Infonytt. Linköping Där idéer blir verklighet. Höstterminen Nyheter från Sektionen för resurs- och stödverksamhet. Nr 10

Transkript

1 Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höstterminen 2013 Nr 10 Nyheter från Sektionen för resurs- och stödverksamhet Linköpings Kommun Utbildningsförvaltningen Sektionen för resurs- och stödverksamhet Linköping Där idéer blir verklighet

2 Resurs- & stödverksamhet Nyheter från Sektionen för resurs- och stödverksamhet What s in it for me? Vi vill att ni på ett enkelt sätt ska kunna ta del av vårt utbud och att ni lätt ska kunna nå oss när det behövs. Välkommen till Infonytt hösten 2013! Nu förstärker vi stödet! Vårt mål på sektionen för resurs och stödverksamhet är att möta behoven från er i förskola och grundskola i Linköpings kommun. Efter en genomlysning förstärker vi nu stödet, bland annat för elever med språk- och/eller kommunikationsstörningar och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På vår hemsida under rubriken kompetensutveckling hittar du aktuell information om våra erbjudanden, till exempel metodutveckling och fortbildning. Här kan du också anmäla dig till föreläsningar och kurser samt hitta ansökningsblanketter för konsultation med mera. Är du som chef osäker på hur du ska gå vidare med ett barn- eller elevärende? Ring verksamhetschef Anderz Bergholtz (se kontaktuppgifter nedan), så hjälper han dig vidare. Du kommer att märka att detta nummer av Infonytt är annorlunda jämfört med tidigare. Vi har valt att berätta lite utförligare om några av våra verksamheter och ge en mera kortfattad presentation av utbudet av kompetensutveckling inom verksamheten. Infonytt kommer en gång per termin. Informationen uppdateras kontinuerligt på hemsidan. Hör gärna av dig till oss med tips på artiklar till vårens nummer! Vänliga hälsningar från Anita, som även vill passa på att önska er alla en stämningsfull advent! Anita Sevekvist Sektionschef anita.sevekvist@linkoping.se INFONYTT NR INNHÅLL 2 Skolfrånvaro 3 Kompetensutveckling 5 Resursteamet 6 Bryggan 7 Konsultativt stöd 9 Kartläggning 10 Family learning Utgivare: Sektionen för resurs- och stödverksamhet Redaktionsråd: Anita Sevekvist, Kerstin Rydberg Jeppson, Annika Thörnros Runesson Skribent: Bulle Davidsson Foto: Lennart Lundwall. Grafisk formgivning: Annika Thörnros Runesson Tryck: Ringqvist tryckeri, 2013 Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sektionen för resurs- och stödverksamhet Westmansgatan 27 A Linköping linkoping.se/resursochstodverksamhet Sektionschef Anita Sevekvist Tel: Bitr. Sektionschef Kerstin Rydberg Jeppsson Tel: Barn i behov av särskilt stöd LSS Anderz Bergholtz Tel: Helena Almberg Tel: Margareta Lundgren Tel: Agneta Malm Tel: Elevhälsa den medicinska delen Christina Staaf Tel: Christina Säterskog Tel: Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero Tel: Fritidsverksamhet år Åsa Svensson Tel: Ewa Höglind Tel: Steffan Kapellner Tel: Grafisk formgivning: Annika Thörnros Runesson Sektionen för resurs- och stödverksamhet, november INFONYTT nr

3 Skolfrånvaro och vägen tillbaka Fokus i arbetet med hemmasittare är: Främja närvaro! Elevhälsans främjande och förebyggande ansvar! Uppmärksamma och rapportera frånvaro! Utreda frånvaro! Åtgärda frånvaro! Samverka! Tips! Har du fler frågor, är du välkommen att kontakta Margareta Lundgren. Du som arbetar med detta och har tillgång till Linweb kan även söka, en ledstång, ett stöd i ditt arbete på: utbildningsforvaltningen/utbildningsforvaltningen-gemensam-information-/ lokala-styrdokument/grundskola. Se där: Skolfrånvaro och vägen tillbaka Margareta Lundgren Verksamhetschef margareta.lundgren@linkoping.se 2 INFONYTT nr

4 Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KOMPETENSUTVECKLING 2014 Flerspråkighet Elever med annat modersmål än svenska - allt ifrån handledning till skräddarsydda utbildningspaket - Verksamheterna erbjuds möjlighet till kompetensutveckling gällande elever med annat modersmål än svenska. Verksamheterna kan ansöka om kompetensutveckling utifrån det specifika behov man har i sin verksamhet. Allt för att öka kompetensen bland den personal som möter flerspråkiga barn och ungdomar i verksamheten. Kontakta: Åsa Svensson, asa.svensson3@linkoping.se, Kompetensutveckling kring svenska som andraspråk Under kursen kommer vi att belysa följande: Vad innebär ämnet svenska som andraspråk? Vad säger våra styrdokument och vem har rätt att läsa ämnet? Skillnader mellan svenska som andraspråk och svenska? Medoder, bedömningsfrågor och konkreta tips. Kontakta: Linda Castell, linda.castell@linkoping.se, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är något som gynnar alla elever och har gett väldigt goda resultat på många skolor runt i världen. Under utbildningstillfället får ni ta del av vad språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt innebär, varför man bör arbeta språk- och kunsapsutvecklande samt konkreta exempel på olika arbetsmetoder. Kontakta: Linda Castell, linda.castell@linkoping.se, Modersmålsundervisning och studiehandledning Under utbildningen kommer vi att belysa följande: Vad säger våra styrdokument om modersmålsundervisning och studiehandledning? Hur kan man organisera och främja samverkan? Vilka är framgångsfaktorerna? Kontakta: Linda Castell, linda.castell@linkoping.se, Möta nyanlända elever Första året är enligt rådande evidencbaserad forskning avgörande för integrationsarbetet med nyanlända barn och ungdomar. Under utbildningen får ni ta del av migrationsprocessen och hur den påverkar barnen och ungdomarna, interkulturellt förhållningssätt, flerspråkighet som en resurs samt vad det innebär att lära på ett andraspråk. Kontakta: Linda Castell, linda.castell@linkoping.se, Modersmålsstöd och flerspråkighet * - Föreläsningar utifrån styrdokument och forskning gällande förskola och förskoleklass Workshops kring aktuella praktiska frågor knutna till verksamheten. Kontakta: Lilija Brazenaite Alm, lilija.brazenaite-alm@linkoping.se, Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever * - Vi kan erbjuda stöd i arbetet med kartläggningsmaterialet. Det kan vara allt ifrån handledning till skräddarsydda utbildningspaket utifrån önskemål. Kontakta: Åsa Svensson, asa.svensson3@linkoping.se, Modersmålsstöd i förskoleklass * - Hitta nya effektiva former och möjligheter i modersmålspedagogers samarbete med personalen på förskolor och förskoleklasser. Vidareutveckla arbetssätt, pedagogiska insattser och metoder kring modersmålsstöd hos flerspråkiga barn. Studiebesök, och observationer av modersmålsstöd i verksamheten. Handledning/coaching och återkoppling. Kontakta: Lilija Brazenaite Alm, lilija.brazenaite-alm@linkoping.se, Internationella klasser (IK) * - Att samverka och utveckla kompetens och undervisning i internationella klasser (IK). Under nätverksträffarna kommer följande frågor att belysas: senaste forskning kring mottagning av nyanlända, pedagogisk kartläggning, organisation och arbetssätt, metoder, särskilda behov hos nyanlända, föräldrasamverkan mm Kontakta: Svjetlana Cvijetic, svjetlana.cvijetic@linkoping.se, Penpal - den talande pennan * - Introducera ett nytt verktyg i arbete med modersmålsstöd och språkutveckling. Demonstration och tips om användning av penpal i den dagliga pedagogiska verksamheten. Kontakta: Lilija Brazenaite Alm, lilija.brazenaite-alm@linkoping.se, INFONYTT nr

