Riksföreningen Autisms synpunkter på Den nya skollagen (Ds 2009:25)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksföreningen Autisms synpunkter på Den nya skollagen (Ds 2009:25)"

Transkript

1 REMISSVAR Stockholm den 30 september 2009 Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Riksföreningen Autisms synpunkter på Den nya skollagen (Ds 2009:25) Riksföreningen Autism (RFA) arbetar för att förbättra villkoren för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Föreningen har medlemmar och bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Vår grundinställning är att all utbildning måste anpassas till barns och ungdomars förutsättningar och behov så att utbildningen blir tillgänglig för alla elever. Ett av de allra största problemen vi ser är bristen på kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd och de krav på pedagogik, miljö och bemötande som funktionsnedsättningarna ställer. En skolenkät som RFA genomförde 2007 (se bilaga) visade en mycket låg måluppfyllelse för elever med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd, även lägre än elever med funktionsnedsättning mer generellt trots att detta som helhet är en grupp med låg måluppfyllelse. RFA:s undersökning visade att det finns ett samband mellan tillgång till personal som är utbildad inom autismområdet och föräldrars uppfattning om barnens trivsel i skolan. Bland våra medlemmar finns tyvärr barn och ungdomar som inte klarar av att vara i skolan under både längre och kortare perioder. Skolenkäten visade att det är de normalbegåvade barnen som har det svårast i detta avseende. Även här finns ett samband mellan frånvaron och brist på personal med särskild kunskap om autismspektrumtillstånd. RFA vill informera om att Skolverket under oktober månad kommer ut med en studie kring situationen för elever med Aspergers syndrom. Vi känner inte till resultatet i dagsläget, men förutsätter att Skollagsberedningen beaktar aktuellt kunskapsläge. RFA är positiva till att förskolan blir en egen skolform samt instämmer i att alla skolformer bör ha en gemensam reglering. För oss innebär en gemensam reglering dock att regler om exempelvis särskilt stöd och rätten till åtgärdsprogram ska vara lika för alla skolformer. Det är en stor brist att inte rätten till åtgärdsprogram och därmed en möjlighet att få det särskilda stödet prövat införs även i förskola och förskoleklass. Med åtgärdsprogram i förskola och förskoleklass skulle förutsättningar till en positiv utveckling för barnet öka, samtidigt som riskerna för psykisk ohälsa skulle minska. Vi ser även mycket positivt på förslagen om möjlighet att överklaga åtgärdsprogram med förvaltningsbesvär. Detta skulle innebära ett stärkande av elevens rätt att kunna tillgodogöra 1

2 sig utbildningen. RFA välkomnar även förslagen om vitesföreläggande av skolhuvudmän samt skolans skyldighet att skyndsamt utreda och kartlägga elevers behov av särskilt stöd. Det är bekymmersamt att ekonomi och organisation får en sådan betydande roll vid tillämpningen av de regler som styr särskilt stöd. I likhet med andra områden (jfr LSS) bör resursbrist aldrig vara något som kan åberopas för att avslå en begäran om stöd. Enbart en elevs behov bör kunna styra bedömningen av rätten till särskilt stöd. RFA vill ta tillfället i akt och framhålla det olyckliga i att det inte kunnat uppnås politisk enighet kring ett förslag till ny skollag. Det är förstås mycket angeläget att långsiktigt kunna säkra regleringen av t ex ansvaret för tillsyn och sanktioner. RFA vill förorda att reglerna om åtgärdsprogram och tillsynsmyndigheternas verktyg och sanktioner genomförs separat i en särskild reglering, detta för att säkra dessa viktiga förändringar. RFA väljer att fokusera på följande delar av Skollagsberedningens förslag: Avsnitt 2.7 Elevhälsan (s 305 ff) Skollagskommitténs förslag om att införa en samlad elevhälsa är ett steg i rätt riktning. RFA delar skollagskommitténs uppfattning att elevhälsan ska ha tillgång till lärare, skolsköterska, psykolog och kurator. Skollagskommittén har dock glömt en viktig yrkeskategori, nämligen specialpedagogen. Det är av största betydelse att elevhälsan omfattar tillgång till specialpedagog och inte bara till specialpedagogisk kompetens, så som kommittén föreslår. För vår målgrupp är det av avgörande betydelse att det inom elevhälsan i varje kommun finns specialpedagog med särskild kompetens inom autismområdet. Specialpedagogen är den som har kunskap om hur olika funktionshinder påverkar inlärningen och vilka olika alternativa pedagogiska arbetssätt, hjälpmedel och anpassningar som finns. Den kompetensen är absolut nödvändig för att skolan ska kunna ge rätt stöd och anpassning till elever som behöver särskilt stöd på grund av autism, Aspergers syndrom eller något annat autismliknande tillstånd. Specialpedagogen har den kunskap som krävs för att kunna göra pedagogiska utredningar och utifrån dem handleda övrig personal i skolan. RFA delar alltså inte skollagskommittén förslag om att tillgång till specialpedagogisk kompetens inte bara behöver syfta på personer med specialpedagogutbildning, utan även kan röra sig om t ex speciallärare eller skolledare. Dessa yrkeskategorier besitter inte de nödvändiga kunskaperna för vår målgrupp. RFA förordar att elevhälsa införs i skollagen som ett eget verksamhetsområde, i enlighet med det förslag som lades av skollagskommittén Eleverna ska garanteras god tillgång till skolhälsovård, studie- och yrkesvägledning, skolpsykolog, kurator specialpedagog samt annan personal med sådan kompetens att elevernas behov kan tillgodoses. Elevhälsan har också en viktig roll när det gäller att tidigt upptäcka allvarliga utvecklingsavvikelser och initiera fördjupad bedömning på specialistnivå. Avsnitt 3.2 Särskilt stöd Förslaget till förtydligande av rektorns skyldighet att skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd är positivt. För att sådan utredning ska vara meningsfull och de stödåtgärder som utredningen utmynnar i ska bli verkningsfulla är det dock av stor betydelse hur utredningen genomförs. Det är av stor betydelse att personer med adekvat kompetens genomför utredningen och att denna sker i nära dialog med vårdnadshavare. För elever med autism, Aspergers syndrom eller autismliknande tillstånd krävs att ett tvärprofessionellt team. I teamet 2

