CAP&DESIGN Inspiration Fenomen

Transkript

1 54 CAP&DESIGN Inspiration Fenomen Vad är typiskt för svensk grafisk form? Vad är skillnaden mellan att jobba i Sverige och i andra länder? För att ta reda på det pratar vi med formgivare som har invandrat till Sverige. Vi möter ukrainskan Elena Semenova som bor i Hudiksvall, italienaren Giuliano Garonzi som flyttat till Umeå och chilenaren Jorge Varas som slagit sig ner i Malmö. Text: Karin Kämsby

2 55 GRAFISKA FORMGIVARE I Sverige med en annan kulturell bakgrund och en annan utbildning än den svenska kan tillföra extra krydda, andra kunskaper och nya infallsvinklar. Samtidigt är det allmänt känt att den svenska arbetsmarknaden har svårt att släppa in invandrare och det gäller förmodligen även i den här branschen. Grafisk design speglar och uttrycker ett samhälles kultur och med en annan kulturell bakgrund kan det bli svårt att utföra den där speglingen. Men det kan också vara tvärtom att den som kommer utifrån har möjlighet att se mönstren i det svenska med ökad skärpa. För att få veta mer pratar vi med några grafiska formgivare från andra länder och världsdelar som har kommit till Sverige vid helt olika tidpunkter. Har de varit tvungna att anpassa sin form? Hur arbetar de och hur tänker de kring sitt arbete? Vad är skillnaden mellan att jobba här och i hemlandet? ELENA SEMENOVA är född 1963 och uppvuxen i Kiev i Ukraina, en storstad med tre fyra miljoner invånare. Nu bor hon i Hudiksvall. Hon kom till Sverige 1991, ett halvår efter att hon hade avslutat sin utbildning till industridesigner i Ukrainas näst största stad Kharkov. Där hade hon också träffat sin man som var kurd från Irak. När han flydde till Sverige följde Elena efter. De kom till Umeå, men när hennes man fick jobb i Hudiksvall flyttade de dit. I dag kallas Ukraina för demokrati, men starka traditioner från Sovjettiden lever kvar. Det finns mycket korruption och ojämn fördelning. Hon gick en en tioårig grundskola i Kiev och efter det jobbade hon i två år, först i ett industriarkiv, sedan i en filmstudio som gjorde tekniska utbildningsfilmer. Det var i början av 1980-talet. Hon fick rita och göra animationer för hand. Jag tyckte att det var jättekul. Jag var duktig på att rita, men hade ingen utbildning. De som hade det fick intressanta uppdrag direkt. Jag fick animera regn och ritade streck på hundratals blad. Ibland fick jag roliga jobb, men utbildning gav mer betalt och roligare jobb, så jag blev motiverad att studera vidare. Elena Semenova gick en tre år lång utbildning till industridesigner i Kiev. Sedan fortsatte hon i fem år på designhögskolan i Kharkov, som ligger vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Jag ville komma in på grafisk design, men det var ännu svårare att komma in på än industridesign och jag var feg. Som diplomarbete gjorde hon träningsredskap som såg ut som leksaker för barn med funktionshinder. Säljteknik, företagande och marknadsföring fanns inte på schemat i det socialistiska Sovjetunionen. Och det har satt sina spår. Hon känner att det än i dag är något hon inte är bra på. Design sålde sig själv. Det fanns inga privata företag, vi skulle jobba i statliga företag. Mellan designutbildningarna hann hon jobba en månad i Ukraina som industridesigner på en statlig institution. Uppdraget var att formge hushållssaker i plast: skedar, burkar och en vitlökspress. Men sedan skickades vi till ett pionjärläger (ett slags sovjetiskt scoutläger, reds anm) för att rita skyltar på kartong med färgpennor. ELENA FLYTTADE till Sverige och läste svenska. Hon insåg att det skulle ta tre år att komplettera utbildningen på Designhögskolan i Umeå. Jag var mätt, tre år till med industridesign? Nej. Och egentligen ville jag jobba som grafisk designer. Vi hade haft grafisk design i vår skola, men gjort allt för hand. Det fanns inga datorer. Jag sökte en kurs i tryckta medier på Arbetsförmedlingen och kom in. I den kursen ingick trycksaksproduktion, grafiska program och praktik på reproanstalt och tryckeri. Den gav en väldigt