet öppna programvaror finns inte en tydlig och ansvarig leverantör som man kan ställa krav på och rikta frågor till. En myndighet som överväger att övergå till öppen programvara behöver tillgång till tjänster kring programvaran, såsom teknisk support och användarstöd. Myndigheten kan skaffa denna från programvaruleverantören, från tredje part eller själv bygga upp

12 PM 12 (23) kompetens. Tillgången till externa tjänster beror på vilket program det är fråga om. Kan vara svårt att hitta rätt produkt. Den stora mängden öppna programvaror marknadsförs inte genom vanliga kanaler utan genom stora portaler. Man måste själv veta hur man ska hitta den bästa lösningen på de egna behoven. Man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program. Det rör sig dels om teknisk interoperabilitet, att få nya program att samverka med befintliga, dels om juridiska problem där licenserna för öppen programvara och den proprietära hindrar att programvaror blandas. Mindre utbud för konsult- och supporttjänster. Det växer fram nya aktörer som utvecklar och säljer tjänster kring öppen programvara. Men utbudet är trots det mindre. Psykologiskt motstånd bland beslutsfattare. Den som inte använt öppna programvaror kan ha ett inbyggt motstånd eller fördomar mot öppna programvaror och deras företrädare och anse dem som mindre seriösa. I och med att högskolor och universitet är stora användare av öppna programvaror kan detta vara en generationsfråga och därmed vara av övergående natur. 3.2 Situationen år 2006 Man kan ställa sig frågan om för- och nackdelar har ändrats sedan Sammanfattningsvis kan sägas att Vervas uppfattning är att de positiva effekterna sammantaget ligger på samma nivå som 2003, medan de negativa effekterna till någon grad har förstärkts. Mot bakgrund av dels att Verva har följt utvecklingen sedan 2003, dels svaren i IT-standardiseringsutredningens enkät till myndigheter kan följande slutsatser dras för de olika för- och nackdelarna: Förenklad licenshantering. Det är fortfarande sant att öppna programvaror medför en enklare licenshantering. Ett problem är dock att floran av olika licensvillkor är stor. Fördelarna med enklare licenshantering hos en enskild programvara kan motverkas av ökad komplexitet om man har många öppna programvaror med olika licensvillkor. Minskat beroende av en produkt/leverantör (mindre risk för inlåsning). Beroendet av produkten är densamma oavsett om programvaran är öppen eller proprietär, men leverantörsberoendet minskar. Sänkta totala kostnader. Någon förändring torde inte ha skett. Det är fortfarande höga omställningskostnader. En intressant fråga är om öppna programvaror generellt har bättre användbarhet än proprietära, vilket

13 PM 13 (23) därmed skulle minska användningskostnaderna. Utvecklingssättet för öppna programvaror kan tala för det, men några belägg har inte stått att finna. Ökad konkurrens. Ingen förändring. Ökad kvalitet och stabilitet. Denna aspekt kan se olika ut på användarnivå, myndighetsnivå och på koncernnivå. Stabiliteten hos ett enskilt program kan vara god, medan de stora möjligheterna att fritt ladda ner program från nätet gör att det kan bli låg stabilitet på myndighetsnivå och därmed ännu lägre på koncernnivå. Ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet. Detta argument är inte relevant idag, i alla fall inte för statliga myndigheter. Ökad säkerhet. Ingen förändring. Öppna format förenklar kommunikation med allmänheten. Ingen förändring. Kan kräva ett omfattande migrationsarbete. Inget talar för att detta problem har minskat. Kan leda till ökade krav på egen kompetens. Omfattningen av detta problem beror på försörjningsmodellen. Om programmen laddas ner från nätet så krävs egen kompetens för administration och support. Med ett ökat utbud av öppna programvaror har denna nackdel snarast förstärkts. Man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program. De juridiska problemen med kolliderande licensvillkor har inte lösts. Även de tekniska problemen kvarstår. Mindre utbud för konsult- och supporttjänster. Tillgången på erforderlig kompetens kan ha förbättrats, men information om detta saknas. Psykologiskt motstånd bland beslutsfattare. År 2006 är öppna programvaror inte längre en ideologisk fråga. I IT-standardiseringens enkät ställdes frågan om myndigheterna har önskemål om att i ökad utsträckning använda öppen programvara i verksamheten. Svaren visar genomgående en helt pragmatisk syn på detta. De flesta ser rent affärsmässigt på valet mellan proprietär och öppen programvara. Det som avgör för den enskilda myndigheten är funktionalitet, omställningskostnader, prestanda och andra affärsmässiga aspekter.

