Kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Galaxen Landstingshuset Tid Kl Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar -Information om remiss nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancervården Överläkare Tomas Hallgren -Lägesrapport uppdrag framtagande av strategi för elkraftsförsörjning Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren och fastighetschef Annette Andersson -Avtal för regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen Verksamhetsutvecklare Eva-Lena Aspetorp -Samlad månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. -Redovisning effekter av intensifierade åtgärder med fokus på kompetensoch anställningseffektivitet för att komma i ekonomisk balans 2015 Hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid Magnusson och Tobias Kjellberg -Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Monica Gundahl) ÄRENDEN LK/ Samlad månadsrapport

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 2. LK/ Uppföljning av politiska viljeinriktningar 3. LK/ Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancervård i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 4. LK/ Regional HTA enhet i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 5. LK/ Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 6. LK/ Budget 2016 för de gemensamma verksamheterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 7. LK/ En god och jämlik hälsa i hela befolkningen Landstinget i Värmlands folkhälsostrategi 8. LK/ Årsrapport över finansförvaltningen LK/ Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll 10. LK/ Överdebiteringar inom Folktandvården Värmland? 11. LK/ Uppföljning av landstingsstyrelsens beslut om uppdrag och återrapporteringar 12. LK/ Tidigare återremitterat ärende om Landstingsdriven ambulanssjukvård i västra Värmland 13. LK/ Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård - rapport 14. LK/ Uppdragsbeskrivning för landstingsdirektören

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 15. LK/ Landstingsstyrelsens sammanträden LK/ m.fl. Ärenden för kännedom

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) landstingsstyrelsen Staben för verksamhets- och ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen LK/ Samlad månadsrapport juli 2015 Som stöd i styrning och ledning är en samlad månadsrapport framtagen. Månadsrapporten innehåller en redovisning av 1. Uppföljning av kontrollplan för Uppföljning av målområdena a. Inga vårdskador b. Bästa vårdkvalitet c. Vård utan köer 3. Ekonomisk månadsrapport Månadsrapporten för juli innehåller en uppföljning av kontrollplanen efter maj månad samt en kort redovisning av punkt 2-3 avseende juli månads utfall. Förslag till beslut att godkänna uppföljningen av kontrollplanen samt att godkänna månadens rapportering avseende tillgänglighet, kvalitet och ekonomi Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1(9) Ekonomistaben UFN Ekonomisk månadsrapport Period: januari juli 2015 Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden jämfört Period: januari - juli utfall 2015 budget Verksamhetens intäkter *) 522,6 503,8 18,8 472,4 50,2 Verksamhetens kostnader , ,1-295, ,9-171,5 Avskrivningar -198,9-194,2-4,8-225,8 26,8 Verksamhetens nettokostnader , ,4-281, ,3-94,5 Skatteintäkter 3 311, ,6 107, ,2-13,2 Generella statsbidrag och utjämning 1 097, ,1 31, ,3 3,7 Finansiella intäkter 25,6 1,4 24,1 5,8 19,7 Finansiella kostnader -45,5-42,3-3,2-47,1 1,6 Resultat 18,3 139,4-121,1 101,0-82,7 *) I utfallet 2015 ingår beräknad återbetalning av AFA-premier från 2004 med 42,9 miljoner kronor Periodens resultat Resultatet uppgick till 18,3 miljoner kronor. Resultatet efter motsvarande period föregående år var 139,4 miljoner kronor. Resultatet var 82,7 miljoner kronor sämre än budget. Jämförelsestörande poster I periodens resultat 2015 ingår beslutad återbetalning av 2004 års premier från AFA Försäkring. Återbetalningen, som betalas ut under sista kvartalet 2015, beräknas uppgå till 42,9 miljoner kronor och är bokförd som en upplupen intäkt. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 4 369,8 miljoner kronor vilket var 281,3 miljoner kronor (6,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Nettokostnaderna var 94,5 miljoner kronor högre än budget. På helårsbasis är den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent.

