Do it! LK ochf FO O M R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Do it! LK ochf FO O M R"

Transkript

1 Do it! FO LK och FO RM

2 Plattform för gränsöverskridande och utforskande samarbeten inom formområdet i Västra Götaland. Sammanställning av förstudiearbete våren Bakom projektet står : Konsthantverkscentrum ( KHVC ) samt Slöjd i Väst ( SIV ) med stöd från ADA - en mötesplats för design och marknadskommunikation Projektet är finansierat av : Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Göteborgs Stads kulturnämnd samt Nämnden för Hemslöjdsfrågor

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3. Förord 4-5. Sammanfattning samt planerade aktiviteter för hösten Inledning : Bakgrund till FOLK OCH FORM 8. Arbetsprocess och genomförande Arbetsprocess och genomförande, samt visionsdokument 11. Arbetsprocess och genomförande, samt sammanfattning av processen Arbetsprocess och genomförande, samt resultat och slutsats Källförteckning Bilagor WORKSHOP 1 VISIONSWORKSHOP FOLK OCH FORM GRAFISK FORMGIVNING : PLAQUETTE ILLUSTRATION : OLA JEPPSSON

4 FÖRORD Under våren 2012 hade jag förmånen att vara projektledare för förstudien FOLK OCH FORM med syfte att utreda förutsättningarna för en gemensam plattform för formområdet i Västra Götaland på uppdrag av Konsthantverkscentrum ( KHVC ) och Slöjd i Väst ( SIV ). Med formområdet i det här fallet menar vi slöjdare, konsthantverkare och designers som arbetar med fokus på småskalig, hållbar produktion. Det innefattar däremot inte matproduktion, arkitektur, bildkonst eller byggnadsvård. ( Däremot samarbetar gärna FOLK OCH FORM med andra aktörer inom olika branscher. ) Denna rapports syfte är att dels redovisa hur förstudien gjordes, visa på de resultat som framkommit under processen samt planer för framtiden. Vi hoppas materialet på ett tydligt sätt förmedlar vår process och synliggör det samlade resultatet. Arbetet med förstudien har skett i nära samråd och samarbete med styrgruppen för FOLK OCH FORM : Länshemslöjdskonsulenterna Torbjörn Lindström och Susanne Harrysson, Slöjd i Väst, projektledare Katarina Karlsson på Konsthantverkscentrum, Projektledare Christina Nilroth på ADA ( Association for Design and Advertising ) samt Andreas Roth, utredare på Konst och kulturenheten, Göteborgs stad. Vi har upplevt en stark sammanhållning och vilja i styrgruppen, där mötenas diskussioner varit konstruktiva och utvecklande för processen. Vi har fått positiv respons för vårt arbete från omgivningen och vi känner oss mycket motiverade att jobba vidare. Siktet är inställt på att fortsätta arbetet genom att söka kulturstrategiska medel från Västra Götalandsregionen ( KSU ) för att kunna utveckla idéerna och verksamheten mer långsiktigt. Vi ser att FOLK OCH FORM fyller ett behov av att vara en mötesplats utanför de etablerade formsammanhangen, där man möts för att utveckla och utväxla ny kunskap och kompetens. Ett stort tack till alla ni som bidragit : Västra Götalandsregionens kulturnämnd samt Göteborgs stads kulturnämnd : Utan ert ekonomiska stöd hade denna studie inte varit möjlig. Styrgruppen för FOLK OCH FORM : Utan ert engagemang, vilja till samarbete, era kloka synpunkter och alla intressanta diskussioner hade detta arbete inte blivit lika bra och roligt! Pascal Prosek och Jonas Fridén på Plaquette form som förutom att ha skapat ett grafiskt ramverk för projektet, också engagerat sig till fullo i arbetsprocessen och bidragit med värdefulla synpunkter, inspiration och praktiska insatser i projektarbetet. Sist men inte minst : ett stort tack till alla engagerade personer, såväl yrkesverksamma slöjdare, konsthantverkare och designers, men också alla ni andra : studenter, privatpersoner, företag, organisationer, politiker och andra intressenter som deltagit i våra arrangemang och / eller visat intresse för projektet via vår Facebook grupp, via mail, i intervjuer och samtal samt i övrig personlig kontakt. Ert engagemang och stöd visar att FOLK OCH FORM behövs och har betydelse för såväl enskilda utövare, som för staden, regionen och samhället i stort! TACK alla! På grund av er är jag säker på att FOLK OCH FORM kommer lyckas med sin målsättning. Let s DO IT! Helena Hansson, projektledare för FOLK OCH FORM Göteborg den 28 augusti

5 SAMMANFATTNING Förstudiearbetet har visat att det finns stort behov och intresse för att skapa en gemensam plattform för formområdet i Västra Götaland som gynnar såväl enskilda utövare, allmänheten, staden och regionen i stort. Genom denna förstudie anser vi oss ha skapat en grund att ta avstamp från för vidare utveckling, och att vi därmed anser oss ha nått det mål projektet syftade till. Vid förstudiens början var det primära syftet att skapa en verksamhet med fokus på återförsäljning och visningsytor. Förstudien kom dock att visa att den viktigaste funktionen för FOLK OCH FORM handlar om att vara en plattform för samordning av resurser samt utveckling och förmedling av kompetens inom formområdet. Genom bl. a workshops framkom ett tydligt önskemål från de utövande att kunna samla deras olika verksamheter, samordna resurserna och synliggöra den samlade kompetensen i ett centralt hantverkshus där verkstäder ska erbjudas, möjligheten för allmänheten att handla småskalig formgivning och ta del av processerna bakom. Det framkom också önskemål om utbildning inom kulturföretagande och entreprenörskap med fokus på formområdet. Det kanske viktigaste resultatet med förstudiearbetet var att vi lyckades förena enskilda drivkrafter från olika delar av formområdet till en gemensam vision och värdegrund, utifrån vilken man nu skapat en gemensam plattform under ett övergripande paraply FOLK OCH FORM, där projektsamarbeten och aktiviteter skapas. I skrivande stund har 30 deltagare från vårt nätverk antagits till två kurser i kulturföretagande och entreprenörskap som initierats av FOLK OCH FORM i Nätverkstans regi ( KNEP ). Två praktikanter från utbildningen Ledarskap för Slöjd och Kulturhantverk är rekryterade för att arbeta med att informera om samt förankra tankarna kring FOLK OCH FORM hos studerande på olika formutbildningar i regionen, och vi kommer att ordna tre nätverksträffar med föreläsningar på Konsthantverksgalleriet Two little Birds under hösten. FOLK OCH FORM kurser kommer skapas i samarbete med Västarvet / Slöjd i Väst och läggas in i kursprogrammet som bedrivs i samarbete med Vuxenskolan. Genom att ha upprättat informations- och kommunikationskanaler ( vi upprättade under förstudien maillista, egen mailadress samt Facebooksida ) har vi lyckats samla och nå utövare och intressenter. Bl. a har deltagare till workshops och kurs i kulturentreprenörskap rekryterats på detta sätt....vara en plattform för samordning av resurser samt utveckling och förmedling av kompetens inom formområdet. 4

6 VAD HÄNDER NU? Spetskompetens och vilja finns hos oss som arbetat med projektet, förtroende finns bland utövarna och andra intressenter, men det finns idag inget givet ekonomiskt stöd för en fortsatt avlönad projektledning för att fortsätta bedriva organisationsutveckling, och aktivitetsutveckling för FOLK OCH FORM. Inte heller finns en fysisk plats att bedriva verksamheten utifrån. Under förstudiearbetet lades stor vikt vid att projektet skulle leva kvar även efter projekttidens slut. Även om formell projektledare idag saknas, så går under hösten KHVC samt Slöjd i Väst ( SIV ) med stöd från ADA in med gemensamma krafter in för att hålla nätverket igång till dess att ytterligare medel sökts och beviljats. PLANERADE OCH PÅBÖRJADE AKTIVITETER FÖR HÖSTEN 2012 Medverkan vid Handelskammardagen 3 okt för att presentera projektet. Tre nätverksträffar på café / galleri Two Little Birds på Andra Långgatan i Göteborg, där SIV, KHVC samt ADA ansvarar för varsitt tillfälle. Genomförande av två kurser i företagande / entreprenörskap för kreatörer ( KNEP ) ihop med Nätverkstan. ( Påbörjat ) Medverkan i forskningsprojekt ihop med HDK och Handelshögskolan kring platsutveckling, kulturentreprenörskap och delaktighet. ( Påbörjat ) Två praktikanter från utbildningen i Ledarskap för slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs universitet kommer att göra praktik under okt - nov och genomföra undersökning bland studerande på formutbildningarna i Västra Götaland. Utveckla FOLK OCH FORM kurser i Vuxenskolans regi ute på Nääs i samarbete med Västarvet / Slöjd i Väst inför kursprogrammet Nätverksluncher en gång i månaden för tidigare styrgruppsmedlemmar med inbjudna gäster ( ex. Smaka på Västsverige, Svensk Form Väst ) ( Påbörjat ) Planering för nya ansökningar för fortsatt utveckling, både för mindre aktiviteter ( ex. events, marknader, utbildningar, workshops ) samt mer långsiktigt ( KSU, Kulturstrategiskt uppdrag, regionala 3-åriga utvecklingsmedel ). ( Påbörjat ) Uppvakta fastighetsägare, kommun, region, övriga organisationer och institutioner samt privata aktörer för att diskutera hur lokalfrågan kan lösas för att kunna skaffa ett hemviste för verksamheten. FRAMTIDEN? Under 2013 avser vi söka nya medel för att säkerställa möjligheten till en mer långsiktig utveckling ( ex. KSU Kulturstrategiskt uppdrag, regionala 3-åriga utvecklingsmedel ) som bl. a innefattar att skapa en långsiktig vision och handlingsplan för att på sikt kunna skapa en fysisk mötesplats för att utveckla och synliggöra verksamhetens alla delar. Vi vill skynda långsamt, men får inte tappa fart! Vi är något bra på spåret, vi är på väg. 5