14 PM 14 (23) 4 Utvecklingstendenser 4.1 Trender Programvaror som baseras på öppen källkod har efterhand spritts till fler tillämpningar som används för olika områden. Även de stora kommersiella aktörerna har anammat idén med öppen programvara. I många fall handlar det om back-office tillämpningar som i första hand berör teknikerna. Linux t.ex. är i dag ett etablerat operativssystem. Det finns en marknad med kommersiella aktörer som tillhandahåller paketerade produkter. Andra programvaror med stor spridning är databasprodukter som MySQL och webbservern Apache. Kontorsstödet Open office är ett exempel på en produkt för slutanvändare. Filformatet i Open office, ODF, är numera en ISO-standard. I flera länder överväger man krav på öppna dokumentformat för den offentliga förvaltningen. En tendens är att använda programvara byggd på öppen källkod som del i en kommersiell produkt. Det innebär att fokus flyttat från användaren till leverantören. Leverantören kan välja att använda öppen källkod i det sammanhang som är lämpligt och användaren berörs inte av frågan om utvecklingssätt för produkten. 4.2 Offentlig förvaltning Många myndigheter och kommuner är förhållandevis små organisationer med begränsade eller inga resurser för IT-utveckling. Ett fåtal organisationer har egen IT-utveckling av större omfattning. Enligt en undersökning som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har många kommuner brist på IT-kompetens. Också statliga myndigheter är i många fall små organisationer med begränsade resurser. Bristen på kompetens och resurser kan vara ett hinder för att kunna använda sig av öppna programvaror. I allmänhet behövs förutsättningar i form av god kompetens och tillräckliga resurser internt för att lyckas med projekt för öppen källkod. Många organisationer vill emellertid koncentrera sig på kärnverksamheten och lägga ut vissa verksamheter utanför huset, outsourcing. Det kan innebära sämre förutsättningar för att arbeta med lösningar för öppen källkod I ökad utsträckning finns också ambitionen hos myndigheter att köpa tjänster eller funktioner snarare än programprodukter som man själv ska drifta. Det finns behov av samverkan inom förvaltningen för att ta fram gemensamma lösningar. Intresset för öppen programvara har under årens lopp skiftat från användning av programvara som utvecklats av olika öppna

15 PM 15 (23) communities på Internet till sådan programvara som användarna själva utvecklat och som upplåts och sprids under en öppen källkodslicens. Detta kan ses som en ny modell för samarbete mellan myndigheter. Att upplåta programvara med en öppen källkodslicens ses som en möjlighet att dela på utvecklingskostnader och möjliggöra vidaredistribution av produkten. Det pågående arbete med en övergripande IT-arkitektur för förvaltningen väcker frågor om försörjning av gemensamma delar. Generella kravspecifikationer skulle kunna tillhandahållas. Återanvändbarhet är viktig. Tjänsteorientering, SOA, med repositories passar in i denna struktur. Det kan handla om lite större byggbitar som uppfyller affärsbehov och är mer funktionsorienterade. En fråga är hur ansvarsförhållandena ser ut och hur försörjningen i förvaltningen är ordnad för framtagning och underhåll av gemensamma delar. Gemensamma komponenter skulle kunna utformas så att de kan återanvändas enligt villkoren i en licens för öppen källkod. Programvaror har olika användningssätt. De öppen källkods produkter som huvudsakligen används inom IT-organisationen och av tekniker, vad som ibland brukar benämnas back-office, är förmodligen enklare att introducera. Till dessa produkter kan höra operativsystem, databaser och andra systemprodukter. De produkter som finns hos slutanvändarna, front-office, ställer andra krav på acceptans, utbildning, support m.m. När det gäller kontorsstöd finns också hinder i form av det arv man har i form av olika tillämpningar. För den enskilda organisationen kan tröskeln vara hög för att byta t.ex. kontorsstödsprodukt. Det kan vara svårt att motivera kostnaderna för en enskild organisation och att räkna hem investeringen i en ny miljö. 4.3 IDABC och internationellt I arbetsplanen för EU-kommissionens program IDABC finns aktiviteter för att underlätta användning av öppen källkod som ett alternativ för att få kostnadseffektiva lösningar. I arbetsplanen finns aktiviteter för att sprida information om öppen programvara genom Open source observatory. Arbetet är kopplat till målen i initiativet i2010 att dela resurser, erfarenheter och att sprida goda exempel. Arbete pågår för att bygga upp ett repository med programvara som kan vara intressanta för offentlig förvaltning. Målet är att uppmuntra återanvändning av programvara som är licensierad under öppen källkodslicens och som är finansierad av offentliga medel. I januari 2007 har kommissionen även fastställt för internt bruk en ny öppen licens, European Union Public License (EULP). Licensen kommer bl.a att användas för vissa programvara som utvecklats inom kommissionen.

16 PM 16 (23) IDABC har arbetat med öppen källkodsfrågor i över fem år. Under denna tid har medvetandet om öppen programvara ökat i medlemsstaterna rent generellt. Några medlemsstater har skapat organisatoriska lösningar för sitt interna arbete med öppen programvara i administrationen. 5 Användning av öppen programvara inom olika sektorer Utgångspunkten har varit en hypotes att det för vissa sektorer inom förvaltningen skulle finnas underlag för öppen källkodslösningar. Antagandet bygger på att för verksamheter i förvaltningen som är lika eller liknande skulle finnas fördelar att kunna utveckla eller sprida programprodukter till flera organisationer. Licensiering med öppen källkod skulle kunna underlätta denna spridning. I arbetet har identifierats två sektorer som skulle kunna vara aktuella. Kommunerna är en sektorn i vilken användning av öppen programvara skulle kunna vara tänkbar. I första hand handlar det om programvara för de verksamheter som är generella för alla kommuner. Det skulle kunna finnas en potential för att dela på utvecklingskostnader eller sprida programvara som är öppen källkods-licensierad. Den andra sektorn som är tänkbar är skolområdet. 5.1 Kommunerna Programverket Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med att sprida information om program för kommuner och landsting som baseras på öppen programvara. Man har upprättat ett lagringsutrymme på nätet, repository, för öppen källkodsprodukter. Det benämns Programverket och innehåller ännu så länge ett fåtal applikationer. Kommuner och landsting har fått lägga upp programvaror som kan vara intressanta och som utvecklats av dem. Avsikten är att det i första hand är leverantörer som ska använda sig av Programverket när man erbjuder lösningar till kommuner och landsting. Inledningsvis ser man Programverket som ett sätt att få erfarenhet att arbeta ihop och dela på utvecklingsresurser Sambruk Den ekonomiska föreningen Sambruk består i dag av ett 60-tal kommuner.. Man har undersökt olika affärsmodeller för att få till stånd de verksamhetslösningar man eftersträvar. Programvara under öppen källkodslicens kan vara en av flera olika alternativ. Det kan handla om att man får en programvara som gåva eller att flera kommuner går samman om nyutveckling. Viktiga frågor är en licensiering som gör att resultatet i första hand kan användas av de kommuner som ingår i sambruk.

17 PM 17 (23) Finansieringsmodellen är viktig. Det måste också finnas en underhållsorganisation för att vidmakthålla produkten över tiden. Det är inte givet att öppen källkod är det första valet för Sambruk. Man har inte heller lagt upp någon produkt på Programverket. 5.2 Skolområdet Inom skolområdet har man sedan år 2001 haft ett uppdrag att arbeta för en mjuk infrastruktur. Syftet har varit att standardisera informationshanteringen. I arbetet har funnits krav på att öppna standarder ska användas vid framtagning av IT-lösningar för skolan. Användning av produkter baserad på öppen källkod har dock inte varit prioriterad i detta sammanhang. Bortsett från den verksamhetsinriktade användningen använder en del skolor Linux i sina datorer för elever. Syftet kan vara att få kostnadseffektiva lösningar för den enskilda skolan. 6 Öppen programvara analys 6.1 Strukturering av öppna programvaror efter användningområden Programvaror, antingen de är öppna eller slutna, kan indelas i olika kategorier som har olika syften, används i olika sammanhang och vänder sig till helt olika brukarkategorier. Förutsättningar och hinder för att utveckla och använda öppna programvaror är i hög grad beroende av de olika användningsområdena. Vid analysen bör man därför betrakta de sammantagna förutsättningarna i form av olika marknadskrafter för respektive kategori och inte dra alla öppna programvaror över en kam. Några olika kategorier, bedömningsgrunder och bedömningsförslag anges i den följande matrisen. Ju mer bedömningen ligger åt stor-hållet, ju bättre är förutsättningarna för öppna program. Inom teknikinriktade områden är open source redan idag ett helt naturligt och internationellt marknadsledande alternativ, t.ex. den så kallade LAMP-plattformen för webbutveckling, bestående av produkterna Linux, Apache, MySQL och PHP/Perl/Python:

18 PM 18 (23) Tekniska drifts- och utvecklingsplattformar Exempel: Server- och utvecklingsprogram som operativsystem, programspråk Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Inbäddade system Exempel: Operativsystem, databaser inbyggda i mobila system Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Generella Internetorienterade verktyg Exempel: Publiceringsverktyg, sökmotorer Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Generella slutanvändarprogram Exempel: Office-paket, Webbläsare Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential:

19 PM 19 (23) Generella professionella program Exempel: Ekonomi-/Personaladministration Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Branschspecifika program Exempel: Journalsystem Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: Nationella program Exempel: Barnomsorgsplanering Bedömningsgrund: Liten Medel Stor Grad av kultur/språk/branschneutralitet: Potentiell utvecklar-community: Potentiell användar-community: Förändringsvilja hos användarna: Grad av priskänslighet: Open Source-potential: När det gäller professionella, branschspecifika och nationella programvaror skiljer sig alltså förutsättningarna troligen från de mer etablerade, teknikorienterade öppna plattformarna. Det kan därför behövas särskilda stöd- och stimulansåtgärder som kompenserar för de svagare marknadskrafterna om man vill få ett genomslag för öppna programvaror även på dessa områden. 6.2 Främjande En analys har gjort för att undersöka om vissa typer av program ska främjas och i så fall i vilka former. Det kan handla om finansiellt stöd, generella

20 PM 20 (23) informationsinsatser, råd och stöd genom generella vägledningar samt stöd genom en användargruppering, community. Ett kryss () visar att det finns ett främjandebehov. Siffrorna avser hänvisning till kommentarer nedan. Till branschspecifika program räknas bl.a. journalsystem och GIS-program. Nationella program avser i första hand kommunernas verksamhet men kan även vara diarieförings- och ärendehanteringssystem. Kategori av program Pengar Gen. info Råd/stöd Teknisk drift- och 1) 1) utvecklingsplattform Inbäddade system Community Generella internetorienterade verktyg Generella 2) 3) slutanvändarprogram Generella professionella 4) program Branschspecifika program 5) Nationella program () 6) () 7) () Noter: 1) Med utgångspunkt från erfarenheter inom förvaltningen kan man sprida generell information och ge generellt stöd t.ex. i form av vägledningar. 2) Information avser användning av det öppna dokumentformatet ODF och inte öppen källkod. 3) Ibland framförs uppfattningen att offentlig förvaltning gör för lite inom detta område. 4) Att främja denna typ av programvaror skulle kräva en mycket stark utvecklarcommunity. Sådana saknas i allmänhet för denna typ av programvaror. 5) Förutsättningar finns för samverkan. 6) Finansiering bör lösas inom den kommunala communityn. 7) Avser juridiskt stöd om samverkansformer och licensfrågor och bör lösas inom communityn. Följande kommentarer kan ges till sammanställningen: När det gäller teknikorienterade områden är potentialen störst. I dessa fall kan främjande bestå av att medvetandegöra.

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Open Source - Utmaningar och fördelar

Open Source - Utmaningar och fördelar Open Source - Utmaningar och fördelar Johan Hübner Emil Dicksved 16 mars 2011 Agenda Vad är open source? Historik och utveckling över tid Krav på open source-licenser Översiktlig genomgång av några vanliga

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Motion om fri mjukvara

Motion om fri mjukvara Motion om fri mjukvara Fri mjukvara 1 är gratis 2. Fri mjukvara sparar kommunen pengar 3. Sverigedemokraterna Oskarshamn föreslår kommunfullmäktige: Att planera för en övergång till fri mjukvara, själv

Läs mer

open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Dela utvecklingsresultat Kontroll över utveckling Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen

open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Dela utvecklingsresultat Kontroll över utveckling Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Kontroll över utveckling Dela utvecklingsresultat Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen Utveckling, inte licenskostnader Vanliga frågor om Opensource

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Open Source Sweden. Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS.

Open Source Sweden. Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. 1 Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. 2 Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. Jobbar till vardags på: 3 Jakob Sandgren, styrlseledamot i OSS. Jobbar till vardags på: South Pole är ett 10 år gammalt (litet)

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik

Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002. Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik Svenska Föreningen för Upphovsrätt 5 november 2002 Mikael Pawlo Något om öppen kod, öppen text och öppen musik 2 minuter upphovsrätt Traditionell licensiering Fri programvara Öppen källkod Öppet innehåll

Läs mer

Varningssystem byggt på öppna källkodskomponenter Magnus Runesson SMHI Magnus.Runesson@smhi.se

Varningssystem byggt på öppna källkodskomponenter Magnus Runesson SMHI Magnus.Runesson@smhi.se Öppen Källkod inom Offentlig Sektor 15-16 april 2008, Stockholm Varningssystem byggt på öppna källkodskomponenter Magnus Runesson SMHI Magnus.Runesson@smhi.se 2008-05-14 Signatur Om SMHI Som experter inom

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Lathund Autogiro NovaSecur

Lathund Autogiro NovaSecur Lathund Autogiro NovaSecur Rev. 2011-05-06 Version 2.85-2011 Neither the whole nor any part of the information contained in, or the product described in this manual, may be adapted or reproduced in any

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Open Source - Program och hur man väljer

Open Source - Program och hur man väljer Open Source - Program och hur man väljer Copyright 2007, 2008 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga

Läs mer

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet

Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Linux på skrivbordet - Myt eller möjlighet Copyright 2003, 2004 Marcus Rejås Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Welcome. to the world of Jeeves. Copyright 2011 Jeeves Information Systems AB

Welcome. to the world of Jeeves. Copyright 2011 Jeeves Information Systems AB Welcome to the world of Jeeves Copyright 2011 Jeeves Information Systems AB Jeeves APPs & APPs Market Jeeves World 2011 Tomas Enblom, Chief Architect Innovation historiska ögonblick Ca 3500 f kr Ca 2000

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Optimering av licenshantering Hur arbetar FMV? Björn Spåra Crayon AB

Optimering av licenshantering Hur arbetar FMV? Björn Spåra Crayon AB Optimering av licenshantering Hur arbetar FMV? Björn Spåra 2008 01 29 2 Bakgrund 3 SAM arbete 4 SAM arbete 5 SAM arbete 6 SAM arbete Genom ett outsourcingavtal mellan FMV och WM-data fick Crayon, som SAM

Läs mer

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007 Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Välkomna! Praktisk information Hålltider Lunch - Serveras i två matsalar Presentationsmaterial - www.verva.se/seminarium/programvaror