bra grund. I Hudiksvall var det svårt att få jobb. Ett år jobbade hon på gymnasiet som bildlärare. Det blev en kulturkrock. Det var stor skillnad på svensk utbildningskultur och vår. Folk var inte lika motiverade som hos oss, men det fanns duktiga elever som ville något. De var också de mest kreativa. I SOVJETUNIONEN gick det inte att komma någonstans utan högskoleutbildning. Och ska man försöka hitta vad som är typiskt för grafisk form i Ukraina i dag, ett förhållandevis stort land där det finns väldigt många olika inriktningar inom design, så präglas den av av att formgivarna har gått långa utbildningar. Generellt kan man säga att grafiska formgivare brukar ha en gedigen klassisk utbildning inom teckning och måleri, vilket till exempel återspeglas i illustrationer, som ska vara genomarbetade, med Fem tips från Elena 1 Gå en starta eget-kurs, för att lära dig regler, bokföring med mera. 2 Lär dig kulturen på orten, hur människorna fungerar och vilka oskrivna lagar som gäller, även om du väljer att bryta mot dem ibland. 3 Gå marknadsföringskurser och läs böcker i ämnet. Du lär dig mycket om hur man brukar marknadsföra sig här. Testa olika metoder och hitta något som fungerar för just dig, men kör inte över din personlighet. 4 Jag hyrde ett rum på stan första året, men det gjorde inte någon större skillnad mot att jobba hemifrån, vilket jag fortfarande gör och trivs med. 5 Undvik fasta kostnader så långt det går förbered dig för ett långt övervintrande tills du börjar komma i gång på riktigt.

3 56 CAP&DESIGN Elena Semenova Affisch, kommunala musikskolan. Formgivning: Elena Semenova Namn: Elena Semenova Titel: Designer Uppdragsgivare: Hudiksvalls kommun, Fiber Optic Valley, Acreo, Iggesund Paperboard, Sunfab Hydraulics, Raybium, Fibertronix Inspiration: Kan i princip vara vad som helst. Oftast konst, både modern och från början av talet, konstruktivism. Arkitektur, design, foto, böcker Webb: novadesign.se ENTRÉ 50 kr MEDVERKAR: Kulturskolans Symfoniorkester Gymnasiekören Kulturskolans kl april VÅR Barockensemble KONSERT Let s Play Balalajka- Sextetten Sofie Jansson, harpa FOLKETS HUS HUDIKSVALL Boken Älskade Stockholm. Formgivning: Elena Semenova Presentation för Inger Drougge-Carlberg, konstnär som arbetar i papper. Form: Elena Semenova många detaljer, men inte nödvändigtvis fullt realistiska. Färgsättningen brukar vara gladare. Medeltiden verkar ha blivit populär på senare år, speciellt holländska målare, många hämtar inspiration där, och även från konsten i övrigt. Minimalism står inte speciellt högt i kurs, däremot konstruktivism med Bauhaus i spetsen. Internationaliseringen har kommit även dit, men allting brukar tolkas om. Typografin är inte lika välutvecklad som här. Jag har sett många vackert formgivna böcker där texten behandlas som ett nödvändigt ont, dock finns det undantag, säger Elena Semenova. Hon startade sitt företag Nova Design Nu går det rätt så bra, men det tog lång tid kom ett par större företag, året därpå kommunen, sedan Fiber Optic Valley, Acreo och Iggesund Paperboard med flera. Hon gör grafisk design, logotyper, vanliga och tekniska illustrationer, hemsidor, böcker samt fotograferar. Alla säger att man måste specialisera sig, men det skulle vara tråkigt. Jag strävar efter att inte ha ett manér utan jag vill i stället komma in och formulera något från noll. HON VISAR EN komplicerad illustration, en kartongmaskin i en manual för Iggesund Paperboard. Jag nästan svimmade när jag såg ritningen, och tänkte att det kommer aldrig att gå. I samma manual finns bilder av tillverkningsprocessen med olika piktogram. När Elena Semenova ska göra bilderna sätter hon sig in i processerna. Resultatet ska se enkelt ut. Det ska inte synas hur mycket jobb som ligger bakom. Det handlar om design som inte ska synas. Alla detaljer ska ha sin bestämda funktion och mening. Jag vill inte ha dekorationer bara för att det ska se vackert ut. Jag skulle vilja göra någonting crazy, men när jag har fria händer i själva designprocessen och hittar en riktning så följer jag den slaviskt. Det enda sättet för mig att flippa ur är att planera kaos. FRÅN 1997 till 2010 drev Giuliano Garonzi en av Italiens mest framgångsrika designbyråer i Verona med kunder runt om i världen. För ett år sedan lämnade han byrån och startade en mindre firma tillsammans med sin svenska fru Stella Karlsson. I januari i år flyttade de till Umeå och etablerade sitt företag där. Giuliano Garonzi har bott i Sverige i tre månader när jag träffar honom i slutet av mars. Han började sin formgivarbana som 23-åring hemma i sin fars vardagsrum i Verona. Företaget växte, trots att Verona ansågs vara ett skämt i italienska designkretsar. Den största kunden var och är Nike som han började arbeta med i Amsterdam 2006 tillsammans med reklambyrån Wieden+Kennedy. Vi lyckades, och det var jag som gjorde det. Men jag behövde en ny utmaning och tänkte att stora projekt kan vara lättare att hantera i ett mindre företag. I det stora företaget kan stressen över att klara ekonomin gå ut över kreativiteten. Enligt Giuliano Garonzi fanns det tidigare en oskriven regel om att stora varumärken skulle jobba med stora annonsbyråer, men det håller på att förändras och många stora företag vill nu i stället hitta tillbaka till riktigt kreativa idéer genom att anlita mindre byråer med få anställda. Tidigare ägnade jag 50 procent av tiden åt att sköta företaget, nu bara tre procent. Jag kan vara kreativ hela dagarna. Jag säljer idéer. De stora varumärkena behöver idéer, rena idéer. Eller också har de en idé och ber mig att formge den. De behöver folk som jag, som är kreativa.

4 57 Stella Karlsson kom till Italien Hon och Giuliano Garonzi möttes i Milano, blev ett par och flyttade till Verona Där jobbade hon med pr, varumärkeskommunikation och projektledning. Det dröjde till januari 2010 innan de började arbeta tillsammans i sitt gemensamma företag. Han står för det kreativa och hon sköter organisation och planering. När jag flyttade till Sverige kände jag att jag ville jobba med svenska kunder, men jag ville också fortsätta att jobba internationellt. Jag vill jobba med svenska kunder, men på mitt sätt. Jag är 36 år och vill inte börja från noll och gå runt med portfolio, säger Giuliano Garonzi. Vi går inte runt och letar jobb. Jag har satt mig i den positionen att de väljer mig. Vi tävlar inte, vi pitchar inte och vi ger bara ett förslag till kunden. Vi gör verkligen vad vi vill göra. Naturligtvis kan de säga att de inte tycker om det. De ger en återkoppling och vi fixar det, men vi lämnar aldrig två idéer till kunden utan kommer i stället tillbaka med en ny idé som vi tycker om. Vi föredrar att vara övertygande. Jag ringer Nike och pratar ansikte mot ansikte med dem. Vi har inga mellanhänder. En byrå med 20 anställda är stressad av kostnader och har inte råd att förlora kunden. De är rädda när de arbetar och kompromissar. Rädslan dödar nyfikenheten. De stora varumärkena känner av rädslan och går till små företag som bara har pressen att göra ett bra jobb. GIULIANO GARONZI STUDIO regisserar film och animation, gör grafisk design och illustrationer samt fotograferar. Vi kan arbeta direkt för varumärken eller för byråer som behöver film eller design. Jag går min egen väg. Därför heter företaget Giuliano Garonzi Studio. Jag vill att du ska kunna känna igen mig i min design. Jag försöker jobba enkelt och har en personlig stil. Giuliano Garonzi fick sin grundläggande utbildning i grafisk formgivning i Verona, som är ett centrum för tryckteknik i Italien. Både brodern och pappan är grafiska formgivare. Min skola var inte cool, men man behöver kunna de typografiska reglerna och det är bra att veta hur saker kan tryckas. Giuliano Garonzi är perfektionist. Nike ringde och ville att jag skulle designa en t-tröja för Juventus. Briefen var kort: gör en fin t-tröja. Jag hade kunnat jobba en eller två dagar med den, men höll på i två veckor. Och när han ska göra en t-tröja börjar han gärna med att rita typsnittet. Resultatet blir bättre, mer tillfredställande och stilen mer uttrycksfull, säger Giuliano Garonzi, som är förvånad över att svenska formgivare inte i större utsträckning gör egna typsnitt. Han är fotbollsentusiasten som ville bli fotbollsspelare men blev designer och nu gör grafisk design för fotboll via Nike. Inter är mitt fotbollslag och vi jobbar för dem. När Nike Italy upptäckte att jag var från Italien började de jobba direkt med mig i stället för att gå via agenturen i Amsterdam. Det är ett mycket sammansatt och omfattande arbete, mer som om vi vore en familj. Italiensk fotboll i all ära, men italiensk grafisk formgivning är inte någon höjdare, tycker Giuliano Garonzi. Den största skillnaden mellan grafisk formgivning i Sverige och i Italien handlar, enligt honom, om identitet. Grafisk design bör, liksom alla andra konstnärliga discipliner, spegla kulturen i det land den kommer från. Det är som med en skola eller en konstnärlig strömning. Du ser någonting och känner igen stilen. Det kan vara stilen hos en person eller ett land. Det handlar mer om hur du gör saker, hur du formger en logotype eller hur du sätter på dig en t-tröja och kombinerar den med byxor och skor. Giuliano Garonzi reagerar mot den i hans tycke utslätade och internationellt påverkade italienska grafiska formgivningen genom att i hög grad vara trogen mot sig själv och det han vill uttrycka. Han gillar att det syns var en design är gjord. Grafisk design speglar kulturen. De stora namnen inom italiensk grafisk design på 1900-talet, Bruno Munari och Armando Testa, speglade kulturen i sin design. Italien efter kriget var fattigt, industrin var nere. Människor ville vara stolta. Konceptet Made in Italy föddes och Bruno och Armando förde ut det. De gjorde vackra arbeten med enkla medel. Det har gått förlorat i modern italiensk grafisk design i ansträngningarna att vara trendig och cool. Bruno Munari och Armando Testa var något av uppfinnare, inte enbart grafiska formgivare. Det bästa i italiensk grafisk design tillhör det förgångna och är redan gjort, enligt Giuliano Garonzi. Bruno Munari och Armando Testa har inte fått några efterföljare. Vi började titta utanför Italien och förlorade den italienska stilen. I stället kopieras till exempel svensk och engelsk design. Att hämta inspiration är en sak, att kopiera en annan. Med internet är det lätt att se vad andra gör och du kan göra i Italien vad de gör i Sverige. Problemet är att väldigt få människor investerar tid i att forska och experimentera Det handlar inte bara om grafisk formgivning. I stället för att kopiera och följa trender borde människor dra streck som aldrig har dragits tidigare. Giorgio Armani, en av de få kungar som finns kvar från»made in Italy«-eran, sa en gång att det är bättre att följas än att följa efter. VAD UTMÄRKER DÅ svensk design? Vi tror att sättet att använda luft i en layout är svenskt. Sättet att använda färg som kontrast till frånvaron av ljus under många månader är svenskt. En känsla av glamorös lycka är svensk. I Sverige ägnar ni mycket tid åt att hitta er väg, hantverket syns i svensk grafisk formgivning. Hantverkskunnande är svenskt. Ni kombinerar material, skapar med händerna och är inte nöjda med datorn.»less is more«är svenskt, liksom RBG6, Acne och Ikea. I Sverige kan vi se att det här är svenskt, eller skandinaviskt. När du går Fem tips från Giuliano 1 Försök inte att bli mer svensk. Fortsätt vara den du är och behåll din bakgrund. Vi tror att människor kommer att välja att arbeta med dig på grund av den du är, inte för att de vill att du ska bli vad du inte är. 2 Lär dig lite svenska även om det går att prata engelska med nästan alla. 3 Möt studenter från grafiska designskolor och universitet. Se deras utställningar. De har massor att lära dig även om de håller på att utbilda sig. 4 Det första folk gör när de hör ditt namn är att googla på det, så gör en bra hemsida om vad du gör. Eller gör åtminstone en online-portfolio. Det är det enklaste sättet att visa hur du arbetar och vem du är. 5 Lär dig några ishockeyregler så du kan prata om det utan att låta fånig.

5 58 CAP&DESIGN Jorge Varas Santibanez Mona Lisa i digital tappning. Karikatyr av Jorge Varas. Namn: Jorge Varas Santibanez. Pseudonym: Varilla Titel: Grafisk designer, illustratör och karikatyrtecknare Uppdragsgivare: Trelleborgskommun, Etableringslots Karin och Huse, Lönn & Sulic, Gemensam välfärd, Skabersjö Kulturakademi, Trubaduren Tico Naranjo. Inspiration: Kamp mot diskriminering och orättvisor, livet. Webb: varilla.se Jorden gråter. Akvarell av Jorge Varas. Gammal kärlek. Skämtteckning av Jorge Varas. Akvarell. på en italiensk utställning kan du inte se att det är italienskt. Det du ser är en internationell stil. Giuliano Garonzi tycker att formgivningen ska uttrycka formgivarens personlighet eller någonting i hans eller hennes närhet. Den kan inte komma från Milano och se ut som om den var gjord i Sverige. Jag försöker behålla min stil, det är därför vi har varit framgångsrika. Jag tycker mycket om svensk design och svenska reklamfilmer. Jag tycker om sättet att tänka. Folk reser hit från utlandet för att köpa svensk kreativitet. VAD ÄR DÅ egentligen italienskt? Vi är ett land med ett stort arv från klassisk tid. Vi har en vacker konstnärlig historia. Den syns i nästan varje stad, stor eller liten. Och vi har en vacker typografisk tradition med stora mästare som Giovanbattista Bodoni. Så jag tror att man kan säga att det är italienskt när det du ser refererar till någonting klassiskt. Det behöver inte betyda att det är gammalt eller vintage. Det kan vara något modernt även om gammal teknik och gamla metoder använts, eller att man på något vis refererar till dem. Fem tips från Jorge 1 Var dig själv och tro på dig själv. 2 Var öppen för den nya tekniken utan att glömma den gamla. 3 Jobba mycket. 4 Var inte rädd, våga visa det du kan. 5 Om du misslyckas en gång, försök igen. Vi är till exempel bra på att skapa typsnitt. I Giuliano Garonzi studio gör vi alltid typsnitt när vi formger. Vad är italienskt? Bruno Bozzettos animationer är italienska. Bruno Munaris vackra böcker är italienska. Armando Testas and Fortunato Deperos underbara affischer är italienska. JORGE VARAS ÄR chilenare och har varit här längst av de tre. Vid tiden för militärkuppen i Chile, 1973, var han chef för den grafiska avdelningen på en tidning som stödde den störtade president Allendes regering arresterades Jorge Varas. Han flydde, först till Argentina där det också blev militärkupp och sedan till Rumänien. När situationen där blev ohållbar 1982 tog han sig som flykting till Sverige. Här kom han in i branschen ganska snabbt och fick praktik på ett tryckeri. Jag tjänade inte så mycket pengar som praktikant, trots att jag gjorde allt från idé till tryckfärdigt original layout, illustrationer och form. Jag klagade och sa till chefen att jag ville ha bättre betalt. Facket fick upp lönen med några 100 kronor, men jag var inte nöjd. Sedan blev jag sjukskriven och efter det tog jag semester. Då skrev de ett brev där det stod att jag hade sagt upp mig. Facket tog tag i det, men tryckeriet gick i konkurs. Jag startade eget företag Firman heter Varilla reklam. Jag gjorde originalarbeten och hade en kompis som var tryckare. Vi gjorde skyltar och textiltryck. Firman gick bra till början av 1990-talet då det kom en kris i den grafiska branschen. Under nergången fick han lärarjobb i Malmö, bland annat i en medieverkstad för grundskola och komvux. Jorge Varas är utbildad gravör. Han tecknar även satir, karikatyr och humor. Gärna utan ord. Problemet med att ha texter i teckningarna är att känslan kanske inte blir densamma när texten översätts, även om översättningen är riktig. Det som är roligt på ett språk behöver inte vara det på ett annat.