7 BAKGRUND TILL FOLK OCH FORM 2010 förlorade Göteborg en av sina centralt belägna kulturinstitutioner och försäljningsytor inom formområdet - Bohusslöjd. År 2010 gick butiken, efter 104 års verksamhet, i konkurs och en viktig kulturinstitution gick i graven. Butiken var förutom en mycket viktig försäljningsyta för slöjdare och konsthantverkare, också en levande mötesplats och kunskapskälla för form- och kulturintresserade i staden och regionen. Slöjden har efter det ingen given central försäljningsplats i Göteborg, utan det närmsta försäljningsstället är Slöjd / byggnadsvårdsbutiken på Nääs, utanför Lerum. Konsthantverket finns representerat på etablerade gallerier / kooperativ såsom Sintra och Lerverk och på nystartade galleriet / caféet Two Little Birds på Andra Långgatan. Småskalig design finns att köpa ex. på Krypton Form på Vallgatan som även till viss del säljer slöjd och konsthantverk. Friends of Form är en nystartad butik / galleri med fokus på konsthantverk och småskalig design, men det finns inget ställe som samlar och visar det samlade formområdet från Västra Götaland. Hotbilden för butikerna är höga marknadshyror ihop med bristfällig marknadsföring, vilket tvingar aktörerna till mindre centrala butikslägen med risk att inte nå ut till kunderna med minskad försäljning till följd presenterade NUTEK ( Numera Tillväxtverket ) rapporten Slöjden som näringsgren som visar både på en ökad efterfrågan och på enorm potential och utveckling för slöjd- och konsthantverksföretagare i landet. Försäljningen av slöjd och konsthantverk har de senaste åren ökat i takt med att intresset och efterfrågan för unika, hållbara och närproducerade varor och tjänster tagit fart Enligt rapporten drivs företagen ofta av enskilda utövare bosatta på landsbygden. Rapporten framhåller att om branschen ska kunna utvecklas betonar man bl. a vikten av att kunskaper om marknadskommunikation och entreprenörskap integreras i verksamheterna, samt nätverkande och samordning med andra utövare och professioner. David Karlsson, idéhistoriker och styrelseordförande i Nätverkstan, Göteborg har skrivit mycket om kulturellt företagande, bl. a i utredningen Örnarna och Myrstacken - vad vet vi om kulturnäringarna, tillsammans med Lotta Lekvall på uppdrag av Västra Götalandsregionen Han hänvisar till bl. a Giep Hagoort, professor vid Hogeschool vor de Kunsten Utrecht, som menar att kulturföretagande och konstnärlig verksamhet i grunden handlar om entreprenörskap att se möjligheter och skapa något nytt som inte finns. Problemet är att utövarna inte ser sig själva som företagare och att insatser inom entreprenörskap skulle behöva anpassas efter denna speciella kategori av företagare. Bl. a därför har Nätverkstan de senaste åren arbetat fram olika företagskurser för kulturella näringar ( ex. KNEPkurs i Kulturföretagande ), då detta helt eller delvis saknas inom de ordinarie utbildningsprogrammen på de konstnärliga utbildningarna. Richard Florida, amerikansk professor som analyserar stadssamhället utifrån sociala och ekonomiska teorier, väckte 2005 stor uppmärksamhet med sin bok The rise of the creative class där han talar om att allt fler människor inom den så kallade Kreativa klassen, söker sig till städerna för att leva, bo och arbeta, och att städerna då måste erbjuda stadens invånare ett aktivt, kreativt, levande centrum och utbud för att man ska vilja stanna där. Kulturekonomen Pier Luigi Sacco, som bygger vidare kring Richard Floridas teorier, talar om kulturens betydelse för lokal och regional utveckling. Han lyfter fram potentialen i att ta tillvara på och utveckla de kreativa, kulturella näringarna som en strategisk resurs. De mänskliga kreativa uttrycken är viktiga resurser som kan bidra till både ekonomisk och social utveckling av städer och samhällen. Han talar också om att publiken och köparna inte bara ska ses som passiva kulturkonsumenter utan som medskapare, delaktiga i utvecklingen av sin omgivning, varor och tjänster. 6

8 BAKGRUND TILL FOLK OCH FORM Tanken om att skapa en gemensam plattform för formområdet i Västra Götaland, föddes redan under Designåret 2005 genom projektet Strå Kvist Gren Projektet var ett samarbete mellan : Hemslöjd Västra Götaland, Stiftelsen Nääs Slott, Halmens Hus Bengtsfors, Da Capo Mariestad, HDK Högskolan för Design och Konsthantverk Göteborg, Konsthantverkscentrum, Nääs Konsthantverk, HDK Steneby Dals Långed, Textilvetenskap Högskolan i Borås, Svensk Form i Väst och IFI International Federation of Interior Architects / & Designers. Ett trettiotal deltagare samlades kring frågeställningar om material, tekniker, kulturarv, handens verk och individuella konstnärliga uttryck. Områden som tidigare varit splittrade, fann en gemensam bas i det praktiska görandet med naturmaterialet som utgångspunkt. Workshopen var mycket lyckad, men det saknades ett forum och nätverk för en fortsatt kontinuerlig uppföljning, som samlade dessa professionella utövare och kompetenser. FOLK OCH FORM FÖRSTUDIE 2011 FOLK OCH FORM FÖRSTUDIE 2012 Under hösten 2011 sökte och i januari 2012 fick Stiftelsen Konsthantverkscentrum ( KHVC ) medel från Göteborgs stads Kulturnämnd, samt Västra Götalandsregionen kulturnämnd, för att i samarbete med Slöjd i Väst ( SIV ) kunna göra en förstudie med målet att utreda förutsättningarna för att skapa en gemensam, kreativ och generös mötesplats för såväl näringar inom design, konsthantverk och slöjd i Göteborg samt besökare och företag från hela regionen. Därigenom avsåg man kunna bidra till utvecklingen av de kreativa näringarna inom formområdet i Västra Götaland. 7 Med bakgrund av detta, hölls i maj 2011 ett Rundabordsamtal i Konstepidemins lokaler i Göteborg under namnet FOLK OCH FORM. Dryga 30-talet deltagare samlades för att ha en öppen diskussion om intresset för att skapa en gemensam mötesplats för formområdet i Västra Götaland. Mötet var initierat av representanter från Slöjd i Väst, Konsthantverkscentrum och Svensk Form Väst, och var en del i en förstudie som finansierats av Nämnden för Hemslöjdsfrågor ( NFH ). Mötets deltagare var rörande eniga om att tiden var mogen för att med gemensamma krafter skapa något som kunde samla intressenter inom områdena slöjd, design och konsthantverk i regionen, och man beslutade sig för att söka ytterligare medel för att utreda möjligheterna och förutsättningarna. WORKSHOP 1 VISIONSWORKSHOP FOLK OCH FORM