3 ska minst ingå läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska och specialpedagog, samtliga med särskild kompetens avseende autismspektrum. I skollagen bör det framgå att en utredning om särskilt stöd ska vara allsidig och omfatta en pedagogisk, social, psykologisk och medicinsk bedömning. Dessa utredningar kan inte bara användas för att fastställa vilket behov av särskilt stöd eleven har, resultatet kan även användas som underlag för ett åtgärdsprogram. Innehållet i det särskilda stödet behöver problematiseras i långt högre utsträckning än vad som generellt görs idag; stödet måste skräddarsys efter elevens individuella behov. Kvalitén på stödet är av avgörande betydelse. Idag saknas ofta kompetens kring annorlunda kommunikationssätt och social tolkning, vilket är nödvändigt för att kunna ge gott stöd till elever med diagnos inom autismspektrum. Skollagsberedningen föreslår att särskilt stöd ska ges till elever som befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Denna skrivning kan tolkas som att eleverna bara har rätt till särskilt stöd om de löper risk att inte uppnå den kunskapsnivå som gäller för godkänt betyg. Riksföreningen Autism förordar därför att ordet minst utgår ur texten. Med ett skräddarsytt stöd kan elever med autism eller andra autismliknande tillstånd uppnå mycket goda studieresultat, men för detta är kvalitén på stödet av avgörande betydelse. Elever som är döva har rätt att gå i en särskild skola eftersom de saknar hörsel. Det är självklart att elever med synnedsättning har rätt till särskilda hjälpmedel och ingen skulle neka ett barn med rörelsehinder en rullstol. Elever med autism har en annorlunda tankestil, kommunikation och sätt att hantera sinnesintryck och behöver därför ett sådant specialiserat stöd i utbildningen att det svarar mot de kognitiva svårigheterna eleven har. En autismvänlig miljö, det vill säga det vill säga en lärmiljö som är utformad utifrån särskild kunskap om autism med stora krav på visuellt tydliggörande, förutsägbarhet och frihet från störande intryck, är nödvändigt för att inlärning skall vara möjlig. Skollagsberedningen föreslår att utredning om behov av särskilt stöd ska ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. RFA förespråkar att elevhälsan alltid ska kopplas in när en utredning om behov av särskilt stöd genomförs. Det bör vara upp till elevhälsan att själva ta ställning till om de behöver delta i utredningen. Elevhälsan kan bidra till tidig upptäckt och på så sätt förebygga och minska psykisk ohälsa. I skollagen saknas Elevhälsa som eget verksamhetsområde, vilket enligt RFA är en stor brist. Avsnitt Betyg RFA har inga invändningar emot att regler om betyg förs in i skollagen, i stället för att separeras i en förordning. Vi önskar dock att den s k pysparagrafen (Grundskoleförordningen 7 kap 8 sista stycket), som är av stor betydelse för en rättvis bedömning av eleverna i våra medlemsgrupper, får följa med in i skollagen. Vid betygssättning måste det vara möjligt att ta hänsyn till särskilda skäl på grund av funktionshinder. Det har föreslagits att Skolverket kan föreskriva om undantagsbestämmelser i anslutning till fastställandet av kunskapskraven, men detta ser vi som otillräckligt för att säkra rätten att kunna göra vissa undantag från enstaka krav eller mål vid betygssättning för den här gruppen. Sådana undantag är av yttersta betydelse för den enskilde eleven. 3

4 Avsnitt Klagomålshantering RFA är positiva till att det ska finnas en struktur för klagomålshantering och att information ska lämnas om denna. Vi anser också att det är viktigt att information ges om övriga och mer formella vägar för anmälan och klagomål, t ex till skolinspektionen, om den interna processen inte räcker till. Avsnitt 9.7 Mottagande och placering vid skolenhet med offentlig huvudman Skollagsberedningen föreslår att reglerna om mottagande av elever i grundskola med offentlig huvudman i princip ska kvarstå oförändrade. När en elev av personliga skäl vill bli mottagen i annan kommuns skola ska alltid yttrande inhämtas från hemkommunen. Skollagsberedningen framhåller att det i vissa fall kan vara nödvändigt att flytta en elev som är i behov av särskilt stöd, om detta behövs för att erforderligt stöd ska kunna ges: Om en elev under sin skolgång får så stort stödbehov att det skulle medföra betydande ekonomiska och organisatoriska svårighet för en kommun att ge stödet i den skola som eleven går, får eleven flyttas till en skola där stödet lättare kan ges. (s 448) RFA förutsätter att Skollagsberedningen avser är att det är vårdnadshavarna som avgör om en sådan flytt är aktuell och inte något kommunen kan besluta om. Närhetsprincipen måste naturligtvis vara det avgörande även för elever med omfattande behov av särskilt stöd, liksom vårdnadshavarnas möjlighet att välja skola för sina barn. Vi håller med om att den självklara utgångspunkten är att även barn i behov av särskilt stöd ska ha möjlighet att välja den närmaste skolan eller gå kvar i sin skola och få en fullgod utbildning, inklusive särskilt stöd, där. Även om utgångspunkten bör vara att alla barn har rätt att gå i en skola nära hemmet och få det stöd de behöver där, måste det finnas en möjlighet att välja en annan skola om det är förutsättningen för att få en fullgod utbildning. Barn med funktionsnedsättning har många gånger goda skäl att välja en annan skola än den de hänvisas till enligt närhetsprincipen. Barn med autism, Asperger Syndrom och andra autismliknande tillstånd har behov av särskild pedagogik och särskild pedagogisk kompetens som saknas på de flesta skolor. Det finns därför ofta välgrundade önskemål om att få välja en annan skola än den närmast belägna. Skollagen bör göra det möjligt att söka sig till den skola som bäst svarar mot elevernas behov av särskild pedagogisk kompetens. Enligt Skollagsberedningens förslag ska elever inte ges någon utökad möjlighet att välja skola inom den egna kommunen; om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen ska vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska tas emot vid en viss skola kunna frångås (s 447). RFA motsätter sig också förslaget att hemkommunen, innan mottagarkommunen beslutar om plats, ska lämna yttrande med enda syfte att slå an den ekonomiska begränsningen. Att resursbrist alltid får gå före elevers behov bidrar enligt vår mening varken till trygghet, likvärdighet eller valfrihet. Dessa ledord kommer alltid att underordnas bristen på resurser vilket i sin tur styrs av kommunens prioriteringar. Det är olyckligt att kommunens prioriteringar i praktiken kommer styra tillgången på särskilt stöd, när det rimliga är att våra barns behov i stället bör få kommunen att prioritera rätten till särskilt stöd. 4

5 Skolan är viktig för alla medborgare. En god utbildningsgrund bidrar till ökad välfärd för alla grupper i samhället. Vi är därför starkt kritiska till att resursprincipen i så stor utsträckning ges företräde framför behovsprincipen. Inte inom någon annan samhällssektor upplever vi samma obalans. Möjligheten att frångå elevers behov av stöd med hänvisning till ekonomiska och organisatoriska svårigheter bör inte vara möjligt. Att frångå elevers behov går emot de bärande principerna i handikappolitiken, FN:s konvention för mänskliga rättigheter, FN:s konvention för barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När det gäller val av skola i annan kommun ligger beslutsrätten hos mottagarkommunen. Så kommer det också att förbli i den nya skollagen, enligt förslaget. Hemkommunen är skyldig att betala full ersättning för de elever som har särskilda skäl att gå i en skola utanför kommunen. Bestämmandet av ersättningens storlek överlämnas åt de inblandade kommunerna. Om någon överenskommelse inte är möjlig, har mottagarkommunen en möjlighet att driva en tvist mot hemkommunen i allmän domstol. Som RFA ser det, finns inget incitament för mottagarkommunen att driva en sådan tvist, med trolig följd att platsen förfaller. De enda egentliga intressenterna, barnet och dess vårdnadshavare, har ingen talerätt i en tvist om interkommunal ersättning, vilket leder till stor rättsosäkerhet. Att hemkommunen nu ska få tillfälle att lämna yttrande menar vi kommer leda till att mottagarkommunen inte längre kommer beakta de särskilda skälen, och i större utsträckning än tidigare bedöma utsikterna att få betalt. RFA förstår inte motiven bakom en sådan bestämmelse. RFA förordar en möjlighet att överpröva interkommunal ersättning för samtliga skolformer, på samma sätt som Skollagskommittén föreslår för kommunal vuxenutbildning (s ). Avsnitt 9.8 Skolskjuts Skollagsberedningen föreslår att då en elev går i en fristående skola eller i en annan kommunal skola än den han eller hon placerats i och kommunens skolskjuts är organiserad på så sätt att en elev utan organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för kommunen kan erbjudas skolskjuts ska erbjudas skolskjuts. RFA har dock erfarenhet av att kommunernas tolkning av vad som kan avses med organisatoriska och ekonomiska svårigheter är allt för godtycklig för att en sådan bedömning ska kunna göras. Vi föreslår istället att barnets rätt till skolskjuts ska knytas till elevens behov och bör följa beslut om skolplacering; om barnet befinns ha särskilda skäl att gå i en annan skola än den närmast belägna ska detta också vara det avgörande för rätten till skolskjuts. Det bör vara möjligt att utforma ett mellankommunalt ersättningssystem för att reglera kostnaderna för skolskjuts som sker över kommungränser. Dagens regelverk medför att många barn med omfattande funktionsnedsättning inte kan gå i den skola där de får beslut om pga särskilda skäl. Detta är mycket olyckligt och medför onödigt lidande. Elever med diagnos inom autismspektrum är i behov av specifik kompetens som inte finns på så många skolor. Utan erforderlig kompetens kan skolgången bli mycket svår. RFA välkomnar förslaget om att barn som bor växelvis hos båda sina föräldrar ska anses ha sitt hem på två ställen. Detta är en efterlängtad förändring. Det samma gäller för beredningens förslag om möjlighet att överklaga beslut om skolskjuts med förvaltningsbesvär. 5

6 Avsnitt 9.9 Fristående skolor RFA har svårt att se att Skollagsberedningens förslag avseende fristående skolor och elever i behov av särskilt stöd kommer få mer än marginella effekter. Beredningens förslag innebär att en fristående skola fortfarande kan neka en elev med omfattande behov av särskilt stöd plats vid skolan då elevens hemkommun inte vill betala för det särskilda stödet om detta är så omfattande att det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. RFA ifrågasätter om ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen kan få gå före barnets behov att välja den skola som har bäst kompetens utifrån deras funktionsnedsättning. RFA framhåller bestämt att möjligheten att välja skola ska gälla alla barn, även barn med funktionsnedsättning. Detta blir inte resultatet av Skollagsberedningens förslag. Barn med funktionsnedsättning får även fortsättningsvis en långt sämre möjlighet än andra elever att välja den lämpligaste skolan, trots att deras behov av valfrihet ofta är större än andra elevers. Grundsärskolan Avsnitt 10.4 Personkretsen RFA tycker Skollagsberedningens förslag avseende förtydligandet att särskolan ska vara öppen för elever med autism eller autismliknande tillstånd i kombination med utvecklingsstörning är positivt. Vi vill ta tillfället i akt att påpeka att elever med autism i kombination med utvecklingsstörning är en grupp elever med mycket specifika behov, som i många viktiga avseenden skiljer sig från behoven hos elever med endast utvecklingsstörning. Om en person har både autism och utvecklingsstörning är utvecklingsstörningen att betrakta som ett tilläggshandikapp till autism eller autismliknande tillstånd, inte tvärt om. Avsnitt 10.5 Utredning inför mottagande i särskola RFA är positiva till Skollagsberedningens förslag att mottagande i särskolan alltid ska föregås av en allsidig utredning för att fastställa om ett barn tillhör särskolans målgrupp. RFA vill understryka vikten av att det informationsutbyte med vårdnadshavare som beskrivs i detta sammanhang. Avsnitt 10.6 Rätt för vårdnadshavare att välja skolform Skollagsberedningen föreslår att försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över barn med utvecklingsstörnings skolgång permanentas. RFA ställer sig kritiska till möjligheten att placera en elev i grundsärskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Motsvarande möjlighet finns inte beträffande vare sig Specialskolan eller Sameskolan. Mot den bakgrunden känns det olämpligt att skilja ut en grupp av vårdnadshavare och deras förmåga. Det strider också mot tanken om en gemensam reglering för alla skolformer. Att skolan ska fatta ett sådant beslut och bedöma om synnerliga skäl finns mot bakgrund av barnets bästa ställer stora krav på skolans kompetens kring de barn som kan komma i fråga. Tidigare har vi påtalat den kunskapsbrist som finns inom autismområdet. Vi menar att detta undantag inte på något sätt kan garantera att barnets bästa tillgodoses vid placeringen. 6

7 Om skolan misstänker att vårdnadshavaren brister i förmågan att se till sitt barns bästa finns andra skyddsnät inom den sociala lagstiftningen som bör användas. Socialtjänsten har verktyg för att utreda vårdnadshavares bristande förmåga och en skyldighet att ta hjälp av specialister från exempelvis barnpsykiatri och habilitering när det gäller att bedöma behov hos barn med funktionshinder. De vinster som en undantagsprincip kan ha uppväger inte risken att föräldrars välgrundade uppfattning om den bästa placeringen för sitt barn får stå tillbaka av kanske helt andra skäl än de som hänger ihop med den lämpligaste placeringen. Vi menar att det under täckmanteln synnerliga skäl finns möjlighet att dölja skäl som snarare hör ihop med ekonomi och organisation, än med barnets bästa. RFA vill understryka vikten av att vårdnadshavare förses med utförlig information om grundskolans möjligheter att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Det är även viktigt att kompetent skolpersonal har möjlighet att diskutera alla relaterade frågeställningar med vårdnadshavare, så att deras beslut om skolplacering blir så välgrundat som möjligt. Tillsyn Avsnitt Ansvaret för tillsyn ska regleras i skollagen RFA ställer sig positiva till en tydligare reglering av tillsynsansvaret och till de tillsynsverktyg som föreslås. RFA välkomnar särskilt förslaget om att Skolinspektionen ska ha ett tillsynsansvar över hur kommunerna fullgör sitt ansvar att se till att skolpliktiga barn får den utbildning de har rätt till och av kommunernas handläggning av frågor som rör skolplikten i övrigt. Även den föreslagna tillsynen över kommunernas kunskap om icke skolpliktiga ungdomars sysselsättning är ett viktigt uppdrag. Att utöva tillsyn över kommunernas arbete med att stödja elever som har hög s k ogiltig frånvaro är ett komplext uppdrag. Elever som har hög frånvaro har ofta inte fått tillräckligt stöd i skolan. Ovan refererades till en enkätundersökning RFA genomförde 2007 om skolsituationen för våra medlemmar. Studien visade bland annat att många elever med diagnoser inom autismspektrum varit hemma från skolan kortare eller längre perioder p g a situationen där. Andelen elever som varit hemma var så hög som 30 procent, vilket visar på en alarmerande skolsituation för många av våra medlemmar. Det är av stor betydelse att utbildningsinspektörerna besitter goda kunskaper om olika funktionsnedsättningar och vad som är att betrakta som en god lärandemiljö för olika grupper. Utan sådana kunskaper är det svårt att fullfölja tillsynsuppdraget med avseende på elever med funktionsnedsättningar, och då även med hänsyn till elever med funktionsnedsättningar som inte är så väl synliga. Skollagsberedningens förslag om att ett föreläggande som utfärdas av Skolinspektionen, Skolverket eller av en kommun får förenas med vite är positivt. På detta sätt blir statens ansvar för skolans kvalitet och likvärdighet tydligare. Även den föreslagna tillsynen över kommunernas kunskap om icke skolpliktiga ungdomars sysselsättning är ett viktigt uppdrag. Avsnitt 24.5 Statlig kvalitetsgranskning Skollagskommittén föreslår att kvalitetsredovisningen, krav på skolplan och lokal arbetsplan i nuvarande form ska bort. Istället föreslås ett systematiskt kvalitetsarbete där man som huvudman ska planera, följa upp och utveckla verksamheten. Skolinspektionen utövar tillsyn 7

8 och har rätt att kräva in nödvändiga uppgifter för detta. RFA undrar dock hur samlad bild det är möjligt att få över landets skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer förmodligen att variera rätt mycket både i form och kvalitet. RFA:s bedömning är att det kommer att krävas någon form av nationella riktlinjer för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Vi befarar att Skolinspektionen inte kommer ha tillräckliga resurser eller kompetens för att upprätthålla en bra nivå i hela landet. RFA vill se uppfyllelse av kunskapsmålen även för elever med diagnos inom autismspektrum. I dag är måluppfyllelsen mycket dålig; enligt den ovan refererade enkätundersökningen var det 57 procent av de normalbegåvade eleverna med diagnos inom autismspektrum som inte hade godkänt i kärnämnena. Ett seriöst kvalitetsarbete för våra målgrupper skulle innebära att krav kan ställas på hur kommunen formulerar sociala och demokratiska mål, inte bara kunskapsmål. Skolans demokratimål och sociala mål är lika viktiga som skolans kunskapsmål. För elever med autism är socialt lärande och livskunskap av mycket stor betydelse och måste ingå i skolans uppdrag. Avsnitt 24.6 Sanktioner m.m. Vi håller helt med om att de sanktionsmöjligheter som står till buds idag är otillräckliga. Vi är därför mycket positiva till förslaget om en sanktionstrappa som gäller för både offentliga och privata huvudmän. Det är mycket angeläget att detta förslag blir verklighet så snart som möjligt och att politisk oenighet kring skollagsförslaget i sin helhet inte sättar käppar i hjulet för detta. I vår vardag möter vi allt för många förtvivlade föräldrar, barn och ungdomar som drabbats av det dödläge som uppstår när det inte finns möjlighet för tillsynsmyndigheten att använda sig av påtryckningsmedel för att rätta till konstaterade brister och uteblivet stöd. Att kunna agera snabbt och kraftfullt är oerhört viktigt när det gäller unga människor, där uteblivet stöd och andra brister mycket snart äventyrar barnets utveckling och ökar risken för allvarlig psykisk ohälsa. RFA vädjar därför om att låta förslaget om sanktioner bli verklighet så snart som möjligt, och då i en separat proposition, om politisk enighet inte kan nås beträffande övriga delar i förslaget. Skollagsberedningens förslag om att ett föreläggande som utfärdas av Skolinspektionen, Skolverket eller av en kommun får förenas med vite är positivt. På detta sätt blir statens ansvar för skolans kvalitet och likvärdighet tydligare. Överklagande Avsnitt Beslut av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman Självklart gläds vi åt förslaget att beslut om skolskjuts ska kunna angripas genom förvaltningsbesvär. Vi förutsätter att det är både förekomsten av särskilda skäl samt betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter som kommer att omfattas av prövningen. Avsnitt Beslut av rektor RFA har länge förordat att rätten till särskilt stöd ska kunna prövas och är därför positiva till Skollagsberedningens förslag om att rektors beslut om åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång ska kunna överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Enligt RFA:s skolenkät är det endast 47% av de normalbegåvade barnen med en autismdiagnos som har ett åtgärdsprogram. Enligt RFA:s erfarenhet är dessutom 8

9 kvalitén på åtgärdsprogrammen och utredningarna som ligger till grund för dessa allt för skiftande. Skollagen saknar tydlig reglering vad gäller elevens rätt till det särskilda stöd de behöver för att nå skolans mål. Att en rättslig prövning kan göras av rektors beslut är därför nödvändigt. En viktig del i denna prövning är kvalitén på utredningar som ligger till grund för det särskilda stödet. Som vi konstaterar ovan kan sådana utredningar inte bara användas för att fastställa vilket behov av särskilt stöd eleven har, resultatet kan även användas som underlag för ett åtgärdsprogram. Skollagsberedningens förslag (s 688) om att överklagandenämnden ska kunna upphäva åtgärdsprogram som grundar sig på en bristfällig utredning ska kunna upphävas och återförvisas till rektor är mycket positivt. Samma förfarande föreslår beredningen om överklagandenämnden finner att en elev borde fått stöd i större omfattning eller stöd i annan form. Även detta ser RFA som mycket positivt. Vi har ovan påtalat behovet av åtgärdsprogram och en mer formaliserad rätt till särskilt stöd även i förskola och förskoleklass. I konsekvens av detta och med tanke på den gemensamma reglering som eftersträvas, bör det finnas en möjlighet att överklaga ett åtgärdsprogram även i de skolformerna. Avsnitt 26.3 Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd RFA tillstyrker den harmonisering av överklagningsmöjligheter som nu görs beträffande val av skola och frågor gällande uppskjutande av skolplikten. Det är också bra att det införs en möjlighet att överklaga placering i en annan skolenhet än den närmast belägna. En brist i förslaget när det gäller rätt att slutföra högsta årskurs efter att skolplikten upphört, är att det inte går att få fastställt vid vilken skolenhet detta ska ske. Det är bra att förlängningen kan kombineras med ett beslut om särskilt stöd, men ett beslut om specifik skolenhet bör också kunna kopplas till förlängningen. Beslutet om var skolgången ska ske bör därför också kunna överklagas. Detta är motiverat av att det ibland är nödvändigt att få gå på en skola med särskild kompetens kring autism om förlängningen överhuvudtaget ska bli meningsfull. Datum som ovan Eva Nordin-Olson Ordförande Riksföreningen Autism genom Anna Calissendorff Förbundssekreterare Riksföreningen Autism 9

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

Den nya skollagen. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Den nya skollagen. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Den nya skollagen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Nuvarande skollag är r påp olika sätt s föråldrad: f Tillkom i ett gammalt system där staten var huvudman Ändrad vid

Läs mer

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Den nya skollagen Varför behövs en ny skollag? Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer

Läs mer

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är: 2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Rutin inför mottagande i grundsärskolan

Rutin inför mottagande i grundsärskolan BARN & SKOLA Rutin inför mottagande i grundsärskolan 1 Inledning Till grund för denna rutin ligger Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan,(skolfs 2013:20), samt Skollagen

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll

Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Den nya skollagen Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Ingen förskjutning i adressatfrågan - dock vissa nya beslutstyper direkt på

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Antagen av barn- och ungdomsnämnden 2018-10-24 www.sollentuna.se Riktlinjer - Skolplikt och skolpliktsbevakning Dessa riktlinjer klargör hur skolpliktsbevakning sker

Läs mer

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 2013-05-02 1 (5) Dnr:02-2013:1030 Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) U2012/6322/S

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Ä 2016-02-29 Sida 1 (6) Dnr 2015:513 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap -

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Elevhälsan. Informationsblad

Elevhälsan. Informationsblad Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Läs mer

Nationella styrdokument

Nationella styrdokument Nationella styrdokument Nationella styrdokument Skollag 20010:800 Beslutas av riksdagen Skolförordning, SFS 2011:185 Utfärdas av regeringen Allmänna råd Rekommendationer från Skolverket Läroplaner Utfärdas

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA 1 (9) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd 2001:23 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande i särskola. En ny skollag har införts

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); Utkom från trycket den 28 november 2017 utfärdad den 16 november 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Skolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (9) Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Sammanfattning Skolinspektionen

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Beslut avseende huvudmannens ansvarstagande för grundsärskola

Beslut avseende huvudmannens ansvarstagande för grundsärskola Dnr 43-2017:5800 Nyköpings kommun kommun@nykoping.se avseende huvudmannens ansvarstagande för grundsärskola efter tillsyn i Nyköpings kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Enskild motion MP1806 Motion till riksdagen 2018/19:1403 av Annika Hirvonen Falk (MP) Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2016:11119 Distans Strateg Sweden AB Org.nr. 556583-3562 för grundskola efter tillsyn i Distra IRS i Stockholms kommun Skolinspektionen stockholm Dnr 44-2016:11119 2 (6) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Dir.

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Dir. Kommittédirektiv Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås Dir. 2017:88 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola

Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd

Läs mer

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) 'kolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttranen, 1 (5) u.remissvar@regeringskansliet.se över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) (Dnr U2017/00057/S)

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan - Elevhälsa Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4758 Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rydskolan 867 i Skövde kommun 2(11) Tillsyn i Rydskolan 867 genomför tillsyn av Skövde kommun under hösten

Läs mer

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 Saknad! Utredningens uppdrag: Kartlägga långvarig och ofta förekommande frånvaro, ogiltig+giltig Analysera orsakerna Föreslå förbättrat arbete

Läs mer

Kommittédirektiv. En läsa-skriva-räkna-garanti. Dir. 2015:65. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015

Kommittédirektiv. En läsa-skriva-räkna-garanti. Dir. 2015:65. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015 Kommittédirektiv En läsa-skriva-räkna-garanti Dir. 2015:65 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka förutsättningarna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rin Skolinspektionen Dnr 43-2016:4444 Lidingö kommun för grundsärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens beslut

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Social bedömning inför mottagande till särskola

Social bedömning inför mottagande till särskola Följebrev Datum 2019-05-20 Social bedömning inför mottagande till särskola Ett beslut om mottagande ska förgås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd

Läs mer

Riktlinjer vid frånvaro

Riktlinjer vid frånvaro 1 av 9 Barn- och utbildningschef, Bilaga 1 Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-09 83 Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Karlsborgs kommuns förskolor och grundskolor Riktlinjer

Läs mer

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2017:5727 Landskrona kommun för grundsärskola efter tillsyn i Landskrona kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun 1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens

Läs mer

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Elevhälsa Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester Nya skollagen Skolans uppdrag Utbildningens syfte Elevhälsans omfattning och uppdrag Elever i behov av särskilt stöd

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 13 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 17

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat

Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i grundsärskola reviderat Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26 Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Beslut Dnr 43-2015:9278 Marks kommun markskommun@mark.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola i Marks kommun Beslut 2 (14) Tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola har genomfört

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling SKOLFS 2001:23 Utkom från trycket den 25 september 2001 ISSN 1102-1950 Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5739 Lunds kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lunds kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 2 (7) Skolinspektionens beslut Skolinspektionens

Läs mer

Huvudmannabeslut för grundsärskola

Huvudmannabeslut för grundsärskola Dnr 43-2016:10989 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för grundsärskola efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro för grundskola och gymnasium

Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro för grundskola och gymnasium 1 (8) DATUM DNR 2018-11-13 UN/2018:223 Riktlinjer för skolpliktsbevakning och hantering av frånvaro för grundskola och gymnasium Antaget av utbildningsnämnden den 28 november 2018 2 (8) Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Å Sida 1 (5) Dnr :53

SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Å Sida 1 (5) Dnr :53 SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Å 2017-04-12 Sida 1 (5) Dnr 01-2017:53 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se U2017/00057/S Yttrande över betänkandet Saknad!

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Nee. Skolinspektionen j Strängnäs kommun kommun@strangnas.se för grundsärskola efter tillsyn i Strängnäs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping 2 (8) Tillsyn i Strängnäs kommun Skolinspektionen

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2017:5349 Härryda kommun utbildning@harryda.se för grundsärskola efter tillsyn i Härryda kommun Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 2(6) s beslut har genomfört tillsyn av Härryda

Läs mer

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607

PM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 2016-02-17 Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 Dessa riktlinjer klargör hur skolpliktsbevakningen sker i Ekerö kommun samt hur frånvaro följs upp och hanteras. Riktlinjerna

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Kiruna kommun efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittangi skola belägen i Kiruna kommun 2 (7) Uppföljning av tillsyn i Vittangi skola genomförde tillsyn av Kiruna kommun

Läs mer

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-10-03 Dnr.nr: U2017/02532/GV Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2015:3917 Habiliteket Aktiebolag Org.nr. 556484-2416 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Habilitekets friskola särskola belägen i Täby kommun 2 (10) Tillsyn i Habilitekets friskola särskola

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2017:6133 Bollnäs kommun för grundsärskola efter tillsyn i Alirskolan i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (11) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet

Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet kunskap bygger framtidens välstånd. Ett land med höga ambitioner måste därför satsa på skolan. Men många andra nationer har också kommit till den insikten

Läs mer

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Hur ska jag gå till väga för att få det att funka för mitt barn i skolan?

Hur ska jag gå till väga för att få det att funka för mitt barn i skolan? Hur ska jag gå till väga för att få det att funka för mitt barn i skolan? Agneta Söder, ombudsman skolfrågor och annat som rör barn och unga agneta.soder@autism.se Mer information och material se vår hemsida:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Riktlinjer vid val av skola

Riktlinjer vid val av skola Bilaga till utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2012-11-19 UN/2012:296 Riktlinjer vid val av skola 1. Gällande bestämmelser Lidingö stads riktlinjer vid val av skola utgår från gällande lagstiftning.

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Stockholms kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hammarbyskolan belägen i Stockholms kommun 2 (16) Uppföljning av tillsyn i Hammarbyskolan genomförde tillsyn

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Produktionsstyrelsen Antagen av BUN , 97, PS , 61 och KF , 21

Ansvarsfördelning mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Produktionsstyrelsen Antagen av BUN , 97, PS , 61 och KF , 21 KS 2010/0336 2012-01-26 Ansvarsfördelning mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Produktionsstyrelsen Antagen av 2011-10-25, 97, 2011-10-19, 61 och KF 2012-03-12, 21 I Skollagen (2010:800), Skolförordningen

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning

Läs mer

Föreläggande vid vite avseende elevs rätt till utbildning i

Föreläggande vid vite avseende elevs rätt till utbildning i Beslut Kristinehamns kommun Skolnämnden 681 84 Kristinehamn 2017-02-24 1 (6) Aktbilaga 22 Föreläggande vid vite avseende elevs rätt till utbildning i Kristinehamns kommun Beslut Skolinspektionen förelägger

Läs mer

Zarah Melander,

Zarah Melander, Zarah Melander, 2017-11-12 Vad ska vi prata om idag? Genomgång av skolan idag Diskussion i smågrupper På gång inom skolområdet Avslutande frågestund Skolan idag efter nya skollagen 2011 Den viktiga utgångspunkten

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:94) av att vända frånvaro till närvaro - en utredning om problematisk elevfrånvaro

Betänkandet (SOU 2016:94) av att vända frånvaro till närvaro - en utredning om problematisk elevfrånvaro REMISSVAR 2017-05-08 Dnr 3.9:0165/17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:94) av att vända frånvaro till närvaro - en utredning om problematisk elevfrånvaro Inledning Barnombudsmannen

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer