RäddSamF. Kommunerna i Jönköpings län i samverkan för din trygghet och säkerhet. Vad gör brandmän mellan larmen? Större slagkraft genom samarbete

Transkript

1 RäddSamF Kommunerna i Jönköpings län i samverkan för din trygghet och säkerhet Större slagkraft genom samarbete Räddningstjänsternas resurser utnyttjas optimalt genom gränsöverskridande samarbete. sidan 3-5 Vad gör brandmän mellan larmen? Brandmännens vardag är mycket mer än att släcka bränder och rädda folk i nödsituationer. sidan FOTO: TOMAZ JÖNSSON Storsatsning på förebyggande Länets räddningstjänster satsar stort på den förebyggande verksamheten. sidan FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN JÖNKÖPINGS KOMMUN Barn viktig målgrupp när räddningstjänsten utbildar sidan 22 Länsstyrelsen ser till att bestämmelserna efterlevs sidan 6-7 FOTO: TOMAZ JÖNSSON Hunden polisens bästa hjälpmedel sidan 9 Sjukvården ständigt beredd på det oväntade sidan 10-11

2 innehåll VI ARBETAR FÖR DIN TRYGGHET sidan 3-5 DE HITTAR ORSAKERNA TILL BRÄNDERNA sidan 5 LÄNSSTYRELSEN REGERINGENS FÖRLÄNGDA ARM sidan 6-7 POLISEN ANSVARAR FÖR SÄKERHETEN sidan 8-9 PÅ SJUKHUSET ÄR MAN STÄNDIGT BEREDD PÅ DET OVÄNTADE sidan ORGANISATION sidan HJÄLPEN KOMMER DIREKT sidan BRANDMANNENS VARDAG NÄR DET INTE BRINNER sidan HUBERT HAR SIN HOBBY SOM EXTRAKNÄCK sidan 18 STORSATSNING PÅ ATT FÖRHINDRA BRÄNDER sidan KONTROLLERA BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD sidan 23 Med samverkan hanteras det oväntade R äddningstjänst handlar i stor utsträckning om att kunna hantera det oväntade. Medborgarna ska känna sig trygga i förvissningen om att samhället snabbt kan bistå med hjälp om det oförutsedda inträffar. I Jönköpings län har vi en bra handlingsberedskap för olika slags händelser. Mycket tack vare gemensamma övningar och den samverkanstradition som finns i länet. Sedan en tid tillbaka pågår arbetet med en ny reformerad räddningstjänstlagstiftning. Den nya lagen föreslås heta Lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Fortfarande handlar det alltså bara om ett lagförslag, men i allt väsentligt kan vi förvänta oss att innehållet blir verklighet. I lagförslaget poängteras vikten av det olycks- och skadeförebyggande arbetet och ansvar och skyldigheter för berörda aktörer tydliggörs. Borta är detaljregleringen till förmån för mål- och resultatstyrning. Det innebär att det regionala och lokala arbetet i fortsättningen kommer att utgå från nationellt uppställda mål. Dessa innebär att det i hela landet ska upprätthållas ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Skyddet avser såväl människors liv, hälsa och egendom som miljön. Utifrån de nationella målen är det kommunernas uppgift att ta fram ett lokalt handlingsprogram för såväl den förebyggande verksamheten som räddningstjänstverksamheten. Den nya lagen tydliggör också skyldigheten att samverka inom räddningstjänstområdet. Den nya lagstiftningen ger kommunerna stor frihet att själva välja ambitionsnivå och åtgärder i säkerhetsarbetet och räddningstjänsten. Det betyder att frågan kommer att lyftas upp till den kommunala politiska nivån på ett helt annat sätt än tidigare. Statens roll blir att ge vägledning och utöva tillsyn liksom att erbjuda utbildning. Därigenom kan vi stödja kommunerna i deras arbete med att nå de nationella målen. För oss i Jönköpings län innebär den nya lagen att vi bygger vidare på och utvecklar det goda samarbete som finns etablerat mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Polisen, militären och kommunerna med flera. Lagen öppnar upp för ett smidigare samarbete och nya lösningar. Precis så som vi brukar vilja ha det i Jönköpings län obyråkratiskt och med utrymme för smarta lösningar. BIRGIT FRIGGEBO LANDSHÖVDING, JÖNKÖPINGS LÄN FOTO: LÄNSSTYRELSENS BILDARKIV RäddSamF är utgiven av räddningstjänsterna i Jönköpings län. Ansvarig utgivare Bengt Martinsson Produktion Informationsbolaget, Malmö Tel: info@informationsbolaget.se Redaktör Karsten Erichs Redaktion RäddSamF Katja Ligneman Camilla Westemar Utgivning/Upplaga Mars 2003/ ex 2 RäddSamF

3 Samverkan med länets säkerhet för ögonen Ensam är stark. Själv är bäste dräng. Så låter det ofta i många sammanhang, men talesätten kan inte appliceras på räddningstjänsternas verksamhet. Med samhällets säkerhet för ögonen har en långtgående samverkan utvecklats mellan länets räddningstjänster, Ydre kommuns räddningstjänst och SOS. Samarbetet kan enkelt beskrivas med en vardagshändelse: En större brand bryter ut i Värnamo. Kommunens egna styrkor räcker inte till, trots att all tillgänglig personal kallas in. Dessutom måste beredskapen hållas för eventuella ytterligare händelser i området. Nu behövs mer hjälp. Tack vare korta beslutsvägar, fasta rutiner och framförallt personkännedom, är förstärkningen snabbt på plats. Kollegor från till exempel Gislaved och Vaggeryd är snart på väg, liksom någon av de insatsledare och brandingenjörer som täcker hela länet dygnet runt. Gränslös räddning första steget Så här kan samarbetet mellan de kommunala räddningstjänsterna se ut idag. 44 brandstationer och sammanlagt 236 brandmän finns i ständig beredskap för olyckor i såväl närområdet som grannkommunen. Räddsam F heter den samverkansorganisation under vilken allt samarbete sker. Räddsam F har i den här omfattningen bara tre år på nacken. Men samverkanstanken och visionen om att hjälpa varandra över kommungränserna har funnits sedan Då startades ett nätverk för räddningschefer i Kommunförbundets regi. De första stegen mot utökad samverkan togs genom att söka gemensamma intressen. De osynliga kommungränser som hittills satt stopp för hjälpen från andra kårer togs bort. Gränslös samverkan kallades det som idag är en självklarhet. Så invånare i Jönköping ska inte bli förvånade om det står Vaggeryd på brandbilen. För att underlätta för en räddningsledare att beställa hjälp av grannkommunerna slöts styrkeavtal med de då elva medlemskommunerna (Habo och Mullsjö räknades inte till Jönköpings län förrän 1998). Avtalet innebar att alla kommuner skulle ange vilken utrustning och bemanning de hade i sina enheter. Den som beställde en räddningsenhet kunde alltså förvänta sig samma kompetens, oavsett var hjälpen kom ifrån. Sprider specialkunskap 1992 tog samarbetet ytterligare ett stort kliv framåt. Istället för att lära alla lite om mycket, beslöts att specialkunskapen Samarbetet gäller inte enbart räddningstjänsterna, utan innefattar även polis och sjukvård. FOTO: RÄDDNINGS- TJÄNSTEN JÖNKÖPINGS KOMMUN skulle spridas mellan kommunerna. Principen var att en kommun skulle utveckla åt andra, istället för att var och en skulle sitta hemma och jobba med samma sak, säger Jönköpings ställföreträdande chef Göran Melin. I princip fick alla kårer ett eget specialområde att fördjupa och utveckla till nytta för alla. Vi tittade på den spetskompetens som redan fanns och det fick styra valet av projekt för den kommunen. Som till exempel i Vaggeryd där man specialiserat sig på skogsbrandsläckning. De har tagit fram metoder, specificerat resurser och tittat närmare på lämplig taktik. Den kunskapen har sedan spridits till alla kommuner inom Räddsam. En del av de 30 projekt som lades ut för tio år sedan är klara, andra har blivit en del av vardagen och lett till ett vedertaget arbetssätt. Agerar tillsammans Under de år som gått har Räddsam F utvecklats. Från de första stegen med gränslös samverkan, till ett väl sammanhållet nätverk som agerar gemensamt gentemot andra verksamheter. Kommunen är fortfarande utgångspunkten och den viktigaste beståndsdelen i Räddsam F, säger Jonas Petri, stf räddningschef i Höglandets räddningstjänstförbund och samordnare för Räddsam F. Men grundprincipen för allt arbete är att länet tjänar på att arbeta tillsammans och Räddsam är den bästa strukturen för detta. Men hur märker den enskilda kommuninvånaren av ert samarbete? För det första att hjälpen kommer snabbt genom vår gränslösa räddningstjänst, svarar Jonas Petri snabbt. Behövs det kan den egna styrkan på fyra, fem man kompletteras med ytterligare personal inom 20 minuter. Samarbetet har också gett alla kommuner, små som stora, tillgång till samma kompetens. Idag har vi till exempel elva befäl i beredskap dygnet runt, beredda på insats var som helst i våra kommuner. En av de tre brandingenjörerna som har beredskap i länet har också till uppgift att vara räddningschef i beredskap. I den rollen har brandingenjören det övergripande ansvaret för att ett område aldrig töms helt på resurser. För samverkansparter som polisen, länsstyrelsen och landstinget har Räddsam inneburit att länets kommuner agerat som en enhet, vilket i förlängningen gynnar det praktiska arbetet på olycksplats. Mer förebyggande Räddsam är en dynamisk organisation där utvecklingsarbetet aldrig avstannar. Hittills har det operativa arbetet dominerat agendan. I takt med att räddningstjänsten flyttar fokus än mer mot det förebyggande området, kommer också arbetet inom ramarna för Räddsam F gå i den riktningen. En ny räddningstjänstlag väntar om hörnet. Med införandet av denna till årsskiftet 2003/2004 följer ett ökat ansvar för kommunen när det gäller den egna beredskapen. En ny arbetsgrupp har i uppgift att lyfta fram förebyggande frågor. De sex personerna i gruppen ska fungera som expertgrupp i länet och bland annat ordna seminarier på olika teman. Meningen är att en mindre grupp ska fungera som en resurs för alla som arbetar förebyggande. Idag ser inte det förebyggande arbetet ur som det gjorde för fem år sedan, konstaterar Jonas Petri. Då jobbade några enstaka personer med förebyggande verksamhet idag är det en arbetsuppgift för alla. CAMILLA WESTEMAR RäddSamF 3

4 Gemensamma resurser ger större slagkraft Istället för att alltid larma den egna räddningstjänsten i kommunen, har samarbetet inom Räddsam F bidragit till ett utvecklat samarbete. För det första larmas idag alltid närmaste styrkan. Ingen tar hänsyn till osynliga kommungränser utan snabb hjälp till allmänheten är alltid viktigast. Utvecklingen går allt mer mot att den räddningstjänst och det befäl som ansvarar för insatsen, larmar de taktiska enheter som behövs för den specifika insatsen. Det i sin tur innebär att alla räddningstjänster måste tala samma språk och att en så kallad räddningsenhet i Aneby ser likadan ut som i Gnosjö när det gäller fordon, utrustning, kompetens och bemanning. De fyra enheterna nedan finns i alla länets kommuner. Specialenheter finns också hos alla kårer, men ser inte precis likadana ut överallt till skillnad från de taktiska enheterna. En första keminsats ska till exempel alla kunna klara av, sedan kan de kårer som har specialkunskap på kemområdet komma som förstärkning. Samlade resurser i länet Specialkunskap och resurser som inte alla kommuner behöver ha, samlas istället hos ett mindre antal kårer och räknas som länsresurser. Många av länsresurserna är ett resultat av projekten inom ramen för Räddsamarbetet (se artikel här intill). Andra resurser har kommit till genom samarbete mellan De fyra basenheterna En höjdenhet består av en till två man med maskinstege eller hävare. FOTO: ANDREAS JOAKIMSSON Räddningsenhet 4-5 man med en släckbil. Enheten ska bland annat självständigt snabbt, säkert och effektivt kunna utföra livräddning, säkring mot brand, avspärrning, enklare losstagning vid trafikolycka, livräddning vid trafikolycka. Höjdenhet 1-2 man med maskinstege eller hävare. Enheten ska självständigt snabbt, säkert och effektivt kunna utföra utvändig livräddning med stege upp till åtta våningar, takarbete, utvändig släckning samt håltagning på tak med hjälp av hävare eller maskinstege. Vattenenhet 1-2 man med tankbil. Enheten ska kunna utföra vattenkörning med tankbil för att säkra vattentillgången vid en insats. Ledningsenhet 1 man med ledningsfordon. Med ledningsenheten kommer någon av de åtta insatsledare eller tre brandingenjörerna i länet. Räddsam och t ex landstinget. Att lägga begränsningslinje med hjälp av vattenspridare är t ex ett uppdrag för Vaggeryd. Tack vare projektet med skogsbrandsläckning skaffade sig brandmännen specialkompetens på området och senare också specialutrustning. Nu rycker de ut i hela länet. Gjort besparingar Genom att titta närmare på länets samlade resurser har kommunerna gjort faktiska besparingar. Fordon för slangutläggning är ett exempel. Istället för att stora såväl som små kårer Specialenheter Losstagningsenhet Kemenhet Slangenhet Räddningsfrånkopplingsenhet Djurräddningsenhet Rappelleringsenhet Oljelänsenhet Terrängtransportenhet Länsresurser ska ha fordon för slangutläggning, finns idag endast tre större fordon med i gengäld mångdubbelt större kapacitet. I de flesta fall är det bättre att vänta några minuter extra på en resurs och istället få brandmän som är specialövade för uppdraget att just lägga ut flera kilometer slang på kort tid. Den dyra värmekameran finns i två av länets kårer men har faktiskt använts i alla kommuner utom en. Med hjälp av kameran kan brandmännen bland annat lokalisera eventuella brandhärdar som inte är synliga. De kan också söka efter personer i helt rökfyllda lokaler. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN JÖNKÖPINGS KOMMUN Bland annat finns följande länsresurser: Begränsningslinje med hjälp av vattenspridare (Vaggeryd) Losstagningsenhet för komplicerade fall (Jönköping) Värmekamera (Vaggeryd och Jönköping) Mätutrustning Saneringsplats för skadade (Eksjö) Uppsamlingsplats av skadade (Norrahammar, Gnosjö, Tranås) Oljebegränsningsenhet Depåenhet vid räddningsinsats (Jönköping) 4 RäddSamF

5 Samma språk ger samsyn i ledningsfrågor Ett system för ledning handlar om att ett visst antal funktioner ska bemannas med de personer som är bäst lämpade för de uppgifter som följer med funktionen. Fem olika typer av ledning ingår i systemet, vilka personer och framför allt hur många, varierar med storleken på olyckan. Inom Räddsam finns kompetens för alla områden snabbt tillgänglig genom bland annat systemet med jourhavande brandingenjör. En normativ ledning innebär att man till exempel bestämmer sig för att inte åka med full styrka på automatiska brandlarm när det samtidigt pågår en större insats som kräver stora resurser. Förutbestämt agerande i dessa lägen gäller inte längre. Strategisk ledning handlar, precis som ordet säger, om övergripande strategier för hur länets samlade resurser ska användas. Var behövs resurserna för att vi ska klara uppdraget? Den operativa ledningen är direkt kopplad till den faktiska insatsen på olycksplatsen och ledningen av styrkornas arbete. Kopplad till den operativa ledningen är samordningen av enheterna. Det behöver inte vara en specifik person, utan med hjälp av modern teknik kan samordningen lösas. Samordningen av enskild enhet pågår nära de enskilda styrkornas arbete vid en brand eller trafikolycka. Är beredda på allt Jonas Petri, ställföreträdande räddningschef i Höglandets Räddningstjänstförbund, förklarar de samverkande kommunernas tanke bakom ledningssystemet. Syftet är liksom övrigt samarbete att nyttja samtliga resurser för allas bästa. Vi ska klara stort som litet och vara beredda när som helst. I vårt arbete kan vardagen bytas mot katastrof på några minuter. När vi tog ett samlat grepp kring ledning handlade det om att rusta vår personal för ett visst uppdrag. Men vi har inte låst särskilda yrkesroller till särskilda arbetsuppgifter, även om till exempel chefsberedskapen och brandingenjörerna särskilt utbildats och tränats för att klara strategisk och normativ ledning, fortsätter Jonas Petri. Flexibel organisation Ett exempel ger förhoppningsvis en tydligare bild av de olika ledningsuppdragen och vilka personerna bakom besluten är. Det har kommit in ett larm om brand i publik lokal. En styrkeledare leder den egna styrkans arbete på olycksplatsen. Vid en brand av det En fungerande ledning förutsätter att alla fem komponenterna finns med, antingen på nivå 1 eller utspridda på fler nivåer. här slaget larmas omedelbart 30 man och när så många styrkor kommer in tar en insatsledare hand om operativ ledning och samordning. Kommer ytterligare kårer in bistår en av länets brandingenjörer. Strategisk och normativ ledning blir nu ett öronmärkt uppdrag för brandingenjören i beredskap som är specialutbildad för uppdraget. Men Jonas Petri betonar att de till synes strikta rollerna mycket väl kan fördelas helt annorlunda: Scenariot kan vara en mindre kemolycka som kan hanteras av ett tiotal brandmän och en insatsledare. Den jourhavande ingenjören behövs nu inte för de stora strategiska avvägningarna. Istället blir ingenjörens tekniska kunnande en tillgång i det operativa arbetet som leds av insatsledaren. Allt det här är omöjligt för en enskild kommun att klara på egen hand. Men i länets regi får vi samlade resurser och vässad kompetens som gör att vi kan leva upp till de krav samhället ställer på oss. CAMILLA WESTEMAR Sängrökning orsak till många dödsbränder Att leta efter brandorsak i ett utbränt hus är ett detektivarbete som traditionellt utförts av enbart polisen. Numera har räddningstjänsten också brandorsaksutredare som deltar i undersökningarna. Sveriges 38 brandorsaksutredare är anställda inom de kommunala räddningstjänsterna, men har en del av sin anställning hos Räddningsverket. I Jönköpings län finns tre utredare: Fredric Jonsson i Jönköping, Tommy Broholm i Nässjö samt Gert Lönnqvist i Värnamo. Tillsammans med polisen utreder vi bränder som inträffat i regionen, säger Gert Lönnqvist. Vi söker orsaken och om polisen konstaterar att det inte föreligger brott, fortsätter vi från räddningstjänsten att utreda. Det finns vissa tillvägagångssätt för att få fram brandorsaker. Vi börjar med att fråga dem som kom först till brandplatsen brandmän, vittnen och så vidare. Om vi på så sätt får en uppfattning om var branden kan ha startat, till exempel i ett visst rum eller en viss lägenhet i ett hus, börjar vi plocka undan skikt för skikt. Ofta handlar arbetet om att utesluta vissa faktorer. Vi kan få hjälp av statens kriminaltekniska laboratorium, som kan undersöka material åt oss. Sängrökning orsakar dödsbränder Slutsatserna rapporteras till respektive kommun samt till Räddningsverket. På Räddningsverket sammanställs uppgifterna från samtliga 38 brandorsaksutredare. Vi följer alltid upp alla dödsbränder, säger Gert Lönnqvist. Här har vi kunnat se att det ofta är äldre som dör i bränder. Sängrökning är en av de vanligaste orsakerna till dödsbränder. Ofta saknas även fungerande brandvarnare. Elektriska apparater orsakar brändermed jämna mellanrum. Men tv-apparater och kaffekokare har ett oförtjänat dåligt rykte, säger Gert Lönnqvist. Vitvaror är större bovar. Ett gott råd är att inte använda vitvaror när man ska gå hemifrån eller gå och lägga sig. Syftet med att utreda bränderna är framför allt att lära sig av dem, för att i förlängningen undvika att samma typ av bränder inträffar igen. Om vi till exempel märker att en viss typ av vitvarumärke ofta orsakar bränder, kan vi kontakta tillverkarna. De vill ju också undvika bränder och de är ofta tacksamma för upplysningarna. KATJA LIGNEMAN RäddSamF 5