9 SYFTE FOLK OCH FORM : ARBETSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE Syftet med förstudien var att hitta nya samverkansformer mellan företagare, verksamheter och organisationer som stödjer kulturella och kreativa näringar inom hemslöjd, konsthantverk och hållbar design i Göteborg och regionen, samt att förbättra förutsättningarna och stödet till entreprenörer, utbildningar, näringslivet, potentiella och befintliga hemslöjds-, konsthantverks-, och designföretagare i Västra Götaland. MÅL Målet med förstudien var att ta fram och förankra ett förslag om hur ett centrum för Slöjd, konsthantverk och hållbar design i Göteborg kan förverkligas, samt ha identifierat ett referensnätverk som stöd för fortsatt utveckling lokalt, regionalt och internationellt. MÅLGRUPP Man vände sig i första hand till : professionella utövare, övriga näringslivet, formintresserade invånare och besökare i Göteborg och Västra Götaland, utbildningssektorn, kommun och region. FÖRVÄNTAT RESULTAT Förstudien skulle redovisas i en förstudierapport som skulle tryckas i begränsad upplaga och utvärderas i ett sammanfattande rundabordssamtal. Kommunikation om projektet skulle ske kontinuerligt under projektets gång, samt efter projektet via Facebooksida. PROJEKTORGANISATION Projektet startade med att en styrgrupp bildades. Denna bestod av : Katarina Karlsson, projektutvecklare KHVC Torbjörn Lindström Länshemslöjdskonsulent, Slöjd i Väst Susanne Harrysson, Länshemslöjdskonsulent, Slöjd i Väst Christina Nilroth, projektledare ADA Andreas Roth, utredare Konst och Kulturenheten Göteborgs stad ( endast rådgivande funktion ) Helena Hansson, Designjam var projektledare Mio Schlegel, VD KHVC fungerade som ekonomiadministratör och ekonomiskt bollplank. Det var viktigt att välja styrgruppsrepresentanter som kunde ta uppdraget som en del i sitt ordinarie arbete, för att undgå extra kostnader samt för att säkra en långsiktighet i projektet. Alla styrgruppsdeltagare företrädde sina respektive organisationer och bidrog med sina respektive kunskaper och nätverk. PROJEKTPLAN MED AVSTÄMNINGSMÖTEN En projektbeskrivning skrevs och en tidplan skapades med regelbundna avstämningsmöten inplanerade( se bilaga ). Gruppen sammanträdde vid fem tillfällen under perioden januari maj och varje mötestillfälle varade ca 2,5 tim. Gruppen valde att inte arbeta så utåtriktat i detta skede av processen för att kunna ha tid att formulera och samordna tankar och idéer ordentligt, för att sedan komma med ett konkret genomarbetat förslag i mötet med intressenterna. 8

10 FOLK OCH FORM : ARBETSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE VISIONSDOKUMENT SWOT Efter inledande samtal i styrgruppen, stod det klart att alla hade lite olika bilder av och förväntningar på vad FOLK OCH FORM skulle vara och göra. Genom intervjuer och möten med styrgruppsdeltagarna, framträdde så småningom en samlad bild där vision och kärnvärden hade utkristalliserats. Resultatet sammanställdes i ett visionsdokument, ett samlande dokument som utvecklades efter hand och användes som ett diskussionsunderlag vid mötena. GRAFISK KOMMUNIKATION Tidigt i processen valde vi attanvända oss av grafiska formgivare för att dessa skulle kunna följa arbetet och inte bara kopplas in på slutet för att paketera en rapport. Valet föll på Pascal Prosek och Jonas Fridén på Plaquette grafisk form. Plaquette höll en workshop med styrgruppen för att tillsammans diskutera kärnvärden och identitet för verksamheten. Att bjuda in externa personer en bit in i projektet var lyckosamt då de kom in utan förkunskap och såg på arbetet med friska och kritiska ögon. Det grafiska konceptet formgavs för att fungera som ett ramverk för projektet, där föränderlighet och öppenhet var ledord. NAMNET FOLK OCH FORM Namnet FOLK OCH FORM hade använts under den tidigare förstudien 2011, och vi diskuterade ingående huruvida detta var ett bra val av namn eller inte. Vi kom dock fram till att FOLK OCH FORM fungerar väl för den typ av verksamhet vi vill skapa - öppen och tillgänglig med form i fokus. För att få en bild av verksamhetens styrkor och svagheter samt dess potential, gjordes en SWOT analys. SWOTEN visade att styrkorna ligger i FOLK OCH FORMS nätverk, viljan samt tidsandan som främjar småskalig, hållbar formgivning. Svagheterna är bl. a en icke-existerande organisation samt ekonomisk ohållbarhet. WORKSHOP 1 : FOLK OCH FORM VERKSAMHET OCH VISION En viktig del av arbetet var att kommunicera projektet till omgivningen. Redan från början hade man sagt att resultatet skulle återkopplas till rundabordsgruppen, men vi valde att utöka gruppen för att nå fler aktörer på området och få in bredare input. Vi skickade en inbjudan till 80-talet personer inom kommun, region, övriga, näringslivet, samt utbildningssektorn för att få en så bra spridning som möjligt. ( se bilaga ) Tyvärr låg workshopen i en tidsperiod då många var engagerade på annat håll, så av ca 80 inbjudna svarade 50 personer på inbjudan och det blev totalt 30 personer som deltog vid första workshopen ( se bilaga ). Efter en presentation av förstudiearbetet dittills, delades man in i grupper för workshops ute på stan, där det diskuterades livligt kring olika förberedda frågeställningar bl. a om kulturens betydelse för utvecklingen av staden och regionen. Då framkom bl. a vikten av att som kulturföretagare börja se sig själv som en del av näringslivet och samverka med övriga näringslivet, kommun och region. Det samlade resultatet redovisas i bilagorna. 9

11 FOLK OCH FORM : ARBETSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE MÖTE MED REFERENSPERSONER Efter den första och även den andra workshopen ordnades möten med vissa nyckelpersoner för att djupare diskutera konceptet FOLK OCH FORM. Vi träffade Svensk Form Västs styrelse, Västarvet : Slöjd i Väst / Byggnadsvård, FORM DESIGN CENTER i Malmö, Simon Roos på Kultur i Väst / Kulturturism, samt entreprenörer inom formområdet bl.a Anna Elzer Oscarsson, Christian Riedl, Anders Lindberg, Annika Svensson samt Matts Johansson Founder & Relations på Da Matteo. Även här var det svårt att nå alla de intressenter vi hade för avsikt att träffa, då sommaren och semestern närmade sig med stormfart. Bl. a ställdes möten med Not Quite / Halmens Hus, samt representanter från Västra Götalandsregionens kulturnämnd in. Men de samtal som hölls gav mycket bra input till vårt arbete, främjade nätverkandet och ledde fram till att en ny workshop hölls, några veckor senare. önskemål om ökad kompetens bl. a inom marknadskommunikation och entreprenörskap, men också önskan om att skapa en central Hantverksfabrik där utövare kan samlas med sina respektive verksamheter, och resurser kan samordnas. Det samlade resultatet från denna och tidigare workshops redovisas i bilagorna. 10 WORKSHOP 2 : MANUFACTURING COOL SMÅSKALIG PRODUKTION I STADEN På initiativ från några av deltagarna ur nätverket, skapade vi ännu en workshop denna gång på temat småskalig produktion i staden. Kulturaktörerna fick här själva ge sin syn på vad som krävs för att de ska kunna verka och utvecklas inom formområdet. Intresset var mycket stort och 30 personer deltog. Efter en föreläsning på temat Manufacturing Cool, som hölls av Christian Riedl på Media Arena Lindholmen och som handlar om hur man kan levandegöra staden genom att synliggöra kreativ verksamhet, delades deltagarna in i grupper där de mappade in sina olika verksamheter på kartor, och man försökte utkristallisera noder där kreativ verksamhet skulle kunna samlas för att gemensamt utvecklas. Det framkom tydligt WORKSHOP 1 VISIONSWORKSHOP FOLK OCH FORM

12 FOLK OCH FORM : ARBETSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE KOMMUNIKATION OCH RESULTATSPRIDNING Ett pressmeddelande ( se bilaga ) skickades ut i samband med den första workshopen, och notiser om FOLK OCH FORM har publicerats bl. a i Tidningen Hemslöjden. En Facebooksida startades i samband med att första workshopen hölls, och redan efter några veckor hade gruppen nått 100- talet gillande. I skrivande stund har Folk OCH FORM 159 gillare med intressenter som täcker in alla formområdena slöjd, design, konsthantverk. På maillistan över intresserade finns ca 100 personer som fortlöpande får information om vad som pågår. Två intervjuer har skett för artiklar i tidningarna Ny Tid samt Till Handa. Dessa kommer att publiceras under september. För en tid sedan startades mailadressen dit man kan skicka frågor och tillsammans med hemsidan, och genom publicering på hemsidorna samt kommunikation via medlemsregister hos Slöjd i Väst, KHVC, och ADA anser vi att vi når en stor del av utövarna, vilken är vår primära målgrupp. SAMMANFATTNING AV PROCESSEN Vi upplevde en stark sammanhållning och vilja i styrgruppen, där mötenas diskussioner var konstruktiva och utvecklande. Efter inledande samtal i styrgruppen, stod det klart att alla deltagare hade lite olika bilder av och förväntningar på vad FOLK OCH FORM skulle vara och göra. Gruppen valde därför att inte arbeta så utåtriktat i detta skede av processen, vilket vi först hade för avsikt, för att kunna ha tid att formulera och samordna tankar och idéer ordentligt. Det gjorde att vi var sammanhållna och eniga kunde komma med ett konkret genomarbetat förslag när vi senare i processen bjöd in till diskussion med målgruppen. Vi lyckades i vårt styrgruppsarbete att ta fram en värdegrund för FOLK OCH FORM, vilket vi är väldigt stolta över, och vilken kan användas i ett senare identitetsarbete. Från början låg fokus starkt på att utveckla ett butikskoncept, men under vägen har det utkristalliserats att FOLK OCH FORM primärt fungerar som en plattform för samordning av resurser samt utveckling och förmedling av kompetens inom formområdet. Då vi bjöd in till workshops försökte vi nå många olika typer av aktörer, såväl utövare, organisationer, kommun, region och övriga företagare. De vi valde bort var studenter, då vi i detta skede ville vända oss till den primära målgruppen som var de professionella utövarna. Däremot kommer två praktikanter som knutits till FOLK OCH FORM att åka runt på skolor inom formområdet i Västra Götaland under hösten och jobba vidare med samma frågeställningar som workshoparna belyste. Workshopformatet samlade många olika utövare, de vi hade lättast att nå var utövare inom formområdet, organisationer kommun och region, det var däremot svårt att nå deltagare från övriga näringslivet, något man kan fundera över i kommande arbete. Allmänheten har vi ej aktivt bjudit in i processen, men de har kunnat följa oss på Facebook och var välkomna att delta i den andra workshopen vilken var öppen för alla. Vi har fått mycket positiv respons för vårt arbete genom workshops och via personliga möten samt på Facebook, och vi känner oss peppade att jobba vidare. Vi ser att FOLK OCH FORM fyller ett behov av att vara en mötesplats utanför de etablerade formsammanhangen, där man möts för att utveckla och utväxla ny kunskap och kompetens. Den stora utmaningen är att förankra resultatet för finansiärer och bidragsgivare för att kunna skaffa medel för att genomföra visionen. Lets do it! SLUTSATS 11

13 RESULTAT VAD ÄR FOLK OCH FORM? MÅLSÄTTNING OCH VISION FOLK OCH FORM är en plattform för gränsöverskridande, nätverksfrämjande och utforskande samarbeten inom formområdet i Västra Götalandsregionen. Namnet FOLK OCH FORM står för öppenhet och tillgänglighet. FOLK OCH FORM är både en fysisk plats, ett nätverk och en verksamhet med ett innehåll som synliggör och förmedlar en samlad kompetens inom området. Mötesplatsen ska finnas i Göteborg och ska ha fokus på kunskapsförmedlig och kunskapsutveckling framför ren butiksverksamhet. FOLK OCH FORM s fokus ska ej endast ligga på de färdiga produkterna, allmänheten ska ha möjlighet att själv delta i processer, eller ta del av den som åskådare. Alla delar av verksamheten behöver inte erbjudas i egna lokaler utan kan ske i samarbete med externa samarbetspartners men under en tydlig identitet De organisationer som står bakom FOLK OCH FORM är KHVC samt Slöjd i Väst med stöd från ADA ( för beskrivning av verksamheterna se bilaga ). FOLK OCH FORM ska sammanfoga de olika formdisciplinerna till en stark gemensam identitetsskapande plattform, riva gamla murar och bana ny väg. Utvecklingspotentialen ligger i att skapa något nytt som inte finns, och på det viset skapas en attraktionskraft hos målgrupperna. SYFTE Syftet är att öka samverkan mellan aktörerna och stärka konkurrenskraften utåt, samt vara länken mellan utövare övriga näringslivet utbildning och kommun / region. Syftet är att främja utövarnas möjligheter att leva på sitt utövande. Målsättningen är att vara utåtriktad, samtida och överraskande. Att vara förankrad på traditionell grund, men verka i en samtida kontext. Visionen är att alla människor ska känna till, förstå, uppskatta och värdesätta de värden som slöjd, hållbar design och konsthantverk står för. FOLK OCH FORMS VERKSAMHET SKA ERBJUDA : Rådgivning och kunskapsförmedlig för såväl allmänhet som för yrkesverksamma. Möjligheter för rådgivning, utbyte av erfarenheter och kunskap. Ex. juridisk hjälp. Arbetsplatser för en mindre arbetsgrupp på 3-4 personer, toalett, kök, pentry. Något att titta på / köpa Det ska vara en sinnlig upplevelse att besöka verksamheten. Försäljning av ett handplockat urval av varor och tjänster som representerar det bästa inom formområdet från hela Västra Götaland. Det ska även finnas försäljning av material, böcker och litteratur samt förmedling av kompetens och tjänster. Samordning med övriga butiker i regionen. Dessutom ett showroom där det primära syftet är att visa processer och mer experimentella uttryck som ej i första hand är till för att vara kommersiell gångbara. Saker att göra Möjlighet att bedriva kursverksamhet samt erbjuda yrkesverk samma utövare möjligheter till verkstäder och arbetsplatser med möjlighet att synliggöra tillverkningsprocessen för allmänheten. 12

14 RESULTAT Projektsamarbeten Driva projekt för att lyfta frågor och föra utvecklingen framåt. FOLK OCH FORM ska samverka med kommun och region, övriga näringslivet, forskning och utbildning för att stärka såväl den enskilda utövaren som kommun och region i stort. MÅLGRUPPER Den primära målgruppen är de näringsidkare inom formområdet som söker en ny arena för gränsöverskridande och utvecklande arbete, samt deras befintliga och potentiella kunder och samarbetspartners. Den sekundära målgruppen är stad, kommun, region, övriga näringslivet, utbildningssektorn, intresserad allmänhet lokalt, turister, press och media. VÄRDEGRUND NÖDVÄNDIGA FUNKTIONER SOM VERKSAMHETEN SKA INNEHÅLLA : Rådgivning / kunskapsförmedling Showroom & Butik med lagerutrymme Administration ÖNSKVÄRDA FUNKTIONER Café med sittplatser som erbjuda kvalitetsfika Bibliotek Tidskrifter och litteratur med koppling till Formområdet i nära anslutning till café Verkstäder / Ateljéer / workshopytor Där man som utövare kan arbeta och synliggöra hantverksprocesser för allmänheten. 13 Unika uttryck handens verk Öppenhet / Transparens Kulturarv förmedlat genom praktisk kunskap i en samtida kontext Långsamhet- att det får ta tid Närvaro / Sinnlighet Handlingskraft - det praktiska görandet i fokus : DO IT! Resursutnyttjande WORKSHOP 2 MANUFACTURING COOL OM SMÅSKALIG INDUSTRI I STADEN

15 HÄR SAMMANFATTAS DE VIKTIGASTE PUNKTERNA FÖR UTVECKLINGEN AV FOLK OCH FORM INFÖR FRAMTIDEN ( UTAN INBÖRDES RANGORDNING ) Fortsätta bedriva prototypverksamhet! POP-UP Initiera täta arrangemang under varumärket FOLK OCH FORM för att skapa mötesplatser och främja skapandet av ny plattform ex. föreläsningar och workshops. ( Redan initierat med konsthantverksgalleriet / caféet Two Little Birds ). Skaffa en lokal för görandet och genomförandet! Skaffa en gemensam yta och plats centralt som kan samla utövare och intressenter och skapa en plats för görandet! På kort sikt kan det innebära en mindre lokal, men drömmen är ett hus fyllt av människor, produkter och aktiviteter. Kan ske med andra aktörer ex. Konstnärernas kollektiv verkstad ( KKV ) i Klippan. Kartlägga nätverken! Skapa en överblick över verksamma lokala aktörer och synliggör nätverken så de hittar varandra. ( Kan ske ex. i samband med Lindholmen Media Arena ), detta gäller såväl i Göteborg som i övriga regionen. Utövarna finns utspridda över hela regionen, och det behövs nätverk för att samordna resurser mellan dessa aktörer och kreativa noder. Initiera entreprenörskapsprojekt för utövarna! Skapa entreprenörskapsprojekt utifrån utövarnas villkor för att öka medvetandet kring hållbar affärsutveckling. En viktig del är att skap nätverk där utövarna träffas för att stötta och inspirera varandra. ( Redan påbörjat i samarbete med Nätverkstan ) Söka stöd för fortsatt utveckling! Det är ytterst viktigt att projektet få en fortsättning, vi upplever ett starkt intresse och engagemang och det gäller att ta tillvara på denna energi! Man bör söka medel för minst tre år för att kunna skapa en hållbar, professionell verksamhet och organisation. ( ex. KSU Kulturstrategiskt uppdrag, regionala 3-åriga utvecklingsmedel ) Förankra och synliggöra projektet lokalt och regionalt! Vara aktiv på Facebook, delta på ex. Pecha Kucha, boka möten med nyckelaktörer i regionen och berätta om verksamheten. Skapa en tydlig identitet! Bygga vidare och utveckla den grafiska plattformen utifrån den värdegrund som skapats under förstudien. Det är viktigt att synliggöra projektets värdegrund genom en stark grafisk kommunikation och att ha en egen synlig identitet ex. då man går in i samverkansprojekt. Göra en omvärldsanalys! Titta på hur man arbetat på andra platser. Ex. Portland, Oregon som bl. a har småskalig produktion av öl och cyklar som tillsammans med ekologiska marknadsplatser som blivit platsvarumärkesstärkande. Skapa samverkansprojekt! Skapa mer långsiktiga utforskande projekt där man samarbetar med både långsiktiga och kortsiktiga samarbetspartners. ex tillsammans med Västra Götalandsregionen, Röhsska museet och FORM / DESIGN CENTER i Malmö ( kan mynna ut ex. i seminarier, utbildningar och utställningar ) Initiera en workshop kring platsutveckling i Västra Götaland Identifiera nyckelpersoner / verksamheter / nätverk lokalt och i regionen och skapa ett visionsarbete tillsammans för att synliggöra den regionala identiteten, utifrån vilka strategiska projekt kan skapas. 14

16 SLUTSATS VISION Visionen om FOLK OCH FORM handlade vid förstudiens början om att skapa en verksamhet som innehöll både butik, verkstäder, utställningsytor, kurslokaler, mötesplatser och rådgivning till företag inom slöjd, konsthantverk och design, men med fokus på återförsäljning och visningsytor. Den nuvarande visionen handlar om att alla människor känner till, förstår, uppskattar och värdesätter de värden som slöjd, hållbar design och konstantverk står för. Samordning av resurser, utveckling och förmedling av kompetens inom formområdet, samt butiksverksamhet och visningsytor är medel för att nå denna vision. SYFTE Syftet med förstudien var att hitta nya samverkansformer mellan företagare, verksamheter och organisationer som stödjer kulturella och kreativa näringar inom hemslöjd, konsthantverk och hållbar design i Göteborg och regionen, samt att förbättra förutsättningarna och stödet till entreprenörer, utbildningar, näringslivet, potentiella och befintliga hemslöjds-, konsthantverks-, och designföretagare i Västra Götaland. Vi har lyckats skapa en värdegrund man kan samlas kring för att bygga en stark identitet. Vi har skapat en ny plattform för de aktörer inom slöjd, design och formområdet som söker en ny arena för gränsöverskridande och utvecklande arbete, på traditionell grund men på ett nyskapande och samtida sätt samt dennes befintliga och potentiella kunder, samt samarbetspartners lokalt och regionalt. MÅL Målet med förstudien var att ta fram och förankra ett förslag om hur ett centrum för Slöjd, konsthantverk och hållbar design i Göteborg kan förverkligas, samt ha identifierat ett referensnätverk som stöd för fortsatt utveckling lokalt, regionalt och internationellt. Genom workshops, via pressmeddelande och Facbook sida, presenteras FOLK OCH FORMs arbete för allmänhet. Ett referensnätverk har identifierats med ca 80 personer, varav av dess drygt 50 visat intresse för att följa och aktivt delta i utvecklingen. I kommande arbete kommer en organisation sättas samt beslut kring styrform göras. Detta rymdes ej inom projektets tidsram. MÅLGRUPP I första hand ville man vända sig till : professionella utövare, övriga näringslivet, formintresserade invånare och besökare i Göteborg och Västra Götaland, utbildningssektorn, kommun och region. Vi anser att vi nått ut till den primära målgruppen utövarna, men att vi behöver jobba vidare med att nå ut till allmänhet, kommun / region och övriga näringslivet. Genom praktikanter under hösten kommer utbildningar inom formområdet besökas där man kommer fånga upp studerandes synpunkter och tankar om framtiden. FÖRVÄNTAT RESULTAT Förstudien skulle redovisas i en förstudierapport som skulle tryckas i begränsad upplaga och skulle utvärderas i ettsammanfattande rundabordssamtal. Kommunikation om projektet skulle ske kontinuerligt under projektets gång, samt efter projektet via Facebooksida. Rapporten kommer finnas tillgänglig att laddas ner på Slöjd i Väst, KHVC samt ADA s hemsida samt på FOLK OCH FORMS hemsida. Rundabordsamtalet ersattes av workshop där gruppen utökats något. Praktikanterna kommer även skicka ut enkät till deltagrna i rundabordsamtalet tillsammans med rapporten. Med det anser vi oss ha genomfört förstudien på ett tillfredställande sätt och uppnått de mål vi satt. 15

17 KÄLLFÖRTECKNING ANVÄNDA WEBBPLATSER INTERVJUER OCH SAMTAL Intervjuer och samtal genomförda under perioden januari 2012 till juni 2012 : Styrgruppen för FOLK och FORM Svensk Form Väst styrelse Västarvet Slöjd och Byggnadsvård Nääs, representanter Simon Roos, Kulturturism, Kultur i Väst Anna Elzer Oscarsson, formgivare, producent AEO Form Christian Riedl, projektledare, Media Arena Lindholmen Matts Johansson, Founder & Relations, Da Matteo Annika Svensson, Keramiker, Göteborg Anders Lindberg, slöjdare, Kviberg FORM / DESIGN CENTER, Malmö, Ledningsgruppen WORKSHOPS Två Workshops genomförda under perioden april 2012 till juni 2012 Workshop 1 FOLK OCH FORM Verksamhet & Identitet ( se bilaga ) Workshop 2 manufacturing Cool om småskalig industri i staden ( se bilaga ) ÖVRIGA REFERENSER Karlsson, David : Den ofrivillige företagaren - En studie av kultur, ekonomi och företagande Nätverkstan Kultur i Väst ( Göteborg 2002 ) Karlsson, David; Lekvall, Lotta : Örnarna och Myrstacken, vad vet vi om kulturnäringarna, Nätverkstan på uppdrag av Västra Götalandsregionen ( Göteborg 2011 ) NUTEK : Slöjden som näringsgren, ( 2008 ) Riegholt, Niels red. En rapport om FORM / DESIGN CENTER ( Malmö 2010 ) Sacco, Luigi Pier : Culture 3.0 A new perspective for the EU structural funds program, on behalf of the European Expert Network on Culture ( EENC ) produced for the OMC Working Group on Cultural and Creative Industries ( 2011 ) Florida, Richard The Rise of the Creative Class, 2005 Hagoort, Giep, The Entrepreneurial Dimension of the cultural and Creative Industries, Hogeschool vor de Kunsten Utrecht, Utrecht, HKU ( 2010 ) pp. 11ff ) Christian Riedl : Manufacturing Cool, Arikel för ADA http : / / www. adasweden.se / nyheter / branschspaning / manufacturing-cool / ( 2011 ) INSPIRATION Galleri FORMAT Norge http : / / format.no / Portland, mikrobryggeriernas och cykelfabrikörernas Mekka Cool Manufacturing, WV fabriken i Dresden, synliggöra processen, storytelling Kanolds i saluhallen http : / / / Blue denim jeans company, Göteborg, / bluejeanscompany Da Matteo http : / / / Projektet 100 kontor http : / / / att-gora / del / 100-kontor / DesignHall i Stockholm, mobil utställningsplattform, se / sv / index.php House of Win-Win http : / / win-win.se / Marknadsföreningen i Göteborg, MIG, http : / / / Inkubatorsverksamhet i LPndon för Designermakers. KNEP / 16

18 KONTAKT MED FOLK OCH FORM Facebook / folkochform E - mail : gmail.com 17 WORKSHOP 2 MANUFACTURING COOL OM SMÅSKALIG INDUSTRI I STADEN

19 VILKA STÅR BAKOM FOLK OCH FORM? AVSÄNDARE Slöjd i Väst ( SIV ) är en del av Västra Götalandsregionens natur- och kulturarvsförvaltning : Västarvet. Här arbetar länshemslöjdskonsulenter för främjande av hemslöjd i hela Västra Götaland. Slöjd i Väst deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten för att utveckla slöjdkulturen. De prioriterar: social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling, barn & ungdom samt de kulturella, kreativa näringarna. Hemslöjd är en mix av nutid och tradition, lokal särprägel och skaparlust. Hemmet i ordet hemslöjd särskilde från början det egna slöjdandet mot yrkesslöjdandet, men idag kan slöjd och hemslöjd många gånger beskriva samma sak. förutsättningar för att Göteborg och regionen behåller och lockar till sig nya aktörer inom de kreativa näringarna (regionalt, nationellt och internationellt) och motverka braindrain (utflyttning av talang). ADA skall också bidra till att kompetens från de kreativa näringarna kommer samhälle, medborgare och annat näringsliv till nytta ( information saxat från organisationernas hemsidor ). Konsthantverkscentrum, KHVC representerar över 800 professionellt verksamma konsthantverkare från hela Sverige. Deras uppgift är att skapa publika möten och nya möjligheter för svensk konsthantverk. De informerar, förmedlar kontakter mellan utövare och brukare samt ger råd. De stödjer medlemmarna i såväl deras konstnärliga och kulturella utveckling som i deras företagande. KHVC har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro och har funnits sedan BOLLPLANK Association for Design and Advertising, ADA skapar mötesplatser för människor verksamma inom kreativa näringar i Göteborg och Västsverige. De fokuserar på områdena; Design, mode, reklam, kommunikation, konst och arkitektur. ADA sätter inte några gränser och exkluderar inte någon men för att bättre ringa in sitt område säger de att de inte arbetar med teater, musik, dans, scenkonst, turism, mat, litteratur som också ingår i de kreativa näringarna. ADA utgår från kreatörernas perspektiv och det humanistiska synsättet ligger till grund för allt de gör. ADA skall medverka till att Västsverige blir en intressant plats att bo och verka på för kreatörer. Verksamheten skall skapa goda WORKSHOP 2 MANUFACTURING COOL OM SMÅSKALIG INDUSTRI I STADEN

20 BILAGA SAMMANSTÄLLNING AV WORKSHOPS OCH SAMTAL Nedan följer det samlade resultatet från den input vi fick från de två workshoparna, samt från samtal med referenspersoner : Det samlade resultatet fungerar som vägvisare för det fortsatta arbetet : 1. PLATTFORM MED GEMENSAM IDENTITET FOLK OCH FORM ska sammanfoga de olika formdisciplinerna till en stark gemensam identitetsskapande plattform, riva gamla murar och bana ny väg. Utvecklingspotentialen ligger i att skapa något nytt som inte finns, och på det viset skapas en attraktionskraft hos målgrupperna och att formområdet samlas under ett och samma tak. Mötet skulle innebära att gränserna luckras upp och nya potentiella idéer och uttryck skapas. Det måste byggas in en acceptans för att det finns två utgångspunkter : tradition och förnyelse. Båda ska få plats och ska berika varandra. Det handlar om att dela kunskap och bjuda på sig själv. Att skapa något gemensamt som förenar likheterna och framhäver särarterna, som lyfter och förenar det handgjorda och unika. Genom att samarbeta med de unga utövarnas löst sammansatta nätverk och projekt, kan man finna nya arbetsformer och uttryck. Målet är att befrukta och berika varandra. Kvalitet, form och tradition ska genomsyra verksamheten. 2. SAMLA OCH SAMARBETA SKAPA KREATIVA NODER OCH KLUSTER Det finns mycket spännande som händer på olika håll, utspritt över staden, men det saknas en överblick, man hittar inte varandra. Det finns många intressanta platser / verksamheter i innerstaden som skulle kunna synliggöras ännu mer : ex. HDK, Röhsska, Kronhusbodarna, Lerverk, Sintra, Träskofabriken i Haga. För att skapa en hög densitet och tydliggöra verksamheterna, behöver man identifiera delar i staden där mycket redan finns. Ett sådant område är : Vallgatan / Magasinsgatan / Domkyrkan där bl. a Lerverk, Friends of Form, Designtorget, Prickig katt, Norrgavel, skräddare, Rum för papper finns. Intressanta noder för framtiden är Konstepedemin, en intressant företeelse i staden med alla sina olika verksamheter som pågår samt gamla Rådhuset vid Gustav Adolfs torg och Kronhusbodarna. Dessa lyftes fram som intressanta centrala platser som kan utvecklas. Lokalen bakom Da Matteo lyftes fram som exemplarisk ( Planer för konsthall finns dock ). Esperantoplatsen nämndes också som ett spännande område som är i utveckling med Pustervik och Lagerhuset som viktiga verksamheter. Utanför den centrala stadskärnan finns också många intressanta noder : Konstnärernas Kollektiv Verkstad, KKV verkstäderna vid Klippan, Ringön där det kommer att hända mycket i samband med nya stadsplaner, tomma industrilokaler samt en närhet till innerstaden. I Mölndal finns Papyrusområdet där också saker är på gång. Lagerhuset och ADA är goda exempel på verksamheter som samlar många aktörer, ADA i form av en verksamhet utan fysisk plats, vilket dock sågs som en nackdel. Viktigt är även att samtidigt skapa noder ute i regionen som vilar på samma värdegrund som FOLK OCH FORM. ( ref. Simons Roos, karta över kultursystem i Västra Götalands Regionen ) Tänkbara regionala noder är ex : Borås Textilmuseet, textilhögskolan Tibro-Inredia Tjörn - Skärhamn Akvarellmuseet, Pilane mm Strömstad Lokstallet samt Gerlesborgsskolan Mariestad-Da Capo trädgård, hantverk och byggnadsvård, biosfärsområde Falköping - mat & kultur, slow city Trollhättan - industriellt nod Nääs - Hantverk, slöjd, byggnadsvård Essunga Vårgårda Arbetslivsmuseer Dalsland- UR Skog, Halmens hus, Not Quite, Steneby Göteborg- HDK, Röhsska, kooperativ Viktigt att tänka såväl lokalt regionalt -nationellt som internationellt för att hitta samarbetspartners för utbyte och inspiration. 19

21 BILAGA 3. WORKSHOPMARKET HANTVERKSFABRIK I CENTRUM En önskan finns om att starta en fabrik eller hantverkshus WORKSHOPMARKET i flera våningar på en central plats. Verkstäder och butiker samlade under samma tak; ex. keramik, trä som öppnar upp för folk att komma in och besöka och handla. KKV anses vara för slutet och svårtillgängligt. Ex. Vån 1 : Öppen verksamhet med Galleri, butik, verkstäder, café Vån 2 : slutna verkstäder, där man kan arbeta med projekt och när man vill vara ifred. Vån 3. Administration Cockpit Art kan vara en intressant förebild i egenskap av en slags inkubatorsverksamhet för designermakers i London, med verkstäder och rådgivning. Utövarna efterlyste också en butik / showroom för material, och att kunna beställa därifrån ( ex. Råvara ). Ett annat behov hos företagarna är att hitta producenter, få rådgivning kring prissättning, det är svårt att som enskild producent hitta tillverkare och veta om det är rätt pris. 4. PORTAL FÖR FORM I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN FOLK OCH FORM ska verka för att stärka Västra Götalandsregionen och att synliggöra de unika kulturvärden man har. Idag finns ingen tydlig bild av vad regionen är och vad man står för. Projekt bör skapas för att identifiera, synliggöra produktifiera, paketera och representera regionen genom produkter, upplevelser och tjänster. Kulturturismen har stor utvecklingspotential och FOLK OCH FORM spelar en viktig roll för att utveckla denna. Bilden av Västra Götalandsregionen kompletteras och stärks genom att arbeta utifrån ett materialtänk, t. ex halm och visa upp det i ett internationellt sammanhang. Göteborg är en bra plats för att vara en portal för regionen, det är storstaden på västkusten, men saknar idag ett övergripande fysiskt forum för form. Här ska finnas representation av hantverks- och slöjdkunnande från hela regionen som synliggör regionens mångfald och spetskompetens. Det är viktigt att fånga upp de enskilda aktörerna som verkar utanför de större städerna, och att skapa noder ute i regionen som vilar på samma värdegrund som FOLK OCH FORM. Det finns många initiativ tagna inom ex. Kultur i Väst och Västarvet för att kartlägga kreativa kluster och noder ute i regionen. Dessutom finns väl fungerande butiksverksamheter runt om i länet. Dessa bör samordnas och inte se varandra som konkurrenter. Viktigt att tänka såväl lokalt-regionaltnationellt som internationellt för att hitta samarbetspartners för utbyte och inspiration. 5. SYNLIGGÖR PROCESSEN BAKOM PRODUKTEN FOLK OCH FORM vill verka för att få folk att förstå värdet av kvalitet och småskalighet. Microsystem är intressanta, därigenom förstår man värdet av produkten. Närproducerat är varumärkesstärkande ( ex. microbryggerier i Portland, USA ). För många är idag hållbar utveckling en livsstil som man är beredd att betala för. Cool manufacturing - ett fenomen där produktionen flyttar in till stan skapar kreativa kraftcentran mellan olika aktörer och genererar besökare och fler kreatörer. Genom att arbeta med storytelling kan man berätta genuina historier, synliggöra det dolda, vara transparent och ärlig. Genom glasade partier och skyltfönster, kan man skapa direktkontakt med besökarna och bli synlig för förbipasserande. En utmaning är att kunna erbjuda kunderna möjligheter alternativa öppettider under kvällstid mellan Designtorget borde satsa på att lyfta fram sina formgivare på ett bättre sätt och bjuda in dem till gästspel där de får ersättning för att komma och berätta om sin verksamhet och tankarna bakom produkterna. Deltagarna efterlyste fler fasta eller mobila platser att visa upp verksamheterna på och interagera med kunderna. Använd sociala medier och ny teknik för storytelling och MF ( ex. Bluetooth, Augmented reality, appar ) Kunderna kan använda dessa appar för att bli uppsökta av er och ni kan berätta om erbjudanden, events osv. Det är viktigt med skyltfönster centralt visa det man gör, originaliteten, det som skiljer sig mot andra discipliner. 20