6 59 Jag började teckna som barn. Min far jobbade på en fabrik som gjorde lokomotiv och han ritade karikatyrer av jobbarkompisar. Jag imiterade honom och fortsatte att teckna i Sverige. I mitten av 1990-talet drev han satirtidningen Paparazzi. Nyligen gjorde han karikatyrer åt Trelleborgs kommun som handlar om förståelse mellan olika kulturer. Förra året gjorde jag en dokumentärfilm på samma tema. De hade fått EU-pengar för att lära kommunalanställda att möta människor från andra kulturer. MÖJLIGHETERNA ATT jobba med grafisk formgivning är inte lika stora i Chile som i Sverige. Det är ganska fattigt och det finns inte mycket jobb i branschen. Det finns inte så många tidningar, görs inte så många böcker och reklam köps ofta in från utlandet. De flesta unga jobbar med internet, det blir billigare. Min generation har stannat upp och utvecklas inte, men de unga gör mycket bra grejor i nya stilar. Tidningarna betalar dåligt när de publicerar. Det är samma där som här, påverkan kommer från två länder, USA och Japan. USA använder samma typsnitt, samma lösningar och samma grafiska form som för 20 år sedan. Japan påverkar de unga genom mangan. För några år sedan deltog han i ett projekt där fyra karikatyrtecknare från Chile visade sina bilder i Sverige. En av dem bodde i Chile, en i Barcelona, en i Mexico och så han själv i Sverige. Alla var vi påverkade av landet vi bodde i. Från Barcelona kom bilder med svart humor, från Mexico mycket politisk satir och från Chile massor av färg, massor av detaljer. Det som hänt mig i Sverige är att jag blivit mer spontan, och utvecklats mot större enkelhet. Jag rensar ut och gör kanske bara ett streck. I Sverige tycker han att de stora tidningarna är lite för traditionella, trots alla möjligheter. Däremot har han sett intressanta grupper av ungdomar som kanske står lite utanför samhället och därför jobbar friare. På grund av globaliseringen och kommersialismen är skillnaden mellan svensk grafisk design och grafisk design i Chile, enligt Jorge Varas, inte längre så stor. Till exempel är temperaturen i Chile under december cirka 30 grader, men på julkort, på skyltfönster, i annonser, i sagor, på cd- och dvd-omslag finns det julgranar, tomtar och snö som i Sverige. I annonser i Sverige syns mer nakna män än kvinnor, i Chile är det tvärtom. Problemet som H&M har i Sverige med julkampanjen finns inte i Chile. Förpackningar för livsmedel, frukt, grönsaker och elektronik är likadana som här. De bestäms av företag som Tetra Pak, Coca-Cola, McDonalds, Chiquita, Dole och Sony. PÅ och 70-talen hade både Sverige och Chile, enligt Jorge Varas, mer klar typisk grafisk form. Chile försökte vara ett modernt och socialistiskt land, oberoende av de stora makthavarna. Det kom nya sätt att leva och tänka på. Människor sökte en kulturell identitet och rötter. Då blev den grafiska designen mer kreativ, fri och spontan. Sverige var då ett modernt, neutralt, solidariskt land med en bra levnadsstandard. Den grafiska designen speglade det och hade en stor roll i att det var så. Ikea var för arbetarna och visades i rött och vitt. Nu säljs det som ett internationellt svenskt företag i blått och gult. Tidigare användes fler handritade typsnitt i Chile i till exempel affischer. Urvalet av typsnitt var större, nu är det mer likriktat, säger Jorge Varas. Logotype för Nike och fotbollslaget Inter. Form: Giuliano Garonzi Giuliano Garonzi Cd-omslag för Nike med typsnitt av Giuliano Garonzi. Namn: Giuliano Garonzi Titel: Ad, grafisk formgivare, regissör Uppdragsgivare: Nike, Deloitte, Sky, Wieden+Kennedy Inspiration: Bruno Munaris and Armando Testas briljanta arbeten. Futurismen. Min fru och vårt barn. Webb: giulianogaronzi.com Reklam för Nike. Regi: Giuliano Garonzi, produktion: Stella Karlsson