6 Länsstyrelsen ser till att kommunerna efterlever riksdagens beslut Länsstyrelsen som förr i tiden ansvarade för skatteindrivningar och den höjda beredskapen i krig har idag helt andra uppgifter- bland annat att stötta kommunernas räddningstjänster i beredskapsarbetet samt att arbeta olycks- och skadeförebyggande. Försvarsdirektör Björn Harringer och försvarskansliet arbetar inte, som namnet säger, i första hand med rena försvarsfrågor. Höjd beredskap är inte längre liktydigt med enbart krig eller krigshot. Idag ska vi ha en beredskap för risker och hot som kan påverka oss i vår vardag, säger Björn Harringer. Störningar i samhället är ett mycket vidare begrepp än tidigare och vi ska klara verksamheten även under fredstida påfrestningar. En viktig uppgift för oss är att se till att samhällets samlade resurser används på bästa sätt, utan att för den sakens skull ta över ansvaret från kommunerna. Garant för att lagen efterlevs Tillsynen av kommunernas verksamhet är en av länsstyrelsens viktigaste uppgifter. De lagar som styr kommunernas verksamheter ska tillämpas i det vardagliga arbetet, till exempel räddningstjänstlagen. Denna säger att kommunen ska ha en plan för hur beredskapen ska klaras, vilka risker som finns och hur verksamheten ska organiseras. Vår tillsyn görs på olika sätt, säger Björn Harringer. Antingen gör vi en bred tillsyn efter samråd med kommunens politiker. Vi kan också göra en tematillsyn. Under 2003 ska vi se närmare på företag som hanterar farliga ämnen och som sorterar under en lag som kallas Seveso-lagen. En tredje form av tillsyn är så kallad insatstillsyn där vi granskar en specifik insats. Den stora kvartersbranden i centrala Jönköping 2001 är ett exempel. Erfarenheterna från en så stor händelse ger viktig lärdom. Brytningstid i väntan på ny lag Liksom kommunerna står länsstyrelsen nu i startgroparna för att ta till sig ny lagstiftning. Till 2004 väntas lagen om Skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser träda i kraft, en lag som kommer att ställa helt nya krav på såväl kommuner och länsstyrelse som företag och enskilda. Enkelt uttryckt kan man säga att vi går från detaljstyrning till målstyrning, säger Björn Harringer. Det blir upp till varje kommun att själv forma den beredskap man anser sig behöva utöver den som krävs för att uppfylla statens grundkrav. Vår roll blir att genom tillsyn och dagliga kontakter med kommunerna garantera ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor i alla kommuner. Tar över ansvaret i nödfall Ledningsrollen vid räddninginsatser är en annan av länsstyrelsens uppgifter. Scenariot är att en omfattande olycka drabbat en eller flera av länets kommuner. Räddningstjänsten har färdiga planer för hur de ska klara situationen och arbetet sätter igång snabbt. Länsstyrelsen finns med i sin stödjande roll och kan närhelst kommunen önskar eller man själv ser behovet, stiga in på arenan. Vi börjar med att kontakta kommunen för att få en detaljerad lägesrapport, säger Björn Harringer. Parallellt med kommunens egen ledningsorganisation, kan vi sätta samman vår egen grupp efter behov. Till den gruppen kan vi knyta personer med specialkompetens. Enligt lagen kan vi ta över ansvaret vid större händelser. Men jag tycker att vi har misslyckats i vår stödjande roll om inte kommunerna själva kan lösa situationen på ett bra sätt. Enda undantaget är kärnkraftsolyckor. Då ska vi enligt lagen ha ledningsansvaret. Viktigt med information Information i alla former är en viktig del i alla räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen med sina stora kontaktytor kan bistå Länsstyrelsens ledningscentral från vilken Länsstyrelsen kan stödja kommunerna vid större händelser. På bilden syns, sett bakifrån, Björn Harringer, försvarsdirektör på Länsstyrelsen, Lillemor Jonsson, Länsstyrelsen samt Anders Leicht, Polisen. FOTO: CAMILLA WESTEMAR

7 Fakta Länsstyrelsen Det finns en länsstyrelse i alla Sveriges 21 län och den har till uppgift att samordna den statliga förvaltningen i länet. En viktig uppgift är att se till att de mål som riksdag och regering beslutar om får genomslag. Samtidigt ska länsstyrelsen ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller i länet. Det innebär att myndigheten är en viktig länk mellan regeringen å ena sidan och länets kommuner och invånare å den andra. Verksamheten spänner över nästan alla samhällsområden. Förutom räddningstjänst och beredskap har länsstyrelsen bland annat uppgifter inom naturvård och miljöskydd, regional utveckling, hållbar samhällsplanering och boende. Länsstyrelsen ska se till att de organisationer i samhället som samverkar vid räddningstjänst övar tillsammans. Vid mycket svåra händelser kan länsstyrelsen ta över ledningsansvaret från kommunernas räddningstjänster för att underlätta samordningen. I lägen av höjd beredskap eller andra svåra kriser ska länsstyrelsen samordna all civil verksamhet i länet och bland annat koordinera den med den militära verksamheten. kommunerna med just detta. Samstämmiga uppgifter är a och o i ett krisläge. Vi kan hjälpa till och förmedla information från kommunerna till allmänheten, till exempel om vad som händer och vad den enskilde bör göra för att skydda sig. Vi informerar också statliga myndigheter om läget i länet, samtidigt som vi förmedlar information mellan myndigheter och berörda kommuner. I källaren på länsstyrelsen finns den egna ledningscentralen. Här kan länsledning och expertis samlas. Lokalerna är utrustade med teknik för att kunna föra information ut och in på ett säkert sätt. En upplysningscentral kan byggas upp om kommunerna behöver hjälp med informationsförmedlingen. Kommunerna väljer vad som skall sägas och ett enhetligt budskap förmedlas genom att allmänheten ringer ett särskilt telefonnummer. Vi hoppas naturligtvis inte att vi ska behöva använda lokalerna, säger försvarsdirektör Björn Harringer. Men vi är beredda att stötta kommunerna med både information och statliga resurser om något allvarligt skulle inträffa. CAMILLA WESTEMAR Civilförsvaret förbereder oss på det oväntade Civilförsvaret försvann 1995 men frivilligorganisationen Civilförsvarsförbundet och civilförvarsföreningarna finns kvar. Varje kommun (utom Habo och Mullsjö) inom länet har en civilförsvarsförening vars uppgift är att utbilda kommunens hemskydd och att ge kommuninnevånarna information och utbildning. Hemskydd i fredstid När den nya lagen om civilt försvar kom år 1995, övergick hemskyddet till att bli en lagstadgad kommunal beredskapsorganisation. Kommunerna ska nu själva avgöra hemskyddets storlek och vilka uppgifter det ska ha. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har i slutet av 1990-talet lett till nya förhållanden även för hemskyddet. Behovet av ett utvecklat och helt frivilligt hemskydd med högre kvalitet har vuxit fram där fredstida uppgifter är den viktiga utgångspunkten för verksamheten. Under 2000-talets början kommer hemskyddet att utvecklas efter kommunernas egna behov och blir därmed en mer användbar resurs. Utbildningen följer kommunens behov och vi får ett smalare och vassare hemskydd, organiserat även för fredstida insatser. Hemskyddet ska utvecklas och utrustas med igenkänningsvästar och viss nödutrustning. Resurs för kommunen Många kommuner har redan planerat för att använda hemskyddets personal för fredstida insatser tillsammans med civilförsvarsföreningen. Man väljer då oftast att ta tillvara en mindre grupp intresserade hemskyddare. Dessa kan dessutom fungera som instruktörer vid ett eventuellt ökat utbildningsbehov under ett anpassningsskede. Grundutbildningen är fredsinriktad. Först under ett anpassningsskede sker utbildningen för specifika krigsuppgifter. Före eller efter grundkursen ska hemskyddarna ha genomgått kurser i Första hjälpen, Hjärt- och lungräddning, brandkunskap samt säkerhet och överlevnad. Därefter kan påbyggnadsutbildning ske till hemskyddsledare (gruppchef). Medel för hemskyddsutbildningen står staten för via Civilförsvarsförbundet medan kommunen svarar för övningsverksamheten genom särskilt statligt bidrag. Kursplanerna omfattar en obligatorisk del och en del som lokalanpassas i kommunen för de uppgifter som man specifikt vill lägga på hemskyddets resursgrupp. INGVAR RITTSÉL Vill du veta mer? Civilförsvarsförbundet i Jönköpings län: RäddSamF 7

8 Polisen viktig samarbetspartner på olycksplatsen De allra flesta Jönköpingsbor minns säkert den ödesdigra kvartersbranden natten mellan den 10 och 11 februari Storbranden bekämpades av sammanlagt 130 brandmän från 20 brandstationer. Parallellt med släckningen arbetade polisen intensivt med avspärrning, utrymning och registrering. Samarbete mellan polis, räddningstjänst och sjukvård på en olycksplats av det här slaget är a och o. Polisen har sin egen polisinsatschef på plats för att leda de egna styrkornas arbete. Trafik ska dirigeras om och vägar spärras av, både för allmänhetens säkerhet och räddningspersonalens. Barbro Granelli är operativ samordnare vid polismyndigheten i Jönköping och hon förklarar vilken roll polisen har på stora och små olycksplatser. Självklart varierar insatsen med storleken på olyckan, men ansvarsområdena är desamma i stort såväl som smått. Vid stora olyckor som kvartersbranden är registreringen av personer en stor och viktig del av vårt arbete. Många människor står plötsligt på gatan, en del av dem kanske skadade. Då blir vår uppgift att se till att oskadda personer får kontakt med sociala myndigheter för att få tillfälligt tak över huvudet. Samtidigt ska vi registrera vart skadade personer förs, förklarar Barbro Granelli. De uppgifter vi får genom vår registrering är viktiga i kontakten med oroliga anhöriga. Vår länskommunikationscentral är en viktig resurs. Vi kan till exempel snabbt få fram uppgifter om vem som bor i huset och därmed hur många vi kan förvänta oss att evakuera. Brist på respekt När man inom polisen talar om gripbara och tillgängliga resurser ser man till hela länets samlade resurser, inte enbart till en kommun eller ett närpolisområde. Även om ett antal poliser är stationerade inom respektive område så ska alla kunna dirigeras till ett och samma ställe vid behov. Ett vakthavande befäl vet var de olika enheterna finns och kan snabbt dirigera dem till en större olycksplats. Självklart tömmer vi inte ett helt område helt på poliser, säger Barbro Granelli, även om vi snabbt kan behöva flera av dem på samma ställe. Barbro och hennes kollegor passar på att uppmana allmänheten att respektera avspärrningar på en olycksplats. Erfarenheten visar att nyfikenheten ofta får råda över det sunda förnuftet. Istället för att räddningspersonalen får utrymme att göra sitt jobb, tar nyfikna grannar och förbipasserande plats. Det kan helt enkelt vara farligt att komma för nära, förutom att det självklart ska finnas utrymme för räddningspersonalen att göra sitt jobb. Arbetar nära räddningsledaren Vid olyckor som inbegriper såväl polis som sjukvård och räddningstjänst är det alltid räddningstjänstens befäl som fungerar som så kallad räddningsledare. Det är denne som leder det övergripande arbetet på olycksplatsen. Polisinsatschefen arbetar nära räddningsledaren och är den som organiserar polisens insats. På samma sätt leds sjukvårdsinsatserna av ledningsläkaren. I situationer med försvunna personer och brott där till exempel personer förskansat sig i en lägenhet är det däremot polisen som har det yttersta ansvaret för insatsen eftersom båda händelserna kan vara början till en brottsutredning. (Läs mer om eftersök av försvunna personer i artikeln på nästa sida). Fakta Polisen Polismyndigheten i Jönköpings län är ett polisdistrikt med tio närpolisområden. Av myndighetens 600 anställda är cirka 460 poliser och 140 civilanställda. Störst är Närpolisavdelningen med omkring 345 poliser och 60 civila. Närpoliserna har ett brett arbetsfält med vardagsbrott och finns representerade i hela länet. De ingriper vid händelser, utför en del trafikövervakning samt arbetar med att förebygga och utreda brott. Kriminalavdelningen har personal som arbetar med grövre brott, t ex mordutredningar, utredning om ekonomisk brottslighet samt bedriver narkotikaspaning. Många i utredningsverksamheten har specialutbildning. Trafikavdelningen har huvudansvaret för trafikövervakning och utreder vissa av trafikbrotten. Rättsenheten tar hand om tillståndsgivningar, t ex vapenlicenser. Kriminalunderrättelsetjänsten tar emot tips och kartlägger brottslighet. Dess arbete ligger till grund för övrigt polisarbete. På förvaltningsenheten arbetar civilanställda med bland annat ekonomi, information och personalfrågor. Polisens huvuduppgifter är att ingripa mot brott och störningar samt att utreda dessa. Från polisens länskommunikationscentral leds det dagliga händelsestyrda polisarbetet i länet. Till centralen kopplas också samtal från SOS Alarm 112. Samverkan i vardagsarbetet Teknisk utrustning och yrkeskunskap är självklara nödvändigheter för att en insats ska fungera. Men de olika yrkeskategorierna måste kunna samarbeta på en skadeplats och då betyder personkännedom och kunskap om varandras arbete mycket. Därför träffas bland annat länets polis, sjukvård och räddningstjänst med jämna mellanrum för att öva tillsammans. Olof Sjöö är länsplanerare med ansvar för bland annat samverkansfrågor. Han visar ett gediget övnings- och utbildningsprogram som inbegriper såväl SOS Alarm och Luftfartsverket som landsting och räddningstjänst. Flyghaveri i oländig terräng, Skogsbrand, Kemutbildning för sjukvårdspersonal det är några av rubrikerna i den gemensamma utbildnings- och övningsplanen. De gemensamma övningarna är oerhört viktiga, säger Olof Sjöö. Inte bara för att vi ska öva det praktiska arbetet, utan för att vi också lär känna varandra och får ett ansikte till ett namn. I lugn och ro kan vi sitta ner och se över hur vi kan bli bättre och hur samverkan och ledning kan förändras till gagn för allmänheten. Informationsflödet är ett viktigt moment att samverka kring. Lika viktigt som det är att föra ut information, lika viktigt är det att den är samstämmig. Som väl är behöver vi inte omsätta våra erfarenheter i verkligheten så ofta, avslutar Olof Sjöö. 8 RäddSamF

9 Varje år anmäls flera hundra personer försvunna bara i Jönköpings län. De allra flesta försvinnanden har naturliga orsaker och medför ingen fara för den försvunnes liv, ett mindre antal är rena missförstånd. Men under 2002 klassades åtta av 471 försvinnanden som räddningstjänst och medförde att en fullskalig räddningsinsats påbörjades. Hunden en resurs när polisen letar efter försvunna personer Efterforskning av försvunna personer har alltid varit en uppgift för polisen. En av anledningarna är att ett försvinnande kan vara början på en brottsutredning. Som väl är leder endast en mindre del av alla försvinnanden till mer omfattande eftersök. Men i de fall när försvinnandet innebär fara för den försvunnes liv eller hälsa klassas ärendet som statlig räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen. Polisen bedriver då eftersöket med stöd av räddningstjänstlagen. Det innebär att polisen kan anmoda både privatpersoner och andra myndigheter att hjälpa till att söka. Tydlig struktur Kunskapen hos de som arbetar med just eftersök är stor. Det handlar långt ifrån bara om att handgripligen leta i skogen. Det finns en tydlig struktur för hur ett eftersök skall gå till. Anders Leicht är ansvarig för efterforskning av försvunna personer inom polismyndigheten och dessutom en av två instruktörer i ämnet på riksnivå. Han förklarar hur arbetet med att söka efter en försvunnen person kan gå till: Inledningsvis försöker vi klarlägga vilken typ av försvinnande det handlar om. Det kan vara ett par makar som blivit osams varefter den ene lämnat hemmet, det kan vara en tonåring som blivit osams med föräldrarna. Eller det kan vara ett litet barn eller en dement åldring som försvunnit i närheten av bostaden. Beroende på typen av försvinnande, den försvunnes fysiska, medicinska och mentala tillstånd, platsen för försvinnandet och väderförhållandena, lägger vi upp strategin för hur vi skall söka efter personen, säger Anders Leicht. Polisen övar tillsammans med sina hundar regelbundet på eftersök av försvunna personer. FOTO: TOMAZ JÖNSSON Till att börja med har vi våra egna resurser i form av vanliga polispatruller, våra polishundar med förare och polisens helikoptrar. Om försvinnandet klassats som räddningstjänst kan vi även anlita militära resurser, främst hemvärn och Frivilliga Motorcykelkåren, civila hundförare och orienterare. Hjälp av allmänheten Men innan andra resurser hunnit kallas in är det stora flertalet fall lösta. Erfarenhetsmässigt vet polisen hur olika kategorier av försvunna personer beter sig och vart de söker sig. Folk försvinner av olika skäl och med hjälp av information om den försvunne kan vi koncentrera sökandet till vissa områden, förklarar Anders Leicht. Deprimerade personer hittas ofta i närheten av bebyggelse, men på en avskild plats. Dementa personer däremot agerar irrationellt och det är svårare att förutsäga deras beteende. Å andra sidan förflyttar Hör av er direkt alla tips kan vara viktiga de sig sällan särskilt långt. Vi pratar med anhöriga och bekanta för att få en bra bild av personen vi söker och möjliga orsaker till försvinnandet. Samtidigt söker vi noga igenom platsen för försvinnandet och påbörjar det vi kallar ledstångssök, vilket innebär att vi söker längs gator, stigar, vägar och kontrollerar andra platser med utgångspunkt från den information vi fått från anhöriga. I det här skedet har vi ofta stor hjälp av taxi och kollektivtrafiken. Allmänhetens tips är mycket värdefulla. Ju fler ögon som engageras desto större är sannolikheten att den försvunne hittas snabbt. Lokalradion är i det här fallet en viktig länk mellan polis och allmänhet. Hör av er direkt när ni ser något, uppmanar Anders Leicht. Alla tips kan vara viktiga, låt oss avgöra betydelsen och hör gärna av er en gång för mycket än inte alls. RäddSamF 9