22 BILAGA 6. ETT FORUM FÖR LÄRANDE OCH UPPLEVELSER Berättelsen om görandet är centralt. Ett sätt att skapa förståelse är att de pedagogiska inslagen kan stärkas. FOLK OCH FORM ska vara ett forum för lärande och upplevelser Produkter är inte längre tillräckliga som bärare av mening, processerna bakom bör synliggöras mer. Görandet ska vara i fokus, och att engagera och involvera besökare i produkten och processen bakom. Det ska vara hög kvalitet på aktiviteterna - inte pysselverkstad erbjud spetskompetens åt folket! FOLK OCH FORM ska arbeta för folkbildning; att kunskap sprids till ex. barn och ungdomar om lokal miljö och kultur, hantverk och processer. Att samarbeta med skolor om att värdesätta praktisk kunskap genom att göra saker med sina händer och se processerna bakom. Webben är en viktig plats för kunskapsspridning och den digitala mötesplatsen ska komplettera den fysiska mötesplatsen. 7. AFFÄRSUTVECKLING PÅ UTÖVARNAS VILLKOR Idag är det många gånger svåra arbetsmarknadsvillkor för utövare inom formområdet. Ökat kulturföretagande och förståelse för affärsutveckling och entreprenörskap hos utövarna är nödvändigt för utvecklingen av formområdet. Mål : Att alla utövare ska kunna bära sig själv utan bidrag. Utövarna inom formområdet identifierar sig inte med att vara entreprenör, utan man pratar om vi och dem då man talar om övriga näringslivet. Man måste möta andra entreprenörer och se på goda exempel och inse att man är en del av näringslivet, att lära av varandra och skapa win-win situationer. Att våga vara kommersiell utan att det för den skull handlar om för mycket kommers. FOLK OCH FORM måste ha ett självklart businesstänk och ha goda relationer med övriga näringslivet, men bygga verksamheten inifrån och ut med de konstnärliga värdena och hållbar affärsutveckling i fokus. Da Matteo se, är gott exempel som förenar entreprenörskap och vars värden överensstämmer med det FOLK OCH FORM vill stå för. Näringslivet styrs av ekonomiska intressen, hur kan vi dra nytta av näringslivets kommersiella kunskaper och lära oss av detta? Vad kan vi tillföra sammanhanget? Vad är nyttan för alla parter? Företag kan stärka sin identitet via formgivning. Genom att skaffa ambassadörer i näringslivet som kan prata om form och genom att skapa kreativa kluster kan förståelsen och därmed värdet för vår kunskap och våra produkter öka. Se nyttan av att befrukta områdena formkunskap / ekonomi och juridik. Formgivarna och hantverkarna behöver lära sig prata för varan. Vi måste formulera nyttoaspekten och värdet, paketera vår kunskap så den blir tillgänglig och attraktiv. Att strukturera affärer är en kreativ process i sig. Våga lämna ifrån sig produkten och låta den leva ett eget liv. Kreativitet ökar innovationsförmågan inom företagen. Ett behov lyftes att kunna anlita någon extern för att arbeta med marknadsföring och säljarbete, då detta tar mycket tid från den verksamme formgivaren / hantverkaren. Centralt är också hur man ställer om från hantverksmässig produktion till småskalig produktion att kunna möta efterfrågan och samtidigt bibehålla kvalitén och hantverket., Kunskaperna ligger hos de olika aktörerna, men det finns ingen samordning emellan. Viktigt är att göra det man är bra på och det man tycker är roligt, och få hjälp till det övriga. Man ansåg att utbildningarna har ett ansvar att stötta studenterna inför att kunna driva professionell verksamhet. KNEP kurser som handlar om personligt affärsutveckling för konsthantverkare / designers / slöjdare i Nätverkstans regi.! Det lyftes fram att det är viktigt med Marknadsföring för att synas och lyfta formområdet kulturellt & kommersiellt. Drivhuset har fungerat bra att stödja aktörerna att lära sig mer om att starta företag. Man talade också om nya konsumtionsmönster där byteshandel kan vara intressant, att byta en vara mot en tjänst ex. Reklam är också ett hantverk hitta kluster och skapa relationer med denna kompetens, ex. genom studentarbeten. Branding platsutveckling Genom att delta på events och marknader skapas kontakter och nätverk, och man syns för allmänheten på ett bättre sätt med ökad försäljning som resultat. 21

23 BILAGA 8. EN ENKEL OCH TYDLIG ORGANISATION FOLK OCH FORM ska vara lättstyrt, tydligt och enkelt att ta till sig. Man ska känna sig hemma på FOLK OCH FORM. Det ska vara enkelt för besökare, utövare och tjänstemän att få tillgång till FOLK OCH FORMS verksamhet. Kundperspektivet ska vara centralt förståelsen för kundens behov. Man behöver professionell hjälp för att skapa en organisationsform som är hållbar och professionell. FORM / DESIGN CENTER i Malmö påpekade vikten av en genomtänkt organisation samt att välja rätt personal. F / D / C fungerar gärna som bollplank och mentor i fortsatt utveckling kring dessa frågor. Vi ser många gemensamma beröringspunkter för våra respektive verksamheter, bl. a med samverkansprojekt kring utställningar, workshops samt tjänstutvecklingsprojekt samt skapa en debatt kring kulturindustri. 9. FORSKNING OCH UTVECKLING PÅ AKADEMISK NIVÅ Genom akademisk forskning med koppling till HDK, Kulturvård och Handelshögskolan, höjs värdet för hantverk och praktisk kunskap viktig, att synliggöras i press och media. 10. HANDENS KUNSKAP OCH INTELLEKTUELL STIMULANS Hantverkarens tysta praktiska kunskap är en tillgång som berikar människans välbefinnande. Att arbeta med händerna ger rehabiliteringsmöjligheter och ger stimulans och välbefinnande. Ex.Grön Rehab 11. TANKAR OM PLATS / LOKAL FOLK OCH FORM ska vara en mötesplats för de yrkesverksamma, men inte bara för de som verkar i Göteborg. En plats för möten för att öppna upp för samarbeten mellan yrkesverksamma inom formområdet men också med andra discipliner ex. teater. Viktig är dock att man har en stark och tydlig identitet. FOLK OCH FORM ska också vara en plats för allmänheten. Alla åldrar ska vara välkomna och vi ska inte glömma att involvera olika etniska grupper och att på andra sätt se oss om utanför den egna gruppen. Bohusslöjd var ett bra ställe genom att det var enkelt att gå in för att få hjälp, man kände sig omhändertagen, att få möta en person i professionell dialog är av största vikt. FORM / DESIGN CENTER är verkligen en verksamhet som mycket tack vare sitt läge lyckats fånga en bred publik. Platsen är viktig men hyrorna stjälper företagen som vill etablera sig i centrum. Verksamheten måste anpassas till marknadens villkor, en centralt belägen plats är dyr, men ger också mer intäkter. Hyran är en möjlighet och skapar plattformen för utveckling.det offentliga kan stötta med utbildning och rådgivning eller subventionerad hyra för kulturverksamheter liksom för FORM / DESIGN / CENTER i Malmö. Man kan också erbjuda Ex. administrativt stöd, ekonomistöd, samt möjlighet att arrangera möten på ex. Kultur i Väst. Man måsta visa att man vill SATSA! 12. POP UP Hyror är höga och ett hinder för dynamik. Men hyran kan också vara en möjlighet. Pop Up kan vara ett alternativ till en fast lokal i ett uppstartsskede kräver dock ett starkt varumärke. Mobil verksamhet med en scen på webben ( ADA gott exempel på detta ) Flytta runt till olika verksamheter ex. KKV ( C / o verksamhet ). 22

