FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion)

Transkript

1 Social hållbarhet

2 Vem är jag? Karl Persson de Fine Licht FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion) Forskningsområden: stadsutveckling och stadsbyggnad.

3 Idag Social hållbarhet och sociala värden i allmänhet. Ett pågående projekt. Ett case: Upplevd trygghet och faktisk säkerhet.

4 Social hållbarhet Livskvalitet Social rättvisa Gemenskap/sammanhållning

5 Vad finns det för verktyg idag? Egna verktyg behövs för att mäta sociala värden. Renobuild: verktyg för hållbar renovering. SOCIAL Teoretiska definitioner från kunskapsmatrisen S2020. Formasstött projekt. UTHÅLLIG RÄTTVIS HÅLLBAR Sex sociala aspekter och tjugotvå sociala indikatorer. EKOLOGISK GENOMFÖRBAR EKONOMISK

6 Sociala aspekter identifieras utifrån S2020

7 Sammanhållen stad en möjlighet till variation Renoveringen påverkar: Variation i lägenhetsstorlek Variation i hyresnivå Variation i upplåtelseform Antalet verksamhetslokaler Verksamhetslokalerna utformning Boende anpassat till speciella behov

8 Problem med verktyget Oklar teoretisk grund vilket medför en rad problem: 1. Svårt att väga indikatorer mot varandra. 2. Svårt att veta vad ny empirisk forskning implicerar. 3. Svårt att veta hur de avtagande marginalvärdena ser ut.

9 Utvecklandet av verktyget CMB-stött projekt. Samarbetspartners: Älvstranden Utveckling AB och MölnDala Fastighets AB (med Mölndals kommun). Projektet löper mellan

10 Exemplet inbrott

11 Bör inbrott vara en prioriterad fråga? Hur många är drabbade? Hur dåligt är det för dem som drabbas och för samhället? Kan vi göra något åt inbrotten utan att detta leder till något annat som är än sämre? Finns det några kostnadseffektiva åtgärder?

12 Hur många är drabbade?

13 Hur många är drabbade? 1970 var vi Idag är vi hade vi hushåll hade vi hushåll. Ungefär lika många inbrott idag som En kraftig minskning av drabbade per capita.

14 Hur många är drabbade? 2014: 99,2 procent har inte drabbats av bostadsinbrott. (Eller: 0,8 procent av hushållen uppger att de utsatts för bostadsinbrott 2014). Källa: Brå. En ansenlig mängd. Alla beräknas vara med om ett bostadsinbrott under sin livstid.

15 Hur många är drabbade? Dock: oklart exakt på vilket sätt de är drabbade. Vad har stulits? I vilket skick har lägenheten lämnats? Var de bestulna hemma eller borta?

16 Hur dåligt är det? Vad kostar det? 2005: Sociala kostnader (i GBR) var 4700 euro (ungefär kr) per inbrott. 2013: 650 miljoner för (svenska) försäkringsbolag. Bestulna blir av med saker som har affektionsvärde.

17 Hur dåligt är det? Varför är kostnader viktigt när man talar om social hållbarhet? Våra resurser är begränsade. Gäller att satsa på rätt saker. Vi behöver relativt specifika siffror för kostnadseffektivitetsberäkningar.

18 Hur dåligt är det? Vad har det för effekter på vår livskvalitet? Mer oklart. Enorma i enskilda fall. Möjligen små eller obefintliga på populationsnivå. Se till exempel Michalos och Zumbo 1999.

19 Vad kan vi göra? Vilka är vi? Samhället och industrin: polisinsatser, lagar, ökat säkerhetstänk vid nybyggnation. Grannskapet: grannsamverkan, andra gemensamma aktiviteter, yttre skydd. Individen: skyddsprodukter, skyddsbeteenden.

20 Vad kan vi göra? Ett vanligt svar: använda oss av olika yttre säkerhetsåtgärder (säkerhetsdörrar, fönster, karmar, osv.). Hindra tjuven från att ta sig in. Fungerar dessa åtgärder? (Minskar inbrotten?) Flyttas brottsligheten till andra (fysiska) områden? Eller stjäls det ur bilar och dylikt istället? Crime displacement och the Halo effect.

21 Vad kan vi göra? En polis: vill någon bryta sig in gör de det oavsett dörr. Citat från diskussion om grannsamverkan. De flesta studier visar att det finns ett positivt samband mellan att t.ex. ha ett inbrottslarm och risken för att utsättas för brott. Se t.ex. Weisel, 2004 Resultatet beror antagligen på samtidighet.

22 Vad kan vi göra? Det nederländska experimentet infördes nya byggnormer. Högkvalitativa lås, säkerhetsfönster och dörrar. Äldre byggnader ändrades ej.

23 Vad kan vi göra? Minskning av inbrott med 26 procent. Ingen displacement av brottslighet. Insatserna beräknas vara kostnadseffektiva. En vinst på omkring 14 euro per år. Dock: brottsligheten brukar återställa sig själv med tiden.

24 Fortress mentality Idag Vad är det man stjäl vid inbrott? Varför vill man förhindra inbrott? Saker kan ha affektionsvärde.

25 Kan uppvägas med sociala aktiviteter Grannsamverkan mot brott. Grannskapet samlas och koordinerar sig bättre med polis. Minskad brottslighet 16 eller 26 procent enligt BRÅ. Men framförallt andra gemenskapsbyggande aktiviteter. Öka ömsesidig förståelse och respekt mellan boende, konfliktlösningsmekanismer.. Medbestämmande, empowerment, boendedialog. Fester, utflykter, städdagar, osv.

26 Kan uppvägas med sociala aktiviteter Var också uppmärksam på så kallade tipping points. Till exempel: antal uteställen eller tomma lägenheter/hus.

27 Vad kan vi göra? Vi kan alltså öka skalskyddet. Göra det svårare för folk att ta sig in. Vi kan också avskräcka den potentiella inbrottstjuven genom larm, märk-dna osv. Finns flera skäl att använda detta enbart eller som ytterligare en förstärkning.

28 Vad kan vi göra? Vad vill vi uppnå med olika säkerhetsinsatser? 1. Öka den faktiska säkerheten i ett givet område. a. Är säkerheten i andra områden relevant? 2. Öka den upplevda tryggheten i ett givet område. a. Leder all ökad säkerhet till en högre trygghet?

29 Idag Antal hushåll ökat i Sverige med omkring sedan Antal personer 30 september omkring : 4141 tusen hushåll, 2013: ,8 procent av hushållen uppger att de utsatts för bostadsinbrott Under 2014 anmäldes omkring bostadsinbrott en ökning med sex procent jämfört med året innan

30 Förslag på Mölndalas och Älvstrandens insatser - steg 3 Behöver allokera ytterligare medel för mer djupgående test av metoden inom ramen för fallstudier. Hur göra den användbar i praktiken? Fokus på t.ex. integrering i plan- och ledningsprocesser, metoder för brukarinvolvering, hantering av värdekonflikter, användbarhet samt visualisering och kommunikation av resultat

31 Förslag på Mölndalas och Älvstrandens insatser - steg 3 Behöver allokera ytterligare medel för mer djupgående test av metoden inom ramen för fallstudier. Hur göra den användbar i praktiken? Fokus på t.ex. integrering i plan- och ledningsprocesser, metoder för brukarinvolvering, hantering av värdekonflikter, användbarhet samt visualisering och kommunikation av resultat

32 Förslag på Mölndalas och Älvstrandens insatser - steg 3 Behöver allokera ytterligare medel för mer djupgående test av metoden inom ramen för fallstudier. Hur göra den användbar i praktiken? Fokus på t.ex. integrering i plan- och ledningsprocesser, metoder för brukarinvolvering, hantering av värdekonflikter, användbarhet samt visualisering och kommunikation av resultat

33 Förslag på Mölndalas och Älvstrandens insatser - steg 3 Behöver allokera ytterligare medel för mer djupgående test av metoden inom ramen för fallstudier. Hur göra den användbar i praktiken? Fokus på t.ex. integrering i plan- och ledningsprocesser, metoder för brukarinvolvering, hantering av värdekonflikter, användbarhet samt visualisering och kommunikation av resultat

34 Vilka vill vi påverka och på vilket sätt? De boende ska få: 1. En ökad känsla av trygghet. 2. En ökad nivå av säkerhet. De potentiella inbrottstjuvarna ska få: 1. En minskad känsla av trygghet. 2. Svårare att bryta sig in.

35 Vilka vill vi påverka och på vilket sätt? Svårt att kombinera en ökad känsla av trygghet samtidigt som säkerhet ökar. T.ex. har man funnit att insättning av säkerhetsdörrar minskar känslan av trygghet. Samma som vid upprättande av sk. Gated communities. Påminns om osäkerheten utanför.

36 Vilka vill vi påverka och på vilket sätt? Alternativ till skalskydd : avskräckande insatser. Märk-DNA kanske kan fungera avskräckande utan att boende påminns om risker för inbrott etc. Larm, CCTV samma inverkan. Dock: dessa har antagligen negativ inverkan på den upplevda tryggheten.

37 Vilka vill vi påverka och på vilket sätt? Märk-DNA: Försök har gjorts i Stockholm med positiva resultat. Minskning med inbrott med 20%. Väldigt litet urval över alltför kort tid.

38 Slutsatser Fundera noga över om det är den upplevda tryggheten eller den faktiska säkerheten som ska prioriteras. Prioritera (fysiska) säkerhetsåtgärder som ökar säkerheten men som inte sker på bekostnad av tryggheten. Satsa på sociala aktiviteter i områden där säkerheten/tryggheten ska stärkas.

39 Utblick Vilken effekt har märk-dna på den upplevda tryggheten och den faktiska säkerheten? Har alla sorters säkerhetsdörrar samma effekt på den upplevda tryggheten? Vilka sociala aktiviteter är bäst att använda för att skapa trygghet och säkerhet i ett område?

40 Tack för uppmärksamheten!