10 Närmaste ambulansen larmas alltid ut Landstingsfullmäktige har beslutat att 80 procent av invånarna i Jönköpings län ska nås av ambulanssjukvården inom 20 minuter efter larm. Över 90 procent av länsinvånarna får idag hjälp inom den tiden, de flesta till och med betydligt snabbare. I ambulanssjukvården finns bemanning för 18 dygnsambulanser och tre dagambulanser. Vid behov kan ytterligare fordon bemannas. Totalt finns ett trettiotal ambulanser i länet. Flertalet ambulanser bemannas idag med en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Från och med 1 juli 2005 ställs samma krav på formell kompetens i ambulanssjukvården som inom hälso- och sjukvården i övrigt. Det innebär att alla ambulanser från och med detta datum måste vara bemannade med en sjuksköterska för att till exempel läkemedel ska få ges i ambulanssjukvården. Närmaste ambulans åker Ambulanserna är länsresurser. Vid brådskande ambulanslarm ska alltid närmaste ambulans användas oavsett vilket sjukvårdsområde den tillhör. Uppgiften att dirigera länets ambulanser har SOS Alarm i Jönköping. Med hjälp av GPS-teknik kan SOS-operatörerna se exakt var alla ambulanser befinner sig. Vid större olyckor samarbetar SOS centralerna med varandra för att optimera tillgången på ambulanser. Det kan innebära att ambulansbesättningar från flera olika län samverkar vid en stor olycka. Akutbilen ett komplement Akutbilen är ett komplement till ambulansen. Den bemannas av en narkossjuksköterska och en ambulanssjukvårdare eller ambulanssjuksköterska. Eftersom det finns en hög medicinsk kompetens i ambulanssjukvården prövar Landstinget möjliga förändringar. I Höglandets sjukvårdsområde har till exempel Fakta Landstinget i Jönköpings län Förutom hälso- och sjukvård består Landstingets verksamhet av tandvård, utbildning, kultur, forskning, kollektivtrafik och regionalpolitik. Det är viktiga samhällsuppgifter som är för stora och kostar för mycket för en ensam kommun att ta hand om. Landstinget ska i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård till dem som är bosatta eller vistas länet. Landstinget ska även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Jönköpings län är indelat i tre sjukvårdsområden med vardera ett akutsjukhus - Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, Höglandssjukhuset i Eksjö och Värnamo sjukhus. akutbilen inte varit bemannad sedan sommaren Landstinget strävar efter att vid behov kunna skicka ut personal med hög medicinsk kompetens från sjukhusen året runt under dygnets alla timmar. Dagens ambulanser akutsjukhus på hjul Calle Lundin är narkossjuksköterskan som tillfälligt bytte operationssalen mot akutbilen och sedan fastnade för arbetet i ambulansen. Det är ett spännande jobb, den ena dagen är inte den andra lik, säger Calle. Skillnaden mellan att jobba på sjukhuset och i en ambulans har blivit större. Vi har inte en stab med experter att rådfråga när vi står på en olycksplats utan måste lita på vår egen kunskap när vi fattar beslut. Det är en avgörande skillnad mot hur det är att möta samma patient inom sjukhusets väggar. I akuta sjukdomsfall kan varje minut vara livsavgörande. Med hjälp av modern teknik och delegerade arbetsuppgifter, kan Calle och hans kollegor snabbt sätta in behandling. En EKG-kurva som visar hjärtats rytm skickas till en specialistläkare som snabbt kan konstatera om det handlar om en hjärtinfarkt. För bara några år sedan gällde helt andra principer: patienten skulle snabbt in i ambulansen för att på kortast möjliga tid komma under sjukhusvård. Det är upp till oss att från fall till fall avgöra om vi ska ta patienten till sjukhuset så snabbt det går eller om vi ska påbörja behandling. Olika prioriteringar Den här dagen åker Calle med den så kallade dagbilen, den ambulans som rullar mellan klockan 8 och 17 trots att bara halva arbetsdagen hunnit passera har han redan varit ute på tre uppdrag, ett akut och två transporter. Eller prio ett och tre som de kallas när Calle och hans kollegor pratar med varann. Calle förklarar: En prio etta är det riktigt bråttom, då ska vi ge oss iväg med både blåljus och sirener. Det kan till exempel vara hjärtbesvär eller en olycka där det finns medvetslösa personer. Vid prio två är det också bråttom, men inte livshotande. Transportuppdragen går under beteckningen prio tre. Mental förberedelse När ett larm kommer börjar den mentala förberedelsen på vad som kan vänta. Eftersom vi ger oss iväg omdelbart så hinner vi inte få så mycket information. Men SOS-operatören ger oss fler uppgifter på vägen ut så att vi är förberedda när vi kommer fram, berättar Calle. Det kommer alltid två personer med ambulansen, oftast en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Ambulanspersonalen bär med sig all sin Det är ett spännande jobb, den ena dagen är inte den andra lik avancerade utrustning fram till patienten, vare sig det är flera våningar upp i ett hisslöst hus eller på en otillgänglig plats. Väl inne på sjukhuset tar läkare och annan sjukvårdspersonal vid. Calle och övrig ambulanspersonal är beredda på ett nytt uppdrag någonstans i länet. 10 RäddSamF

11 Ständig beredskap för stora olyckor Samtidigt med den dagliga verksamheten vid våra sjukhus och vårdcentraler måste det finnas en beredskap för större olyckor, katastrofer och extraordinära händelser. Sedan 1 januari 2003 gäller en ny lag som innebär att kommuner och landsting inför varje ny mandat period ska fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. I kommuner och landsting ska det finnas en nämnd som leder arbetet vid extraordinära händelser. Alla akutsjukhus och vårdcentraler i länet har katastrofplaner. Beredskapschef Ulla Ekvall och planeringssekreterare Elly-Britt Andersson arbetar landstingsövergripande med katastrofberedskap. Det räcker inte med att ha nedskrivna planer. Alla berörda måste vara väl utbildade och övade för att klara sina uppgifter oavsett om man arbetar i ambulanssjukvården eller på sjukhusen. SOS larmar De senaste årens strukturförändringar i sjukvården med bland annat färre vårdplatser har minskat sjukvårdens marginaler att möta belastningstoppar. En större olycka klarar sjukvården med de resurser som finns, även om en viss omfördelning krävs. Vid alla olyckor i länet med fem eller fler skadade larmar SOS Alarm en sjukvårdsgrupp bestående av läkare och sjuksköterska och eventuellt en undersköterska från närmaste sjukhus. Vissa av länets vårdcentraler har också beredskap för att kunna skicka ut en sjukvårdsgrupp. För en optimal räddningsinsats krävs en god samverkan mellan polis, räddningstjänst och sjukvård. Stor belastning En stor olycka med flera svårt skadade som till exempel kräver omedelbar operation och efterföljande intensivvård belastar sjukvårdens resurser. Vid en katastrof krävs resurser över tillgänglig kapacitet. En särskild ledningsorganisation upprättas för att kunna utnyttja alla resurser maximalt och minimera konsekvenserna av det inträffade. Samverkan med andra sjukhus inom och utanför länet är nödvändig. Kemiska eller radioaktiva utsläpp Landstinget har de senaste åren förstärkt beredskapen inför hotet om olyckor med kemiska eller radioaktiva utsläpp. Om en tankbil med till exempel ammoniak välter i Ekhagsrondellen i Jönköping och vinden går mot det närliggande bostadsområdet, kan ett stort antal människor drabbas. Ammoniak sprider sig i ventilationssystemet och det skulle snabbt kunna slå ut hela sjukhuset om en kontaminerad person kommer in på akutmottagningen, säger planeringssekreterare Elly-Britt Andersson. Därför är det viktigt att det finns en särskild saneringsanläggning med separat ventilation där personer som utsatts för sådana ämnen kan dekontamineras. Nybyggd saneringsenhet I anslutning till ambulansintaget på länssjukhuset Ryhov finns en nybyggd saneringsenhet. I Eksjö finns en mobil anläggning för sanering i form av ett uppblåsbart tält som kan sättas upp i anslutning Fakta Landstingets beredskap Stor olycka - tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet men genom omfördelning av resurser är det möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling. Det kan t ex handla om att punktvis förstärka ambulans- och sjukvårdsverksamheten, ställa in planerade operationer och ordna fram extra vårdplatser. Katastrof - tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Extraordinär händelse - en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. till akutmottagningen. Under 2003 kommer särskilda handledare från sjukvård, polis och räddningstjänst för händelser av NBC-karaktär (Nukleär, Biologisk, Kemisk) att utbildas. Utbildningen har tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket. I anslutning till ambulansintaget på länssjukhuset Ryhov finns en nybyggd saneringsenhet. Där kan personer som kommit i kontakt med farliga, kemiska ämnen tas in och duschas för att ämnet inte ska sprida sig vidare. FOTO.TOMAZ JÖNSSON

12 Här finns räddningstjänst Brandförsvaret Mullsjö Invånarantal: ca 7100 Ytstorlek: 519 km 2 Deltidsstyrka. Total beredskap: 5 man. Räddningstjänsten Habo Invånarantal: ca Ytstorlek: 330 km 2 Deltidsstyrka. Total beredskap: 5 man. Räddningstjänsten Jönköpings kommun Invånarantal: ca Ytstorlek:1 484 km 2 I kommunen finns en heltidsstyrka i Jönköping samt deltidsstyrkor i Huskvarna, Visingsö, Bankeryd, Norrahammar, Ryd/Bottnaryd samt Gränna. Dessutom finns ett räddningsvärn i Unnefors. Total beredskap: 46 man. Mullsjö Habo Bankeryd Huskvarna Ryd/Bottnaryd Unnefors Jönköping Norrahammar Visingsö Gränna Forserum Malmbäck Näs Räddningstjänsten Vaggeryd Invånarantal: ca Ytstorlek:830 km 2 I kommunen finns två deltidsstyrkor, en i Vaggeryd och en i Skillingaryd. Total beredskap: 10 man. Räddningstjänsten Gnosjö Invånarantal: ca Ytstorlek: 422 km 2 I kommunen finns två deltidsstyrkor, en i Gnosjö och en i Hillerstorp. Total beredskap: 10 man. Räddningstjänsten Gislaved Invånarantal: ca Ytstorlek: km 2 I kommunen finns en heltidsstyrka i Gislaved samt deltidsstyrkor i Reftele, Smålandsstenar, Burseryd och Hestra. Total beredskap: 27 man. 12 RäddSamF Gislaved Hestra Gnosjö Burseryd Reftele Bredaryd Smålandsstenar Hillerstorp Vaggeryd Värnamo Räddningstjänsten Värnamo Invånarantal: ca Ytstorlek: km 2 I kommunen finns en heltidsstyrka i Värnamo samt deltidsstyrka i Bor, Rydaholm samt Bredaryd. Total beredskap: 20 man. Skillingaryd Bor Rydaholm Bodafo Sävsj Stockaryd Räddningstj Invånaranta Ytstorlek:723 I kommunen kor, en i Sävs ryd. Total be

13 erna i RäddSamF Aneby Anneberg sjö rs Tranås Eksjö Länsresurser I länet finns dessutom gemensamma befälsresurser omfattande 11 brandbefäl. änsten Sävsjö : ca km 2 finns två deltidsstyrjö och en i Stockaedskap: 11 man. Österbymo Hjältevad Räddningstjänsten Tranås Invånarantal: ca Ytstorlek: 404 km 2 I Tranås finns både en deltidsoch en heltidsstyrka. Total beredskap: 6 man. Räddningstjänsten Aneby Invånarantal: ca Ytstorlek: 519 km 2 Deltidsstyrka. Total beredskap: 7 man. Räddningstjänsten Ydre Invånarantal: ca Ytstorlek: 678 km 2 Deltidsstyrka. Total beredskap: 5 man. Mariannelund Vetlanda Kvillsfors Farstorp Landbro Korsberga Ramkvilla Pauliström Räddningstjänsten Eksjö Invånarantal: ca Ytstorlek: 802 km 2 I Eksjö finns en heltids- och en deltidsstyrka. Deltidsstyrkor finns även i Hjältevad och i Mariannelund. Total beredskap: 18 man. Höglandets Räddningstjänstförbund Förbundet består av Nässjö och Vetlanda kommuner. Det sammanlagda invånarantalet är ca Ytstorleken för Nässjö respektive Vetlanda är: 986 och km 2. I förbundet finns sammanlagt två heltidsstyrkor i Nässjö respektive Vetlanda. Från båda stationerna utgår även deltidsstyrkor. Inom förbundet finns ytterligare deltidsstyrkor i Landbro, Korsberga, Kvillsfors, Farstorp, Anneberg, Bodafors, Forserum och Malmbäck. Dessutom finns ett frivilligvärn i Ramkvilla och en industribrandkår i Pauliström. Total beredskap: 52 man. Flygplatsbrandkåren rycker ut på sekunden Varje månad landar eller lyfter omkring flygplan från Axamo flygplats. Om planen skulle få problem är Luftfartsverkets räddningstjänst redo att rycka ut inom några sekunder. Flygräddningen är exempel på statlig räddningstjänst (se nedan) där ett antal myndigheter ansvarar för räddningstjänst på olika områden. Vid de flygplatser där Luftfartsverket bedriver verksamhet ansvarar myndigheten också för räddningstjänsten. Fram till november 2003 består styrkorna av civilpliktiga brandmän, som efter åtta veckors utbildning på bland annat Arlanda flygplats, ingår i ett skift med minst fem man. Gäller sekunder Det gäller sekunder om ett fulltankat flygplan riskerar att fatta eld. De civilpliktiga brandmän som arbetar på flygplatsens räddningsstation ska inom en och en halv minut kunna påbörja ett släckningsarbete vid slutet av landningsbanan. Dygnet runt finns de på plats, beredda att rycka ut tillsammans under ledning av en fast anställd insatsledare. Om besättningen får en felindikering skickar de ett så kallat varningslarm till flygledartornet. Från tornet larmar de oss direkt, samtidigt som larmet går till SOS Alarm i Jönköping och till den kommunala räddningstjänsten, säger flygplatsbrandchef Göran Larsson. Av tusentals rörelser så rycker vi ut ett tiotal gånger per år, vi är självklart beredda på allt som kan hända. Assisterar räddningstjänsten Förutom beredskapen på flygplatsen assisterar också de civilpliktiga brandmännen den kommunala räddningstjänsten vid behov. Totalt rycker de ut vid ett fyrtiotal larm i kommunal räddningstjänst. Den statliga räddningstjänsten är uppdelad på olika myndigheter som leder räddningstjänsten på sina respektive ansvarsområden. Förutom Luftfartsverkets ansvar för flygräddningen finns statlig räddningstjänst på följande områden: Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddning, Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss, Polisen för eftersök av försvunna personer samt fjällräddning och slutligen Länsstyrelsen som ansvarar för insatser vid kärntekniska olyckor.

14 SOS-operatör Angelica Stigsson, har arbetat på SOS Alarm i två år. Operatörerna har varierande erfarenhet av yrket, från den senast anställda som tagit emot 112-samtal i ett år, till veteranen med 27 års erfarenhet. FOTO: TOMAZ JÖNSSON Hjälpen kommer direkt n SOS Alarm, vad är det som har inträffat? Nödnumret 112 som går till SOS Alarm torde vara landets mest bekanta telefonnummer, de tre siffrorna sitter som en utantilläxa hos barn såväl som hos vuxna. På SOS-centralen i Jönköping sitter två till fyra operatörer beredda att ta emot de i genomsnitt samtal som kommer in under ett dygn. Ett samtal kan vara en felringning, nästa en livshotande situation där en person är helt beroende av operatörens kunskap och snabba beslut. Frågorna försenar inte Det verkar lugnt och avspänt i det lilla kontorslandskapet där fyra operatörer sitter idag. Man hör knappt när telefonen ringer. Bara ett litet pip och en lampa på väggen visar att samtal är på väg in. Samtalen till 112 är den verksamhet som SOS förknippas mest med. I det viktiga samhällsuppdraget att ta emot 112-samtal ingår ambulanslarm och dirigering av ambulansenheter i länet, utlarmning av räddningstjänst och polis. Vid större olyckor och katastrofer ska larmcentralen också kunna bistå länsstyrelsen. Den som någon gång haft anledning att ringa 112 i ett akut läge, vet hur stressande situationen kan vara. Hjälpen kan inte komma fort nog och frågorna från den lugna operatören verkar aldrig ta slut. Platschef Rod Wiberg förklarar hur operatörernas arbete går till, samtidigt som lamporna fortsätter att indikera inkommande samtal. En av operatörerna tar emot 112- samtalet när det kommer in. Först gäller det att snabbt ta reda på vad som har hänt för att kunna hantera samtalet vidare. Gäller det till exempel ett ambulanslarm kopplas ytterligare en operatör in i samtalet genom bara ett knapptryck. Denne kan larma ut ambulansen direkt under tiden som intervjun fortgår och den första operatören fortsätter ställa frågor. Just detta moment kan upplevas stressigt för en person som inget hellre vill än att ambulansen ska komma. Men de frågor som operatören ställer försenar inte utlarmningen, intygar Rod Wiberg. Med den kompletterande informationen kan operatören besluta om ytterligare resurser och förmedlar samtidigt dessa uppgifter till ambulanspersonalen, säger Rod Wiberg. Det är viktigt att du som ringer kan svara på operatörens frågor, det ger oss större möjlighet att skicka ut rätt hjälp. Medicinskt index som stöd SOS-operatörerna är utbildade för att via telefon instruera dig genom en livräddande insats. Med hjälp av ett medicinskt index kan de hjälpa dig ge rätt insatser. Det kan till exempel handla om någon som behöver hjärt- och lungräddning eller har en blödning som måste stoppas snabbt. Ett motsvarande index för räddningstjänstinsatser är under utveckling. Operatörerna ska efter utbildning även 14 RäddSamF

15 Fakta SOS Alarm Det finns 20 SOS-centraler i Sverige, varav några betjänar fler än ett län. Du ska aldrig slå riktnummer före 112, inte heller när du ringer från mobiltelefon. Att SOS Alarm bildades berodde på att man såg behovet av ett enda nödnummer. Genom att ringa ett särskilt larmnummer skulle du nå både ambulans, räddningstjänst och polis. Efter ett riksdagsbeslut 1971 bildades samhällsägda SOS Alarm Sverige AB Staten äger 50 procent av aktierna, Landstingsförbundet 25 procent och Kommunförbundet 25 procent. Förutom samhällsuppdraget att ta emot 112-samtal och larma ut samhällets hjälpresurser, har SOS Alarm också ett marknadsuppdrag. Privata företag och offentliga verksamheter erbjuds en rad tjänster som t ex felanmälansjourer, automatiska inbrottslarm och hemtjänstens trygghetslarm. Hälften av SOS Alarm Jönköpings intäkter kommer från marknadssidan. I Jönköpings län finns SOS-centralen i Jönköping. I genomsnitt tar man emot samtal per dygn, 400 av dem gäller 112. Dagtid bemannas centralen med fyra operatörer, kvällstid finns tre personer vid telefonerna och mellan klockan 01 och 06 arbetar två operatörer. Dessutom finns alltid en operatör i beredskap om det skulle krävas förstärkning. SOS-operatörerna har gymnasiekompetens och utbildas internt efter anställning. Innan en operatör får arbeta med 112-samtal krävs cirka 8 månaders intern utbildning. Före anställning testas de sökandes stresstålighet och simultankapacitet. 24 hundförare är inskrivna vid räddningsvärnet i Jönköping. De kan till exempel bistå polisen vid eftersök av försvunna personer. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN JÖNKÖPINGS KOMMUN Räddningsvärn med hjälp av hundar Jönköpings län är troligen ensamma i landet om att ha ett räddningshundvärn. Liksom i ett vanligt räddningsvärn är personalen frivillig, men i det här fallet utgörs den av hundförare och deras fyrbenta vänner. är du ringer SOS kunna hjälpa uppringaren att agera rätt vid en brand eller annan olycka. Förutom samhällsuppdraget att hantera 112-samtalen, har SOS en ren affärsverksamhet som larmmottagare. Mest handlar det om automatlarm av olika slag, till exempel brand och inbrott, men också person- och transportlarm. De trygghetslarm som många äldre personer har, går också till SOS. Operatören ser vem det är som ringer, kontrollerar vad som hänt och kontaktar hemtjänst eller annan hjälp om det behövs. De frågor som operatören ställer försenar inte utlarmningen 40 procent felringningar Rod Wiberg ger några råd om vad du ska tänka på när du ringer 112. För det första ska nödnumret självklart inte missbrukas. Idag är 40 procent av alla samtal felringningar, hit räknas både busringning och omedvetna felsamtal. När du ringer är det viktigt att du kan svara på operatörens frågor, de behöver all information de kan få för att kunna skicka rätt hjälp till dig. Det är viktigt att du kan svara på var du är, säger Rod Wiberg. Kan du stanna på olycksplatsen är det bra. En del larmar via mobilen och kör samtidigt ifrån olycksplatsen. Då kan det vara svårt att ange exakt för operatören var olyckan skett. Och tänk på att hjälpen är på väg till dig så fort vi vet vad som hänt och var. Du kan lugnt svara på operatörens frågor utan att försena hjälpen, lugnar Rod Wiberg. Ring gärna tillbaks till oss om du har kompletterande information. CAMILLA WESTEMAR Vi ringer personalen på räddningshundvärnet om de behövs och då anställs de av räddningstjänsten på samma sätt som en deltidsbrandman, förklarar brandmästare Stig Svensson, som ansvarar för värnet. Totalt är 24 hundförare, alla med var sin hund, inskrivna vid värnet. Det är knutet till räddningstjänsten i Jönköping, men värnet står till hela länets förfogande. Personalen har fått utbildning på Räddningsverket och hundarna är utbildade av brukshundsklubbar och sedan certifierade av Räddningsverket. De testas vid två tillfällen varje år. Hundarna är utbildade för att användas i krig, att till exempel leta efter människor i rasmassor och så vidare. De kan även användas utomlands vid till exempel jordbävningar. Övar regelbundet Vid de tillfällen hundarna varit utlarmade sedan starten 1988 har de bistått polisen vid eftersök av försvunna personer. Men vi övar regelbundet med räddningstjänsten, så att hundarna kan leta efter personer vid större olyckor, till exempel en flygplanskrasch. Syftet är att jourhavande räddningschef ska kunna utnyttja resursen vid en stor olycka även i fredstid. KATJA LIGNEMAN RäddSamF 15

16 En schablonbild av brandmän är att de kör brandbil, släcker bränder och fystränar. Visserligen ingår detta i arbetsuppgifterna, men inte i lika stor utsträckning som man skulle kunna tro. Brandmän lär ut brandkunskap till barn och vuxna Dagens brandmän sysslar minst lika mycket om inte mer med fortlöpande arbete på brandstationen och med utåtriktad verksamhet, till exempel utbildning av barn och vuxna. Den del som traditionellt förknippas med brandmän utryckning utgör faktiskt en ganska liten del av det dagliga arbetet. Jag tror att det förebyggande arbetet Det känns bra när man räddat någon ur en bil eller ett brinnande hus, säger Jonas Danielsson, brandman i Värnamo. FOTO: TOMAZ JÖNSSON har stor del i detta, säger Niklas Andersson, brandman i Värnamo sedan fem år tillbaka. Vi har fått bort de riktigt stora bränderna, som ofta orsakades av heta arbeten (svetsning, lödning etc), genom utbildningar riktade mot dessa yrkesgrupper. Många sysslor Niklas och kollegan Jonas Danielsson, brandman sedan 1995, arbetar så kallat delat dygn. Det innebär att ett lag arbetar från åtta på morgonen till sex på kvällen. Då tar nästa arbetslag vid och de går sedan av sitt skift klockan åtta morgonen därpå. På morgonen har vi samling och genomgång av dagens arbete och vilken funktion man ska ha vid ett larm, säger Jonas. Det gäller ju att veta om man ska vara chaufför eller rökdykare om larmet går. Sysslorna på brandstationen består i stor utsträckning av att se till att den dagliga verksamheten fungerar smidigt: slangtvätt, städning, reparationer och kontroll av lufttuberna som används vid rökdykning med mera. Brandmän bra budbärare Men brandmännen sysslar även med mer utåtriktad verksamhet. De utför till exempel handbrandsläckarservice, prov av automatlarm och gör förebyggande arbete, till exempel utbildning av företag och skolelever. Niklas är ofta ute på dagis för att informera barnen om brandsäkerhet. Det ingår i Värnamos satsning Trygg och säker skola. Jätteroligt, kommenterar han. Vi pratar om hur man larmar SOS och hur man ska göra om det börjar brinna. Och så vill ju barnen ofta åka en tur i brandbilen. Niklas tycker att det är bra att räddningstjänsten satsar på förebyggande arbete redan för de små och att brandmännen får delta i det arbetet är enbart positivt. Brandmän är bra förebilder och Skötsel av räddningsutrustningen ingår i brandmännens dagliga arbetsuppgifter. På bilden kontrollerar Leif Säll andningsskydd. FOTO: TOMAZ JÖNSSON har lätt för att fånga barnens intresse. Det blir ju mer och mer viktigt att nå ut tidigt, menar han. Men det är viktigt att de brandmän som går ut i skolorna är motiverade alla är kanske inte lämpade för denna typ av arbete. Kontinuerlig utbildning Dagens brandmän utbildas på någon av Räddningsverkets fyra skolor. Dessutom övas och utbildas personalen kontinuerligt på arbetsplatsen. Det är många saker vi ska hålla reda på, inte minst den materiel som finns i de olika bilarna - släckbilen, tankbilen, hävaren och så vidare, säger Jonas. Det gäller också att ha bra ordning på redskapen, så att vi vet var de finns när vi ska ha dem. Utryckningspersonalen övar också på insatser vid trafikolyckor, kemolyckor, rökdykning med mera. För att klara att till exempel rökdyka måste brandmännen vara i fysisk toppform. Därför fystränar de på varje arbetspass. Jonas ger några exempel: Styrka, kondition, smidighet. Vi har en gympahall på stationen där vi tränar. En gång per år testas vi för att se om vi håller måttet för att rökdyka. Klarar man inte testet får man träna upp sig. Inga machomän Det märks att Jonas och Niklas trivs med sitt yrke. Det känns bra när man gjort en bra insats räddat någon ur en bil eller ett brinnande hus, säger Jonas. Många gånger kan också dessa typer av insatser vara mycket påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt. Då känns det skönt att ha sin yrkesroll att luta sig mot. Samtidigt är det viktigt att aldrig låta bemötandet av människor i dessa ofta traumatiska situationer bli rutinmässigt. Det är mycket viktigt att visa empati, betonar Jonas. Vi måste alltid komma ihåg att det som kanske är rutin för oss är 16 RäddSamF

17 Per Krantz lär ut brandvett till barn i en skola i Värnamo. Brandmännen här når ut till både förskolebarn och skolelever i projektet Trygg och säker skola. FOTO:RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄRNAMO Brandmännen testas varje år. Syftet är att se om de klarar kraven för att rökdyka. Niklas Andersson går på ett rullband i full utrustning. FOTO: TOMAZ JÖNSSON Det gäller att hålla ordning på prylarna. När larmet går har räddningsmanskapet 90 sekunder på sig att klä sig och sätta sig i bilarna. Här kollar Niklas att allt är på plats. FOTO: TOMAZ JÖNSSON traumatiskt för dem som drabbas. Vi brukar försöka att påminna varandra om det. Niklas håller med: Att agera medmänniska är en viktig uppgift som brandman. Det är viktigt att kunna visa sina mjuka sidor. Att brandmän är machokillar som aldrig pratar känslor håller Jonas och Niklas inte med om. Vi sätter oss ner och snackar efter jobbiga insatser, säger Jonas. Alla får berätta hur de upplevde situationen. Det är bra att göra det, eftersom man ofta upplever saker olika. KATJA LIGNEMAN Vill du veta mer om hur man blir brandman? RäddSamF 17

18 Till vardags arbetar Hubert Strömberg som produktionstekniker. Var tredje vecka har han beredskap som deltidsbrandman och måste vara beredd att rycka ut inom fem minuter dygnet runt. Jag investerar i ett intresse som ger mycket tillbaka, säger han. FOTO: TOMAZ JÖNSSON Hubert Strömberg ser jobbet som deltidsbrandman som en hobby. Han menar att det krävs ett genuint intresse annars orkar man inte med. Och nog krävs det ett ordenligt engagemang för att klara av att ha jour var tredje vecka och vara beredd att rycka ut inom fem minuter dygnet runt. Viljan att hjälpa andra drivkraften för Hubert Jobbet är oerhört givande, säger Hubert Strömberg. Jag investerar i ett intresse som ger mycket tillbaka. Det känns som att man gör en vettig insats. En annan fördel är det goda kamratskapet. Rycker ut inom fem minuter I Sverige finns cirka deltidsbrandmän. De har en annan huvudanställning och har beredskap som brandmän ungefär en gång i månaden, en vecka åt gången. Då måste de vara beredda att rycka ut till alla tänkbara nödlägen dygnet runt oavsett om de befinner sig på jobbet eller i hemmet. Inom fem minuter ska de ta sig till brandstationen, byta om till larmställ och rycka ut. Larmen får brandmännen via en personsökare. Signalen väcker de flesta, säger Hubert och syftar på sin egen familj när larmet går på natten. Fast de har vant sig. Man är ju väldigt bunden de veckor man har beredskap, eftersom man inte kan befinna sig längre bort från brandstationen än att man kan vara där inom fem minuter. När barnen var små var frun särskilt låst, eftersom jag aldrig kunde vara själv med barnen de veckor jag hade jour. Detta ganska udda extraknäck kräver dessutom att man har en välvilligt inställd arbetsgivare, eftersom deltidsbrandmännen måste sticka ifrån sin arbetsplats om larmet går. Hubert är produktionstekniker på Evox Rifa. Min arbetsgivare inser värdet av att ha brandmän i sin personal, säger han. Vi kan bland annat göra en första insats om det skulle börja brinna och visa räddningstjänstpersonal rätt. Bra utbildning Hubert har varit verksam i Gränna deltidskår sedan början av 1980-talet. Intresset väcktes när han var flygplatsbrandman i lumpen. I det civila kändes det därför naturligt att bli deltidare. På den tiden var det inte så hårda intagningstest, säger han. Idag är det betydligt tuffare. Jag fick cykla på testcykel och sedan fick jag intern utbildning på kåren här i Gränna och utbildning i Jönköping. Idag krävs det, utöver de tuffare intagningstesterna, även utbildning på någon av Räddningsverkets skolor. Dagens utbildning för deltidsbrandmän är fem veckor lång, men den ska bli 15 veckor. Idag finns ett bättre genomarbetat utbildningsprogram, menar Hubert. De nya killarna funkar kanonbra från början det är imponerande. För att klara de många gånger tuffa arbetsuppgifterna måste brandmännen vara i fysiskt bra form. De testas på rullband iklädda full larmutstyrsel och luftpaket, två gånger varje år. Hubert håller fysiken i trim genom att framför allt cykla. Åker på sjukvårdslarm Regelbundna övningar ingår också i deltidsbrandmännens jobb. Det kan gälla allt ifrån losstagning av människor vid en trafikolycka till rökdykarövningar. Varje styrka övar var tredje vecka, det vill säga den vecka de har jour. Sedan har vi även extraövningar. Vi har till exempel fått 20 timmars sjukvårdsutbildning, eftersom vi åker på sjukvårdslarm. Dessa larm innebär att deltidsbrandmännen åker ut till personer som väntar på ambulans, för att ge enklare hjälp. De kan till exempel göra hjärt-lungräddning, ge syrgas, fria luftvägar och ta blodtryck. Framför allt gör vi en stor social insats. Genom att vi kommer känner patienterna sig trygga. Vi möter ofta en enorm tacksamhet och uppskattning. Det har gett en ny dimension åt jobbet som brandman. KATJA LIGNEMAN 18 RäddSamF

19 Länets kårer satsar stort på att förhindra bränder Räddningstjänstens uppgifter handlar inte enbart om att rycka ut till allehanda olyckor. Den handlar i minst lika stor utsträckning om att förhindra att bränder och andra olyckor inträffar. Den förebyggande verksamheten är en av två tyngdpunkter av räddningstjänsten, säger Värnamos räddningschef Jörgen Hallberg. Den andra är den operativa delen. Det är viktigt att satsa på rätt sätt när det gäller förebyggande och för att göra detta måste all personal involveras i arbetet. I det förebyggande arbetet ingår extern utbildning i brandkunskap, myndighetsutövningen brandsyn och tillsyn av brandfarlig vara samt råd, anvisningar och information (se följande artiklar). Brandmän arbetar förebyggande Att satsa på förebyggande arbete ligger i tiden. En orsak är att antalet brandskador och dödsbränder stadigt ökar. Eftersom det är svårt att göra något tekniskt åt problemet, måste räddningstjänsterna i ännu större utsträckning satsa på utbildning och information för att få trenden att vända. En annan orsak är att den nya räddningstjänstlagen Lag om skydd mot olyckor som kan föranleda en räddningsinsats, som väntas träda i kraft senare delen av år 2003 lägger stor vikt vid förebyggande arbete. Detta har man redan tagit fasta på i Värnamo. Vi har ett projekt som heter Trygg och säker skola. Det innebär att brandmännen är ute i förskolorna och skolorna för att utbilda såväl lärare som elever i brandkunskap, berättar Jörgen Hallberg. Samlar greppet i länet Projektet tog form i våras och genomförs nu under hösten. Tanken är att detta ska bli en permanent verksamhet. Även andra kommuner i länet utbildar skolelever i brandkunskap på liknande sätt. Till de yngre barnen åker brandmännen ut med barnens brandbil. Brandmännen pratar allmänt om brand och vad man ska göra om det brinner. Målsättningen är att brandmännen även ska hålla i utbildningar för vuxna, till exempel anställda på företag och myndigheter. Räddningstjänsterna i hela länet har dessutom samlat greppet kring att förhindra olyckor genom den förebyggandegrupp som bildats inom RäddSamF. Vår uppgift är att titta på vad som måste utvecklas och hur vi ska gå vidare med arbetet. Gruppens mål är att bredda arbetet inom den förebyggande verksamheten. Här är systematiskt brandskyddsarbete på företagen (se artikel sidan 20) en viktig del. En annan viktig del är utbildning av både vår egen personal och personal på företag och myndigheter. KATJA LIGNEMAN Utbildning av allmänheten målet för brandförsvarsföreningen Att utbilda allmänheten är en av räddningstjänstens viktigaste uppgifter. I Jönköpings län, liksom i landets övriga län, finns en brandförsvarsförening, vars huvudsyfte är att bistå räddningstjänsterna med utbildningsmaterial och information. Jönköpings läns brandförsvarsförening är en fristående, ideell organisation som är ansluten till Svenska brandförsvarsföreningen. Fredric Jonsson är brandingenjör på Räddningstjänsten Jönköping och huvudkonsulent för länsbrandförsvarsföreningen. Hans ansvarar för verksamheten och är kontaktperson gentemot de andra länsbrandförsvarsföreningarna. Vi är ett samarbetsorgan för räddningstjänsterna i länet kring utbildningsfrågor. Det är de lokala räddningstjänsterna som håller i utbildningarna, men vi står för support i form av kanslifunktion, fortbildning av instruktörer och länsomfattande informationskampanjer till exempel kring jul. Vi tillhandahåller också utbildnings- och informationsmaterial. Brett kursutbud De kurser som brandförsvarsföreningen kan erbjuda är: brandkunskap för alla kundanpassade brandskyddsutbildningar heta arbeten brandfarlig vara intern brandskyddskontroll hjärt-lungräddning, HLR sjukvårdskursen LABC Vill man delta i någon kurs bör man i huvudsak kontakta sin lokala räddningstjänst, men man kan även ringa oss, avslutar Fredric Jonsson. KATJA LIGNEMAN Vill du veta mer? Kontakta Christian Falk eller Jan Callas, tel Brandmännen i länet åker ut till skolor och förskolor för att informera om brandsäkerhet. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄRNAMO RäddSamF 19

20 Systematiskt brandskyddsarbete, SBA, är ett sätt för företag att arbeta strukturerat med sitt brandskydd för att på så sätt uppnå så hög säkerhet som möjligt. Arbetsmetoden förespråkas av länets räddningstjänster. Högre säkerhet med systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete kan jämföras andra typer av certifieringsarbete, till exempel ISO-certifiering, säger Fredrik Björnberg, brandingenjör vid räddningstjänsten i Vaggeryd. Det handlar om att dokumentera sitt brandskyddsarbete och att göra det på ett strukturerat sätt. Att företag enligt lag är ansvariga för att vidta åtgärder för att förhindra brand och andra olyckor är ingen nyhet. Nytt är däremot reglerna för hur detta arbete ska göras, vilka nu finns genom Räddningsverkets allmänna råd. Räddningsverket ger alltså sin syn på hur detta förebyggande arbete ska göras, säger Fredrik Björnberg. Rådet kom förra året och nu har vi som tillsynsmyndighet fått utbildning och går nu ut till företagen med detta. För ut budskapet Räddningstjänsterna i länet har träffar där de diskuterat lämpliga sätt att få ut budskapet. Ett bra sätt är genom räddningstjänsternas regelbundna besiktningar av brandskyddet brandsynerna. Vi ser detta som en mycket viktig del av brandsynen att föra ut kunskap om Räddningsverkets allmänna råd samt att visa hur man kan arbeta med systematiskt brandskyddsarbete. Den länsgemensamma grupp som bildats för ändamålet har också diskuterat ett gemensamt koncept för hur systematiskt brandskyddsarbete kan bedrivas. Gruppen ska ta fram informations- och utbildningsmaterial. En viktig del av SBA är att det ska ske en samordning av alla företagets förebyggande insatser, så att de olika personerna som ansvarar för olika delar får en helhetsbild. På så sätt blir det logiskt varför företaget utbildar och varför brandskyddet måste fungera och så vidare. Många vinster Vinsterna med det nya arbetssättet är många, menar Fredrik Björnberg. För den enskilda verksamheten är den främsta vinsten att de får en bättre kontroll av sin verksamhet, genom att man dokumenterar sitt arbete och på så sätt får en samlad bild. Utifrån denna dokumentation kanske företaget till exempel inser att säkerheten måste höjas. Arbetet hjälper också till med att klargöra ansvar och förhoppningsvis leder den också till en kontinuerlig utbildning av personalen. En annan vinst är att brandskyddet hålls på en jämn, hög nivå, istället för att dala mellan räddningstjänstens brandsyner. Kinnarp långt framme Inom Kinnarpskoncernen, som tillverkar kontorsmöbler, har man sedan drygt två år tillbaka arbetat med systematiskt brandskyddsarbete. Där blev det systematiska brandskyddsarbetet en logisk följd av ISO-certifieringen. Det systematiska brandskyddsarbetet genomförs nu på de tre produktionsenhterna i Skillingaryd, Jönköping och Kinnarp och det omfattar cirka 1400 anställda. Det vi gör är att vi lägger in SBA i ledningssystemet, för att det ska bli en naturlig del av vår verksamhet, säger Susanne Larsson. Vi håller just nu på att hitta rutiner för och att dokumentera vårt brandskyddsarbete. Vi kommer också att utbilda brandskyddskontrollanter. Det här arbetet handlar mycket om att ha ordning och reda. När vi är klara ska alla anställda känna till hur brandskyddsarbetet fungerar. För Kinnarps del har det alltid varit självklart att ha ett fungerande brandskydd. Det systematiska brandskyddsarbetet tillför framför allt att all dokumentation och kunskap som finns i organisationen sammanställs och tydliggörs i ledningssystemet så att alla vet vad de ska göra om en brand uppstår. Att ha ett bra brandskydd är lika viktigt som att ha en tydlig och expansiv marknadsinriktning, menar Susanne Larsson. Vi klarar inte ett längre driftsstopp idag då är vi borta från marknaden. KATJA LIGNEMAN Fredrik Björnberg från räddningstjänsten i Vaggeryd diskuterar med rektor Ann-Margret Johansson hur brandskyddsarbetet ska läggas upp på Hjortsjöskolan. FOTO: TOMAZ JÖNSSON