Landstinget i Uppsala län

Transkript

1 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget i Uppsala län Granskning av landstingets process för stora investeringar Gunnar Uhlin

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning, metod och utgångspunkter för bedömning Revisionskriterier Investeringar - Organisation och ansvar Politiskt ansvar Tjänstemannaorganisationen Investeringar - Styrning Finansiella mål Finansiering av investeringarnas driftkostnadskostnadskonsekvenser Delegation Investeringsverksamheten Beskrivning av processen Inledning Beslutsprocessen vid byggnadsinvesteringar Investeringsprocessen vid fastighets- och utrustningsinvesteringar i Landstinget i Uppsala län Handbok för projektledning inom LSU Planer för investeringar i fastigheter Inledning Fastighetsutvecklingsplaner Landstinget i Uppsala län Strategisk plan Investeringsplan och budget Driftkostnadskonsekvenser av investeringsverksamheten Granskade projekt Utgångspunkt Akutmottagning, Lasarettet i Enköping Stadsbussdepå i Uppsala Ingång 85 B Psykiatrins hus Bedömning Svar på revisionsfrågorna

3 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län genomfört en granskning med syftet att bedöma om det vid landstinget finns en ändamålsenlig långsiktig process för stora investeringar som säkerställer att landstinget kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov. Sammanfattande svar på revisionsfrågorna lämnas i rapportens sista kapitel (kapitel 8). Landstinget har en av fullmäktige i juni 2014 beslutad investeringsprocess för fastighetsoch utrustningsinvesteringar. Innan gällde den beslutsprocess vid byggnadsinvesteringar som fullmäktige hade fastställt En kompletterande vägledning för genomförande av investeringsprojekt finns i form av Handbok för projektledning inom LSU som är framtagen av Landstingsservice. Innan den nu gällande investeringsprocessen fastställdes fanns inte en fullständig överenstämmelse mellan beslutsprocessen vid byggnadsinvesteringar och LSU:s handboks beskrivning av processen. Enligt byggprocessen ska t.ex. Beslutsunderlag vid byggnadsinvesteringar inom Landstinget i Uppsala län upprättas i samband med investeringsbehovet har identifierats. I blanketten ska en investeringskalkyl redovisas och en hyreskostnadskalkyl. Blanketten har inte i ingått i Landstingsservice byggprocess enligt handboken. I praktiken har en preliminär hyreskalkyl upprättats först under programfasen. Den faktiska beslutsordningen enligt den tidigare byggprocessen, d.v.s. beslut om projektering och beslut om att påbörja upphandling/byggnation, har inte varit i överenstämmelse med hur handboken definierar investeringsprocessens faser och beslut. Investeringsprocessen har i praktiken inte i tillräcklig grad genomförts i enlighet med fullmäktiges beslut. En väsentlig förändring av investeringsprocessen måste föregås av ett fullmäktigebeslut. Enligt tidigare gällande reglemente (t.o.m. 2014) har produktionsstyrelsen haft ansvar för investeringar till en viss nivå enligt fastställd delegation. Vi har dock inte kunnat ta del av något fastställt dokument som definierar nivån för delegering till produktionsstyrelsen. Enligt vår bedömning är det tveksamt om produktionsstyrelsen har haft en faktisk delegation att fatta investeringsbeslut. Det finns flera exempel på beslut som fattats av produktionsstyrelsen som inte är i enlighet med den tidigare gällande beslutsprocessen för byggnadsinvesteringar. Landstingets ramverk för strategisk styrning av investeringsprocessen har varit otillräckligt och inte tydligt kopplad till god ekonomisk hushållning. Landstingsplanen ger inte helt tydliga finansiella ramförutsättningar för investeringsverksamheten som tar sin utgångspunkt i god ekonomisk hushållning. Det är framförallt två faktorer som är av intresse när investeringsutrymmet ska definieras. Den ena gäller finansieringen av investeringar och den andra finansieringen av tillkommande driftskostnader, t.ex. högre hyra. När det gäller finansiering av investeringar så finns målsättningen att minst 50 procent ska självfinansieras. Däremot finns inte någon uttalad målsättning eller krav i landstingsplanen på verksamheternas finansiering av driftkostnader som tillkommer som en följd av fastighetsinvesteringar. Det har inte varit ett uttalat och tillämpat krav vid investeringar att tillkommande driftskostnader ska finanseras av verksamheten. Driftkostnadskalkyler har inte konsekvent tagits fram i samband med behovsanalyser och förstudier. Landstinget har inte haft och har inte heller för närvarande av fullmäktige fastställda strategiska planer för fastighetsutveckling. Därmed har det saknats strategiska styr- 3

4 dokument för de relativt omfattande fastighetsinvesteringar som på senare år har genomförts och för de som håller på att genomföras. En fastighetsutvecklingsplan har som syfte att säkerställa kvaliteten i de fastighetsinvesteringsbeslut som efterhand tas för att verksamhetens utveckling och förnyelse. Landstingsstyrelsen har med hänvisning till att de svarar för strategiska fastighetsfrågor ett särskilt ansvar för att det finns utgångspunkter för strategisk planering och utvecklingen av landstingets fastigheter Investeringsplanen i budgeten omfattar tre år, vilket knappast inte kan ses som en långsiktig investeringsplan. För att få en bild av kommande behov, särskilt då investeringsverksamheten är av stor omfattning, är det rimligt att investeringsplanen upprättas på medellång sikt. Med medellång sikt menas 5-10 år. Den omfattande investeringsverksamheten som pågår, tillsammans med den som är planerad, kommer sannolikt att få stora driftskostnadskonsekvenser för landstinget. Det är först under 2013 som dessa konsekvenser på ett mer samlat sätt har börjat beräknas. En samlad bedömning är att den politiska styrningen av investeringsverksamheten inom landstinget har varit både otillräcklig och otydlig. Främst förklaras det av: Avsaknaden av politiskt fastställda strategiska fastighetsutvecklingsplaner. Planering och genomförande av investeringar inte har en tydlig koppling till landstingets ekonomiska förutsättningar. Bristande följsamheten till tidigare gällande process för fastighetsinvesteringar. Oklarheter i ansvarsfördelning på den politiska nivån. Ett beslutsfattande om investeringar som inte konsekvent har varit i enlighet med gällande delegation. Under det senaste året har dock ett antal åtgärder vidtagits som ger förutsättningar för ändamålsenlig investeringsprocess. Den nya investeringsprocessen har skapat grundläggande utgångspunkter för en ändamålsenlig beredningsprocess av beslut om fastighetsinvesteringar. Genom den roll som investeringsrådet har getts så finns förutsättningar att upprätthålla ett koncernperspektiv i hantering och prioritering av fastighetsinvesteringar. Rollerna och beslutanderätten inom ramen för processen är i huvudsak tydliga vad gäller verksamheten, investeringsråd och Landstingsservice. Det är positivt att det nu finns krav på att en väl underbyggd beräkning av hyres- och driftkostnadskonsekvenser i övrigt ska tas fram inom ramen för förstudien. En viktig åtgärd är att landstingsstyrelsen har gett uppdraget till Landstingsservice att ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplaner. Sammantaget finns en tydlig intention att sätta in investeringsverksamheten i ett strategiskt sammanhang dels i förhållande till det utvecklingsbehov som finns, dels i förhållande till landstingets finansiella förutsättningar. För att förbättra förutsättningar för en mer ändamålsenlig styrning av fastighetsinvesteringar rekommenderas följande: Definiera investeringsutrymmet inom ramen för god ekonomisk hushållning. Fastställ tydliga krav på verksamhetens självfinansiering av tillkommande driftkostnader. Komplettera investeringsplanen i verksamhetsplan och budget med en investeringsplan (genomförandeplan i förhållande till fastighetsutvecklingsplanerna) på 5-10 år med driftkostnadskonsekvenser. 4

5 Överväg möjligheten att införa ett IT-stöd för beredning av investeringsärenden. Ge investeringsrådet ett tydligare uppdrag. Klargör tydliga utgångspunkter och bedömningsgrunder för prioritering av investeringar i allmänhet och i synnerhet för investeringsrådet. Förbättra förutsättningarna att göra relevanta nyttokostnadsbedömningar av investeringsäskanden. Säkerställ att det finns en överenstämmelse mellan handboken för projektledning och den av fullmäktige beslutade investeringsprocessen. Utveckla tydliga tillämpningsanvisningar till investeringsprocessen. Riskanalys bör ingå som en obligatorisk del i förstudien och redovisas i beslutsunderlaget. 5

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Landstingets revisorer önskar genomföra en granskning av landstingets process för stora investeringar. Revisorerna redovisar i förfrågningsunderlaget nedanstående motiv för granskningen. Landstinget i Uppsala län står inför stora investeringar i fastigheter och byggnader för främst hälso- och sjukvård men även för kollektivtrafik under kommande år. De investeringar som behöver genomföras vid landstinget kommer att påverka landstingets ekonomi under lång tid. Det är därför av stor betydelse att styrning, redovisning och uppföljning av investeringar fungerar väl för att god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås och för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet i övrigt. Det är också viktigt att beslutsunderlag utgör en bra grund för prioritering mellan olika stora investeringar samtidigt som landstinget säkerställer en rimlig medborgerlig insyn i dessa komplicerade processer. Beslutsunderlagen ska baseras på väl underbyggda nyttokostnadskalkyler och större investeringsprojekt följas upp genom efterkalkyler och slutrapportering. 2.2 Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget har en ändamålsenlig process för stora investeringar Övergripande revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan har varit att bedöma om det vid landstinget finns en ändamålsenlig långsiktig process för stora investeringar som säkerställer att landstinget kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov? Granskningen ska bl.a. svara på följande delfrågor: Finns det en ändamålsenlig landstingsövergripande, dokumenterad, långsiktig process för stora investeringar med planer, budgetering, avtal, finansiering, styrning och uppföljning m.m.? Har landstinget en ändamålsenlig, övergripande, långsiktig strategisk plan för stora investeringar baserad på en riskanalys och med beaktande av den ökande befolkningen i Uppsala län? Finns det tillfredsställande skriftliga riktlinjer för investeringar och följs dessa? Är beslutsunderlagen utformade så att de ger tillräcklig och tillfredsställande information för att möjliggöra prioriteringar, styrning, kontroll och uppföljning? Baseras investeringar på väl underbyggda nyttokostnadskalkyler? Baseras budgeteringen på väl underbyggda underlag? Är redovisningen av investeringskostnader rättvisande så en tillfredsställande uppföljning möjliggörs? Sker kontinuerlig uppföljning och återrapportering så att intern styrning och kontroll säkerställs? Hur säkerställer landstinget att medborgaren får en rimlig insyn i stora investeringar? Finns det i riktlinjer och anvisningar beskrivet vilket faktaunderlag som ska tas fram inför större investeringar? 6

7 Har ansvar och roller tydliggjorts i investeringsprocessen? Fattas nödvändiga beslut av behöriga under processen? Har erforderliga och dokumenterade risk- och konsekvensanalyser upprättats inför varje nytt investeringsbeslut? 2.3 Avgränsning, metod och utgångspunkter för bedömning Av förfrågningsunderlaget framgår att granskningen ska omfatta både dokumentstudier och intervjuer med berörda, på olika organisatoriska nivåer i processen för stora investeringar. I urvalet ska både kollektivtrafik och byggnader för sjukvård ingå. Med stora investeringar avses fleråriga projekt till höga ekonomiska belopp. 2.4 Revisionskriterier Granskningen har utgått från såväl gällande regelverk samt skriftligt material som de styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen. Av fullmäktige beslutad investeringsprocess. Landstingsplanen med budget för Metod Granskningen har genomförts i form av intervjuer med nyckelpersoner och dokumentgranskning. Dels har intervjuer genomförts med politiker och tjänstemän som är ansvariga för beredning och planering av investeringar dels har en kartläggning gjorts av styrdokument med bäring på investeringsprocessen och av underlag och beslut för de investeringar som ingår i granskningen. Följande intervjuer har genomförts: Ordförande landstingsstyrelsen. Andre vice ordförande landstingsstyrelsen. Landstingsdirektör. Ekonomidirektör. Budgetchef. Produktionsdirektör. Sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset. Sjukhuschef, Lasarettet i Enköping. Ekonomichef, Lasarettet i Enköping. Avdelningschef, Lasarettet i Enköping. Lokalplanerare, Lasarettet i Enköping. Trafikdirektör. Förvaltningsdirektör, Landstingsservice. 7

8 Projektchef, Landstingsservice Fastighetschef, Landstingsservice. Ekonomichef, Landstingsservice Tre projektledare för granskade projekt Dokument Exempel på dokument som har granskats är: Budget med verksamhetsplan 2015, 2014, 2013 och Beslutsprocessen för bygginvesteringar. Investeringsprocessen. Plandokument. Processbeskrivning Fastighetsinvesteringar. Reglementen och delegationsordningar. Underlag från respektive projekt. Landstingsfullmäktiges protokoll och handlingar. Landstingsstyrelsens protokoll och handlingar. Produktionsstyrelsens protokoll och handlingar. 8

9 3 Investeringar - Organisation och ansvar 3.1 Politiskt ansvar I den politiska organisationen hade landstingsstyrelsen enligt tidigare gällande reglemente (LF ) ansvaret för strategiska fastighetsfrågor. Produktionsstyrelsen svarade samtidigt enligt sitt reglemente för fastighetsfrågor samt för drift och översyn av landstingets lokalbestånd. Dessutom ansvarade produktionsstyrelsen för investeringar till en viss nivå enligt fastställd delegation. Landstingsfullmäktige beslutade , för valperioden , om reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser. Enligt det nya reglementet har inte produktionsstyrelsen längre uppgiften att ansvara för investeringar till en viss nivå enligt fastställd delegation. Detsamma gäller beträffande uppgiften att handha fastighetsfrågor och svara för drift och översyn av landstingets lokalbestånd. Produktionsstyrelsen har istället fått uppgiften att ansvara för genomförandet av beslutade fastighetsprojekt. Landstingsstyrelsen har kvar ansvaret för strategiska fastighetsfrågor och har därtill fått ansvaret för strategiska investeringar. Landstingsstyrelsen har ansvaret för beredning av investeringsbudget och beredningen av de beslut som ska tas av fullmäktige inom ramen för investeringsprocessen. Dessutom beslutar landstingsstyrelsen om investeringar upp till en viss nivå. 3.2 Tjänstemannaorganisationen I tjänstemannaorganisationen finns ett investeringsråd. Förutom landstingsdirektören ingår i rådet produktionsdirektör, ekonomidirektör, fastighetsdirektör, förvaltningsdirektör, landstingsservice och budgetchef. Rådet har till uppgift att vara ägarens kontrollfunktion med syfte att i ett tidigt skede fånga upp och värdera förvaltningarnas investeringsbehov gällande fastigheter och utrustning. Landstingsservice förvaltar landstingets fastigheter och svarar för utförandet av fastighetsinvesteringar. I den uppgiften ingår att hyra ut lokaler, bygga om, bygga nytt och sköta drift och underhåll av landstingets fastigheter i länet. Syftet är att erbjuda verksamheterna inom landstinget ändamålsenliga lokaler. Sammanlagt förvaltar Landstingsservice ca kvadratmeter, egna och inhyrda lokaler. Inom ramen för fastighetsinvesteringsprocessen genomförs förstudien och programarbetet under ledning av Landstingsfastigheter. Hyresgästerna, d.v.s. verksamheterna inom landstinget, har att identifiera och initiera lokalutvecklingsbehov. Representanter för verksamheten medverkar också i genomförandet av investeringsprocessen. Ansvaret för att aktualisera fastighetsägarinitierade investeringar ligger på Landstingsservice Bedömning Enligt det tidigare reglementet avseende fastigheter ansvarade landstingsstyrelsen för strategiska fastighetsfrågor och produktionsstyrelsen för fastighetsfrågor. Det har inte framkommit att det har funnits en definition eller gränsdragningslista av vad som utgör strategiska fastighetsfrågor och vad som är fastighetsfrågor. Ansvarsfördelningen har m.a.o. varit otydlig. När det gäller produktionsstyrelsens beslutanderätt vid fastighetsinvesteringar så framgår att de har haft det upp till viss nivå. Vilken nivå det har varit frågan 9

10 om har inte framgått av produktionsstyrelsens delegationsordning eller av något annat dokument som vi har kunnat ta del av. Enligt det nya reglementet har produktionsstyrelsens roll när det gäller fastigheter avgränsats till att genomföra beslutade fastighetsprojekt. Landstingsstyrelsen har ansvar för strategiska fastighetsfrågor och strategiska investeringar. För att landstingsstyrelsens ansvar i detta avseende ska bli tydligt måste det definieras vad som menas med strategiska fastighetsfrågor och investeringar. Det ansvar som produktionsstyrelsen hade för fastighetsfrågor har inte adresserats i det nya reglementet. Fastighetsägaransvaret är m.a.o. inte definierat i den politiska organisationen. När det gäller Landstingsservice framgår inte direkt att de har uppdraget att företräda landstinget som fastighetsägare och att tillgodose verksamhetens behov av ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. 4 Investeringar - Styrning 4.1 Finansiella mål Av landstingsplan och budget 2014 framgår att det långsiktiga finansiella målet är att resultatet ska utgöra minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I det balanserade styrkortet för 2014 framgår som mål att resultatet ska vara minst 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag samt att investeringar i fastigheter ska självfinansieras med minst 50 procent. I landstingsplan 2014 anges att landstingets likviditet tillåter en självfinansiering av investeringar på cirka 1 mdr årligen. Det framgår vidare att hittills har landstingets likviditet varit så god att fastighetsinvesteringarna har kunnat självfinansieras. Enligt landstingsplanen har landstinget lån i storleksordningen 400 mnkr för fastigheter. Det är lån som övertogs i samband med att landstinget blev huvudman för kollektivtrafiken år Samtidigt görs bedömningen att en del av fastighetsinvesteringarna kan komma att behöva lånefinansieras under I landstingsplan och budget 2015 finns inte i styrkortet mål för resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag och mål för fastighetsinvesteringarnas självfinansieringsgrad. Däremot framgår det långsiktiga resultatmålet på 2 procent. Bedömningen i landstingsplanen är, med hänvisning till fastighetsförsäljningen av Ulleråker som genomfördes 2014, att landstinget kan finansiera de ökade investeringarna under planperioden utan extern finansiering. Nedan framgår investeringsbudgeten för perioden Sammanlagt planeras under perioden att genomföra investeringar för mnkr. Figur 1 Investeringsbudget , mnkr 10

11 I den i december 2014 beslutade landstingsplanen för uppgår investeringarna till mnkr. Figur 2 Investeringsbudget , mnkr 4.2 Finansiering av investeringarnas driftkostnadskonsekvenser Vare sig av landstingsplanen 2014 eller landstingsplanen 2015 framgår principer för eller krav på hur ökade lokalkostnader (tillkommande driftkostnader) till följd av fastighetsinvesteringar ska finansieras. Av båda landstingsplanerna framgår att investeringar i utrustning får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras genom intäkter. I landstingsplanen 2014 anges att de stora investeringsnivåerna kommer att leda till ökade kostnader som inte kan finansieras med nuvarande ersättningsnivåer. Vidare sägs att fastighetsinvesteringarna kan leda till vissa effektiviseringsmöjligheter i verksamheten. Samtidigt bedöms dessa som begränsade i förhållande till den totala kostnadsökningen. Under 2014 tillskjuts 6 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen som är öronmärkta för att finansiera ökade hyreskostnader. Enligt landstingsplanen 2015 så kräver god ekonomisk hushållning att planerade investeringar sker inom tillgängligt ekonomiskt utrymme. Därför behöver landstinget förbättra förmågan att prognostisera de ekonomiska konsekvenserna av planerat investeringsprogram. Det behövs ett underlag för att kunna bedöma om planerade investeringar ryms inom tillgängligt ekonomiskt utrymme eller om man vid behov beslutar att investeringen senareläggs, reduceras eller utgår. I budgeten för 2015 finns 16 mnkr för ökade hyreskostnader som har tillförts hälso- och sjukvårdsramen. För 2016 och 2017 är tillskottet 37 mnkr respektive 56 mnkr. Tillsammans med sluteffekter av den nya hyresmodellen så kommer hyreskostnaderna 2015 att öka totalt med ca 29 mnkr. Ett problem som lyfts fram i landstingsplanen för 2015 är att det saknas tillräcklig kunskap om de ekonomiska konsekvenserna av alla pågående och planerade fastighetsprojekt. En översyn för att klargöra dessa anses som nödvändig. Vidare framgår att vid prioriteringssituationer, när inte tvingande myndighetsskäl föreligger, ska kostnaden för respektive investering ställas i relation till nyttan och värdet med investeringen. Sannolikt behöver en modell för prioritering och bedömning tas fram som stöd för sådana bedömningar Bedömning Landstingsplanen ger inte helt tydliga finansiella ramförutsättningar för investeringsverksamheten. Det är framförallt två faktorer som är av intresse när investeringsutrymmet ska definieras. Den ena gäller finansieringen av investeringar och den andra finansieringen av tillkommande driftskostnader, t.ex. högre hyra. När det gäller finansiering av investeringar så finns målsättningen att minst 50 procent ska självfinansieras. Däremot finns inte någon 11

12 uttalad målsättning eller krav i landstingsplanen på verksamheternas finansiering av driftkostnader som tillkommer som en följd av fastighetsinvesteringar. För utrustningsinvesteringar gäller att de får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras via intäkter. Fullmäktige har i budgeten tillfört ramen för hälsooch sjukvård medel för hyresökningar under perioden Dessa medel motsvarar dock inte hela den förväntade hyreskostnadsökningen. När det gäller finansiering av investeringar utgörs verksamhetens bidrag i första hand av avskrivningar och årets resultat. Om landstingets resultatmål på 2 procent uppnås, och med nuvarande nivå på avskrivningarna, kan verksamheten bidra med ca mnkr till investeringskostnaden. Landstinget har hittills använt sin förhållandevis goda likviditet till att finansiera del av investeringskostnaden som inte har kunnat finansieras via den löpande verksamheten. Utrymmet att finansiera investeringar via likviditeten förväntas kunna pågå fram till och med Ett väsentligt problem som lyfts fram i landstingsplanen är att det inte finns tillräcklig kunskap om de ekonomiska konsekvenserna av pågående och planerade fastighetsprojekt. För att kunna upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det en nödvändig förutsättning. Det finns i nuvarande situation en uppenbar i risk då både satsningar görs inom landstingets verksamheter samtidigt som investeringsverksamheten är omfattande att det kan bli svårt att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. De närmaste åren kommer, enligt planen i budgeten, landstingets resultatmål inte att uppnås. Det är en brist att investeringsverksamheten, särskilt när den växlat upp till nuvarande nivåer, inte har hanterats inom ett tydligt och realistiskt finansiellt ramverk och att driftkostnadskonsekvenserna inte i tillräcklig utsträckning har belysts parallellt i beslut och planering. 4.3 Delegation Enligt vad som framgått ovan har det konstaterats att produktionsstyrelsen har haft ansvar för investeringar till en viss nivå enligt fastställd delegation. Vi har dock inte kunnat ta del av något fastställt dokument som definierar nivån för delegering till produktionsstyrelsen. Enligt den av landstingsfullmäktige fastställda ( ) beslutsprocessen vid byggnadsinvesteringar, ska beslut om projektering och beslut om att påbörja upphandling/byggnation tas av fullmäktige för objekt > 10 mnkr. I en bilaga till huvuddokumentet framgår att den förändrade beslutsprocessen vid bygginvesteringar medför behov av ändringar i landstingsstyrelsens delegationsordning och instruktion. Av det framgår att beslut om fastighetsinvesteringar i enlighet med gällande investeringsplan och till ett belopp motsvarande högst 10 mnkr per objekt är delegerat till förvaltningschef/-försörjningsdirektör Landstingsservice. Besluten är av verkställighetsart och ska inte anmälas till styrelsen. Tidigare enligt beslut av landstingsstyrelsen om delegationsordning i december 2003 gavs förvaltningschefen för landstingsservice rätten att besluta om fastighetsinvesteringar i enlighet med gällande investeringsplan, oberoende av belopp. Besluten var att betrakta som ren verkställighet. I december 2006 beslutade landstingsstyrelsen om en delegationsordning med instruktion där förvaltningschef enligt gällande investeringsplan har rätt att besluta om fastighetsinvesteringar upp till 10 mnkr per objekt och att besluten ska ses som verkställighet. I augusti 2009 fattades ett nytt beslut om delegationsordning där beslut om fastighetsinvesteringar inom fastställd budget delegerades till förvaltningsdirektören för Landstingsservice. Landstingsstyrelsens delegationsordning som gäller från omfattar inte fastighetsinvesteringar. Enligt produktionsstyrelsens delegationsordning, som gällde fr.o.m , framgår beslut om att fastighetsinvesteringar inom fastställd budget om högst 10 mkr är delegerat till förvaltningsdirektör Landstingsservice. Initiering av upphandling 12

13 inom den egna verksamheten med kontraktsvärde upp till 10 mnkr inom anvisad budget är delegerat till produktionsstyrelsens arbetsutskott och förvaltningschef. En ny delegationsordning för landstingsstyrelsen togs upp för beslut vid landstingsstyrelsens sammanträden den 3 februari I den delegationsordningen, som är en anpassning till den av fullmäktige i juni 2014 fastställda investeringsprocessen, delas besluten i fastighetsinvesteringsprocessen upp i fyra steg, beslut om: Behovsanalys. Förvaltningschef - Behovsanalyskostnad på högst 1 mnkr. Landstingstingsdirektör - Behovsanalyskostnad på över 1 mnkr. Förstudie Förvaltningschef - Förstudiekostnad på högst 1 mnkr. Landstingstingsdirektör - Förstudiekostnad på över 1 mnkr. Programarbete. Förvaltningschef Total investeringsutgift på högst 5 mnkr. Landstingstingsdirektör Total investeringsutgift från 5 mnkr t.o.m. 10 mnkr. LSAU Att inte gå vidare med en totalinvesteringsutgift på över 10 mnkr. Landstingsstyrelsen Total investeringskostnad över 10 mnkr till 100 mnkr. Genomförande. Förvaltningschef Total investeringsutgift på högst 5 mnkr. Landstingstingsdirektör Total investeringsutgift från 5 mnkr t.o.m. 10 mnkr. LSAU Att inte gå vidare med en totalinvesteringsutgift på över 10 mnkr. Landstingsstyrelsen Total investeringsutgift över 10 mnkr till 100 mnkr. Landstingsfullmäktige beslutar om programarbete och genomförande för investeringsprojekt över 100 mnkr Bedömning Rätten att fatta beslut om fastighetsinvesteringar har inte hanterats på ett tillfredsställande sätt inom landstinget. Den delegationsordning som landstingsstyrelsen fastställde och som gäller fr.o.m. den 1 mars 2015, ger dock förutsättningar för en ändamålsenlig hantering av rätten att fatta investeringsbeslut. Den ordning som gällde fram till december 2006, att förvaltningschefen för landstingsservice hade rätten att fatta investeringsbeslut som behandlas som verkställighetsbeslut, är ytterst tveksam och knappast i enlighet med kommunallagen. Oavsett storleken på investeringsutgiften ansågs förvaltningschefen ha rätten att besluta. Kännetecknande för ett beslut är bl.a. att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden eller bedömningar. Om investeringsbeslutet inte hanteras som ett delegationsbeslut har inte medborgaren möjlighet att överklaga beslutet för laglighetsprövning. När landstingsstyrelsen 2006 tog en ny delegationsordning där rätten att ta beslut om investeringar begränsades till 10 mnkr ansågs det fortfarande som verkställighet. Det är först genom landstingsstyrelsen delegationsordning som fastställdes i augusti 2009 som investeringsbesluten har hanterats i enlighet med kommunallagens reglering beträffande delegationsbeslut. En förutsättning för att en nämnd/styrelse ska kunna delegera rätten att fatta beslut till t.ex. en tjänsteman är att nämnden har beslutanderätten. När det gäller produktionsstyrelsens rätt att fatta beslut i investeringsfrågor så framgick av det tidigare reglementet att den gälle upp till en viss given nivå. Det har dock inte framkommit något som definierar vad som utgör den nivå som beslutanderätten sträcker sig till. Slutsatsen är därför att produktionsstyrelsen i praktiken inte har haft den beslutanderätt som sedan delegerats till 13

14 förvaltningsdirektören. Överhuvudtaget är det tveksamhet, i och med att nivån inte finns definierad, om produktionsstyrelsen har haft någon reell delegation att besluta om investeringar. Landstingsstyrelsens förslag till delegationsordning är i linje med kommunallagens delegeringsregler och uppdelad på de olika beslutsteg som ingår i investeringsprocessen. En notering är dock att delegationen till landstingsdirektören när det gäller behovsanalys och förstudie saknar en övre beloppsgräns. Vår bedömning är att delegationen till landstingsdirektören bör ha en övre beloppsgräns. Ändringen av delegationsordningen är en konsekvens av fullmäktiges beslut i juni 2014 om investeringsprocessen. Beslutet förutsatte att berörda styrelsers delegationsordningar skulle anpassas. Vår bedömning är att dels borde det av fullmäktiges beslut ha framgått från och med när investeringsprocessen ska gälla och att ändringen av styrelsernas delegationsordningar borde ha gjorts i samband med fullmäktiges beslut. 5 Investeringsverksamheten Beskrivning av processen 5.1 Inledning Landstingsfullmäktige beslutade den 19 april 2004 om beslutsprocessen vid byggnadsinvesteringar. En ny investeringsprocess för fastighets- och utrustningsinvesteringar fastställdes av fullmäktige i juni Beslutsprocessen vid byggnadsinvesteringar Beslutsprocessen för byggnadsinvesteringar är uppdelad ti två steg. Figur 3 Beslut inom byggprocessen Beslut om projektering Beslut om upphandling/ byggnation För investeringsobjekt >10 mnkr tas båda besluten av landstingsfullmäktige och för objekt <10 mnkr anges totalram i investeringsramen och besluten kan tas av respektive förvaltningschef alternativt förvaltningschefen på Landstingsservice (fastighetsrelaterad byggnation) Beslut om projektering Beslut om projektering föregås av fyra moment enligt nedanstående figur. Behov Analys Prioritering Koncernprövning Beslut om projektering Behov, analys och prioritering hanteras av fastighetsansvariga och handläggare vid förvaltning. En särskild blankett ska upprättas Beslutsunderlag vid byggnadsinvesteringar inom Landstinget i Uppsala län. Blanketten ingår som en bilaga till landstingsfullmäktiges beslut om processen för byggnadsinvesteringar. I blanketten ska en investeringskalkyl redovisas och en hyreskostnadskalkyl. Även motiv till investeringen ska redovisas samt påverkan på driftkostnader/intäkter samt risker. Blanketten ska skrivas under av verksamhetsansvarig, fastighetsansvarig och beställare. 14

15 Vid koncernprövning så tas förslag till godkännande av projektering av objekt >10 mnkr fram för koncernen i en investeringsplan. För projekt <10 mnkr anges en totalram Beslut om upphandling/byggnation Beslut om att påbörja upphandling/byggnation innehåller följande moment: Figur 4 - Initiering Projektering Analys Beslut om upphandling/ byggnation Genomförande Uppföljning Arbetet initieras genom att en förstudie genomförs. Därefter påbörjas en projektering. Efter analys/utvärdering avgör förvaltningschef om projektet ska föras vidare genom eget beslut (projekt < 10 mnkr) eller för beslut av landstingsfullmäktige i samband med investeringsplanen eller löpande beslut under året. Grundtanken är att investeringsplanen ska var långsiktig, vilket definieras som tre år. En särskild mall för investeringsplanen finns som bilaga till processen. Arbetet med att ta fram investeringsplanen är en integrerad del i landstingets planeringsprocess. I samband med att planen fastställs tas beslut om projektering som indikerar inriktning samt beslut om att påbörja upphandling/byggnation. I planen finns även information om beslut som tagits i samband med att tidigare investeringsplaner fastställts alternativt beslut som har tagits löpande under året. Det ska gå följa ett byggärende från ax till limpa. 5.3 Investeringsprocessen vid fastighets- och utrustningsinvesteringar i Landstinget i Uppsala län Inledning Syftet med investeringsprocessen och de rutiner som ingår i den är att: Ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut. Bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen. Ha en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning Tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, ledningskontoret och politiken. Investeringsprocessen är uppdelad i tre delar: investeringsprocess fastigheter, investeringsprocess kombination utrustning och fastighet samt investeringsprocess utrustning inklusive immateriella anläggningstillgångar. Förutom processen beskrivs investeringsrådets roll och investeringsprocessens roll i förhållande till landstingsplanen och budget. I den fortsatta redovisningen kommer inte investeringsprocess för kombinerad investering i utrustning och fastighet samt investeringsprocess utrustning att beskrivas Investeringsråd Ett investeringsråd har funnits tidigare men ges i och med den nya investeringsprocessen en tydligare och mer avgörande roll än tidigare. Rådet består av en tjänstemannagrupp för beredning och prioritering av investeringar. I rådet ingår landstingsdirektör (ordförande), 15

16 produktionsdirektör, ekonomidirektör, fastighetsdirektör, förvaltningsdirektör landstingsservice och budgetchef. Investeringsrådet har uppgiften att vara ägarens kontrollfunktion för att i ett tidigt skede fånga upp och värdera förvaltningarnas investeringsbehov gällande fastigheter och utrustning. Investeringsrådet bereder och prioriterar äskade investeringar och tar fram ett förslag till investeringsram inför landstingsplanen och budget varje vår. Förslaget lämnas vidare till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige för beslut Investeringsprocessen i förhållande till landstingsplan och budget Utgångspunkten är att landstingsplan och budget ska vara styrande för investeringsprocessen. Arbetet med att ta fram investeringsplan- och ram för fastighetsinvesteringar och utrustningsinvesteringar startar på hösten året innan genom att förvaltningarna identifierar investeringsbehov. Respektive förvaltning ska vid årets början lämna nya investeringsbehov avseende fastighetsinvesteringar till Landstingsservice. Landstingsservice sammanställer behoven tillsammans med redan beslutade och pågående investeringar. Därefter ska investeringsrådet göra en första värdering och prioritering vad som ska ingå i investeringsramen. Investeringsrådet ger förslag på investeringsram för fastigheter respektive utrustning till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige utifrån landstingets tillgängliga ekonomiska ram och påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. När det gäller fastigheter är det en förutsättning att behovet finns med i landstingets inversteringplan och budget för att det ska leda till en investering. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är relativt lång. Behoven ska därför fångas upp i ett tidigt skede i investeringsplanen för att landstinget ska få kontroll på vilka behov som finns samt vilka verksamhetseffekter och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. Behov som är upptagna i investeringsplanen innebär inte att behoven är beslutade att genomföras. Varje behov måste beredas och beslutas enligt de faser som beskrivs i investeringsprocessen Fastighetsinvesteringsprocessen Investeringsprocessen för fastigheter utgår från den beskrivning som finns Handbok för projektledning av bygginvesteringar framtagen av Landstingsservice. Landstingsservice har ansvar för att instruktion, rutin och mallar gällande underlag och driftkostnadskonsekvenser för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom landstinget. Landstingets i Uppsala länsdelegationsordning ska utgöra grunden för hur beslut ska fatttas i de olika faserna i investeringsprocessen (Delegationen framgår under avsnitt "4.2.2 Delegation"). I nedanstående figur redovisas investeringsprocessens olika faser. 16

17 Figur 5 - Fastighetsinvesteringsprocessen Landstingsplan och budget Behov Behovsanalys Förstudie Program Genomförande Leverans Ufföljning Beslut Beslut Beslut Beslut För att kunna genomföra en fastighetsinvestering krävs fyra beslut. Behov identifieras av hyresgäst, landstingsservice eller ägaren. Behovet ska dokumenteras och undertecknas av respektive förvaltningschef. Till processen har inte en mall/dokument definierats för hur behovet ska beskrivas. Det har dock i särskild ordning tagits fram en mall som underlag för beslut inom fastighetsprocessen. Mallen är tänkt att användas för samtliga faser. I mallen ska investeringskostnaden redovisas uppdelad på utredningskostnad och total investeringsutgift. Den årliga tillkommande kostnadsökning (hyreseskostnadsökning) och hur den finansieras ska framgå. Investeringsrådets bedömning ska dessutom framgå av underlaget. Behovsanalysen ska klargöra varför en förändring behövs. Den ska beskriva orsakerna till behovet och identifiera och specificera behoven och problemen. Resultatet av behovsanalysen är en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa steg, förstudien. I förstudiearbetet ska olika handlingsalternativ för att lösa det som har beskrivits i behovsanalysen presenteras. Om resultatet av förstudien visar att projektet bör fortsätta tas förslag till beslut fram att påbörja ett programarbete. Landstingsservice tar fram förslaget i samråd med beställaren. Investeringar med en total investeringsutgift på över 10 miljoner kronor bereds av landstingsstyrelsens arbetsutskott. Beställaren ska i förstudien redovisa hur en ökad hyreskostnad ska finansieras och hur förvaltningens resultat påverkas av investeringen. Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Förslag till beslut ska omfatta den totala projektkostnaden och bygga på en mer preciserad investeringskalkyl inklusive driftskonsekvenser. Programarbetet utförs av Landstingsservice och ska ge underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. Genomförandet avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning. Sammanfattningsvis kan konstateras att beslut om att inleda behovsanalys och förstudie tas på tjänstemannanivå medan beslut om program och genomförande avseende objekt med total investeringsutgift >10 upp till 100 mnkr tas av landstingsstyrelsen och över 100 mnkr av fullmäktige. 5.4 Handbok för projektledning inom LSU Den version av handboken som har studerats har revisionsdatum Handboken i denna version är ännu inte fullt ut anpassad till den av fullmäktige fastställda investeringsprocessen. 17

18 Handboken är avsedd som stöd för Landstingsservice genomförande av byggprojekt. I handboken beskrivs följande faser av byggprojektprocessen: Behovsanalys Förstudie Program Genomförande I den beskrivna processen ingår tre beslut. Beslut om; förstudie, program och genomförande. I handboken koncentreras beskrivningen till faserna program och genomförande. I ett särskilt avsnitt Fördjupning råd och anvisningar framgår rutiner som tillämpas genom processen. Till handboken finns också en förteckning över ett antal hjälpmedel och mallar. Handboken kompletteras med ett antal bilagor bl.a. delegationsordning, kvalitetsarbete, miljö- och arbetsmiljöarbete, riskhantering m.m. Den process som beskrivs i handboken är inte fullt ut i överensstämmelse med den av fullmäktige fastställda beslutsprocessen vid bygginvesteringar från Det framgår t.ex. inte av handboken att Beslutsunderlag vid byggnadsinvesteringar inom Landstinget i Uppsala län ska upprättas. Den beslutsordning som framgår av beslutsprocessen vid bygginvesteringar överensstämmer inte med handbokens faser och beslut. En ny beslutskalkyl har under hösten 2014 tagits fram med anledning av den nya investeringsprocessen. Investeringskalkylen är tänkt att användas i olika skeden av investeringen (förstudie, program och genomförande). I mallen ska motivet till investeringen anges. Kalkylen består av följande delar; investeringskalkyl byggnad, effekter driftskostnader och summering investering. Beställaren ska ta ställning till om förändrade hyres- och driftskostnader kommer att kunna finansieras med nuvarande budget. Beslutskalkylen ska sedan undertecknas av behörig representant för beställare och Landstingsservice Bedömning Processen för bygginvesteringar som fullmäktige beslutade om 2004 har inte under senare år tillämpats konsekvent. En otydlighet som finns i byggprocessen är att beslut om investeringsplanen också innebär beslut om projektering och att påbörja upphandling/byggnation. Investeringsplanen i budgeten har inte under de senaste åren specificerat investeringarna på detta sätt. I budget 2012 och 2013 är investeringsplanen för fastigheter uppdelad på beslutade och planerade investeringar. Från och med 2014 är investeringsplanen för fastigheter fördelad efter vilken fas som investeringen befinner sig, d.v.s. behov, behovsanalys, förstudie, program och genomförande var investeringsplanen specificerad per objekt och 2015 per förvaltning samt övrigt. En tolkning är att investeringsplanens planerade investeringar, enligt den ordning som gällde fram t.o.m. 2013, måste var och en för sig bli föremål för särskilt beslut. Investeringsplanen för 2014 och 2015 förutsätter att beslut tas för varje enskild fas i investeringsprocessen. Enligt byggprocessen ska Beslutsunderlag vid byggnadsinvesteringar inom Landstinget i Uppsala län upprättas i samband med att investeringsbehovet har identifierats. I blanketten ska en investeringskalkyl redovisas och en hyreskostnadskalkyl. Blanketten har inte ingått i Landstingsservice byggprocess enligt handboken. I praktiken har en tillförlitlig hyreskalkyl upprättats först under programfasen. Införandet som en del av den nya investeringsprocessen av beslutskalkylen som ska användas i olika faser är en positiv förändring. Det är ett absolut nödvändigt underlag då investeringar övervägs. 18

19 Byggprocessens indelning i två beslut, projektering och beslut om att påbörja upphandling/byggnation har inte varit i överenstämmelse med hur handboken definierar faserna och besluten. Den tillämpade investeringsprocessen och beslutsordningen har inte följt den process som fullmäktige beslutade om 2004, vilket i sig är otillfredsställande. Den ordning som måste gälla är att den process som har beslutats av fullmäktige också är den som tillämpas. Förändringar av processen måste föregås av att fullmäktige har fattat ett sådant beslut. Den process för investeringar som fullmäktige beslutade om 2014 bekräftar och utvecklar den praxis som har gällt vid fastighetsinvesteringar. Den nya investeringsprocessen definierar vilka faser som ingår i processen och vilka beslut som ska fattas och vem som har rätt att fatta besluten. Investeringsrådet har getts en på övergripande nivå tydligare roll i beredningen av investeringsplanen och av enskilda investeringsobjekt. Det har dock inte definierats tydliga utgångspunkter för de prioriteringar som investeringsrådet ska göra av äskade investeringar. För att beredningsprocessen ska kunna bli mer ändamålsenlig bör det tydliggöras vilka utgångspunkter som prioriteringarna vilar på och vilka bedömningsgrunder som tillämpas. Om det ska vara möjligt att genomföra nya kostnadsbedömningar måste effekterna i form av kvalitetsförbättringar sättas i relation till investeringens kostnadskonsekvenser. Först därefter blir det möjligt att bedöma värdet eller nyttan av insatsen. Den nya investeringsprocessen har skapat grundläggande förutsättningar för en ändamålsenlig beredningsprocess av beslut om fastighetsinvesteringar. Genom den roll som investeringsrådet har getts så finns förutsättningar att upprätthålla ett koncernperspektiv i hantering och prioritering av fastighetsinvesteringar. Rollerna och beslutanderätten inom ramen för processen är i huvudsak tydliga vad gäller verksamheten, investeringsråd och Landstingsservice. Det är positivt att det nu finns krav på att en väl underbyggd beräkning av hyres- och driftkostnadskonsekvenser i övrigt ska tas fram inom ramen för förstudien. I investeringsprocessen görs ingen skillnad på investeringar med utgångspunkt från investeringens storlek. En fråga som bör kunna övervägas är om inte mer begränsade investeringar skulle kunna hanteras i ett förenklat förfarande, t.ex. genom att besluten begränsas till förstudie och genomförandebeslut. 6 Planer för investeringar i fastigheter 6.1 Inledning En fastighetsutvecklingsplan, FUP, är ett strategiskt dokument vars syfte är att beskriva fastigheternas (vanligtvis sjukhusområdena) utveckling på lång sikt. En fastighetsutvecklingsplan ska bidra till att: På bästa sätt tillgodose verksamheternas behov av lokaler. Få en långsiktig strategisk planering för utveckling av befintliga och nya byggnader, logistik, trafik och teknisk försörjning m.m. Säkerställa kvaliteten i investeringsbesluten och få en samlad bild av investeringsbehovet. Det finns olika benämningar på fastighetsutvecklingsplaner, t.ex. byggnadsplan, utvecklingsplan, generalplan m.m. Fastighetsutvecklingsplanen är ett viktigt strategiskt styrdokument för den fysiska planeringen för sjukhusområdenas framtida utveckling och för utveckling av vården. Tidhorisonten för en fastighetsutvecklingsplan kan vara år samtidigt som dokumentet har en kortare livslängd. En fastighetsutvecklingsplan behöver re- 19

20 gelbundet uppdateras i förhållande till förändringar som inträffar. Under fastighetsutvecklingsplanen ligger sedan ett antal strategiska, taktiska och operativa planer. Taktiska planer kopplade till fastighetsutvecklingsplanen kan vara investeringsplaner som redovisar det ekonomiska utrymmet att genomföra fastighetsutvecklingsplanen. Förutom investeringsplanen, med tidshorisont på tre år, som ingår i landstingsplan med budget bör det finnas en genomförandeplan för investeringar på medellång sikt, d.v.s år. I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (2014) framgår att hälften av landstingen har uppdaterade fastighetsutvecklingsplaner och att ytterligare en fjärdedel arbetar med att uppdatera sina planer. Att ha uppdaterade och väl förankrade fastighetsutvecklingsplaner för landstingets sjukhusområden är särskilt relevant nu när landstingen befinner sig mitt uppe i en kraftig investeringsperiod. Landstingen beräknas investera ca 56 miljarder kronor i större byggprojekt under de närmsta åren. Fastighetsutvecklingsplanen är ett vägledande underlag vid beslut om byggprojekt på sjukhusområden. Fastighetsutvecklingsplaner används i första hand för att beskriva fastigheternas utvecklingsbehov inom sjukhusområdena. Frågan är dock om motsvarande utvecklingsplan kan behövas för kollektivtrafiken med hänvisning till det utvecklingsbehov som finns med anledning av trafikförsörjningsprogrammets mål och fördubbling av antalet resenärer samt miljömål. 6.2 Fastighetsutvecklingsplaner Landstinget i Uppsala län Det finns för närvarande inte aktuella fastighetsutvecklingsplaner som fastställts av landstingsfullmäktige inom landstinget i Uppsala län. Landstingsdirektören fick i uppdrag att ta fram en fastighetsutvecklingsplan för landstinget senast under våren Avsikten är att ta fram fastighetsutvecklingsplaner för: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Tierp, Östhammar och kollektivtrafiken. Fastighetsutvecklingsplanen för Akademiska sjukhuset beräknas bli klar senare under våren 2015 och resterande planer under senhösten En bakgrund är att i januari 2005 startade ett arbete för att ta fram en fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset. Planen redovisades för fullmäktige i juni Fullmäktige uppdrog till landstingsstyrelsen att fortsätta arbetet med fastighetsutvecklingsplanen. Under 2008 tog Akademiska sjukhuset fram en lokalförsörjningsplan som baserades på verksamhetens behov. Den planen avvek delvis från fastighetsutvecklingsplanen från 2006 som hade presenterats för fullmäktige. Landstingsstyrelsen beslöt då i mars 2009, med beaktande av Akademiska sjukhusets lokalförsörjningsplan, att revidera fastighetsutvecklingsplanen. I mars 2011 redovisades ett ärende om att landstingsstyrelsen skulle föreslå landstingsfullmäktige att fastställa Fastighetsutvecklingsplan 2011 för Akademiska sjukhuset. Landstingsstyrelsen återremitterade dock planen och uppdrog till landstingsdirektören att återkomma med förslag till arbetsprocess för strategisk plan med fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset. Uppdraget redovisades för landstingsstyrelsen i maj 2011 då styrelsen beslöt att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en strategisk plan för landstinget med avrapportering i januari I den strategiska planen var tanken att den skulle utgöra underlag bl.a. för att bedöma verksamheternas utveckling och potential, behovet av nyinvesteringar och andra satsningar i fråga om kompetens, utrustning och fastigheter. Enligt den beskrivna arbetsprocessen för att ta fram strategisk plan har ett förslag lämnats till produktionsstyrelsen att ta fram en strategisk plan för verksamheten med fokus på fastighets- och lokalutveckling på medellång sikt. En del av det underlaget förväntas kunna användas för den mer övergripande och långsiktiga strategiska planen. I maj 2012 behandlade produktionsstyrelsen Behovsanalys för ändamålsenlig fastighetsoch lokalutveckling (Fastighetutvecklingsplan 2012). Analysen utgick från Lokalförsörj- 20