6 mars april maj juni juli augusti september oktober november december LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 2(9) Ekonomistaben UFN Frånräknat återbetalning av premier från AFA Försäkring var nettokostnadsutvecklingen 7,9 procent mellan åren. Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen hittills i år samt hur nettokostnadsutvecklingen är planerad att vara under respektive månad 2015 (budgeterad nettokostnadsutveckling). I diagrammet framgår även senaste prognos för nettokostnaden på helårsbasis (per april). Effekterna av återbetalningen av premier från AFA Försäkring är frånräknade i diagrammet. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nettokostnadsutveckling ,9% 5,8% 3,5% Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 522,6 miljoner kronor, vilket var 18,8 miljoner kronor (3,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. I utfallet ingick en beräknad återbetalning av premier från AFA Försäkring på 42,9 miljoner kronor. Frånräknat detta har intäkterna minskat med 24,1 miljoner kronor (4,8 procent). Förändringen beror framför allt på minskade intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Intäkter för specialdestinerade statsbidrag uppgick till 76,4 miljoner kronor, vilket var 32,9 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Från 2015 upphörde statsbidragen för kömiljarden, patientsäkerhet och sammanhållen vård och omsorg för äldre. Intäkter för statsbidragen bygger på en bedömning utifrån aktuella överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 3(9) Ekonomistaben UFN Förutsättningarna för statsbidragen fastställs ofta i ett mycket sent skede innan de träder i kraft. En stor del av statsbidragen är prestationsbaserade och kräver måluppfyllelse för att landstinget ska erhålla medel. Ersättningen påverkas även av hur andra landsting och i vissa fall kommuner uppfyller målen. Besked om måluppfyllelse lämnas inte löpande utan i slutet av året och i vissa fall efter årets slut. Intäkterna under året bygger därmed på en bedömning utifrån landstingets befolkningsandel och bedömd måluppfyllelse. Detta innebär att det kan bli en avvikelse och förskjutning mellan åren. Statsbidragen för sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin och asyl har minskat, vilket framför allt beror på en förskjutning mellan åren. Nedanstående tabell visar periodens utfall 2015 och 2014 för specialdestinerade statsbidrag. Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Utfall Utfall Förändperioden perioden ring Period: januari - juli utfall Asyl 37,8 39,2-1,4 Rehabiliteringsgarantin 13,1 19,4-6,3 Sjukskrivningsmiljarden 10,3 19,0-8,7 Riktade insatser psykiatri 6,4 5,8 0,6 Testbäddar i vård och omsorg 2,8 3,0-0,2 Kvalitetsregistret SKaPa 1,9 1,7 0,2 Råd och stöd LSS 1,6 1,4 0,2 Tolktjänst 0,7 0,7 0,0 Förstärkt patientsäkerhet 0,0 7,5-7,5 Kömiljarden 0,0 4,4-4,4 Sammanhållen vård och omsorg för äldre 0,0 2,9-2,9 Utveckling vårdvalssystem 0,0 1,0-1,0 Övriga 1,8 3,3-1,5 Summa 76,4 109,3-32,9 Intäkter för patientavgifter uppgick till 178,6 miljoner kronor, vilket var 0,5 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Intäkter för såld verksamhet uppgick till 65,2 miljoner kronor, vilket var 3,6 miljoner kronor (5,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Intäkterna har framför allt ökat för såld öppen och sluten utomlänsvård. Verksamhetens kostnader Personal Personalkostnaderna uppgick till 2 540,3 miljoner kronor, vilket var 114,4 miljoner kronor (4,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 4(9) Ekonomistaben UFN Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 1 644,7 miljoner kronor, vilket var 75,7 miljoner kronor (4,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde delvis på lönerörelsen samt förändringar i allmänna bestämmelser (kollektivavtal). Kostnaderna påverkades även av att det genomsnittliga antalet anställda under perioden januari-juli 2015 varit ca 150 fler än motsvarande period föregående år. Antalet årsarbetare redovisas för perioden januari juni då utvärdering av timmar för juli inte finns uppdaterade. Mätperioden perioden januari juni ökar antalet årsarbetare med 131,2 årsarbeten. Ökningen av antalet medarbetare utgörs främst av personalgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. En bidragande orsak är även högre kostnader för övertids- och extraersättningar, sommaravtal samt timavlönade i syfte att klara bemanningen inom hälso-och sjukvården. Kostnaderna för sommaravtal och extra ersättningar utgörs av insatser utförda under januari- juni månad. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 294,8 miljoner kronor vilket var 12,9 miljoner kronor (4,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna bokfördes enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 563,5 miljoner kronor vilket var 23,1 miljoner kronor (4,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Köp av verksamhet Kostnaderna uppgick till 480,8 miljoner kronor vilket var 6,1 miljoner kronor (1,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat på köpt öppenvård från andra landsting och köp av neuropsykiatriska utredningar. Verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna uppgick till 175,6 miljoner kronor, vilket var 41,1 miljoner kronor (30,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på högre kostnader för inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal uppgick till 88,5 miljoner kronor, en ökning med 31,9 miljoner kronor (56,4 procent).

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 5(9) Ekonomistaben UFN Läkemedelskostnader Kostnaderna uppgick totalt till 533,8 miljoner kronor, vilket var 60,2 miljoner kronor (12,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaden för förmånsläkemedel var 15,8 miljoner kronor högre och kostnaderna för rekvisitionsläkemedel var 44,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De ökade kostnaderna för förmånsläkemedlen beror bland annat på en ökad användning av nya orala antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel), TNF hämmare (läkemedel för behandling av bland annat reumatologiska sjukdomar), nya diabetesläkemedel och blödarpreparat. Kostnaderna för läkemedel inom andningsvägar (astma och KOL) har sjunkit mot föregående år på grund av prispress. I gruppen rekvisitionsläkemedel inkluderas även smittskyddsläkemedel och övriga läkemedel som landstinget subventionerar exempelvis preventivmedel till flickor/kvinnor under 25 år. Den ökade kostnaden för rekvisitionsläkemedel beror till största del på en kostnadsökning av smittskyddsläkemedel det vill säga en ökad användning av de nya läkemedlen för behandling av hepatit-c. De står ensamt för en ökning på 29 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Dessutom ökar användningen av nya cancerläkemedel. Material och varor Kostnaderna uppgick till 233,6 miljoner kronor, vilket var 15,8 miljoner kronor (7,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på ett nytt avtal med Svensk PCI Värmland AB som innebär att landstinget står för verksamhetens materialkostnader (bland annat har landstinget köpt innevarande produktlager av Svensk PCI AB, vilket var en engångskostnad). Totalt sett blir dock landstingets kostnader för PCI-verksamheten lägre. Lämnade bidrag Kostnaderna uppgick till 263,3 miljoner kronor, vilket var 24,2 miljoner kronor (10,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde bland annat på bidrag till Kommunalförbundet Svensk Luftambulans och ökade bidrag till Värmlandstrafik AB. Övriga verksamhetskostnader Kostnaderna uppgick till 465,9 miljoner kronor, vilket var 33,5 miljoner kronor (7,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på IT-tjänster/konsulter, leasingavgift för helikopter samt inköp av medicinteknisk utrustning.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 6(9) Ekonomistaben UFN Avskrivningar Kostnaderna uppgick till 198,9 miljoner kronor vilket var 4,8 miljoner kronor (2,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 3,3 procent högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna uppgick till 3 311,0 miljoner kronor vilket var 107,4 miljoner kronor (3,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna var 13,2 miljoner kronor lägre än budget. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 097,0 miljoner kronor, vilket var 31,9 miljoner kronor (3,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på att landstinget fått ett retroaktivt statsbidrag för hepatit C- kostnader för 2014 som uppgick till 19,8 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning var 3,7 miljoner kronor högre än budget. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 19,9 miljoner kronor. Förra året var motsvarande siffra minus 40,8 miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 25,6 miljoner kronor vilket är 24,1 miljoner högre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen från föregående år beror på högre realiserade vinster i pensionsmedelsförvaltningen på grund av omallokering i pensionsmedelsportföljen. Kostnaderna uppgick till 45,5 miljoner kronor vilket var 3,2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De finansiella kostnaderna för pensionskulden är 3,0 miljoner kronor högre än föregående år.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 7(9) Ekonomistaben UFN Driftsredovisning Landstingsstyrelsen har beslutat om budgetramar för landstingets verksamheter. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Nettokostnad för perioden (mnkr) Verksamhet * Utfall Utfall För- Budget Utfall perioden perioden änd- perioden jämfört Period: januari-juli ring 2015 budget Hälso- och sjukvården i Värmland , ,5 8,6% ,5-227,6 varav hälso- och sjukvård: , ,6 7,7% ,4-287,8 division medicinska specialiteter -995,0-884,9 12,4% -860,7-134,4 division psykiatri -309,9-280,6 10,5% -282,9-27,0 division opererande specialiteter -830,3-775,4 7,1% -759,8-70,4 division diagnostik -253,0-233,5 8,4% -249,4-3,7 division HHR -155,6-159,8-2,6% -158,5 2,9 division allmänmedicin -510,8-499,2 2,3% -466,8-44,0 Sjukhuset i Torsby -152,6-145,3 5,1% -141,4-11,2 varav tandvård -79,6-65,1 22,4% -79,6 0,0 varav fastigheter, IT och service: -562,2-529,7 6,1% -566,8 4,6 Landstingsfastigheter -295,8-283,9 4,2% -300,4 4,7 Landstings-IT -100,3-89,9 11,6% -103,1 2,7 Landstingsservice -166,1-155,9 6,6% -163,4-2,8 varav gem kostnader o intäkter -54,1-21,1 156,9% -109,6 55,5 Landstingshälsan -6,4-6,5-1,1% -6,9 0,5 Landstingets kansli -149,3-148,7 0,4% -156,3 7,0 Regional utveckling -228,3-215,3 6,0% -229,1 0,9 Landstingsgem kostnader o intäkter -82,6-123,5-33,1% -207,4 124,8 Landstinget i Värmland , ,4 6,9% ,3-94,5 * Omflyttning av arbetsuppgifter mellan de olika verksamheterna påverkar i vissa fall nettokostnadsutvecklingen mellan åren. Låneskuld och likviditet Landstinget hade en lånevolym vid periodens slut på 1 758,1 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ) stod som långivare för 1 600,0 miljoner kronor, Arvika kommun för 40,0 miljoner, under månaden har även checkkrediten på Nordea utnyttjas motsvarande ett genomsnitt över månaden på 118,1 miljoner kronor. Landstinget har under året löst in reversen mot LÖF och ersatt med ett lån hos Kommuninvest.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 8(9) Ekonomistaben UFN Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,1 procent. Landstinget har i dag räntebindningsavtal om totalt 985,0 miljoner kronor och har dessutom tecknat framtida räntebindningsavtal om totalt 150,0 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget utnyttjade vid månadens utgång checkräkningskrediten på Nordea Bank AB(publ) med 23,9 miljoner kronor. BASFAKTA OCH NYCKELTAL Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) Genomsnittlig lånemarginal Återstående räntebindningstid 2,5 år (1,5-5 år) Återstående konverteringstid Andel justering inom 12 mån 40% (30-50%) Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde portfölj (tkr) Differens, Marknadsvärde - Nominellt belopp (tkr) ,05% 0,39% 2,75 2,01 42% 20% I tabellen ovan visas nyckeltal som avser landstingets skuldförvaltning. Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 1 475,6 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 065,8 miljoner kronor. Bokfört värde var 1 475,6 miljoner kronor. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 60 procent aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2015 har varit plus 9,4 procent.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 9(9) Ekonomistaben UFN Senaste månaden Innev år 12 mån Sedan start* Startdatum Totalportföljen 2,1% 9,4% 16,2% 8,6% 2010/01 Index 1 2,5% 8,8% 15,2% 9,1% Svenska Aktier 3,3% 14,4% 21,6% 14,4% 2009/09 SIX PRX 5,0% 15,6% 23,1% 15,6% 1 25% SPRX, 25% MSCI World, 10% MSCI EM, 20% SSVX30+2%, 20% SHB All Bond Globala Aktier 5,1% 16,4% 32,9% 13,7% 2008/12 MSCI World Index 5,6% 15,3% 31,0% 14,2% Tillväxtmarknader -2,5% 8,9% 14,1% 6,1% 2010/03 MSCI Emerging Markets -3,4% 6,7% 8,1% 5,5% Svenska Räntor 0,9% 1,1% 3,2% 4,2% 2009/09 SHB All Bond 0,9% 1,1% 3,9% 4,0% Alternativa Räntor 0,4% 1,4% 1,0% 3,8% 2012/01 SSVX 3M 0,0% -0,1% -0,1% 0,7% Alternativa investeringar 2 0,1% 0,3% 3,9% 4,5% 2008/12 SSVX30 + 2% 0,1% 1,1% 2,0% 2,9% 2 Estimat I tabellen visas totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start. Andel Avv normal Limiter jul-15 dec-14 jul-15 Min Normal Max Svenska aktier 25% 25% -0,1% 0% 25% 35% Globala aktier 27% 28% 2,4% 0% 25% 35% Tillväxtmarknader Tillväxtmarknader 8% 8% -1,9% 0% 10% 20% Alternativa Investeringar Alternativa Investeringar 11% 10% -8,9% 0% 20% 40% Räntor 29% 29% 8,5% 0% 20% 60% Aktier 60% 61% 0,3% 40% 60% 70% Räntor + Alternativa Räntor + Alternativa 40% 39% -0,3% 30% 40% 60% Likvida medel 0% 0% 0,0% Räntor; 29% Svenska aktier; 25% Alternativa Investeringar; 11% Tillväxtmarknader; 8% Globala aktier; 27% I tabellen visas totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

14 PM 1 (5) Planerings- och uppföljningsenheten Katarina Viberg Hedman Intern kontrollplan redovisning, perioden januari till och med maj Landstingsstyrelsen har, enligt Kommunallagen, Kap 6 1 och 7, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Man ska också tillse att den interna kontrollen är tillräcklig inom hälso- och sjukvården och tandvården. En genomgång av Landstingsplanen 2015 och en inventering av andra strategiskt viktiga områden har gjorts. Efter genomförd riskbedömning har några områden identifierats där kontrollåtgärder bedömts nödvändiga Följande tre kontrollområden identifierats för 2015, utifrån skyldighet att utöva intern kontroll. Interkontroll: - Produktion och tillgänglighet - Kvalitet vårdskador/patientsäkerhet - Kostnadskontroll Produktion och tillgänglighet 1. Redovisa inflöde i förhållande till genomförda operationer och förändringar i kösituationen Totalt sett är flödeskvoten över 1,0 för perioden. D.v.s. det genomförs något fler operationer än vad som tillkommer på väntelistan. Det innebär att kösituationen kommer att förbättras något inför sommaren. Det är framförallt inom kirurgin, ögon- och ÖNH-sjukvården som antal behandlingar varit fler än vad som sätts upp på väntelistan. Inom ortopedi och kvinnosjukvård är flödeskvoten ungefär 1,0. Under 2014 ökade antalet remisser för behandling inom ögonsjukvården. Denna trend verkar hålla i sig även under Redovisa en analys av kösituationen till NP-utredningar barn och vuxna(vår och höst) BUP har genomfört en organisationsanpassning för att öka tillgängligheten. Det finns en realistisk produktions- och kapacitetsplanering och en plan för att successivt minska kön till NP-utredningar. Även på vuxensidan är det kö till NP-utredningar. Ett arbete pågår för att bygga upp en gemensam väntelista och NP-team vid varje mottagning. På grund av hårt tryck och i viss mån brist på psykologresurs, så har köer till neuropsykiatrisk utredning byggts upp vid några mottagningar. På grund av den kösituation som är rådande till NP-utredningar

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) har upphandling av externa leverantörer skett, avrop i relation till dessa upphandlingar har påbörjats. Inom BUP genomfördes 73 och upphandlades 130 NP-utredningar under första tertialen Remissinflödet är dock större under perioden; 223. Vilket innebär att kön fortsätter att öka något, men i dagsläget ses inte full effekt av ovan beskrivna åtgärder och troligen kommer förhållandet att förändras. På vuxensidan saknas uppgifter om inkomna remisser. I april 2015 väntande 571 personer på utredning, vilket är en ökning med 52 individer sedan januari i år. Under första tertialen genomfördes 90 utredningar och 23 upphandlades. Detsamma gäller här som inom BUP, att effekten av de insatser som inletts troligen inte kommer att kunna ses förrän längre fram. Kvalitet vårdskador/patientsäkerhet 1. Redovisa en analys av bemanningen i förhållande till vårdplatser och produktion Under 2014 ökade antalet årsarbetare på ALM som en följd av införandet av Cosmic, vilket innebär att antalet årsarbetare inte blir jämförbart över tid. Om ALM dras bort från totalen så har antalet årsarbetare ökat med 96 jämfört med motsvarande period Totalt sett har produktionen minskat mellan perioderna 2014 och För att få jämförbarhet mellan åren måste dock ALM:s produktion tas bort utifrån samma argument som ovan. Produktionen i form av antalet besök till läkare, övriga vårdgivare samt operationer (inkl. mottagningsoperationer) ligger då på ungefär samma nivå våren 2014 som våren 2015 och något högre jämfört med Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser har minskat något mellan 2014 och Under januari var antalet ungefär 3 procent lägre 2015 än Totalt för perioden är genomsnittligt antal disponibla vårdplatser 1,3 procent lägre 2015 än motsvarande period Sammantaget kan ses att antalet årsarbetare ökar. D.v.s. fler individer är anställda och finns i produktionen om man jämför första tertial 2014 med första tertial Trots det ligger produktionen på samma nivå de båda perioderna och antalet disponibla vårdplatser är något lägre 2015 jämfört med Redovisa en sammanställning över och följsamheten till de nationella riktlinjer som berör landstingets verksamheter (höst) Idag finns inget systematiskt sätt att mäta följsamheten till nationella riktlinjer annat än genom att se Värmlands resultat i förhållande till de målnivåer som finns framtagna. Detta kan endast göras för de indikato-

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) rer där Socialstyrelsen tagit fram en målnivå, vilket endast är för några få indikatorer sammantaget. Det blir heller inte helt rättvisande att enbart analysera de senaste resultaten i förhållande till målnivån eftersom denna i vissa fall är satt utifrån ett önskvärt läge och inget landsting når målet. I andra fall är målnivån satt utifrån de landsting som ligger bäst till och är då fullt möjligt att nå inom en rimlig tid. Här samt i delårsrapporten görs en allmän bedömning utifrån Värmlands resultat samt utvecklingen senaste åren i förhållande till satta målnivåer. Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Diabetes Stroke Palliativ vård Områden Klara Remiss Pågående Mål Sjukdomsförebyggande metoder Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Astma KOL MS och Parkinsons sjukdom pågår pågår Hjärtsjukvård Demens Depression och ångest Missbruk och beroende Schizofreni - antipsykotisk läkem beh. Schizofreni - psykosociala insatser Tabellen visar områden där nationella riktlinjer finns framtagna eller är under framtagande. Inom stroke pågår en uppdatering där remiss ska vara klar våren Demens samt depression och ångest beräknas ha klara remisser hösten 2016 och MS/Parkinsons sjukdom våren Inom hjärtsjukvården finns en remissversion som gäller istället för tidigare riktlinje. En färdig riktlinje beräknas vara klar hösten Inom Astma/KOL finns en remissversion som beräknas vara klar hösten Inom åtta områden finns klara målnivåer för ett antal av indikatorerna. En genomgång av dessa indikatorer visar att landstinget når målen för riktlinjerna för bröstcancer. Landstinget ligger nära målen samt har en positiv utveckling för riktlinjerna för strokevård och diabetesvård. För att nå målen för riktlinjerna för hjärtsjukvård, rörelseorganens sjukdomar och övrig cancervård krävs ytterligare insatser.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) Kostnadskontroll 1. Redovisa en analys av personalskostnadsutvecklingen (vår och höst) på verksamhetsnivå 11,0% Kostnadsutveckling för egen och inhyrd personal inom Landstinget i Värmland (%) 9,0% 7,0% 5,0% 3,5% 4,8% 4,9% 5,6% 3,0% 1,0% -1,0% Landstingets kostnader för egen och inhyrd personal fortsätter att öka. Jämfört med 2014 har kostnaderna ökat med 5,6 procent de fem första månaderna 2015, vilket bedöms motsvara 245 mnkr för helåret Om vi förutsätter en förväntad kostnadsökning som 2012, d.v.s. 3,5 procent varje år, så har kostnaderna ökat med 208 mnkr mer än förväntat mellan 2014 och med spec 1,5% 4,7% 7,3% 10,8% psykiatri 2,8% 6,6% 9,0% 6,5% oper spec 3,1% 3,1% 4,1% 5,6% diagnostik 0,7% 0,6% 4,4% 4,0% HHR 1,2% -0,4% 4,2% 1,8% allmänmedicin 3,1% 6,1% 3,9% 1,3% Sjukhuset i Torsby 3,1% 3,2% 4,7% 7,3% Övriga verksamheter 7,1% 7,3% 3,1% 4,5% Landstinget i Värmland 3,5% 4,8% 4,9% 5,6% Tabellen visar kostnadsutvecklingen för egen och inhyrd personal fördelat på division. Den högsta utvecklingen återfinns i division medicinska specialiteter,+10,8 procent jämfört med Allmänmedicin har haft den lägsta kostnadsutvecklingen, +1,3 procent, vilket kan förklaras av att införandet av Cosmic skedde under Den största delen av personalkostnaden är lönekostnaden. Den förklarar till stora delar den ökade personalkostnaden. Under 2014 och första tertialen 2015 har bemanningsproblem gjort att extra ersättningar betalats ut för den ordinarie personal som arbetat extra. Inom division medicinska specialiteter blir detta särskilt tydligt eftersom akuten, CSK, har den högsta lönekost-

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) nadsutvecklingen, vilket är en bidragande orsak till divisionens höga personalkostnadsutveckling.

19 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Planering och uppföljning Eva-Lena Aspetorp LK/ /. Rapporten bifogas. Uppföljning av politiska viljeinriktningar Utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer i Uppsala-Örebroregionen har tagit fram en rapport baserad på uppföljningen av de politiska viljeinriktningarna för strokevård, lungcancervård, sjukdomsförebyggande metoder, rörelseorganens sjukdomar, palliativ vård och vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. I rapporten redovisas resultatet av uppföljningen av givna rekommendationer och uppdrag i respektive viljeinriktning. Uppsala-Örebroregionens samverkansnämnd beslutade på sitt möte den 3-4 juni, 16 att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner om nedanstående uppföljande åtgärder för att stärka nämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. 16 Uppföljning av politiska viljeinriktningar Beslut att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att: öka och införa en jämlik och jämställd förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen, öka antalet trombolysbehandlingar, ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet, öka täckningsgraden av BOA-registret, samt fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Förslag till beslut att anta ovanstående rekommenderade åtgärder samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan och genomföra åtgärder för att nå ovanstående mål. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Chef staben för verksamhets- och ledningsstöd

20 1 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden

21 2 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd... 1 Sammanfattning... 3 Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder... 3 Inledning... 4 Politisk viljeinriktning för strokevården... 5 Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för lungcancervården Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar Politisk viljeinriktning för Palliativ vård Förslag till uppföljande åtgärder Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Förslag till uppföljande åtgärder Referenser... 34

22 3 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Sammanfattning De politiska viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. I viljeinriktningarna formuleras rekommendationer till landstingen och uppdrag till regionala råd. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda regionala råd. Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. I rapporten redovisas resultatet av uppföljningen av givna rekommendationer och uppdrag i respektive viljeinriktning. Dessutom föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Sammanställning av förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen. Öka antalet trombolysbehandlingar. Ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet. Öka täckningsgraden av BOA-registret Fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att: Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid ordförandeträff 2015.

23 4 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Inledning Den politiska viljeinriktningen utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer koordinerar arbetet i sjukvårdsregionen med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården inom regionen med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. De politiska viljeinriktningarna beskriver också de områden som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. Nedan följer en kronologisk sammanställning av beslutade politiska viljeinriktningar och landstingens/regionala gruppers omhändertagande av dessa. Sex beslutade politiska viljeinriktningar är nu aktuella för uppföljning. Övriga politiska viljeinriktningar eller nationella riktlinjer som inte är aktuella för uppföljning är antingen för gamla eller planerade för uppföljning inom en snar framtid. Notera färgkodningen för lättare översikt i dokumentet. I rapporten föreslås ett antal uppföljande åtgärder efter varje redovisning för att ytterligare stärka Samverkansnämndens politiska viljeinriktning och implementeringsarbetet av nationella riktlinjer inom Uppsala-Örebroregionen. Den regionala kunskapsstyrningen har en viktig roll i sjukvårdsregionen för att öka kvaliteten på hälso- och sjukvården och för att kunna erbjuda regionens patienter med en god vård på lika villkor. Nationell riktlinje Politisk viljeinriktning Antagen/planering Strokevård Strokevård Diabetesvård Diabetesvård Ny slutlig NR Lungcancervård Lungcancervård Sjukdomsförebyggande Sjukdomsförebyggande metoder Rörelseorganens sjukdomar metoder Rörelseorganens sjukdomar Palliativ vård Palliativ vård Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Depression och ångest Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård Bröst-, prostata-, tjock och ändtarmscancervård Demenssjukdom Demenssjukdom Utvärdering NR oktober 2014 Målnivåer maj 2015 Missbruk och beroende Missbruk och beroende Ny slutlig NR Astma/KOL Slutlig riktlinje kommer i höst (2015) Hjärtsjukvård Slutlig riktlinjer kommer i höst (2015) Parkinson och MS Remissversion av NR

24 5 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård som utgavs år Sedan 2009 har Socialstyrelsen publicerat en utvärdering år 2011, målnivåer för vissa av rekommendationerna samt en uppdatering av fyra rekommendationer Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Nedan följer en sammanställning av rekommendationerna och uppdragen i viljeinriktningen. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har angett att samtliga rekommendationer i den politiska viljeinriktningen är beslutade inom det egna landstinget. Landstinget i Värmland hade ingen systematisk process för implementering eller uppföljning av nationella riktlinjer då denna riktlinje publicerades. Uppsala och Örebro har rapporterat några givna uppdrag. Data av resultat är hämtad från Öppna jämförelser, Riks-Stroke och Swedvasc. 1. Rekommendation till landstingen att utveckla de hälsofrämjande insatserna så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Resultat: När denna politiska viljeinriktning antogs år 2010 var begreppet hälsofrämjande insatser fortfarande ett relativt nytt område. Sedan dess har Socialstyrelsen satt målnivåer för flera större sjukdomar och en av dem är rökstopp efter stroke. Målnivån är satt till 75 procent, inget län når just nu upp till målnivån men Dalarna ligger närmast med att få 66 procent av strokepatienterna att sluta röka efter stroke.

25 6 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Rekommendation till landstingen att säkerställa att såväl primär- som sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom. Resultat: I kvalitetsregistret Riks-stroke mäts flera variabler som handlar om sekundärprevention relaterade till rekommendationer i de nationella riktlinjerna. Det första uppdraget för stroke redovisade rökstopp. De återstående variablerna är trombocythämmande läkemedel hos patienter med hjärninfarkt utan förmaksflimmer, antikoagulantia vid förmaksflimmer och hjärninfarkt, blodtryckssänkande läkemedel och statiner efter hjärninfarkt. Det finns även målvärden satta till alla sekundärpreventiva åtgärder. Rent primärpreventiva insatser relaterade till att förebygga specifikt stroke är svårare att hitta resultat för. De flesta patienter i regionen som har drabbats av en hjärninfarkt och som inte har förmaksflimmer får trombocythämmande läkemedel. Riksgenomsnittet är 89 procent och regionen i stort ligger lika eller över riksgenomsnittet. Endast sjukhusen i Gävle och Karlskoga ligger lite lägre i sin förskrivning av trombocythämmande läkemedel jämfört med resten av sjukvårdsregionen. Sedan riktlinjernas publicering 2009 har förskrivning av antikoagulantia i samband med hjärninfarkt och förmaksflimmer ökat konstant. Nya orala antikoagulantia, NOAK, har tillkommit och erbjuder ett alternativ till Waran. Tabellen nedan visar 2013, det är förmodat att siffrorna för antikoagulationsbehandling kommer att öka markant för 2014 då NOAK likställdes med Waran inom många landsting i landet.

26 7 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Vid de allra flesta kliniker som vårdar patienter med akut stroke förskrivs en rimlig andel blodtryckssänkande medel ut. Det finns ett litet antal sjukhus där förskrivningen av blodtryckssänkande medel ligger klart under riksgenomsnittet. I vissa fall kan detta förklaras av en policy från sjukhuset att sätta in vissa sekundärpreventiva läkemedel först efter utskrivningen. Det bör dock noteras att tidigt insatt sekundärprevention minskar risken för återinsjuknande. Statiner efter hjärninfarkt har en hög rekommendation i riktlinjerna (prioritet 3), trots detta förskrivs inte statiner i den utsträckning som målnivån på 75 procent anger inom sjukvårdsregionen och det är framförallt stora skillnader mellan könen då män använder statiner i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Bara ett landsting inom sjukvårdsregionen, Sörmland, lyckas nå den nationella målnivån för kvinnorna. Återinsjuknande efter stroke minskar i sjukvårdsregionen över tid, det är endast Uppsala och Gävleborg som visar en svagt ökande trend av återinsjuknande efter stroke. 3. Rekommendation till landstingen att se över organisationen av trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och relevant utrustning beaktas. 4. Rekommendation till landstingen att sträva efter att öka andelen trombolysbehandlade. Resultat: Under 2014 sattes målnivån att 15 procent (hög) eller 10 procent (måttlig) av alla patienter med en akut, nyinsjuknad stroke ska ha trombolys. Enligt rekommendationerna

27 8 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer ska trombolys starta inom 3 timmar från första symtom men kan även ges inom 4,5 timmar. Västmanland är det enda landstinget inom sjukvårdsregionen som når det övre målvärdet. Uppsala, Värmland, Örebro och Dalarna ligger sämst i landet med att ge trombolysbehandling till nyinsjuknande strokepatienter. Det kräver ett större arbete inom nämnda landstings organisationer för att nå målnivåerna. Tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus påverkas av en rad faktorer utanför sjukhuset. Till dessa hör långa avstånd till sjukhus, något som kan bidra till långa tider från symtomdebut till ankomst till sjukhus i flera av glesbygdslänen. Även den prehospitala vårdens organisation och kvalitet spelar in (t.ex. tillgång till ambulanshelikopter i glesbygden). 5. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att kunna genomföra akuta utredningar oavsett tidpunkt genom tillgång till kompetent personal, utredningsresurser och vård på strokeenhet. 6. Rekommendation till landstingen att sträva efter att andelen patienter som läggs in direkt och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt. Resultat: Det finns en tydlig definition på vad som kännetecknar en strokeenhet i de Nationella riktlinjerna. Vård på strokeenhet minskar tydligt dödligheten i stroke. Det är svårt att följa upp om akuta utredningar genomförs oavsett tidpunkt då detta inte mäts men den generella uppfattningen inom sjukvårdsregionen är att alla akuta strokepatienter får ett bra omhändertagande oavsett tid på dygnet. Inom Uppsala-Örebroregionen avviker dock Örebro på grund av att de inte uppfyller definitionen på strokeenhet i nuläget. Noterbart är även att vissa strokepatienter får vård på andra avdelningar än sjukhusens strokeenhet då

28 9 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer personalbrist leder till brist på vårdplatser inom regionen. Socialstyrelsen har fastställt 90 procent som måluppfyllelse för direktinläggning på strokeenhet. Inom sjukvårdsregionen, bortsett från Örebro som saknar strokeenhet, ser resultaten förhållandevis lika ut. Många län har även utarbetat speciella direktvägar för nyinsjuknade strokepatienter där ambulansen tar patienten direkt till strokeenhet utan att gå via akutmottagningen. Detta gynnar patienterna som får tillgång till kompetent strokevård direkt och slipper långa väntetider på akuten. 7. Rekommendation till landstingen att ge förutsättningar för att öka andelen patienter som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar. Resultat: Enligt kvalitetsregistret Swedvasc får de flesta patienter tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar inom sjukvårdsregionen förutom Uppsala som hade en spridning på 4-27 dagar under år 2013 men 66 procent av Uppsalas patienter fick sin operation inom 14 dagar. Falu lasarett i Dalarna ligger Sverigebäst med att hela 94 procent av patienterna får operation inom 14 dagar.