24 BILAGA INBJUDNA REFERENSPERSONER / ORGANISATIONER TILL WORKSHOP ADA, Christina Nilroth*, Matilda Lindwall, Jesper Larsson AEO Design, Anna Elzer Oscarsson Anders Breitholtz, konsult Anders Lindberg, slöjdare Annika Andersson, textilformgivare Björn Siesjö, stadsarkitekt Christer Harling & Co AB Dalslands museum, Helen Backlund Da Matteo, Matts Johansson Ewa Zetraeus, keramiker F&B / Happy, Andreas Kittel Fine Little Day, Elisabet Dunker Form Design Center, Birgitta Ramdell Friends of Form, Kristin Bille Fristads folkhögskola, Anders Adler Grebbestads folkhögskola, Leila Pekkala GU - Da Capo, Gunnar Almevik GU HDK / Stenebyskolan, Carl-Johan, Skog, Jonas Rooth GU HDK / Stenebyskolan, Otto von Busch, Franz James GU HDK / Stenebyskolan, Love Jönsson, Helena Hansson GU- Handelshögskolan, Lena Mossberg, Jan Stenmark GU - Projektledning Slöjd kulturhantverk, Anneli Palmsköld GU - Projektledning Slöjd kulturhantverk, Christian Svensson, student GU - Projektledning Slöjd kulturhantverk, Ingrid Johansson, student GU - Projektledning Slöjd kulturhantverk, Silje Andersson, student Göteborg & Co, Joakim Albrektsson Göteborgs Stad, Kulturnämnden, Annika Steen, Ann Beskow Halmens Hus, Johanna Lindström Inredia, Tibro, Mattias, Eva Thörn Julform, Kristin Bille Textilhögskolan i Borås, Julia Göransdotter Kangeri stategisk design, Eva-Maria Jernsand, Helena Kraff Keramik och Kakelugnar, Annika Svensson Konstepedemin, Bibbi Forsman Konsthantverkscentrum, KHVC, Katarina Karsson*, Bibbi Forsman Konsthantverkscentrum, KHVC, Annika Qvint Konstnärernas Kollektiv verkstad KKV Kravallslöjd, Veronica Olofsson Krypton butik, Eva Belfrage Kultur i Väst, Simon Roos, Thomas Oldrell Lerverk, Gun L Olsen, Birgitta Jannesson Lokalproducerat i Väst, Evelina Svaninger M.A.P Mobile Art Production, Magdalena Malm Maqs Law Firm, Petra Segerdahl Maja Jakobsson, Designer Margareta Rinaldo, fd. Bohusslöjd Maria Kreutz-Erbéus, konsult fd. Designtorget Meta Skoglund, Handväverska NK, Dag Ågård Not Quite, Lisa Malm, Sara Vogel Rodin Nudie, Maria Erixsson Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Eva Olsson Nätverkstan, David Karlsson, Lotta Lekvall Nääs Konsthantverk, Mats Jansson Oddbirds, Anna Starrén OFFECCT, Anders Englund Pia Aleborg, smyckekonstnär / scenograf Plaquette, Jonas Fridén*, Pascal Prosek* Rasmus Malbert, designer Röhsska museet, Ted Hesselbom Skaraborgs Läns Hemslöjdsförening, Birgitta Carlsson Sintra Skräddarns Hus, Patrik Selling Slöjd i Väst, Torbjörn Lindström, Susanne Harrysson Staffan Holm Design, Staffan Holm Svensk form Väst, Maria Kreutz-Erbéus, Ulf Linder Svensk form Väst, Anna-Stina Lindén Ivarsson Visualiseringscenter, Lindholmen, Christian Riedl Västarvet, Ingrid Strömwall, Björn Ohlén, Johan Lindblom Västra Götalandsregionens Kultursekretariatet, Lars Lundgren, Annika Strömberg Västra Götalandsregionens Kultursekretariatet, Ylva G Gustavsson Västra Götalandsregionens Näringslivsutveckling, Agneta Mårdsjö Västsvenska turistrådet, Pernilla Warberg, Ylva Vitorovic Västsvenska Handelskammaren, Pernilla Warberg We love this product, Claes Boman White arkitekter, Ulf Linder DELTAGARLISTA FOLK OCH FORM WORKSHOP Anders Lindberg, Slöjdare Andreas Roth* Kulturförvaltningen Göteborg, utredare Christian Svensson, Slöjd och kulturhantverk GU, studerande Anna-Stina Lindén-Ivarsson, Svensk Form Väst / skribent Annika Andersson, Textilformgivare, Nääs Konsthantverk Simon Roos, Kultur i Väst, Kulturturism, kultur som näring Helena Hansson,* Designjam / HDK, projektledare Christian Riedl, Visualiseringscenter, Lindholmen Kristin Bille, Formgivare, Julform, Friends of Form Matts Johansson, Da Matteo, VD Christina Nilroth,* ADA, projektledare Helena Kraff, Kangeri, strategisk designer Eva-Maria Jernsand, Kangeri, strategisk designer Carl-Johan Skogh, Produktdesigner / lärare HDK Johanna Lindström, Halmens Hus, Museichef Maja Jakobsson, Designer, Hållbar utveckling Anna Elzer-Oscarsson, Formgivare, producent Birgitta Jannesson, Lerverk Butik& Galleri Gun L Olsen, Lerverk Butik& Galleri Margareta Rinaldo, Bohusslöjd, fd. Butikschef, Thomas Oldrell, Kultur i Väst, konstkonsulent Katarina Karlsson* Konsthantverkscentrum ( KHVC ), utveckling Marion Larsson Slöjdare Pascal Prosek,* Plaquette / HDK, Grafisk Formgivare Susanne Harrysson,* Länshemslöjdskonsulent i VGR, Näring Lindström, Torbjörn* Länshemslöjdskonsulent i VGR, chef Annika Svensson, Keramiker, Kakelugnsmakare Ingrid Johansson Slöjd och kulturhantverk GU, studerande *Gruppledare / arrangör 23

25 BILAGA FOLK OCH FORM WORKSHOP Anders Lindberg, Slöjdare Jenny Stefansdotter, Designer, Design Stories Christian Svensson, Slöjd och kulturhantverk GU, studerande Anna-Stina Lindén-Ivarsson, Svensk Form Väst / skribent Maria Källmén, Mariedal Design, Alingsås Lisa Vilhelmsson, Designer och marknadskoordinator, Almedahls Annika Sweetman, Mariedal Design, Alingsås Helena Hansson,* Designjam / HDK, projektledare, designer, Christian Riedl,* Projektledare Media Arena Lindholmen Kristin Bille, Formgivare, Julform, Friends of Form Annika Nilsson, Designer My Axelsson, Designer, lärare modeteckning Kerstin Sylwan, Designer / Författare Conny Jakobsson, Designer, lärare HDK Tian Tang, Designer Tobias Havaas, Slöjdkonsulent Maja Jakobsson, Designer, Hållbar utvecklling Anna Elzer-Oscarsson,* Formgivare, producent Cecilia Ström, Designer DelTa Designstudio Gun L Olsen, Lerverk Butik& Galleri Margareta Rinaldo, Bohusslöjd, fd. Butikschef, Camilla Boström, Formgivare / konstnär, Julform, Friends of Form Magdalena Forshamn, Formgivare, slöjdare, arkitekt Katarina Karlsson* Konsthantverkscentrum ( KHVC ), utveckling Rebecca Ahlstedt, Blivande företagsutveckling, NFH Susanne Harrysson,* Länshemslöjdskonsulent i VGR, Näring Torbjörn Lindström,* Länshemslöjdskonsulent i VGR, chef Annika Svensson, Keramiker, Kakelugnsmakare Lisa Wickelgren, Konstnär och designer Caroline Lundberg, Pedagog inom formområdet, Hagaskolan Harrysson, Susanne* Länshemslöjdskonsulent i Västra Götalandsregionen, Näringsfrågor Lindström, Thorbjörn* Länshemslöjdskonsulent i Västra Götalandsregionen chef Svensson, Annika Keramiker, Kakelugnsmakare Wickelgren, Lisa Konstnär, designer Lundberg, Caroline Pedagog inom formområdet, Hagaskolan *Gruppledare / arrangör 24

26 BILAGA 25

27 BILAGA 26

28 BILAGA 27

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé Projektplan 1. Projektnamn Näringskonsulent 2. Projektidé 2008 fick Nutek i uppdrag av regeringen att göra en studie om hemslöjden som näringsgren. Uppdraget resulterade i rapporten "Hemslöjden som näringsgren",

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving

FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving 1. BAKGRUND FashionDAYS är eventet som syftar till att uppmärksamma och stärka vår region inom mode, textil och design. Ambitionen är att genomföra

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Inriktning 2 2.1 Kvalitet och mångfald 2 2.2 Prioritera varumärket Bohuslän och

Läs mer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Namn på kampanjen: Barnboksveckor 2011 Tema: I fantasins värld, sagor och fantasy Målgrupp: Barn 0-12 år Fokus: Upplevelsen alla medier är tillåtna!

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Inledning är en regional ideell förening, som arbetar för att stödja ungas eget skapande, kulturutövande och arrangemang i hela Västra

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer