Ubn 2013/18 Elevhälsan på Järfälla gymnasieskolor regelverk och kartläggning

Transkript

1 Ubn 2013/18 Elevhälsan på Järfälla gymnasieskolor regelverk och kartläggning Elevhälsan har en stor betydelse att skapa en bra miljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Detta tydliggörs genom den senaste skollagen. Mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn av Järfälla gymnasieskolor under våren och hösten 2012, samt mot bakgrund av den översyn som sker av Samgymnasiet, Kvarngymnasiet och HTS-gymnasiet, har en beskrivning av elevhälsan på Järfälla gymnasieskolor genomförts hösten Vilka krav som ställs på elevhälsan enligt skollag m.fl. lagar redovisas i de första avsnitten. 1 Skollagens krav på elevhälsan Enligt den senaste Skollagen (SFS 2010:800) ställs tydligare krav på elevhälsan. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande och ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I det individuellt riktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet och sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. I skollagen framgår att varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Eleverna ska ha tillgång till psykolog och kurator och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar och val att organisera elevhälsan, t.ex. anställning direkt på skolan, i resurscenter m.m. Personalen inom elevhälsan ska ha den utbildning som behövs för att klara elevernas behov. Ett syfte med bestämmelserna om elevhälsa är att stimulera samverkan mellan kurator, psykolog, skolhälsovården och de specialpedagogiska insatserna. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Syftet med en samlad elevhälsa är bl.a. att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. Det framgår även av regeringens förslag (proposition 2009/10:165) att det är angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten Kartläggning av elevhälsan på J gymnasieskolor Utbildningsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Jakobsberg Postadress: JÄRFÄLLA Maivor Carlstam, nämndsekreterare, handläggare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: utbildningsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (11) 2 De medicinska delarna av elevhälsan De medicinska delarna av elevhälsan, motsvarande skolhälsovården, står under Socialstyrelsens tillsyn sedan Av Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården (aug 2004) sägs att de grundläggande uppgifterna för skolhälsovården regleras i skollagen. I Socialstyrelsens riktlinjer sägs bl.a. att det är man anser att det är särskilt viktigt att skolhälsovården är tydlig i det hälsopreventiva arbetet. Elever i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö, samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker bör enligt Socialstyrelsen vara prioriterade arbetsområden. Det förutsätter samarbete med en rad aktörer, både inom och utanför skolan. Socialstyrelsen lyfter bl.a. fram att nyinflyttade barn och deras familjer är viktiga grupper i skolhälsovårdens arbete. Här nämns bl.a. invandrar- och flyktingfamiljer. När det gäller resurser för Elevhälsan framhåller Socialstyrelsen att riktlinjerna inte är avsedda att påverka skolhälsovårdens omfattning, utan ska tydliggöra uppdrag och inriktning. Det är nödvändigt att huvudmannen för skolan tar ansvar för att skolhälsovården är tillräckligt bemannad för att tillgodose elevernas skilda behov. Ett aktivt samarbete mellan elevvården och pedagogisk personal är en förutsättning för att skolhälsovården ska klara sitt uppdrag. För skolhälsovården i både offentlig och enskild regi gäller utöver Skollagens bestämmelser samma regelverk som för all annan hälso- och sjukvårdspersonal: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS, 1998:531), Patientjournallagen (1985:562) Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård samt t.ex. föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:4) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria m.m. Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Skolsköterskor och skolläkare lyder under samma sekretess som all annan hälso- och sjukvårdspersonal, vilket innebär att sekretessen inte bara gäller mot enskilda och mot andra myndigheter, utan även mot personal vid samma skola. Möjlighet till undantag finns dock. (För personal på fristående skolor gäller tystnadsplikt enligt LYHS) Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område har både skolsköterskor och skolläkare ett eget yrkesansvar för det direkta vårdarbetet. Samtidigt är skolsköterskor och skolläkare beroende av skolans ledningsfunktion för planeringen av arbetsinnehåll, resursfördelning, samarbete med övrig skolpersonal, kompetensutveckling m.m. För att upprätta kraven på säkerhet och kvalitet som ställs i HSL så ska det, enligt Socialstyrelsens allmänna råd, finnas en övergripande ledningsfunktion. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att det finns ett fungerande kvalitetssystem m.m. för denna verksamhet. Skolhuvudmannen ska fastställa verksamhetens övergripande inriktning för att tillgodose elevernas behov.

3 (11) 3 Organisation, ledning och resurser för Elevhälsans insatser på Järfälla gymnasieskolor I figur 1 framgår hur Elevhälsan på respektive gymnasieskola är organiserad, samt hur de medicinska och övriga delar av elevhälsovården förhåller sig till varandra. Vissa resurser är gemensamma för samtliga enheter. Beskrivningen i figur 1 och i efterföljande avsnitt är hämtad dels från skolorna, Skolinspektionens rapporter från tillsyn under 2012, uppgifter från verksamhetschef för de medicinska delarna (Eva Palmlöf, t.o.m. dec 2012 och därefter Gunilla Klerck Marklund) samt avstämd med respektive rektor. Utöver elevhälsan på respektive enhet finns två kuratorer och en specialpedagog på Järfälla Vägledningscentrum (JVC), se sid 8. Figur 1. Elevhälsans organisation på Järfälla gymnasieskolor samt styrning och tillsyn. Utbildningsnämnden övergripande ansvar Skolinspektionen Tillsyn av hela verksamheten, inkl elevhälsan Skolverket - råd och information, utvecklingsprojekt Socialstyrelsen: Socialtjänstlagen (anmälningsplikt m.m.) Tillsyn medicinska delar av elevhälsan enligt lagar, föreskrifter, allmänna råd m.m. Sam Rektor ansvar Elevhälsa : Psykosociala (60 %) Specialpedagogiska (50%) Saknas: Psykologiska Medicinska insatser: Skolsköterska (80%) Skolläkare, del av tjänst NT Rektor ansvar Elevhälsa: Psykosociala (50%) Saknas: Psykologiska Specialpedagogi ska Medicinska insatser: Skolsköterska (60 %) Skolläkare, del av tjänst YTC Rektor ansvar Elevhälsa Psykosociala (50 %) Specialpedagogiska Saknas: Psykologiska Medicinska insatser: Skolsköterska (80 %) Skolläkare, del av tjänst HTS Rektor ansvar Elevhälsa Psykosociala (40 %) Specialpedagogiska Saknas: Psykologiska Medicinska insatser: Skolsköterska (100 %) Skolläkare, del av tjänst Kvarn Rektor ansvar Elevhälsa Psykosociala (100 %) Specialpedagogiska Saknas: Psykologiska Medicinska insatser: Skolsköterska (100 %) Skolläkare, del av tjänst Gemensamma resurser: Verksamhetschef, 20 % tjänst, skolhälsovården Järfälla gymnasieskolor. Från 2013 är tjänsten på 10 %. Skolläkare 25 % tjänst för samtliga gymnasieskolor

4 (11) 3.1. Gemensamma resurser samt mål Det finns en verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser i gymnasieskolan. (Eva Palmlöf är verksamhetschef t.o.m. dec 2012, därefter Gunilla Klerck Marklund) Tjänsten omfattar t.o.m. 2012, 20 procent och resterande 80 procent ligger på föroch grundskolans Barn- och elevhälsa. Från 2013 omfattar tjänsten på gymnasieskolorna 10 procent. För gymnasieskolans del finns inte någon mer preciserad arbetsbeskrivning för tjänsten. Verksamhetschefen har inte något personalansvar och inte heller egna resurser för uppdraget. Detta ansvar åligger rektor på respektive gymnasieskola. I praktiken har, enligt tidigare verksamhetschef, ansvaret omfattat fortbildningsinsatser, samordning t.ex. genom regelbundna yrkesträffar, tilldelning av läkartid per enhet, administration av det s.k. Mellanarkivet, som är ett arkiv med journaler som fortfarande är aktiva innan de ska till slutförvaring i kommunarkivet. Arbete med utveckling av journalsystemet PMO är en annan arbetsuppgift. När det gäller fördelningen av den gemensamma resursen (25 procents tjänst) för skolläkaren ser fördelningen, enligt årsredogörelsen för 2011/12, ungefär ut på följande sätt: - Kvarngymnasiet: 1,5 tim/vecka - Övriga gymnasieskolor har vardera ca 20 min/vecka. Utöver de övergripande mål för elevhälsan som framgår av Skollagen och Socialstyrelsens riktlinjer, har inte utbildningsnämnden fattat några specifika beslut om mål eller riktlinjer för elevhälsan Av årsredogörelsen för bl.a. gymnasieskolans medicinska insatser 2011/12 framgår att arbetet med de medicinska insatserna utgår från Socialstyrelsens riktlinjer, den nya skollagen och gemensam verksamhetsplan. Planen skrevs 2009 och är enligt tidigare verksamhetschef i behov av uppdatering (se bilaga 2) Beskrivning av elevhälsans resurser på gymnasieskolorna I följande avsnitt beskrivs kortfattat de olika enheternas elevhälsa, med avseende på resurser och hur elevhälsan är organiserad. Samgymnasiet Antal elever ht 2012: 500 ht 2012 Insatser Medicinska insatser Samgymnasiet har en Skolsköterska som arbetar deltid; 80 procent (fram till augusti 2012 var det en heltidstjänst). När det gäller skolläkare delar Samgymnasiet, tillsammans med övriga gymnasieskolor, på 25 procents tjänst (samordnas med Barn- och elevhälsan) Psykologiska insatser Psykolog saknas.

5 (11) Psykosociala insatser Det finns en kurator, med socionomutbildning, som delar sin tjänst mellan Samgymnasiet (60 procent) och HTS-gymnasiet (40 procent). Specialpedagogiska insatser Det finns ingen tjänst inrättad som specialpedagog, däremot en person med utbildning för specialpedagogiska insatser. Personen är utbildad dyslexipedagog. Ungefär 50 procent av tjänsten är tänkt för specialpedagogiska insatser, enligt rektor på Samgymnasiet. Elevhälsans organisation Elevhälsan består av skolsköterska och kurator. Det finns även läxhjälp för elever som behöver sådant stöd för matematik är det schemalagd tid och för övrigt behov av läxhjälp finns elevassistenter. Skolinspektionens rapport Enligt skolinspektionens rapport i maj 2012 (Dnr :4880) saknar Samgymnasiet skolpsykolog och specialpedagog, förutom en person med utbildning för specialpedagogiska insatser, vilket dock inte bedöms vara i tillräcklig omfattning, enligt personal. Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Samgymnasiet avser att tillsammans med NT-gymnasiet rekrytera en specialpedagog (för delad tjänst mellan gymnasieskolorna) och avvaktar förvaltningens insatser för att tillgodose tillgång till skolpsykolog. NT-gymnasiet Antal elever ht 2012: 430 ht 2012 Insatser Medicinska insatser På NT-gymnasiet finns en skolsköterska på deltid (60 %). Genom skolsköterskan kan eleverna även få tillgång till skolläkare (den gemensamma skolläkaren på 25 procent tjänst). Psykologiska insatser Psykolog saknas. Psykosociala insatser Det finns en kurator på 50 procents tjänst (delas med YTC). Kuratorn är behörig. Specialpedagogiska insatser Specialpedagog saknas. Elevhälsans organisation NT-gymnasiet har ett elevvårdsteam som består av skolsköterska, kurator, studieoch yrkesvägledare och rektor.

6 (11) Skolinspektionens rapport I Skolinspektionens rapport om NT-gymnasiet tas frågan om elevhälsans kompetens och organisation inte upp specifikt. I samband med att inspektionen tar upp brister i fråga om hur och av vem åtgärdsprogram upprättas, konstateras att det inte finns tydliga rutiner för elevhälsans roll och att specialpedagogisk kompetens saknas. Järfälla kommun föreläggs att åtgärda bristerna för rutiner och arbete med åtgärdsprogram. YTC Antal elever ht 2012: 467 ht 2012 Insatser Medicinska insatser På YTC finns en skolsköterska på deltid (80 procent). Genom skolsköterskan kan eleverna även få tillgång till skolläkare (den gemensamma skolläkaren på 25 procents tjänst). Psykologiska insatser Psykolog saknas. Psykosociala insatser Det finns en kurator på 50 procents tjänst (delas med NT). Kuratorn är behörig. Specialpedagogiska insatser Det finns en specialpedagog samt en speciallärare, med relevant utbildning. Elevhälsans organisation Elevhälsoteamet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare studievägledare samt biträdande rektor. Skolinspektionens rapport I skolinspektionens rapport om YTC berörs inte specifikt frågan om elevhälsan. Liksom för övriga gymnasieskolor saknar YTC skolpsykolog. HTS-gymnasiet Antal elever ht 2012: ca 235 Insatser Medicinska insatser HTS har en Skolsköterska som arbetar heltid. Skolläkare finns tillgänglig vid behov genom delad resurs (25 procent tjänst) med övriga gymnasieskolor. Psykologiska insatser Psykolog saknas.

7 (11) Psykosociala insatser HTS har anställt en kurator som arbetar 40 procent. (Rekryteringen sköttes av Samgymnasiet.) Genom beslut i utbildningsnämnden i oktober 2012 tilldelas HTS-gymnasiet extra resurser under två år för arbete med program för att skapa trygg miljö på skolan. HTS-gymnasiet har anställt en socialpedagog som ska arbeta för att minska frånvaro bland eleverna. Specialpedagogiska insatser HTS har en specialpedagog som arbetar 50%. Tjänsten utökas till 100% från 1 januari Specialpedagogen har adekvat utbildning. Elevhälsans organisation I HTS-gymnasiets elevhälsoteam ingår specialpedagog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt rektor. Skolinspektionens rapport och skolans svar I sin rapport från maj 2012 konstaterar Skolinspektionens att HTS-gymnasiet inte har tillgång till någon skolpsykolog eller kurator. Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Åtgärder från HTS-gymnasiets sida är att en kurator på 30 procents tjänst har rekryterats. Skolpsykolog saknas. Kvarngymnasiet Antal elever ht 2012: 221, varav 32 särskoleelever. Kvarngymnasiet har nyanlända elever för studier på Språkintroduktion. Lå 2011/12 var 87 elever i denna grupp inskrivna på skolan, där hälsobesök och vaccinationer utförts av elevhälsan. Insatser Medicinska insatser Kvarngymnasiet har en skolsköterska på heltid, varigenom eleverna även kan få tillgång till den gemensamma skolläkaren (25 procent totalt för samtliga gymnasieskolor). Psykologiska insatser Psykolog saknas. Psykosociala insatser En kurator och två socialpedagoger ingår i elevhälsan. Specialpedagogiska insatser Det finns två specialpedagoger anställda, varav en person är behörig specialpedagog och en är speciallärare som ingår i ett Stödcentrum.

8 (11) Elevhälsans organisation På Kvarngymnasiets elevhälsa finns skolsköterska, kurator/socialpedagoger samt studie-och yrkesvägledare. Specialpedagogerna arbetar vid Kvarngymnasiets Stödcentrum. Skolinspektionens rapport Skolinspektionen tar i sin rapport inte specifikt upp avsaknaden av psykolog. Det man bl.a. uppmärksammar, i samband med utredning om särskilt stöd, är att elevhälsan på Kvarngymnasiet inte omfattar specialpedagogerna, utan i första hand kuratorer och studie- och yrkesvägledare. Enligt inspektionen är det oklart hur specialpedagoger och lärare som erbjuder särskilt stöd samverkan med elevhälsan. Skolinspektionen pekar i brister kring rutiner kring bedömning, beslut och rutiner kring särskilt stöd. Enligt Kvarngymnasiet har skolan efter Skolinspektionens granskning organiserat en elevhälsa enligt skollagens bestämmelser, när det gäller utredning av särskilt stöd. I Kvarngymnasiets svar till Skolinspektionen sägs bl.a. att elevhälsan är förstärkt med specialpedagog och specialkompetens för stöd i matematik. Järfälla Vägledningscentrum Utöver de resurser som redovisas för elevhälsan på enheterna finns två kuratorer och en specialpedagog på Järfälla Vägledningscentrum (JVC). Dessutom finns studievägledare. Uppdraget för JVC, i stora drag, är att ge ungdomar oberoende vägledning inför val av Introduktionsprogram, upprätta studieplan, avropa utbildning hos anordnare, följa elevens studier och bedöma behov av förändringar planera för fortsatt studieväg efter introduktionsprogrammet, ansvara för kommunens uppföljnings- och informationsansvar (enligt skolllagen,29 kap, 9 ). 4 Resurser för elevhälsa referenser Som framgår av både Skolverkets och Socialstyrelsens information om elevhälsan finns inte reglerat eller rekommenderat - hur stora resurser som ska finnas för olika kompetenser inom elevhälsan, däremot vilken typ av insatser som ska finnas tillgängliga. Det är huvudmannen som avgör omfattningen av personal. I flera utredningar som bl.a. Skolverket redovisar konstateras att kommunernas resurser för och organisering av elevhälsan varierar kraftigt, och att det är svårt att få fram tillförlitliga uppgifter (se under rubriken Skolutveckling elevhälsa forskning om elevhälsa) I Socialstyrelsens rapport Att mäta kvalitet i skolhälsovårdens/elevhälsans arbete med psykisk ohälsa, Socialstyrelsen dec 2010, redovisas resultat och erfarenheter från en undersökning i 115 kommuner, där även resursfrågor tas upp. Kartläggningen visade att en skolsköterska i medeltal hade ansvar för 594 elever på en heltidstjänst. Motsvarande siffra för skolkurator var 776 elever och för skolpsykolog 1750 elever (uppgifter för psykolog var osäkra). Variationerna mellan kommunerna var så stor att möjligheten för likvärdig vård enligt rapporten kan ifrågasättas (ibid, s 30). I vissa kommuner ingick t.ex. mer än dubbelt så många elever på en heltidstjänst som det gjorde i flertalet andra. Väntetid för elever för att träffa personal inom elevhälsan kan säga något om kvalitet och resurser. I undersökningen uppskattades väntetiden för att

9 (11) nå kurator till i medeltal 2 veckor, jämfört med skolpsykologen där väntetiden var hela 9,4 veckor. Enligt verksamhetschefen har riksföreningen för skolsköterskor rekommendation att det bör finnas en skolsköterska per 600 elever på gymnasiet, vilket ju överensstämmer med uppgifterna i Socialstyrelsens rapport. Ovanstående mått kan vara en referens vid bedömning av resurser för den nya gymnasieskolan liksom för de övriga gymnasieskolorna, tillsammans med bedömningar av elevernas behov ett arbete som kommer att fortsätta inom förändringsprocessen med ny resultatenhet. 5 Reflektioner kring elevhälsan på Järfälla gymnasieskolor Elevhälsan har, jämfört med tidigare, lyfts fram tydligare i den nya Skollagen. Genom att ge insatserna ett samlat namn elevhälsa betonar lagstiftaren att det är viktigt att samtliga kompetenser medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska samverkar kring eleverna. Inför omorganiseringen av Samgymnasiet, Kvarngymnasiet och HTS-gymnasiet bör elevhälsan särskilt uppmärksammas för att verksamheten ska få goda förutsättningar att erbjuda eleverna den hjälp och det stöd de behöver. Behoven kan skilja sig åt beroende på t.ex. om man nyligen har kommit till Sverige, har fysiska, psykiska eller psykosociala funktionshinder eller har behov av stöd av andra anledningar. Jämfört med nuvarande organisation med elevhälsa på respektive gymnasieskola skulle en elevhälsa i den nya gymnasieskolan med kompetenser från olika enheter kunna förbättra förutsättningarna att fördela resurser efter elevernas behov, istället för att varje enhet begränsas av sina organisationer och resurser. Ett exempel är arbetet med nyanlända ungdomar som inom Språkintroduktionen, där särskilda insatser från skolhälsovården behövs (se beskrivning för Kvarngymnasiet, s 7) Ingen gymnasieskola har idag tillgång till skolpsykolog, vilket i enlighet med skollagen måste åtgärdas i den nya organisationen. Här kan en samordning mellan samtliga gymnasieskolor i egen regi övervägas. Behov av utökad tillgång till skolläkare är en annan fråga som behöver diskuteras. Enligt verksamhetschefen är tiden som skolläkaren är tillgänglig för gymnasieskolorna alltför begränsad jämfört med den efterfrågan som finns. Elevhälsans arbete och organisation ska givetvis utgå från de krav som ställs i skollag och socialstyrelsens riktlinjer där elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll bl.a. lyfts fram - men man kan även diskutera om det finns anledning att komplettera de nationella målen med mål och/eller uppföljning av elevhälsan från utbildningsnämndens sida för att tydliggöra nämndens ambition med verksamheten. Här bör även det nationella arbetet inom Skolverket och Socialstyrelsen med att ta fram riktlinjer för dimensioner och uppföljning m.m. av elevhälsan beaktas. När det gäller tjänsten som verksamhetschef för den medicinska delen av elevhälsan ingår uppgiften att sköta det s.k. Mellanarkivet (arkiv med aktiva elevjournaler, som inte är redo för slutförvaring i kommunarkiv). Detta är periodvis en betungande arbetsuppgift. Det finns anledning att överväga en mer långsiktig och mer effektiv lösning för hur detta kan hanteras.

10 (11) Barn- och elevhälsan inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde Det kan vara av intresse att jämföra nuvarande organisation av elevhälsan på gymnasieskolorna med motsvarande verksamhet inom Barn- och ungdomsförvaltningens, inte minst mot bakgrund av de gemensamma behov av samverkan kring övergång mellan elever i grundskolan och gymnasieskolan. Här har man sedan 2010 en sammanhållen enhet Järfälla Barn- och elevhälsa med en enhetschef (samt medicinsk ansvarig som är densamma för gymnasieskolorna) Syftet med organisationen är att garantera en hög och likvärdig kvalitet för elevhälsan på samtliga skolor. Förskolepsykologer, skolpsykologer, skolsköterskor, skolläkare och skolkuratorer sitter centralt på Förskola och grundskola i Posthuset eller arbetar ute på kommunens skolor. Elevhälsan omfattar både elevvård och skolhälsovård. Hos Barn- och elevhälsan finns, utöver personal inom skolhälsovården, personal med specialpedagogisk kompetens inom bland annat dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, matematik och socialt arbete. Verksamheten finansieras genom del av barn- och elevpengen som betalas till förskolor och skolor. Förskolechefer och rektorer ansvarar för att barn och elever får det stöd de behöver. 6 På gång nationellt regeringsuppdrag för att utveckla elevhälsan Regeringen gav i oktober 2011 Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa (U2011/5947/S m.fl). Regeringen bedömer att utvecklingen av och tillgången till elevhälsa och speciallärare är central för att skolorna ska kunna erbjuda eleverna en god lärandemiljö som ger dem förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen och nå målen för undervisningen. Uppdraget består av följande delar: Statsbidrag Skolverket ska sprida information om möjligheten för skolhuvudmän att ansöka om statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan under (Kommentar: Järfälla Barn- och elevhälsa har ansökt om bidrag för 2012, men fått avslag) Modell för uppföljning och utvärdering Skolverket ska i samverkan med Socialstyrelsen, och efter samråd med Skolinspektionen, ta fram indikatorer för uppföljning och utvärdering för uppföljning och utvärdering av huvudmännens arbete med elevhälsa. Modellen ska redovisas till regeringen senast 15 februari Utbildningsinsatser Skolverket ska genomföra seminarier m.m. om elevhälsans inriktning och organisering till bl.a. rektorer och elevhälsans personal. Skolan ska även ta fram olika stödmaterial för elevhälsan, bl.a. för att underlätta barns och elevers övergång inom och mellan olika skolor och skolformer.

11 (11) Bilagor 1 Skolverkets broschyr om Elevhälsan 2 Metodbok, skolhälsovården Järfälla kommun Gemensam verksamhetsplan och funktionsbeskrivning för skolsköterskorna i Järfälla kommun, År