5 Mer information finns på Linweb och på linkoping.se/resursochstodverksamhet Barn i behov av särskilt stöd Bildstöd i förskolan Tidsbokning - Stötta pedagoger i förskolan i att använda bildstöd vilket kan främja förskolebarns kommunikativa och språkliga utveckling Nu erbjuder vi dig som arbetar i förskolan en introduktion i hur du/ni kan använda bildstöd i förskolan. Vi inspirerar dig med att komma igång eller vidareutveckla användandet av kommunikationsinsatser form av bildstöd för hela barngruppen. Kontakta: Sofie Levander, sofie.levander@linkoping.se, Handledning kring tal, språk och kommunikation VT 2014 onsdagar - Har du frågor som rör barn och ungdomars tal och språk? Vill du samtala kring hur du kan hjälpa ditt förskolebarn/din elev att förbättra och utveckla sin kommunikativa förmåga samt diskutera kring åtgärder i den pedagogiska miljön. Konsultationsträff 1 timme. Kontakta: Sofie Levander, sofie.levander@linkoping.se, Generella inlärningssvårigheter Att få kunskap om och dela erfarenheter kring vad generella inlärningssvårigheter kan innebära och vad vi kan göra för dessa elever i skolan. Hur kan vi tänka utifrån pedagogiska strategier och förhållningssätt, ett teoretiskt resonemang. Ett kunskapsoch erfarenhetsutbyte pedagoger emellan. Kontakta: Lotta Kempe, lotta.kempe@linkoping.se, Metodverkstad * - Ge ökad kunskap kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningen innehåller metoder och strategier som är användbara för målgruppen. Kontakta: Ariana Pizzignacco, ariana.pizzignacco@linkoping.se, Konsultation Varje tisdag - Konsultationer med barnpsykiater och specialpedagog kring ett ärende/fråga som rör elever i behov av särskilt stöd. Att komma på konsultation innebär att ni får komma och diskutera en fråga/ärende under en timma. Det kan röra sig både om organisation,grupp eller individ. Kontakta: Ariana Pizzignacco, ariana.pizzignacco@linkoping.se, Sociala berättelser och seriesamtal Att få redskap för hur man arbetar med ett visuellt hjälpmedel, för att möta barn som har svårigheter att fullt ut förstå den verbala kommunikationen, behöver stimulera flera sinnen för att förstå, behöver nedskrivna levnadsregler och strategier för att komma ihåg. En inblick i vad sociala berättelser och seriesamtal är. Både teori och praktik ingår i utbildningstillfället. Kontakta: Ariana Pizzignacco, ariana.pizzignacco@linkoping.se, Alla kan vara med - idrottspedagogik Inspirera idrottslärare/pedagoger till en undervisning där alla elever kan delta. Under en eftermiddag kommer fokus ligga på att inspirera er med utgångspunkt idrott för alla. Lena Hammar, rådgivare på SPSM, kommer och föreläser och har praktiska övningar. Kontakta: Lisen Österberg, lisen.osterberg@linkoping.se, Tips! Kompetensutveckling! Vi har samlat all information om aktuell kompetensutveckling som dokument i en mapp på nätet. Där finner du mer detaljerad information kring respektive kurs och materialet uppdateras löpande under året med nya aktiviteter från sektionen. * Läs mer information på Linweb eller sök den via: linkoping.se/resursochstodverksamhet 4 INFONYTT nr

6 Hellre stöd i tidig ålder än brandkårsutryckning i nian! Resursteamet Målet är att öka andelen elever som fullföljer sina studier på den skola eleven går. Anderz Bergholtz Verksamhetschef anderz.bergholtz@linkoping.se Består av ett team med två socialsekreterare och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Ska ge ett intensivt stöd över tid och som leder fram till en högre måluppfyllelse. Pedagogisk insats beslutas av rektor. Teamet kan även jobba på uppdrag av socialkontoret. Vi har fått jättebra hjälp Beatrice Barlinger, rektor på Nya Munken Första gången som Beatrice Barlinger, rektor på Nya Munken, fick kontakt med Resursteamet var för drygt två år sedan. Då var hon biträdande rektor. Resursteamet tog kontakt med skolan angående en elev, som skulle börja där och som behövde mer stöd än en skola vanligtvis kan ge helt på egen hand. -Jag visste inte hur det skulle fungera, men vi hade några möten då vi fick en bra bild av hur teamet arbetar. Beatrice träffade mest den specialpedagog som kom till Nya Munken och arbetade med eleven. -Vi fick bra hjälp. Teamet stödde vårt arbete med att göra ett åtgärdsprogram. De tog tag i utredningar och hjälpte till både när det gällde lärandet och den sociala situationen. Senare sökte vi vidare till resursskola för den här eleven, och där fick vi verkligen ett gott stöd av teamet. Beatrice Barlinger tycker att samarbetet med Resursteamet fungerade väldigt bra. Vid ett senare tillfälle, när Beatrice Barlinger blivit rektor, kom resursteamet åter in för att stödja en elev på Nya Munken. Hon blev från första början imponerad av att teamet så snabbt kunde sätta sig in i elevens och skolans situation. Teamet blev också ett viktigt bollplank när skolan behövde råd: -Hur ska vi tänka så att det blir bra för den här eleven? Vi hade många frågor och fick nyttig handledning. Det finns en nackdel, säger hon till sist. -När resursteamet avslutat arbetet på skolan försvinner kontakten helt. Jag skulle gärna se att handledningen för skolpersonalen kunde fortsätta ett tag till. 5 INFONYTT nr

7 Verksamhetschefen Anderz Bergholtz: Här är lugn och ro. Man får ofta mer tillförlitliga testresultat när eleven inte är stressad. Från hinder till möjlighet Korttidsskolan Bryggan Bryggan är en liten undervisningsgrupp som tar emot elever i 4-6 veckor. Teamet består av två lärare på heltid, samt en socialsekreterare och en psykolog kopplad till verksamheten. Bryggan gör en samlad bedömning och försöker finna strategier för att eleven ska kunna återgå till sin ordinarie klass och en fungerande skolgång. För elever i årskurs 1-9 i akut behov av förändring En chans att komma till sin rätt När vi träffar rektorn på Berzeliusskolans grundskola Åse Mellerskog är hon mycket engagerad i en elev som för närvarande går på Bryggan. -Det är fantastiskt att veta att Bryggan kan ägna sig åt den här eleven hela dagarna. Under tiden kan vi försöka rigga för fortsättningen, så att det ska bli så bra som möjligt när eleven kommer tillbaka. De vuxna på Bryggan hinner se och höra mer än vi gör här och på det sättet kan de vara oss behjälpliga framöver. Åse Mellerskog ser Bryggan som en möjlighet för eleven att komma till sin rätt i ett lugnare sammahang och att det förhoppningsvis stärker hans eller hennes självförtroende. Det är en fristad under några veckor. -Vi vill att de veckorna ska bidra till en bra omstart för eleven. Under tiden förser mentorerna Bryggan med material att arbeta med, och eleven har det bra där och får visa vad han eller hon kan. -Sedan kan jag ju bli betänksam hur ska vi kunna matcha detta? Vi kan aldrig erbjuda den lärartäthet och det lugn som Rektor Åse Mellerskog råder på Bryggan. Men jag tänker också att när vi väl behöver hjälp, då får vi den också. Hittills har det slagit väl ut. Till slut nämner Åse Mellerskog att elevens time out på Bryggan innebär att hemskolan får mer tid att förbereda för en bättre situation när eleven kommer tillbaka. De ordinarie pedagogerna kan få mer information om eleven än de haft möjlighet till tidigare, vilket är värdefullt för att bäst kunna hjälpa eleven efter återgången till skolan.

8

9 Konsultativt stöd - en väg in Nu samlar vi alla stödfunktioner på ett ställe. Det blir lättare att söka handledning och andra resurser för att vid behov hjälpa personal att stötta barn och elever. De tidigare stödfunktionerna för handoch vägledning, särskola och medicinska funktionsnedsättningar - finns nu i den gemensamma organisationen Konsultativt stöd. Förbättrad samverkan Förändringen sker från årsskiftet Den innebär att de olika stödformerna nås på ett ställe och får lättare att samverka. Ofta är det ju mer än bara ett slags stöd som behövs. kommunikationsstörningar, medicinska funktionsnedsättningar (syn, hörsel, rörelsehinder) och barn och elever med utvecklingsstörning. Vi hjälper till att efter dialog och observation analysera stödbehovet och kommer med förslag på lämpliga åtgärder. Att vi nu lägger alla funktioner i Konsultativt stöd understryker den helhetssyn som vi vill ska prägla vårt arbete tillsammans med skolor och förskolor. Vi fortsätter att arbeta förebyggande och främjande med barn och elever i fokus. Som tidigare kommer förskolechefer och rektorer att få erbjudanden om till exempel storföreläsningar och metodverkstäder. Konsultativt stöd är bemannat med cirka 20 personer med olika spetskompetenser. Här finns specialpedagoger med olika inriktningar, lärare, logoped, psykolog, socionom, och nu även arbetsterapeut. De arbetar med neuropsykiatriskt spektrum, socioemotionella svårigheter, generella inlärningssvårigheter, språk- och Nya ansökningsformulär finns from den 1 januari 2014 på blankettarkivet på sektionens/kommunens hemsida Välkommen att kontakta oss på Konsultativt stöd! Verksamhetschefer Christina Staaf & Margareta Lundgren christina.staaf@linkoping.se, margareta.lundgren@linkoping.se, Bild vänster: Christina Staaf och Margareta Lundgren 8 INFONYTT nr

10 Mångkultur är en kompetens och inte ett problem! Linda Castell Utvecklingsledare Svetlana Cvijetic Utvecklingsledare Kartläggning av styrkor och förmågor hos nyanlända barn. En metod skapad i Linköping, som ska ge nyanlända barn bästa möjliga förutsättningar i den svenska skolan. Framtagen för årskurs 1-9 och används främst i kommunens internationella klasser. Sprids även till förskolor, grund- och gymnasie-särskolan samt SFI. Kartläggning - elever blir sedda för vad de kan Vi får en helhetsbild Att komma till ett nytt land med främmande språk kan vara jobbigt och det är inte lätt att komma till sin rätt. Jelena Vasic och Mats Fahlgren arbetar med den internationella klassen på Skäggetorpsskolan och använder kartläggningsmaterialet när de får nyanlända elever. För närvarande har de tre grupper med sammanlagt 63 elever i årskurs 6, 7 och 8 med åtta olika modersmål. -Den stora skillnaden mot tidigare är att vi nu får en helhetsbild och med större säkerhet kan säga var eleven står i fråga om kunskaper och erfarenheter, säger Mats Fahlgren. Dessutom är det bra för eleverna att känna sig sedd för de resurser de har och inte för sina svårigheter. -Man kommer åt det de kan, man ser människan bakom beteendet, vilket tidigare kunde skymma sikten för det positiva, elevens egen kapacitet, menar Jelena Vasic. I kartläggningen har man samtal med både föräldrar och elev. Men inte samtidigt utan var för sig, vilket är viktigt. -Först tyckte jag att det var fiffigt att samtala alla tillsammans, men det funkar inte, berättar Jelena. Föräldrarnas berättelse går ofta inte riktigt ihop med elevens. Ibland kanske barnet kommit hit flera år efter föräldrarna och de har därmed helt olika förväntningar på skolan. Jelena säger också att det är viktigt att det verkligen blir just samtal och att man inte är strikt bunden till pärmen. Ju mer man arbetar med materialet, desto friare blir man. Men pärmarna ger en struktur som är viktig. En annan erfarenhet som Jelena och Mats vill dela med sig av är att man inte ska ha för bråttom att gå igenom hela kartläggningsmaterialet. De jobbar successivt och kartlägger elevens kunskaper och erfarenheter i skolämnena i anknytning till undervisningssituationen. Utbildningspaket Materialet består av två pärmar. Den ena stöder kartläggning av elevens och familjens bakgrund, förväntningar, elevens språkutveckling med mera samt elevens styrkor och förmågor i varje skolämne. Den andra pärmen innehåller övningar och lektionsplaneringar som ger stöd för pedagogisk kartläggning. Detta är unikt för Sverige. Medarbetare inbjuds att berätta om metoden på olika håll landet. Många kommuner har köpt in materialet. Senast har Göteborgs stad köpt ett utbildningspaket om fyra träffar. 9 INFONYTT nr

11 Family Learning - lära tillsammans Family Learning är ett av flera nya arbetssätt som utvecklats i ett treårigt föräldrastödsprojekt initierat av Statens folkhälsoinstitut. I Linköping används Family Learning för närvarande på två familjecentraler och en skola, i samarbete med Tema Barn på Linköpings universitet. Vi fick lära oss frukternas namn på somaliska -Därför valde vi temat mat, kropp och När en grupp somaliska mammor och deras barn samlas på hälsa denna gång. Mammorna tycker Familjecentralen i Skäggetorp för en Lära tillsammans-träff kan det är spännande att lära sig svenska på det till exempel handla om mat, kropp och hälsa. Medan barnen det här sättet, berättar Rebecka Carlsen. leker talar förskollärarna Rebecka Carlsen och Maria Ingestig -Det är också värdefullt att de kan glädjas tillsammans med med föräldrarna, och sedan leker alla en lek som anknyter till barnen, och känna att de är viktiga för dem, säger Maria Ingestig. Mats Mikiver Projektledare mats.mikiver@linkoping.se dagens tema. -Lära tillsammans-begreppet är ömsesidigt, säger Rebecka och Ny metod från Storbritannien berättar att hon och Maria fick lära sig frukternas namn på somaliska. Family Learning är en metod som kommer från Storbritannien, där den använts i närmare 20 år. Den går ut på att stödja för- Samarbete med brobryggare äldrar med ingen eller låg utbildning att lära sig basämnen och Projektet håller till på familjecentralens öppna förskola. Där utveckla språkkunskaper tillsammans med sina barn. I Linkö- finns en låda med foton på alla barn, deras föräldrar och perso- ping vänder sig Family Learning till föräldrar födda utomlands nalen som är med på träffarna. De börjar med att varje deltagare och deras barn från två år och uppåt, med särskilt fokus att lära tar sin bild och sätter den på en flanotavla. Sedan räknar man hur sig tala, läsa och skriva på svenska. många barn mammor, pojkar och flickor som är där, och alla får Allt bygger på samspel mellan föräldrar och barn och att familjen presentera sig. Utan att någon tänker på det tränas på det sättet och hemmet är en resurs för lärandet. Man betonar föräldrarnas språk och matematiska begrepp. viktiga roll i denna process. I Skäggetorp har man valt att satsa på somaliska familjer, som är Projektledare Mats Mikiver: Det handlar både om lärande och många i området. De rekryteras i samarbete med BVC och med om att stärka relationen mellan barn och föräldrar. brobyggaren Amina Ali som talar deras modersmål. BVC följer barnens utveckling och arbetar mycket med att informera föräldrar om bra mat och god måltidsordning. Bild: Maria Ingestig och Rebecka Carlsen, familjecentralen Skäggetorp

12 Linköping Där idéer blir verklighet Sektionen för resurs- och stödverksamhet Ansvar, uppdragsgivare och erbjudande Sektionen för resurs- och stödverksamhet kan med sina resurser ta ett samlat grepp kring relevanta insatser, effektivisera åtgärder och skräddarsy individuella lösningar. Vi stödjer förskolechefer och rektorer i deras arbete med barn/elever/ungdomar i behov av särskilt stöd. Det görs bl.a. genom spetskompetens inom konsultation, observation, metodutveckling, sakkunskap och nätverk. Välkommen att besöka vår hemsida!