29 10 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Rekommendation till landstingen att sträva efter att täckningsgraden i Riks-Stroke uppgår till minst 80 procent. Resultat: Täckningsgraden för Riks-stroke över hela Sverige är god med hela 96 procent (reell siffra är 90 procent då det sker en viss överdiagnostisering av exempelvis ospecificerad yrsel). 9. Rekommendation till landstingen att ge verksamheterna i uppdrag att följa upp indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård. Resultat: Många landsting inom regionen arbetar mycket aktivt med bland annat patientprocessorientering av strokevården och har startat strokeråd. Det är dock svårt att mäta något resultat för detta. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland har uppgett att ett beslut har tagits kring uppdraget i det egna landstinget. 10. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att tillsammans säkerställa att kompetens finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikranektomi kan, utan tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård (specialitetsråden för neurologi, internmedicin och kirurgi). Resultat: Vid mycket stora hjärninfarkter med livshotande hjärnsvullnad kan hemikranektomi genomföras. Detta är ett neurokirurgiskt ingrepp där skallbenet temporärt lyfts bort för att ge utrymme för svullnaden så att inte livsuppehållande funktioner påverkas.

30 11 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Det är en mycket sällsynt behandling och endast 42 hemikranektomier rapporterades in i Sverige under Hemikranektomier är dock vanligare i norra, syd-östra och Stockholms- Gotlands-regionen så visst utrymme finns för ökning av hemikranektomier inom Uppsala- Örebroregionen. Det är dock oklart om specialitetsråden har diskuterat kompetensförsörjningen gällande detta, inget finns antecknat i specialitetsrådens minnesanteckningar angående detta. Tabellen nedan visar även trombektomi vilket är en kirurgisk metod då man går in och tar bort proppen i hjärnan. Trombektomi är prioriterat som FoU i riktlinjerna, dvs skall utföras endast i samband med godkänd forskning. 11. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga möjligheterna av att utbilda fler av medicinklinikernas ST-läkare i neurologi (randutbildning). 12. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att överväga behovet av en utökning av antalet ST-block inom neurologi. Resultat: Alla berörda specialitetsråd är inte välfungerande, få möten och få årsrapporter i vilka inget nämns om att utöka ST-block eller att utbilda fler ST-läkare i neurologi. 13. Uppdrag till Regionala specialitetsråden att utreda bakgrunden till de lokala skillnaderna när det gäller karotiskirurgi (specialitetsrådet för kirurgi). Resultat: Ej diskuterat i specialitetsrådet för kirurgi av vad som framgår i minnesanteckningarna.

31 12 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Förslag till uppföljande åtgärder Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att: Öka och införa en jämlik förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen. Öka antalet trombolysbehandlingar. Samverkansnämnden ger den Regionala kunskapsstyrningsgruppen uppdrag att: Kommunicera den politiska viljeinriktningens uppdrag till specialitetsråden vid ordförandeträff 2015.

32 13 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården Den politiska viljeinriktningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för lungcancervård som utgavs år Riktlinjerna omfattar 68 rekommendationer med indikatorer och även målnivåer. Viljeinriktningen antogs i Samverkansnämnden Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och under 2012 insjuknade 3621 personer i lungcancer. Varje år dör ungefär 3500 personer i sjukdomen och lungcancer är därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Västmanland formulerade lokala uppdrag enligt Samverkansnämndens rekommendationer. Det specifika uppdraget att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring. Data är hämtad från Öppna jämförelser 2014 cancersjukvård. 14. Rekommendation till landstingen att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning. Resultat: År 2011 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och uppdrag relaterade till de riktlinjerna redovisas i följande redovisning. 15. Rekommendation till landstingen att stödja insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer. Resultat: Väntetiderna har reducerats ordentligt de senaste åren. I stort sett är väntetiderna i regionen korta eller i fas med riket. Forskning visar dock att patienterna kontaktar sjukvården många gånger innan lungcancerutredning påbörjas. Det kan vara symtom som hosta och ryggont som inte kopplas ihop med misstanke om lungcancer. Dalarna har arbetat hårt med beslutsstöd i primärvården och skapat ett snabbspår till röntgen för patienter med specifika symtom på lungcancer vilket också har gett signifikant kortare väntetider jämfört med resten av regionen, se tabellen nedan. En stor förbättringspotential och vinst för patienterna finns och det är ett bra tillfälle att ta om hand goda erfarenheter inom sjukvårdsregionen.

33 14 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Rekommendation till landstingen att utveckla sin organisation så att alla lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser. Resultat: Sedan riktlinjerna publicerades 2011 har en kraftig ökning av multidisciplinära konferenser skett. Det är dock stor spridning inom regionen så förbättringspotential finns. Värmland utför dubbelt så många multidisciplinära konferenser jämfört med Västmanland.

34 15 (34) Helena de la Cour Datum Regional utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer Rekommendation till landstingen att vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses. Resultat: De palliativa riktlinjerna publicerades 2013, redovisning följer angående dessa senare i rapporten. 18. Rekommendation till landstingen att stödja en mer enhetlig grund för remittering av patienter i regionen. Resultat: Endast två landsting har angett att uppdraget har gått till beslut. 19. Uppdrag till Beredningsgruppen att i samråd med berörda specialitetsråd utreda hur det ökade behovet av PET-DT-undersökningar ska kunna tillgodoses inom Uppsala- Örebroregionen. Resultat: Detta uppdrag ligger nu hos den regionala kunskapsstyrningsgruppen som har bildat en arbetsgrupp. Den regionala kunskapsstyrningsgruppen har fått ett samordningsansvar genom uppdrag från Samverkansnämndens AU då det har varit svårt att få en regional samsyn kring fördelning av resurser och investeringar inom regionen.