|
|
- Lovisa Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inledning Vad innebär det att vara ett förnuftigt djur? Detta tänkande har reflekterats över av det förnuftiga djuret, självt. Alltsedan försokratikerna började värderas mycket högt i vår historiska tillvaro. Detta betyder att det är ett tänkande djur, som definierats som fritt, som har sin grund i en aldrig stillad förundran. På grund av detta utgår Platon, i sitt politiska tänkande, från Staten.. Grundfrågan i dialogen Staten är "hur vi lever." Pl aton utgår mycket medvetet i denna dialog från väldigt utopiska förutsättningar om det goda livet, människan och samhället, vilket gör det mycket svårt att enbart utifrån denna dialog dra slutsatser om Platons politiska tänkande. Men grunden för politiken är,enligt Aristoteles, en varelse för vilken det är naturligt att sluta sig samman i grupper och samarbeta. Den enklaste sammanslutningen är familjen. Och polis - staten har dels utvecklats ur dessa naturliga förutsättningar och dels genom att den uppkommit från praktisk mänsklig visdom. För människans del innebär det något annat än för djur, vilka lever i naturens sällskap. Genom sitt förnuft måste människan förhålla sig till och utforma sin gemenskap. Därmed uppehåller sig Hannah Arendt vid denna fråga i sin analys av Människans villkor men också av en annan fråga: Vad är att tänka och handla? För att stanna vid dessa frågor återvänder hon till den gamla grekiska polis - statsstat, framför allt Aristoteles. Här, genom denna text, försöker jag redogöra för denna fråga, som har nämnts ovan. Källa för detta är Platons bok, Staten, i svensk tolkning av Claes Lindskog, Aristoteles bok, Politiken, i svensk översättning av Karin Blomquist, 1993 och Den nikomaska etiken, 1ooo. Hannah Arendts bok, Människans villkor, Vtita activa, i svensk översättning, Först skall jag ge en översiktlig introduktion till Platons och Aristoteles syn om människan som ett "politiskt djur". Detta tjänar som en bakgrund för en grundlig förståelse av Hannah Arendts analys av människans politiska natur. 1
2 Platon: Människan är den ideala utopin Politiken betyder mer än förvaltning av allmänna angelägenheter, mer än regeringarnas struktur och institution. Den innefattar mänskliga strävanden, ideal, övertygelser och värdesättningar. Politiken är dynamisk och genomträngande, och den är full av innehåll i mänsklighetens alla sociala strävanden. Från Platons lära till dagens läror har föreställningar och praktiken av de politiska systemen, bidragit till idéer vilka kommit att forma våra sociala förhållanden. Polis - Staten är, som grekerna kallade den, det gemensamma. Det konkreta statsliv, som utformades inom dessa begränsade geografiska enheter, gestaltade sig olika hos olika grekiska stammar, under olika lokala förhållanden samt under olika faser av dessa staters utveckling. Platon vill med sin politik återställa det gamla harmoniska förhållandet mellan statens och enskildes intressen och återställa det på ett nytt och högre plan genom att höja denna harmoni upp i det fulla medvetandets ljus. För Platon var det dessutom klart, att sedligt handlande inte är möjligt utom i en stat, frågan om en god människa leder därför med nödvändighet över till fråga om en god stat. Människans relation till politiken, enligt Platon, finns hos förnuftet och hos det godas idé. Måttet på människan och polis finns hos förnuftet och hos det godas idé. Överallt råder samma natur. Pytthagoreerna påverkade Platons syn om människan, som ett förnuftigt eller politiskt djur. Med Pytthagoreerna delar han uppfattningen om universum som helhet styrd av tal och mått, och utgörande en musikalisk harmoni. Platon, ringar i fjärde boken in "själens tre delar med varandra, alldeles som harmoniens tre huvudtoner, den högsta och den lägsta och den mellersta, jämte de andra mellanliggande tonerna." 1 I fjärde boken, det framgår inte minst avtiamos. dialog i ett avsnitt som innehåller berättelsen om Atlantis, berättas om ön som sjönk i havet. Tiamos tillhör den pytthagoriska skolan. Tiamos berättar: En gud är den handverkare, eller med det grekiska uttrycket "demiurig", som skapar världen. Men han skapar inte ur ingenting. Han har en förebild, idéerna. Idéerna har alltid funnits, därför eviga, utan uppkomst eller undergång. Tiamos menar att världen har båda kropp och själ. Allt har skapats med idéerna som urbild. 2 1 Platon, Staten, Bokförlaget Nya Doxa, Nora, 1993, i svensk tolkning av Claes Lindskog, s Se Svante Nordin, Filosofins historia, Studentlitteratur, Lund,1995, s. 81 0ch 82. 2
3 Platon försöker klargöra för alla tider att etiken är en integrerad del av politiken. Han erkände ingen dubbelmoral; varken i det politiska ämbetet eller i privatlivet. Politiken som sådan kan inte vara omoralisk, den är alltför djupt invecklad i människans handlingar. Det politiska tänkandet kan inte klargöra för honom hur det går till att forma eller driva politiska och socialaa institutioner. Den betraktande människan som en förnuftigt och moralisk varelse med ett slutligt mål som höjer sig över tid och rum. Allt jordiskt liv har värde och betydelse endast som förberedelse för en högre, översinnlig existens. Aristoteles: människan är en gemenskapens varelse Aristoteles bok Poletiken var svaret på den politiska upplevelsen hos grekerna. Hans tänkande hade sin grund i, och var praktiserat i, den unika mångfalden av polis, stadsstaten i hans samtida värld. Aristoteles resonemang är fokuserat på den grekiska världens små stadsstater. Men hans politiska syn skall leva, så länge människorna anser det möjligt att skilja mellan ett liv som är att leva och som inte är det. Även så länge man tror att stabiliteten för liv som är gott för människan är beroende av både handling och kunskap, vilka tillhör den filosofiska visdomen. Aristoteles var en filosof som intresserade sig för dessa frågor, som var/är av människans innersta intresse: hur och vad tänker vi? Vilken egenskap tillhör vårt tänkande? Vad innebär det att vara en varelse som tänker, i en värld, där ingen gör det? Aristoteles svar och analys är ett rent politiskt problem. Aristoteles svar är att det var "undran" som motiverade människan att tänka och reflektera över sitt liv. Eftersom världen och människan var/är en del av det naturliga objektet. Grunden i Aristoteles filosofi är det att i allt, som är i människans tänkande, i kroppar, i djur, liksom också i den livlösa världen, sker ett varande. Det sker en utveckling, i vilken en möjlighet håller på att bli verklighet. "Även om människor inte har något behov av hjälp från varandra, strävar de fördenskull inte desto mindre efter ett gemensamt liv. Men de förenas också av den gemensamma nyttan, i den utsträckning som denna kan hjälpa individen till ett gott liv. Detta, ett gott liv, är i huvudsak målet, både för alla tillsammans och för den enskilde." 3 Men tings mål är inte alla av samma värde. Det högsta värdet, som människan kan urskilja, är det mål för kontemplation, som endast gudarna kan åtnjuta. För människan är kunskapen självt ett mål. Aristoteles ägnar stor strävan åt att klargöra detta, för att därmed avgränsa frihetens sfär. 3 Aristoteles, Politiken, Paul Åströms förlag: Jonsered, 1992, bok111, s
4 För Aristoteles var upprätthållandet av det nödvändiga, av livets grundfunktioner, inget specifikt mänskligt problem, utan ett problem som gällde såväl djur som människor. Det var därmed den lägsta av livets sfärer. En människa var bara, i tvingande avseenden, ett människodjur. Det var därför viktigt att det nödvändiga inte fick invadera hela samhället. Mot dem som exempelvis hävdade att hushållens uppgift var att öka sina rikedomar i det oändliga, argumenterande Aristoteles: "Orsaken till denna inställning är en strävan efter att leva, men inte efter att leva gott." (Politiken 1 258a). Leva gott gjorde människan, enligt Aristoteles, när hon handlade utifrån dygd - inte utifrån nytta eller nödvändighet. Aristoteles frihetsbegrepp byggde på en föreställning om människan och hennes uppgift i livet. I detta sammanhang var människans dödlighet ett allt överskuggande faktum. För de antika grekerna fanns inget liv efter detta. Det enda sättet för en dödlig människa att vinna odödlighet var genom odödliga handlingar, handlingar vars existens kunde fortplanta sig bortom den enskilda människans liv. Det var handlingar som fick sitt värde inte genom sina resultat, utan genom att utföras, betraktas och bedömas på en publik-arena. Grekernas polis var i det perspektivet inte så mycket en stad som Hannah Arendt har kallat "ett organiserat minne", sammansatt av människor befriade från nödvändighetens och nyttans perspektiv. Arendt summerar: "Denna moderna egalitet, som baseras på den i samhället inneboende konformismen och som är möjlig endast därför att beteendet har ersatt handlandet som det viktigaste förhållningssättet, skiljer sig i alla avseenden från den jämlikhet vi känner från antiken och framför allt från de grekiska statssterna..." 4 För det moderna samhället har den privata sfären, inte den offentliga, kommit att symbolisera livets rikdom och möjligheter. Den frihet som Aristoteles betraktade som den högsta och enda, skulle vi idag beteckna som en fullständigt otidsenlig och improduktiv verksamhet. I Nikomachiska etiken menar Aristoteles att människans naturliga mål, det som fulländar hennes natur, är lyckan. Han definierar lycka som en själens verksamhet i överensstämmelse med fullkomlig dygd. Den sanna lyckan kan nås endast av ett liv i moralisk och intellektuell godhet. "Ett föremåls natur är dess mål. Det som varje föremål är, när det är fullt utvecklat, kalla vi nämligen dess natur, vare sig vi tala om människa, en häst eller en familj." 5 Enligt Aristoteles är ett fullkomligt utforskande av den mänskliga naturen grundläggande för all statsteori. Utifrån detta är statens viktigaste uppgift att hjälpa 4 Hannah Arendt, människans villkor, Vita activa, Daidolos, Göteborg,1998, svensk övers. Joachim Retzlaff, s.72 5 Aristoteles, Politiken, övers. Karin Blomqvist,PAUL Åströms förlag, Jonserad 1993, s
5 individen att nå sitt naturliga mål. Därför det är viktigt att politiken vet om människans natur. "Den som studerar politik måste först känna till något om själen, liksom den människa som skall läka ögat eller hela kroppen måste ha kunskap om ögat eller kroppen /.../ Han måste alltså studera själen." 6 Människan som en varelse, enligt Aristoteles, kan inte klara livet själv. Först behöver hon familjen för att tillgodose sina grundläggande behov och för att kunna utvecklas som människa. Familjen är en "sammanslutning, grundad av naturen, med uppgift att tillgodose människans dagliga behov". 7 Men familjen ensam är inte oberoende och kan inte heller tillgodose människans alla behov för hennes fulla utveckling som individ. "Naturen har begåvat varje människa med samhällsinstinkt." 8 Människorna levde först i Sparta-familjer, sedan i familjgrupper förenade i bysamhällen för att gemensamt kunna hjälpa och skydda varandra. I Aristoteles Etiken, som skrevs som inledning till Politiken, utforskas människans natur och mål. Han menar att varje varelses rätta handlande återfinns i det som överensstämmer med dess form. Eftersom människans själ är en förnuftig tillvaro måste det mänskliga livets mål bestå i funktioner som kännetecknar människan som förnuftsvarelse. "Själen styr kroppen despotiskt medan intellektet styr begäret monarkiskt enligt lagarna." 9 Det politiska tänkandets historia är ett studium av teorier och instutioner, vilka påvisar hur de har utvecklats under epokerna. Det försöker ge en uppfattning om hur människan i alla epoker har formulerat och sökt förverkliga sina politiska och sociala strävanden. Men det politiska tänkandet innebär också något mer än analys av en gången epoks politiska teorier. Det försöker upptäcka de allmängiltiga principer som ligger till grund för politiska skeenden i skilda historiska miljöer. Det politiska tänkandet är en fristående del av politikstudiet. Hannah Arendt: filosofen är ett tänkande djur Arendts första vänskap var filosofin, eftersom filosofen för henne var ett tänkande djur. Men hon upptäckte snart att filosoferna inte haft helt rätt gentemot de grekiska stadsstaterna. På torget hade alla röster fått göra sig hörda, olika ståndpunkter hade konfronterats, en pluralism av perspektiv hade funnits. Sokrates död medförde ett fjärmande mellan politik och filosofi. Platon drog sig undan utanför Ahtens murar till Akademin, och filosofin blev något för de få. 6 Aristoteles, Den Nikomachiska etiken,daidolos, Göteborg, svensk övers.av Mårten Ringbom s. 1, Aristoteles, Plitiken, s Ibid, 1 och 2. 9 Ibid, s
6 Arendts politiska filosofi syftar till att försvara och motivera politisk frihet. Frihet är för henne inte något som man erfar i förhållande till sig själv, utan frihet och ofrihet upplever man bara i relationen med andra. Arendt vill återupprätta de grekiska statsstaterna, på samma sätt som Heidegger ses som en som längtar dit. Arendt ser att världen har förfallit. Hon intresserar sig för det sociala livet. I den sociala världen är man i familjen beroende av varandra. I det politiska livet handlar beroendet om den sociala friheten. Därför är frihet en central fråga hos henne. Människan, enligt Arendt, vill ha tre saker: Det första är att ha förmågan att producera saker för sitt eget liv. Det andra är familjen. Det är en primär vilja hos människan. Vi som människor, enligt Arendt, är en mångfald. Slutligen, att tänka för Hannah är att befinna sig i en politisk relation. Utifrån detta kan människan inte distansera tänkandet från politiken. I så fall, vad händer när vi tänka? Vad innebär människornas kommunikation med varandra? Allt dessa handlar om att söka efter någonting. Frågan om tänkande och handlande från Platon värderas mycket högt i den västerländska filosofiska traditionen. Det är ett tänkande, som definierats som fritt och oavslutat, och har sin grund i en rörlig förundran. Arendt uppehåller sig vid denna rörlighet i sin analys av denna fråga: vad är att tänka och handla? Är omdömesförmågan en dialektisk relation mellan de båda? Genom denna fråga går hon, som vanligt, tillbaka till den grekiska polis - statsstaten. Polis självt innebär den tänkande medborgaren i ett samhälle, där det politiska livet förutsätter harmoni mellan tanke och handling. Handlingsmjöligheter är många och man måste lära sig att reflektera över dem, göra sina val utan en ideologisk tillhörighet. Villkoren för människans relation är handlande vilka människorna via föremål riktar till varandra och båda sidorna påverkar varandra. I sin bok, Människans villkor skriver hon att: "Detta andra mellan, som konstitueras i mellanrummet i världen är ogripbart eftersom det inte består av något tingsartat och intet sätt kan förtingligas eller objektiveras." 10 Arendt menar att "människor föds av människor in i ett redan existerade människovärld /.../, träder som träs in i ett redan givet mönster och som förändrar världen, liksom denna åsin sida på ett unikt sätt påverkar alla livstrådar, som de kommer i beröring med". 11 Varje människan är unik, en ny varelse som kommer i världen, avskiljd från det förflutna, för att gestalta sin unika vilja. Att människan lever i familj och samhälle 10 Hannah Arendt, Människans villkor, s Ibid, s
7 förändrar på intet sätt hennes existensiella ensamhet där hon genom tänkandet rör sig i motsats till övergivenheten. Människans handlings sätt avgörs i denna labyrint av ensamhet och ur denna ensamhet uppkommer politiken. Utifrån detta är människan en praktiserande politiker. Enligt Arendt är det politiska systemet i väst maskiniserat, centraliserat, byråkratiserat och det är en enda stor sammasvärjning mot medborgarnas individuella förmåga till "begynnelse" dvs i grunden också en sammansvärjning mot deras aktivitet som politiska verelser. För Arendt är det en svaghet i det moderna samhället att så många betraktar smak och värderingar som privata saker, för att utvecklas måste man våga framträda och delta i diskussioner. Den franska revolutionen såg Arendt som naturlig och kommen ur naturens givna rättigheter. Arendt menar att man inte föds fri utan blir fri och ges rättigheter genom överenskommelser med sin medmänniskor. Att något är naturligt är för Arendt inget argument, det mänskliga utformas i kamp med naturen. Med denna förståelde är hon en modernistisk upplysare. Enligt detta, som alla andra modernister strävade mot, ville även hon upmana människan att, genom sitt förnuft, kontrollera naturen. Denna strävan har funnits hos alla andra moderna tänkare innan och efter Hannah Arendt. Detta har lett till människans ensamhet, den ensamhet vilken hon trodde att i sin politiska modell skulle kunna befria alla mänskliga varelser från sin ensamhet. Arendt ser inte enighet som ett mål, folk förenas inte genom en gemensam vilja utan genom ett dela intressen och institutioner. Hennes kritik av Rousseau är obarmhärtig, att försöka skapa en vilja, att göra makten absolut och att kräva renhet och uppriktighet är politiskt förödande, det föder misstänksamhet och våld. Utgångspunkten i Arendts tänkande kommer från den verkliga politiska världen, hon ser det som människors uppgift att utforma sin gemenskap genom dialog och handling. Arendt vill bygga institutioner och dra upp gränser för politiken. För henne handlande det inte om att dekonstruera utan att konstruera något nytt. Vad Arendt vill ge politiken är en förståelse av behovet av politisk kunnighet och betydelsen av personligt omdöme. Hannah Arendt avslutar Människans villkor med ett citat från Cato: "Aldrig är man mindre ensam än när man är med sig själv." Sammanfattning Trots skillnaden mellan Platon och Aristoteles är Aristoteles ense med Platon om att hävda, att människan är en samhällsvarelse som endast kan fullända sin natur i en polis, 7
8 att staten är en moralisk institution som existerar för att hjälpa människan att nå sin fulländning, och att den sanna staten strävar efter att öka välstånd för helheten. Skillnaden mellan Platons kunskapsteori och Aristoteles återspeglas i deras politiska teori. Vad den förre siktar till är inte den bästa möjliga staten utan en idealpolis, efter ett mönster som ligger bakom den empiriska och historiska världen. Som kontrast mot Platon gör Aristoteles kunskapteori det möjligt för honom att söka föremålens bestämmande principer, dess väsen och natur, hos föremålen själva. Aristoteles har haft stort inflytande i den västerländska politiska traditionen. Han följde Platon och betonade statens moraliska och etiska natur. Han intresserade sig inte bara för metoder utan även för valet av mål. Platon och Aristoteles symboliserar Greklands misstro mot den stora staten. De ansåg, att om man överskred den lilla och fasta polis skulle det ena samhällets levandssätt utplånas av det andras. De ansåg också att en stor stat förstör den känsla av frändskap och intimitet som binder samman ett samhälle. Det som av människor i en fast sammanslutning "skapas av vänskap, ty viljan att leva samman är vänskap." 12 Hannah Arendt har, i sin bok, Människans villkor på ett djup sätt dragit upp en diskussion som var lika gammal som västerlandet självt: När är människan en människa, och när är hon ett djur som alla andra? Det var en fråga som Aristoteles en gång hade formulerat i termer av frihet och slaveri. Fri och därmed människa var den som i sitt handlande kunde stå fri från det nödvändiga. Slav och därmed ej en människa, var den som var tyst av nödvändighet. Människan är för Hannah Arendt sträckan. Hon har förmågan att tala och kan skilja mellan rättvisa och orättvisa, liksom det som är gott och ont. Människan är en politisk varelse, vilket jag beskrivit ovan, i avsnitten om Platon och Aristoteles. Genom denna syn vill hon tillbaka till Aristoteles. Det som skiljer sig från den moderna politiska tänkaren med den gamla antika politiska filosofin är att de frågor som man i en grekiska filosofin ställt och forskat i när det gäller frågor om människans tillvaro, är att dessa frågeställningar är mer radikala och praktiskt orienterade än i den moderna filosofin. Eftersom den moderna politiska filosofin alltid har försökt, genom sin politiska och logiska retorik, instänga samhället i människans tillvaro genom en ideologi som begränsar människans möjlighet till öppning och utveckling. Så har till slut det kommunikativa behovet mellan människor blivit hierarkiskt och konstruerande istället för att, som den gamla grekiska politiska filosofins syn på kommunikationen människor emellan, vara en symbol för intimitet och gemenskap utvecklande mot den innersta lyckan i människan. Alltså, detta innebär 12 Aristoteles, Politiken, bok 111, s
9 att den tänkande människan har betraktats som en varelse som med nödvändighet integrerat sig med den högsta potentialen i sig, där människan alltid kan uppfinna en öppenhet för livets dimensioner. Genom dessa livsbärande dimensioner tillåter människan sig självt till ett evigt resande som passerar genom en labyrint av betraktande, för att möta uppkomlighet och fullkomlighet. Så är Hannah Arendts tankar om filosofin som ett tänkande djur för oss som politiska småkryp lätta att veta om genom hennes ursprungliga politiska modell. En av modellerna som hon uppmanar oss till att apa efter är den amerikanska, politiska modellen. Vilken är en modell som vi alla vet att i sin konsekvens försöker förvandla det mångfärgade tänkande djuret till att strypa dess intimitet. Denna kollektiva intimitet är det som gör det möjligt för det politiska djuret att vistas i världen, med sina differenser. LITTERATURFÖRTECKNING - Aristoteles, Politiken, övers. Karin Blomqvist, PAUL Åströms förlag, Jonsered, Aristoteles, Den nikomaska etiken, Platon, Staten, i svenska tolkninga av Claes Lindskog, Hannah Arendts, Människans villkor, Vtita activ a, Daidalos, Göteborg, Hannah Arendt, Dbanala ondskan, i svensk översättning av Harald Ofstad, bokförlaget Aldus/ Bnniers, Stockholm, Philip Hansen, Hannah Arendt, politik, historia och medborgaskap, Daidalos, Kompendium 9
10 10
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merVad är anarkism? en introduktion
Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd
Läs merTankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017
Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion),
Läs merVar är själarna efter döden?
Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.
Läs merKapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ
Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merTillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen
Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud
Läs meri frågan»hur bör vi leva?«
i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merMoraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merMoralfilosofins historia
Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll
ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG & LJUSETS KÄLLA - INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STEG FÖR STEG 3. LIVSKVALITET 4. YOGA SOM FILOSOFISKT SYSTEM 5. GURUS YTTRE OCH INRE 6. INRE
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merFinns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk
introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?
Läs merGöran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA
Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte
Läs merGuds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13
Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merJAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG
JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.
Läs mersöker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).
MKGA02: Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tentamen Ansvarig lärare: Johan Lindell Total poäng: 18 Gräns för G: 10 Gräns för VG: 14 Instruktioner: Du får skriva flera svar på samma blad.
Läs merLindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.
V arje människa är unik och har sina egna skäl varför dennes liv ser ut som det gör. Livet formas utifrån de val vi gör just nu och på så sätt väljer vi den väg vi vill följa. Det är skillnaden mellan
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merJoh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade
Läs merReligion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Läs merEn formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merDet kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.
Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merGud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.
HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är
Läs merRelationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen. Mätningens tidevarv. Det levda livet i klassrummet!
Syftet a r att empiriskt utforska lärare-elevrelationer i undervisning Relationellt lärarskap - att möta unika barn i matematikundervisningen Oslo 14-15 november 2017 Ann-Louise Ljungblad Universitetslektor,
Läs meroch upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.
FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande
Läs merPolitisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade
Läs merMellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera
Läs merDen som är född av Gud syndar inte
Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande
Läs merVarför vara moralisk
Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt
Läs merERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET
Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social
Läs merMoore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet
Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merEtisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst
Läs merNATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram
NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merMartin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.
Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar
Läs merDemokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
Läs merFöreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Läs mer733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2
Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merGrundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:
Läs merNyckeln till framgång
Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många
Läs merGud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.
DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merDet är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.
NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.
Läs merTänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist
Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer Peter Ekberg Sven Nordqvist Tillägnas Leo och Althea, mina unga filosofer Tack till Maria Sundin, Kent Gustavsson, Jan Lif, Jeanna Eklund, Rod Bengtsson
Läs merNUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 6, juni 2014 Juni är en energi 4månad i ett energi 7år.
NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 6, juni 2014 Juni är en energi 4månad i ett energi 7år. 4an möter 7an? Får vi se en andlig ordning nu i juni när Hej! Varmt välkomna till juni månads Numerologiska nyhetsbrev
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs merGe sitt liv för sina vänner
Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merBILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist
en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merLivet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen
Livet är en gåva Nr 1 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUDS HISTORIA Gud har skapat världen och gett människan en alldeles särskild plats i skapelsen. Gud älskar alla människor och vill oss det
Läs merLÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merHösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen
Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 34-35 Hinduism v. 36 Buddhism v. 37 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) torsdag v.35
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs mer