Program torsdagen 7 maj

Transkript

1 Program torsdagen 7 maj Hemodynamik Jyrki Tenhunen, överläkare intensivvård, Akademiska sjukhuset Uppsala Ecmo- behandling Erik Mörtberg, thoraxanestesiolog, Akademiska Sjukhuset Uppsala ECMO Extracorporeal Membran Oxygenering en modifierad hjärtlungmaskin som syresätter blodet utanför kroppen via ett membran. Akut svår hjärt- och/eller lungsvikt är oftast anledningen till att ECMO behandling påbörjas. Föreläsningen kommer att belysa principerna för de två huvudtyper av ECMO; veno-venös ECMO (VV-ECMO) och venoarteriell ECMO (VA-ECMO). Brännskador som rikssjukvård Björn Wikehult, specialistsjuksköterska intensivvård och klinisk lektor brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala Akademiska sjukhuset är en av landets specialistsjukvårdsenheter för brännskadevård. Patienter som uppfyller kriterierna för specialistvård remitteras från hela landet. Säkra transporter av svårt skadade är mycket viktigt och vi har riktlinjer för förberedelser av patienter som skall transporteras och täta kontakter med remitterande sjukhus för att detta skall ske patientsäkert. Adekvat vätskebehandling av brännskadade är viktigt för att förhindra inte bara brännskadechock utan även kraftig övervätskning. Vi utvärderar just nu en metod för att styra vätsketillförseln på ett för patienten optimalt sätt. Vår nya brännskadeavdelning har en operationsavdelning inne på Brännskadecentrum vilket minskar transporterna inom sjukhuset. När såren läkts och patienten skall tillbaka till hemorten är det viktigt med eftervårdskontakt och uppföljningar av patienten. Strukturerad neurointensivvård En plattform för avancerad klinisk forskning och vårdutveckling. Per Enblad, Professor neurokirurgi & Lena Nyholm, specialistsjuksköterska intensivvård och doktorand, Akademiska sjukhuset Uppsala Traumatisk hjärnskada är ett allvarligt tillstånd som drabbar många och som innebär stora konsekvenser både för individen och samhället. Det är viktigt att ha god kunskap om patofysiologi, diagnostik och behandling för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultatet. Föreläsningens mål är att ge en allmän översikt över: epidemiologi, patofysiologi, akut omhändertagande, datortomografi, akut kirurgi, neurointensivvård och behandlingsresultat. Föreläsningen kommer också att presentera aktuell forskning och utveckling inom området både ur läkar- och sjuksköterskeperspektiv.

2

3 Hybrid ingrepp -ett nytt verksamhetsområde inom kärlkirurgin Helen Hådell, Legitimerad sjuksköterska med inriktning diagnostisk radiologi och specialistsjuksköterska inom akutsjukvård med inriktning operationssjukvård, Akademiska sjukhuset Uppsala Få kirurgiska specialister har ändrats så snabbt som kärlkirurgin, från öppen kirurgi med blod och dramatik till slutet endovaskulärt i lokalbedövning. I och med att det sker en ständig ökning av kärkirurgiska ingrepp utförda endovaskulärt. Så ökar svårighetsgraden och kompetensen kräver en beredskap för att kunna ha möjlighet att konvertera till öppen kirurgi. Mitt intresse och engagemang för denna hybridkompetens kom när jag arbetade på perifer intervention och hade förmånen att få vara med och utforma vår egen hybridsal. Att ha förmånen med att jobba i denna högteknologiska specialitet som hybridsjuksköterska där min kompetens både för intervention och öppen kirurgi omfattar både operationssjukvård och radiologisk omvårdnad. Idag finns hybridsalar på de flesta större sjukhus och den högteknologiska utvecklingen på dessa salar påverkar all personal som arbetar så som anestesi, operations och röntgensjuksköterskor samt olika specialistläkare. En viktig roll som hybridsjuksköterska är att medverka i teamarbetet på salen, en annan viktig del ur anestesi perspektiv anestesins rutiner för varje ingrepp, vi har alla olika områden som är viktiga och bevakar för patientsäkerheten, där samarbetet kring denna komplexa multisjuka patientgrupp. Framtiden för denna typ av dubbelkompetens kommer att vara viktig dels för patientsäkerheten och för att bemanna dessa högteknologiska hybridsalar. Entidal koldioxid mätning under anestesi av små barn; hur väl stämmer det och finns det bättre alternativ? Viktoria Karlsson, specialistsjuksköterska anestesi och doktorand, Akademiska sjukhuset Uppsala Koldioxid är en potent vasoaktiv substans och det finns ett starkt samband mellan pco 2 och cerebralt blodflödet hos små barn. Både hypo- and hyperkapni är associerat med en negativ neurologisk utveckling och det är därför av vital betydelse att noggrant övervaka pco 2 hos små barn som behöver assisterad ventilation. Endtidal koldioxidmätning är en etablerad metod inom anestesin, men det lilla barnets unika fysiologi gör metoden mindre tillförlitlig. Transcutan mätning av koldioxid är standard inom den neonatalaintensivvården men kunskapen om den metoden för intraoperativt bruk är idag begränsad.

4 Program fredagen 8 Maj Pediatrisk kraniofacial kirurgi Daniel Nowinski, överläkare plastikkirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala En exposé över den pediatriska kraniofaciala kirurgin - tekniker, indikationer och det interdisciplinära samarbetet. BIVA- är barn små vuxna? Henrik Olivero-Reinius, överläkare intensivvård, Akademiska sjukhuset Uppsala Utmaningarna inom pediatrisk intensivvård skiljer sig i flera hänseenden från de man möter inom vuxensidan. Det som kan upplevas som skrämmande är att barnen har mindre fysiologiska marginaler, framförallt respiratoriskt. Med detta följer att akuta situationer med exempelvis försämrat gasutbyte kräver åtgärder under större tidspress än vid behandling av vuxna. Praktiska åtgärder såsom intubation, PVK- och CVK-inlggning är ofta svårare dels beroende på att de rent anatomiska förhållandena och dels på grund av att större hänsyn behöver tas till sociala och psykologiska faktorer. Större noggrannhet krävs vid läkemedelsordination och administration då doser oftast behöver beräknas individuellt. Detta leder till att det är lätt att göra misstag och svårare att skaffa sig referenser om vad som är rimliga doser. På sätt och vis vårdas en hel familj när ett barn blir sjukt. Detta ställer därför höga krav på att tillfredsställa föräldrars och övriga anhörigas rimliga krav på information, trygghet och att i möjligaste mån få närvara och ibland även delta i vården av kritiskt sjuka barn. Barn som far illa. Gabriel Otterman, överläkare barnskyddsteamet, Akademiska sjukhuset Uppsala Abusive head trauma Majoriteten av alla allvarliga traumatiska skallskador hos spädbarn tillkommer genom tillfogat yttre våld, benämnt»abusive head trauma«(aht) eller på svenska»tillfogad skallskada«. AHT betecknar allvarliga tillfogade skallskador ersatt det tidigare»shaken baby syndrome«som utgjorde en mekanistisk beskrivning av en möjlig orsak till tillfogade skallskador. Störst risk för denna typ av skador löper barn yngre än 6 månader. Barn med AHT presenterar sig med varierande symtom och fynd, vilket gör att både fördröjda diagnoser och missade fall är vanliga. Det är viktigt att vårdpersonal är uppmärksamma på tecken och symtom förenliga med både AHT och annan barnmisshandel och vet hur man inleder en objektiv och noggrann utredning.

5 Luftburen intensivvård Linda Karlsson, specialistsjuksköterska anestesi & Carola Norén, specialistsjuksköterska anestesi och intensivvård, ambulanshelikoptern Akademiska sjukhuset Uppsala Morgonen börjar direkt med ett Prio 1 larm, en trafikolycka 14 minuters flygtid från basen. Några timmar senare är det dags att åka till Åland, Prio3, en patient med hjärtinfarkt som behöver PCI i Uppsala. Arbetsuppgifterna och destinationerna är mycket varierande på Luftburen Intensivvård, LIV." Jag var egentligen död Felicia Sommaren 2011 blev Felicia påkörd av en bil. Hon skadades så allvarligt att hon var livlös i 15 minuter innan sjukvårdsteamet lyckades med återupplivningsförsöken. Felicia hämtades på olycksplatsen av Akademiska sjukhusets helikopter. Tack vare omedelbar intensivvårdsinsats ombord kunde hon stabiliseras och återupplivas på sjukhuset.