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F VERVA Fujitsu Services Kenneth Landérus F Fujitsu Services 2008 Fujitsus erbjudande produkter Volymlicensiering på 40 programtillverkares produkter 2 Fujitsu Services 2008 2008-01-28 Verva Programvaror

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI WordPress är en väldigt användbar nätportal, som kan användas både som blogg men även för att bygga upp din hemsida på nätet. Verktygen är lätta att använda och det erbjuds

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Manual. EZ-Equip. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software

Manual. EZ-Equip. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software Artologik EZ-Equip Plug-in till EZbooking version 3.2 Artologik EZbooking och EZ-Equip Till EZbooking, ditt webbaserade system för bokningar av lokaler och objekt, kan du även ansluta olika typer av plugins.

Läs mer

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2

NSi Output Manager Vanliga frågor och svar. Version 3.2 NSi Output Manager Vanliga frågor och svar Version 3.2 I. Allmän produktinformation 1. Vad finns det för nyheter i NSi Output Manager 3.2? I NSi Output Manager 3.2 finns det flera förbättringar på serversidan,

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Donator. Partnerprogram. Från produkt till molntjänst.

Donator. Partnerprogram. Från produkt till molntjänst. Donator Partnerprogram Från produkt till molntjänst. Donator Partnerprogram Erbjuda vår applikation som en molntjänst? Javisst, men hur tar vi oss dit? De flesta programutvecklingsföretag (ISVer) ser möjligheterna

Läs mer

DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE

DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE SOLUTION DESCRIPTION 1 (7) DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE SOLUTION DESCRIPTION SOLUTION DESCRIPTION 2 (7) INNEHÅLL 1. DOCUMENT MANAGER... 3 2. BESKRIVNING AV DOCUMENT MANAGER... 3 2.1 Produkter... 4 2.1.1

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Installation av F13 Bråvalla

Installation av F13 Bråvalla Website: http://www.rbdesign.se Installation av F13 Bråvalla RBDESIGN FREEWARE - ESCK Norrköping-Bråvalla 1. Ladda ner och packa upp filerna i en mapp som du har skapat på ett lättöverskådligt ställe utanför

Läs mer

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations Mats Ohlson Informationssäkerhet = Information security Informationssäkerhet the preservation

Läs mer

AccuRead OCR. Administratörshandbok

AccuRead OCR. Administratörshandbok AccuRead OCR Administratörshandbok April 2015 www.lexmark.com Innehåll 2 Innehåll Översikt...3 Program som stöds...3 Format och språk som stöds...4 OCR-prestanda...4 Exempeldokument...6 Konfigurera program...10

Läs mer

PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300

PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300 PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300 Installation och beskrivningsfil Exemplet visar igångkörning av profinet mellan Beckhoff-master och Beckhoff-kopplare för EL-terminaler. Med ny hårdvara är det viktigt

Läs mer

Handbok SSCd. Peter H. Grasch

Handbok SSCd. Peter H. Grasch Peter H. Grasch 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Använda SSCd 7 2.1 Baskatalog.......................................... 7 2.2 Inställning.......................................... 7 2.3 Databas............................................

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Installera CET Designer och Extensions

Installera CET Designer och Extensions Installera CET Designer och Extensions Published by: Configura Sverige AB Box 306 581 02 LINKÖPING www.configura.com 2006 Configura Sverige AB. All rights reserved. Printed in Sweden. Configura Sverige

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47)

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) 1 (6) 2007-10-15 Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47).SE lämnar följande synpunkter på

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

! " # " $ % & ' " ) )

!  #  $ % & '  ) ) Hur kan ett mycket stort utbud av TV-kanaler distribueras till hushållen? Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att möjliggöra valfrihet? Vad behöver göras? ! " # " $ % & ' $( " ) ) *+ , Vill ha möjlighet

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Öppen källkod Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Ramavtalsbilaga 1 - Personalsystem Ramavtalsbilaga 1 Definitioner

Ramavtalsbilaga 1 - Personalsystem Ramavtalsbilaga 1 Definitioner 1/6 Ramavtalsbilaga 1 Definitioner 2/6 1 Definitioner Nedanstående definitioner ska utgöra en integrerad del av ramavtal och tecknade Avropsavtal samt av samtliga till dessa avtal hörande bilagor. I det

Läs mer

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Frågor och svar Köpare Upphandling Köpare: Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Namn: Handläggare: Daniel Melin Referensnr: 96-36-2014 Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling Telefon: +46

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Manual. EZ-Visit. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software

Manual. EZ-Visit. Artologik. Plug-in till EZbooking version 3.2. Artisan Global Software Manual Artologik EZ-Visit Plug-in till EZbooking version 3.2 Manual Artologik EZbooking och EZ-Visit Till EZbooking, ditt webbaserade system för rums- och objektsbokning, kan du även ansluta olika typer

Läs mer

Fildelning i Företag The past, present and future Richard Lindstedt Sr Product Manager

Fildelning i Företag The past, present and future Richard Lindstedt Sr Product Manager Fildelning i Företag The past, present and future Richard Lindstedt Sr Product Manager rlindstedt@novell.com Alternativ för Fildelning Enkel fildelning à la 1990. Mycket rörmokeri och döda filer Samerbetsverktyg

Läs mer

Värdering och skydd av immateriella tillgångar. 2012 06 08 Magnus Henrikson

Värdering och skydd av immateriella tillgångar. 2012 06 08 Magnus Henrikson Värdering och skydd av immateriella tillgångar 2012 06 08 Magnus Henrikson Om Inhouse Legal Services Flexibilitet regelbunden tillgång till jurist utan att anställa. Erfarenhet arbete som bolagsjurist

Läs mer

Bilaga 3: RIV-SHS förstudie, Mina intyg

Bilaga 3: RIV-SHS förstudie, Mina intyg Bilaga 3 RIV-SHS förstudie, Mina intyg Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Historik... 2 4. Problembeskrivning... 2 5. Nulägesbeskrivning... 3 6. Börlägesbeskrivning... 3 6.1. Effektmål...

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Manual. Artologik TIME-Flex. Plug-in till TIME version 3.1. Artisan Global Software

Manual. Artologik TIME-Flex. Plug-in till TIME version 3.1. Artisan Global Software Projekthantering Tidsredovisning Enkäthantering E-posthantering HelpDesk Publiceringsverktyg Bokningssystem Manual Artologik TIME-Flex Plug-in till TIME version 3.1 Innehållsförteckning Artologik TIME

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Frågor och svar om ArcGIS Pro Licensiering

Frågor och svar om ArcGIS Pro Licensiering Frågor och svar om ArcGIS Pro Licensiering Tillgång och åtkomst till ArcGIS pro Hur får jag tag på nya ArcGIS Pro applikationen? - ArcGIS Pro är en ny applikation som är tillgänglig som del av ArcGIS for

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Scaled Agile Framework

Scaled Agile Framework Scaled Agile Framework Grunder för självorganisation Vad är det och är det bra? @svante_lidman svante.lidman@coreboost.se 1 Vem är Svante? Senaste 6-7 åren Konsultat inom Large-Scale Lean/Agile De +20

Läs mer

Helhetsåtagande underhåll och drift

Helhetsåtagande underhåll och drift SID (0) Bilaga b Helhetsåtagande underhåll och drift Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 09, 0 Stockholm.

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

Manual. Artologik PM-Flex. Plug-in till ProjectManager version 3.1. Artisan Global Software

Manual. Artologik PM-Flex. Plug-in till ProjectManager version 3.1. Artisan Global Software Projekthantering Tidsredovisning Enkäthantering E-posthantering HelpDesk Publiceringsverktyg Bokningssystem Manual Artologik PM-Flex Plug-in till ProjectManager version 3.1 Innehållsförteckning Artologik

Läs mer

Professional Services. Linux Support Group (LSG)

Professional Services. Linux Support Group (LSG) Professional Services Linux Support Group (LSG) Att införa Embedded Linux Har du problem att få igång Linux på din plattform? Du har kanske inte kommit så långt, men funderar på vad det innebär att bygga

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer