Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2015 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( )

Transkript

1 K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( ) K-LANTBRUK

2 NYHETER 2015 Vilgott tvåradigt foderkorn... s.29 Bra avkastande, tidigt och högklassigt korn för foderproduktion SU Performer hybridråg... s. 49 Bra avkastande och vinterhärdig hybridråg från tyska Saaten Union! DK Clearfield hybridvårraps... s. 54 Vi har prövat flera olika Clearfield-rapssorter. Fråga om åtkomsten av din K-lantbruksförsäljare! DK Imistar CL/ Imagine CL... s. 59 Clearfield-produktionsmetodens halvdvärghöga höstraps! INGRID ärt med gula frön... s. 60 Skörd för hemmaproducerat foder! YaraVita Coptrac, Zintrac och Magtrac... s. 96 Nya bladgödselmedel för spårämneskomplettering! AgLeader precisionsodlingsmetoder... s Exakthet och uppföljbarhet i odlingen! Banjo Forte... s. 165 Nytt bekämpningsmedel mot potatisbladmögel, har bra effekt också mot brunröta. Goda erfarenheter från odlingsförsöken sommaren 2014! Trimaxx... s. 134 Ny tillväxtregulator för all stråsäd. Skonsamt trinexapacetyl-preparat. Racumin Pasta... s. 146 Lättanvänt bekämpningsmedel mot gnagare i färdiga doseringspåsar. Starane s. 115 Tankblandningskompanjon för grampreparat för att förhindra uppkomsten av hållbar våtarvsstam Odlingsprogram-fästmedel... s. 101 Basfästmedel för användning med grampreparat och glyfosater Innehållet i guiden utan förbindelse. Det ges inga garantier för guidens exakthet eller pålitlighet och man garanterar uttryckligen inte dess lämplighet för ett visst ändamål. Kunden är själv skyldig att kontrollera produktinformationen från tillverkarens anvisningar och jordbrukets stödanvisningar. Vi förbehåller oss rätten att ändra på detta dokument utan särskild anmälan. 2

3 INLEDNING Val med tanke på lönsamhet Det nu påbörjade skördeåret ser rätt utmanande ut. Till den kommande säsongen ansluter sig många kvalitets- och prisfaktorer som säkert kommer att ställa kommande köpbeslut under noggrann lupp. Också stödsystemet håller på att förnyas och om den nya modellen råder ännu osäkerhet. Val som styr verksamheten skall trots allt inte göras på basen av resultat på kort sikt. Det är bra att komma ihåg att insatsköp och anskaffningar nu görs för höstens skörd år Då kan marknadsläget till många delar vara ett helt annat. Under ett år hinner det hända mycket. Lönsamheten från åkerbruket kommer från intäkternas maximering. Vid produktionen av hemmaproducerat foder är det ytterst viktigt att den behövliga skörden produceras på en så liten areal som möjligt. Vid produktion av handelsduglig spannmål bör man igen sträva till att producera spannmål av önskad kvalitet på hela åkerarealen. På en del av skiftena kan förbättringen av växtskick eller gröngödslingsvall vara ett bra alternativ. Odlingsguiden och rekommendationerna i den har uppgjorts med tanke på de här råden och kalkylerna. Rekommendationerna baserar sig på erhållna försöksresultat. På basen av långvarig försöksverksamhet och praktiska observationer har vi i denna guide samlat bäst passande lösningar för varje växtslag. Odlingsprogrammet är av K-lantbruk erbjuden betjäningshelhet för den finska odlaren - Odlingsguiden har publicerats sedan år Välkommen för att planera kommande anskaffningar tillsammans med oss till den servicevänliga K-lantbruksaffären! K-LANTBRUK 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENLIGT BRUKSÄNDAMÅL Spannmålshandel och Odlingskontrakt...8 Effektivering av odlingsteknik...11 Kornets Odlingsprogram...24 Havrens Odlingsprogram...31 Vårvetets Odlingsprogram...37 Höstsädens Odlingsprogram...43 Rybsens och rapsens Odlingsprogram...51 Höstoljeväxternas Odlingsprogram...57 Foderväxter, viltåkerutsäden och ärter...61 Vallens Odlingsprogram...62 Vallensilering...74 Potatisens Odlingsprogram...76 Gödsling och jordförbättring...80 Bladgödselmedel...96 Nyttig växtskyddsinformation , 173 Växtskyddets övriga produkter , 168 Betningsmedel Ogräsbekämpning Bekämpning av gräsartade ogräs Bekämpning av ogräs i vall Kvickrotsbekämpning Växtregulatorer Bekämpning av växtsjukdomar 136 Bekämpning av skadeinsekter 140 Specialväxternas växtskydd Potatisens växtskydd Snabbtabeller för växtskydd K-lantbruksaffärerna

5 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Acrobat WG Affärer och Odlingsprogramkiosker Ag Leader precisionsodlingsmetoder...88 Ally 50 ST Ally Class 50 WG Alsikeklöver...71 Amber 2-radigt malt- och foderkorn...29 Ariane S Aurea Cl rybs...54 Avaunt Banjo Forte Banjo höstraps...59 Basagran M Basagran SG Baytan I Baytan Universal Bekämpning av växtsjukdomar i stråsäd...18 Bekämpningströsklar Belinda -foder- och livsmedelshavre...35 Besprutningstidpunkter...14 Besprutningstidpunkter...15 Betningsmedelstabell och... Bettina -foder- och livsmedelshavre...35 Bilder på ogräs Biscaya OD Bjarne -kvarn- och fodervete...41 Bladgödselmedlens produktförteckning...96, 99 Bondböna Brage -flerradigt stärkelse- och foderkorn...27 Broadway Butisan S Butisan Top Cantor Caspian -hybridråg...49 Cerone Ceylon höstvete...48 Clamox Clearfield -produktionsmetod...54 Comet Pro Consento Cycocel Delad kvävegiva...85 Demonstrant -kvarn- och fodervete...40 DK Clearfield raps...54 DK Imistar CL / Imagine CL hybridhöstraps...59 Effekttabell för ogräs i spannmål Effekttabell för ogräspreparat för vall Effekttabell för sjukdomspreparat Effekttabell, ogräspreparat för specialväxter Engelskt rajgräs...70 Ensileringsmedel...74 Envision Epok 600 EC Express 50 SX Fenix Foder- och viltväxter...61 Foliar Extra...97 Formulat Förebyggande av resistensbildning...20 Galera Glyfotabell Gratil Gödselmedlens produktförteckning...94 Hardi och K-Agro markeringsskum Havrens Odlingsprogram...32 Havrens officiella sortförsök...36 Höstoljeväxternas Odlingsprogram...57 Höstoljeväxternas växtskydd...58 Höstrågens officiella sortförsök...50 Höstsädens Odlingsprogram...45 Höstsädens Odlingsprogramförsök...47 Höstsädens växtskydd...46 Höstvetets Odlingsprogram...43 Höstvetets officiella sortförsök...48 Infinito Ingrid ärt...60 Innehållsförteckning områdesvis...4 Inplastningsfilm...75 K-LANTBRUK 5

6 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Italienskt rajgräs...70 Jordförbättringskalk och slagg...83 Juventus K-lantbrukets försöksgård...11 K-MCPA K-TRIO K-viljanhiven + HiPhos...99 Kaliumbruksmängder...92 Kalkningens grunder...82 Karita ärt...60 Kestac 50 EC Kornets Odlingsprogram...24 Kornets Odlingsprogramförsök...26 Kornets officiella sortförsök...30 Kummin Kvalitetens betydelse för slutproduktens prissättning...10 Kvävegödselmedlens jämförelse...86 Kvävegödselmedlens maximimängder...91 Largo höstrybs...59 Leimay Majong hybridraps...55 Majs Mas 11.F...73 Marika -foder- och livsmedelshavre...34 Mavrik 2F Minneslista för och tolkning av klorofyllhaltsmätning...16 Mirador Monitor Morot Multiple...98 Munstyckens urvalstabell Mustang Forte N-Sensor...87 Nyheter...2 Näringsämnen i kreatursgödsel...84 Näringsämnens betydelse för växten...80 Odlingskontrakt...8 Odlingsprogram-fästmedel Odlingsprogramgödselmedel...93 Odlingszonkarta...23 Oljeväxternas sjukdomseffekttabell Penncozeb Perfekthion Persisk klöver...71 Potatisens Odlingsprogram...78 Potatisens växtstadier...76 Primus Prosaro Puma Extra Puntari -kvarn- och fodervete...40 Racumin Pasta Ragna flerradigt stärkelse- och foderkorn...27 Ranman TOP Reetta -populationsråg...50 Reglone Ringsaker -foderhavre...34 Rokka ärt...60 Roundup Max Roundup Max bruksmängder för olika växter Rundbalsnät...74 Rybsens och rapsens Odlingsprogram...52 Rybsens och rapsens Odlingsprogramförsök...56 Rybsens och rapsens officiella sortförsök...56 Rybsens och rapsens växtskydd...53 Rybsens och rapsens växtstadier...51 Rågens och hybridrågens Odlingsprogram...44 Rödklöver och övriga vallbaljväxter...71 Rörsvingel...70 Sekator Senkor SC! Signum Skydd Skördens uppskattning med hjälp av skördekomponenter...12 Sportak EW Sprutans tvättanvisningar Starane

7 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Starane XL Stomp Stratos Ultra Stråsädens växtstadier...13 Stukplast...75 SU Allawi hybridråg...49 SU Performer hybridråg...49 SW Magnifik -kvarn- och fodervete...48 SW Mitja 2-radigt stärkelse- och foderkorn...29 SW Petita rybs...55 Swipe Switch Symboler Tabell med allmän information om växtskyddsmedel Tankblandningsanvisningar Tankblandningstabell, potatis Tankblandningstabell, rybs och raps Tankblandningstabell, stråsäd Targa Super TEHO-pesu för spruta Terpal Timotej...69 Tiril flerradigt korn...28 Titus Tooler Tooler Heavy Trimaxx Utsädens såmängdstabell...22 Val av gödselmedel och spridningsmängd...90 Vallens Odlingsprogram...62 Vallens växtskydd...63 Vallens växtstadier...64 Vallfröblandningar...72 Vallfröblandningar och symbolförklaringar...68 Vallfrönas universaltabell...66 Vallfrönas universaltabell...67 Vanligaste sjukdomar i korn och vete Vilde -flerradigt stärkelse- och foderkorn...28 Vilgott 2-radigt korn...29 Vinbär Vitklöver...71 Vårvetets Odlingsprogram...37 Vårvetets officiella sortförsök...42 Växtsjukdomarnas spridning och bekämpning i stråsäd...21 Växtskadegörarnas resistens...19 Växtskyddsmedlens effektiva användning...17 Westerwoldiskt rajgräs...70 Zebra -kvarn- och fodervete...41 Zoom...98 Ängssvingel...70 Ärt K-LANTBRUK 7

8 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Kvalitetsspannmålskontrakt och prissättningslaternativ som spannmålsmarknadens redskap Runt om i världen och på EU:s område producerar man en stor skörd under skördeåret 2014/15 - redan andra året å rad. Spannmålslagren ökar både ute i världen och på EU:s område. Man har uppskattat att EU:s spannmålsskörd är ca 319 miljoner ton med en ökning på 17 miljoner ton jämfört med föregående år. Den mest betydande förändringen på den europeiska marknaden är veteskördens ökning till ett nytt rekord, nästan 147 miljoner ton. Fodervetets andel av produktionen är ovanligt stor. Man producerade 20 miljoner ton mera fodervete inom EU än senaste år. Spannmålsskörden i Finland ligger på senaste års nivå, d.v.s. ca fyra miljoner ton. Finlands spannmålsbalans 2014/15 avviker betydligt från tidigare år eftersom vetet för första gången är kalkylmässigt den största exportspannmålen, om exportmarknaderna så tillåter. Det förutsätter dock marknadernas utnyttjande och en jämn spannmålsström mot hamnarna eftersom all spannmål inte kan köpas under vårmånaderna för att inte tala om juli månad inför det nya skörden. Spannmålsleveranserna till den inhemska industrin eller på exportmarknaderna förutsätter ett långfristigt arbete på många nivåer. Havren är en traditionell exportspannmål varav det också den här säsongen finns gott om för export. I ett marknadsläge med överutbud underlättar spannmålens goda kvalitet marknadernas finnande. Ett effektivt anordnande av exporten förutsätter emellertid tillräckligt stora spannmålsmassor vilket också förverkligas med alla tre huvudspannmålsslag. Planenligheten gällande spannmålsströmmens styrning framhävs denna säsong för att få igång en fungerande spannmålslogistik. En möjligast tidig analysering av spannmålsskördens förhandsprover gagnar alla spannmålshandelns parter speciellt i en situation där spannmålens kvalitetsvariationer är stora. Ett bra exempel av det här är vetet: om odlaren inte känner till skördens kvalitet är det svårt att veta om man skall följa kvarn- eller fodervetemarknaderna. De kan avvika betydligt från varandra. Spannmålsmarknadens funktion underlättas ju snabbare man får en täckande bild om skördens kvalitet över lag. Exempelvis vid uppgörande av första exportavtal behöver man information om spannmålens kvalitet som finns på marknaden. Av den finska spannmålsskörden marknadsförs grovt uppskattat hälften eller ca två miljoner ton. Av den mängden exporteras årligen ca en tredjedel eller ton. Exporten är en väsentlig del av den inhemska spannmålsmarknadens funktion och därmed kan man motiverat inte tala om export av överskottspartier. Kvaliteten är viktig såväl för inhemska förbrukare som vid export. Kontraktsodlingen underlättar en effektiv administration av långvariga kundkontakter och den är också till nytta för odlaren i och med att åtgången förbättras. Långvariga kvarnhavrekunder värdesätter den finska havrens kvalitet men det skall inte tas som en självklarhet utan produktionen bör ytterligare utvecklas på varje nivå. Stora kärnor och låg skalhalt är viktiga sortegenskaper som underlättar åtkomsten av ett stort kärnutbyte vid kvarnprocesserna. Vid produktionen av en högklassig kvarnhavre baserar sig allt på sortvalet och för detta ändamål står K-lantbruket till förfogande med goda havresorter för livsmedelsbruk. Odlingsplanens uppgörande för kommande växtperiod kräver noggrann planering och analysering av marknaderna. Foderspannmålsmarknaderna präglas av ett allt större utbud på grund av större lager som de goda skördarna under senaste skördeperioder har utvidgat. Odlingens prisrisk kan hanteras bl.a. genom att odla flera växter och genom att fördela försäljningarna. Det är bra att kontinuerligt följa med spannmålsmarknaderna och komma ihåg att spannmålen kan säljas upp till månader före leveransen och för det står olika instrument till förfogande. Oljeväxterna har jämnat ut den prisrisk som skördens prisvariationer har medfört eftersom prisvariationen för dem har betytt mindre på gårdens hektarvisa resultat än spannmålen. 8

9 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Utnyttja sakkännedomen inom K-lantbrukskedjans spannmålshandel samt det täckande mottagningsnätet både för inhemska leveranser och för export! Spannmålsbalansprognos i Finland 2014/15 Vete Råg Havre Korn Sammanlagt Areal, ha Skörd kg/ha Totalskörd, ton Gårdsanv., inkl. utsäde, ton Industriell anv., ton Export-/importuppskattning, ton Källa: Tike Skillnaden mellan produktion och konsumtion körs i lager. Enligt balansen är vetet den största exportspannmålen men det förutsätter en bra "drive" på exportmarknaden speciellt då det gäller fodervete ytterom EU. Spannmålens prisutveckling de senaste åren Vete Foderkorn Havre Rybs och raps Källa: Viljatietopankki och K-lantbrukets spannmålspriser augusti. Spannmålens priser till vänster, oljeväxternas till höger, priser euro per ton Förverkligade spannmålspriser under senaste år utgör ingen garanti för kommande prisutveckling. K-lantbrukets Kvalitetsspannmålskontrakt - Fyra sätt att administrera prisrisker Målsättningen med kvalitetsspannmålskontrakt är att underlätta skördens marknadsföring och öka hela spannmålskedjans planmässighet. I kontraktet kommer man överens om växtslag och -sort som skall odlas, sortens odlingsareal och avtalsmängden i ton. I kontraktet antecknas också planerat bruksändamål, odlingsmetod och eventuellt önskad leveransplats och - tid. I trebasavtal som tecknas med industrin kan det dessutom finnas egna tilläggsvillkor. Om man önskar kan priserna för kvalitetsspannmålskontraktet bestämmas på förhand. Möjligheterna för förhandsbestämning varierar spannmålsslagvis och verksamhetsortvis. Termin Ett handelsavtal där man kommer överens om spannmålsslag, leveransplats, mängd, grundpris och leveransperiod. Terminer kan tecknas redan före sådden eller när som helst efter den. Om terminen uppgörs före skörden skall skördens mängdvariation beaktas. Vi rekommenderar att för K-LANTBRUK 9

10 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT stråsäd binda högst 2 ton/ha och för oljeväxter högst 1 ton/ha. Vid terminavtal tillämpas kvalitetsprissättning som råder vid tidpunkten för avtalets tecknande. Om skördens kvalitet inte uppfyller minimikvalitetskraven kan partiets bruksändamål förändras. Prisrör Vid sidan av det traditionella terminavtalet tecknar vi nu också prisrörsavtal där avtalets grundpris korrigeras upp- eller nedåt om marknadspriset vid leveranstidpunkt har förändrats mera än prisrörets variationsmån. Prisröret är eur/ton och jämförelsepriset bestäms som ett medeltal av på förhand bestämda inhemska prisnoteringar. För övrigt är avtalet som ett terminavtal. Lagringsavtal Om du behöver pengar men tror att marknadspriset kommer att stiga under perioden, kan du teckna ett lagringsavtal. Därvid betalar vi 70 % av terminpriset för kontraktets teckningstidpunkt som lagringsavtalspris. Spannmålen skall levereras senast till slutet av maj och det slutliga priset är leveransdagens kontanta pris. Från priset avdras en fast ersättning på 8 /ton, mvs 0 %. Kontant handel Det är fortsättningsvis möjligt att leverera spannmål till leveransdagens pris. Om man inte kommit överens om något annat före leverans tillämpas kontantprishandel. K-lantbrukets teser för skördeperioden Så det som marknaderna frågar efter: högklassigt vete, livsmedelshavre, råg och oljeväxter. -- Stärkelseindustrin är en betydande användare av korn varmed det lönar sig att odla korn speciellt i Österbotten. -- Det råder stark efterfrågan på inhemsk råg. -- Förbered dig på prisförändringar under skördeperioden -- Spannmålens försäljnings- och leveranstid kan skilja sig från varandra - periodisera försäljningen och säkerställ ett bra pris i medeltal. -- Som kontraktsproducent kan du påverka leveranstidpunkten och förbättrar spannmålens åtgång -- Ett bra sätt att bemästra spannmålsförsäljningens prisrisker är att fastställa priset genom terminhandel. -- Odling av flera växter minskar skörde- och prisrisken -- På spannmålsmarknaderna är föregående skördeperiod ingen garanti för den kommande -- Följ med spannmålsmarknadsläget och Termin såarealsprognosen då odlingsplanen uppgörs. Planera redan då skördens marknadsföring -- Håll reda på dina produktionskostnader -- Det är allt viktigare att teckna Lagringsavtal odlingskontrakt för nästa säsong på grund av det ökade utbudet på spannmålsmarknaderna! Prisrör Kontant handel 10

11 K-LANTBRUKETS FÖRSÖKSGÅRD #koetila K-lantbrukets försöksgård betjänar Odlingsprogrammets produkter och recept testas och undersöks grundligt. Som odlare kan du lita på att testningen är utförd i stället för dig. K-lantbrukets försöksgård ligger i Hauho, nära Tavastehus och har fungerat sedan år Årligen uppgår antalet försöksrutor till 2500 i Hauho och ca 500 på övriga försöksstationer runt om i Finland. Vårt samarbete med MTT och den svenskspråkiga rådgivningsorganisationen (NSL) säkerställer att sorterna är testade i Finlands växlande växtförhållanden före de har lanserats på marknaden. K-lantbrukets odlingsprogram är skräddarsytt för att motsvara speciellt spannmålsgårdarnas behov och kreatursprogrammet med tanke på kreatursgårdarnas behov. K-lantbrukets försöksgård har under senaste år satsat på förutom sorttestning också på växtskydds- och vallforskning. På basen av försöken på försöksgården väljs bästa alternativ av vilka du hittar tilläggsinfo i denna guide. K-lantbrukets försöksgård är också en utsädesproduktionsgård. På ca 60 ha eget åker produceras högre utsädesklasser av nyaste sorter och dessutom utförs utsädesproduktion på entreprenad på grannens 120 hektar. Samtidigt får man praktisk erfarenhet i gårdsbruksskala av de nyaste sorternas odlingssäkerhet. Certifierat utsäde förpackas i Hauho i K-lantbrukets egen utsädescentral. I den nationella sortförteckningen antecknades år 2014 fem nya sorter som ett resultat av försöksgårdens arbete: Avanti, Avetron, Skarnes havren, Krabat vårvete samt Trym flerradigt korn. Av de här nya sorterna är Krabat redan i försäljning och marknadsföringen av övriga sorter påbörjas senare. K-lantbrukets spannmålslaboratorium gör bl.a. grobarhetsbestämningar, brukskvalitetsanalyser av foder- och livsmedelsspannmål, men också av övriga växter. Fråga efter analyspaket och priser i närmaste K-lantbrukshandel. Laboratoriet har Viking malts godkännande gällande maltkornsanalyser och hör till EVIRA's kalibrerade spannmålsnätverk. K-LANTBRUK 11

12 SKÖRDEKOMPONENTER Skördens uppskattning med hjälp av skördekomponenter Stråsädens skördekomponenter är antalet axförsedda skott/m 2, kärnornas antal i axet och 1000-kornsvikten. Hektarskörd = antal ax (st/m 2 ) X kärnor i axet X 100- kv / 100. Axantalet/m 2 får man genom att räkna individerna på 80 cm av en sårad och multiplicera med 10 om radmellanrummet är det vanliga 12,5 cm. Brodden räknas på en 69 cm lång sträcka och multipliceras med tio om radavståndet är 14,5 cm. Det lönar sig att räkna skördekomponenter från olika håll av skiftet, både på bättre och svagare ställen. Du kan som hjälp använda tusenkornsvikter i medeltal från den här guidens sortförteckning. Beakta att gödsling, växtsjukdomar och skadeinsekter samt väderlek vid tiden för kärnans fyllning inverkar i betydande grad på slutresultatet. Såtäthet (st/m 2 ) 500 Plantor, st/m Skott med ax / brodd 2,2 Axantal, st/m Kärnantal/ax (huvudskott) Kärnantal/ax (sidoskott) kv, g 38 Skörd (kg/ha)* * vid beräkningen har man använt huvud- och sidoskottets kärnantal/ax i medeltal KORN (2R) VÅRVETE HAVRE Såtäthet (st/m 2 ) 650 Plantor, m Skott med ax / brodd 1 Axantal, m Kärnantal/ax kv, g 35 Skörd (kg/ha) Såtäthet (st/m 2 ) 500 Plantor, m Skott med ax / brodd 1 Axantal, m Kärnantal/ax kv, g 35 Skörd (kg/ha) Källor: Pirjo Peltonen-Sainio, Ari Rajala och Risto T. Seppälä (2005). ABC för stråsädens utveckling och tillväxt. Maa- ja Elintarviketalous 67. Ari Rajala (2007). Muntligt tillkännagivande. 12

13 SPANNMÅLENS VÄXTSTADIER OCH ÅTGÄRDER VID RÄTT TIDPUNKT Stråsädens växtstadier #kasvuasteseuranta 0 Groning 00 Torr kärna 01 Kärnan börjar suga vatten 05 Primroten har vuxit ur kärnan 09 Broddskjutning: Groddslidan håller på att tränga upp på ytan 1 Broddens utveckling Första bladet har helt öppnat sig Första bladet har helt öppnat sig Första bladet har helt öppnat sig 2 Bestockning 20 Endast huvudskottet har utvecklats 21 Bestockningens början: 1. sidoskottet har utvecklats sidoskottet synligt 3 Stråskjutning = huvudskottets längdtillväxt noden minst 1 cm ovanför sidoskottets nod noden minst 2 cm ovanför 1. noden 37 Flaggbladet helt synligt men ännu vridet 39 Flaggbladet har helt öppnat sig, tungan synlig 4 Svullnad av flaggbladsslidan 41 Tidigt stadium: flaggbladets slida utvidgas 43 Mellanstadie: Flaggbladets slida utvidgat 47 Flaggbladsslidan är sprucken 49 Axets första skärmfjäll/borst börjar bli synlig 5 Ax-/vippgång 51 Axet/vippan börjar tränga ur slidan % av axet/vippan utvecklad 55 50% av axet/vippan utvecklad 59 Axet/vippan helt ut ur slidan 6 Blomning 61 Blomningen håller på att börja: första ståndarna synliga 65 Full blomning: 50 % av ståndarna synliga 69 Blomningen avslutad: axen har blommat (några torkade ståndare kan synas) 7 Kärnornas utveckling 71 Vattnig kärna: de första kärnorna har uppnått halv slutlig storlek 73 Tidigt mjölkmognadsstadium 75 Mjölkmognadsstadiets mitt: kärnans innehåll mjölklikt, kärnan har uppnått slutlig storlek men är ännu grön 77 Sent mjölkmognadsstadium 8 Kärnornas mognad 83 Påbörjat degstadie 85 Mjukt degstadie: Kärnan spricker med nagel 87 Hårt degstadie: (Gulmognadsstadium) Nageltryck stiger upp tillbaka 89 Full mognad: kärnan hård, svårt att bryta av med tumnagel 9 Övermognad 92 Övermoget: kärnan mycket hård, kan inte brytas med nagel 93 Kärnorna börjar drösa i torrt väder 97 Grödan död och skrumpen K-LANTBRUK 13

14 SPANNMÅLENS VÄXTSTADIER OCH ÅTGÄRDER VID RÄTT TIDPUNKT Vete Korn Havre Höstsäd VÄXTSJUKDOMAR s Skiften med högt sjukdomstryck: direktsådd, lättbearbetning, monokultur x x x x Mest betydande sjukdomar: blad-, sköld- och brunfläcksjuka, DTR, mjöldagg x x x x Rödmögel x x x x Vinterskadesvampar, snömögel x SKADEINSEKTER s Bladlöss x x x Röd och gul vetemygga och kornmygga x Fritfluga x TILLÄGGSGÖDSLING, JORDFÖRBÄTTRING s Spårämnesbladgödselmedel x x x x Extra kväve, skördeökning x x Extra kväve, proteinökning x x Kalkning x x x x OGRÄSBEKÄMPNING s. 104,127 Ogräs x x x x Flyghavre x x Kvickrot, selektiv bekämpning x Kvickrot, bekämpning i stubb x x x x Åkertistel, fettistel x x x x Åkertistel och fettistel som härdbek. x x x x LIGGVÄXTBEKÄMPNING s Tidigt x x x Sent x x x avkastningsfönster GRONING BRODDSKJUTNING BESTOCKNING STRÅTILLVÄXT 14

15 SPANNMÅLENS VÄXTSTADIER OCH ÅTGÄRDER VID RÄTT TIDPUNKT avkastningsfönster STRÅTILLVÄXT FLAGGBLADSTADIUM AXGÅNG BLOMNING STUBB K-LANTBRUK 15

16 MÄTNINGAR ENLIGT ODLINGSPROGRAM I K-lantbruken finns odlingsprogramkiosker där man kan mäta klorofyllhalt samt utvärdera skiftets näringsbalans och grödans skick. På basen av mätningar och observationer definieras behovet av kompletteringsgödsling, stråstärkare och sjukdomsbekämpning. Klorofyll Växten skördeproducerande förmåga beror till stor del på klorofyllmängden i bladen. Näringsämnet som i huvudsak inverkar på klorofyllets bildning är kväve. Mätningen av klorofyllmängd visar om kvävemängden i grödan är för liten eller för stor. Mätningarna utförs från 1-nodstadium till axgångens slut. Vid klorofyllhaltsmätningen jämför man resultat från den normala grödan med gödslingsfönstrets resultat. Om inget gödslingsfönster finns kan mätningsresultaten jämföras med tabellvärden. Skördens uppskattning med egna metoder Förväntad, kalkylerad hektarskörd = antal ax (st/m 2 ) X kärnor i axet X 100-kv / 100. Brodd-, skott- och axantalet / m 2 får man genom att räkna antalet på 80 cm i en sårad då radmellarummet är 12,5 cm och multiplicera antalet med tio. Brodden räknas på en 69 cm:s sträcka om radmellanrummet är 14,5 cm. Minneslista för odlingsprogrammets mätningar SPAD tabell för klorofyllhaltens värden Stråsäd Utvecklingsstadium SPAD Korn Havre Vårvete Höstvete Råg Rybs Gör ett gödslingsfönster i samband med sådden för klorofyllhaltsmätningen. För mätningarna gör man ett rejält gödslat, s.k. gödslingsfönster där man i samband med sådden ger t.ex. ca kg/ha mera kväve än normalt på ett 3x5 m område. Gödslingsfönstret görs med maskin eller manuellt. Man hittar gödslingsfönstret lättare om man på sidan av det gör en 0-ruta utan gödselmedel. Prov av grödan till butiken för klorofyllmätning Skär 30 st växter på olika håll av skiftet och 30 st från gödslingsfönstret. Proverna uppsamlas i lufttät plastpåse varmed de hålls längre färska. Mätningen bör göras inom 12 timmar från provtagning. Låt inte provpåsarna stå i solen. Prov från grödan för skördeprognos Skär den ovanjordiska växtmassan på en meters sträcka och väg den i butiken eller hemma. För att öka tillförlitligheten skall vägningen göras från minst fem olika ställen på skiftet. Ta med uppgifter till butiken om sådatum, sort och utsädesmängd kg/ha. Tolkning av klorofyllhaltsmätning Grödan har tillräckligt med kväve om Spad-mätningens differens mellan gödslingsfönstret och den normala grödan är under 4 för korn, under 3 för havre och under 2 för vete eller om värden ligger innanför tabellvärden. I dylika fall är det motiverat att använda växtregulatorer och sjukdomspreparat. En större differens i resultaten eller värde som underskrider tabellvärde är tecken på kvävebrist. Följden därav kan vara att skörden eller kvaliteten kan bli svag om växternas tillgång till kväve inte kan tryggas. 16

17 BEKÄMPNING AV OGRÄS Mustang Fortes effekt på tistel. Rätt preparat och dos Anteckna redan under växtperioden och på hösten vid tröskning de mest problematiska och rikligast förekommande ogräsen på skiftet. Kontrollera på våren vilka ogräs håller på att skjuta planta på skiftet och välj bekämpningsmedel som har utmärkt effekt på skiftets vanligaste ogräs. Vid behov skall man göra en tankblandning för problemogräs (t.ex. tistel, fettistel, höstgrodd baldersbrå) Svaga växtförhållanden, överväg användningen av största dos: Preparatet saknar utmärkt effekt på åkerns ogräs Ogräsen är storvuxna Jorden är mullrik Ojämn och svagt konkurrerande gröda Besprutningen har fördröjts, exempelvis p.g.a. olika tider uppkomna ogräs Dåliga växtförhållanden -> långsam tillväxt och ogräsen har tjockt vaxlager Goda växtförhållanden då du kan överväga att minska dosen: Preparatet har utmärkt effekt på åkerns ogräsarter Ogräsen är små med jämn plantuppkomst Ogräsen växer snabbt och de har tunt vaxskikt -> medlen uppsugs effektivt Det har varit varmt, fuktigt och mulet några dagar före besprutning Dåliga behandlingsförhållanden: Stark hetta Låg temperatur Blåsigt väder Starkt solsken Nattfrost Goda behandlingsförhållanden: Temperatur C Hög relativ luftfukt >75% T.ex. tidig morgon Lugnt Jämn och väl konkurrerande stråsädsgröda K-LANTBRUK 17

18 VÄXTSJUKDOMSBEKÄMPNING Bekämpning av växtsjukdomar: Det lönar sig att göra sjukdomsbekämpning med delad giva på direktsådda och lättbearbetade skiften om försommaren har varit regnig och sjukdomarna har tidigt kommit igång från växtresterna. Fläckarnas antal kontrolleras före ogräsbesprutning. Om det på översta bladen av var annan växt finns några sjukdomsfläckar tillsätts i sprutblandningen för ogräs en halv dos sjukdomspreparat av triatzoltyp t.ex. Juventus eller Prosaro. Den egentliga sjukdomsbekämpningen görs senare eftersom det i samband med ogräsbesprutningen givna sjukdomsskyddet inte varar hela sommaren och det värsta sjukdomstrycket börjar först i juli. I flaggblad- eller axskjutningsstadiet garanteras sjukdomsskyddet med en blandning av strobilurin (Comet pro) och triatzol (Prosaro, Juventus). Dosen väljs enligt sjukdomstryck, väderförhållanden och sortens sjukdomskänslighet. Rödmögel: Rödmögel (Fusarium-svampar) bildar giftiga mögeltoxiner i stråsädens ax. Man har satt upp maximigränser, vilka man kontrollerar i spannmålsanalyser, för mögeltoxinhalten i spannmål som skall användas för livsmedelstillverkning. I havre som levereras för livsmedelsbruk får inte finnas DON över 1,75 mg/kg. För övrig livsmedelsspannmål är gränsen 1,25 mg/kg. För spannmål som går till foder har man givit riktvärden. De av rödmöglen producerade mycotoxinerna sänker också kärnornas grobarhet vilket försvårar användningen av eget utsäde. Bekämpning av rödmögel Rödmöglen sprider sig i marken i växtrester och från utsädet. Växtperiodens regniga och fuktiga väder främjar rödmöglets ökning mot slutet av perioden. Bemästrande av mögeltoxinrisken: 1. En mångsidig växtföljd samt inmyllning av växtrester minskar på mängden rödmögel i marken. I växtföljden borde ingå olje-, balj- eller vallväxter för att minska sjukdomstrycket. 2. Användning av betat eller certifierat utsäde förhindrar besmittning av rödmögel som sprids med utsädet. 3. Man kan minska rödmöglets mängd med sjukdomsbekämpning men bekämpningen bör göras i sent skede under stråsädens blomning. Normalt utförs sjukdomsbekämpningen redan i tidigare skede. Vid bekämpning avvänds en hög dos av Prosaro eller Juventus. 4. Spannmålens snabba torkning till under 14 % fukthalt samt sortering minskar antalet mögliga kärnor. Både vid tröskning och förrensning bör man använda tillräckligt stor luftmängd för att få bort de små kärnorna ur skörden. Låt testa spannmålen som skall användas som foder Det lönar sig att låta mögeltoxintesta den egna gårdens foder i K-lantbrukets spannmålslaboratorium. Foder som innehåller mögeltoxiner gör djurens tillväxt långsammare och orsakar produktionsstörningar. 18

19 SKADEGÖRARNAS REISTENS Skadegörarnas resistens mot bekämpningsmedel Vad innebär resistens? Ogräs, skadeinsekter eller sjukdomsalstrare blir tåliga mot något bekämpningsmedel. Bekämpningen lyckas inte och bekämpningsmedlet utplånar inte målet. Resistens kan uppkomma mot ett verksamt ämne eller grupp av verksamma ämnen som har samma verkningssätt. Resistens kan uppkomma speciellt mot sådana medel vars verkningssätt är mycket snävt och som används upprepade gånger under växtperioden. Varför bör man känna till grupper av verksamma ämnen? De verksamma ämnena tillhör olika kemiska grupper. Grupper av verksamma ämnen inverkar på samma sätt på målet som skall bekämpas, t.ex. förhindrar bildningen av cellväggar hos den sjukdomsförorsakande svampen. Med avseende på förebyggande av resistens bör man mångsidigt använda bekämpningsmedel som tillhör olika grupper av verksamma ämnen. De olika grupperna av verksamma ämnen inverkar på olika sätt varmed man ur det bästa resultatets synpunkt bör kunna hitta rätt grupp av verksamma ämnen. Bekämpningsmedel mot ogräs Grupp av verksamma ämnen Restriktorer av lipidsyntes ACCase fops och dims ALS-inhibitorer Sulfonylurean och imidazolinoner Syntetiska hormonpreparat "fenoxysyror" Fotosyntesinhibitorer Jordverkande verksamma ämnen Produkter Resistensrisk Riskbemästrande Selektiva kvickrots- och flyghavrepreparat Puma Extra, Axial, Fusilade, Agil, Aramo, Select Lågdospreparat: Tooler, Express, Ratio, Ally, Primus, Gratil, Logran MCPA, Cantor, Trio, Tomahawk, Ariane, Galera, Matrigon, Mustang Forte Senkor, Basagran, Afalon, Reglone Risken medelmåttl., i Central-Europa har man hittat resistenta växter Risken stor om lågdospreparat används separat flera år efter varandra. I Finland har man hittat resistent våtarv. Liten risk, man känner till några fall. Tämligen stor risk. Växtföljd, odlingstekniska metoder Lågdospreparat används separat max. 3-5 år varefter fenoxysyra, som K-Trio eller Starane, tas med Fenoxypreparaten används i blandningar med lågdospreparat eller separat. Planera bekämpningen på förhand för flera år, växla grupper med verksamma ämnen. Stomp, Butisan S Liten risk. Planera bekämpningen på förhand för flera år. Odlingsprogrammets recept för bemästrande av resistens vid ogräsbekämpning: 1. året Tooler 2. året Tooler + Starane 3. året Mustang Forte 4. året Tooler + K-Trio #kasvinsuojelu K-LANTBRUK 19

20 FÖREBYGGANDE AV RESISTENS Bekämpningsmedel för växtsjukdomar Grupp av verksamma ämnen Produkter Resistensrisk Strobiluriner Comet Pro, Acanto, Amistar, Stratego Stor risk om de används utan blandningskumpan. I Mellan-Europa har man t.ex. hittat resistent gråfläcksjuka i vete. DMI-preparat, triatzoler DMI-preparat, imidatzoler Ditiokarbamater och övriga oklassificerade Prosaro, Bumper (Tilt), Juventus, Menara, Bravo Premium Signum, Sportak, Baytanit, Zardex, Fungazil Dithane, Shirlan, Delan Risken tämligen liten. Liten risk. Odlingsprogrammets recept för bemästrande av resistens vid sjukdomsbekämpning: 1. Man förebygger sjukdomarnas ökning genom växtföljd, bearbetningsåtgärder samt genom att använda sjukdomståliga sorter. 2. Strobiluriner (Comet Pro) används alltid som tankblandning med triatzol (Prosaro, Juventus) 3. Vid sjukdomsbekämpning av specialväxter planerar man bekämpningen för flera år framåt genom att växla mellan preparat ur olika grupper av verksamma ämnen. Bekämpning av skadeinsekter såsom rapsbaggar Grupp av verksamma ämnen Produkter Bekämpningsmål i stråsäd och oljeväxter Organofosfater Perfektion / Roxion Bladlöss i stråsäd, kål- och lökflugans larver i grönsaker på friland och i rotfrukter Pyretroider Kestac, Karate, Decis Oljeväxternas jordloppor, bladlöss, rapsbaggar, rapsvivel och kålmal. Bladlöss, fritfluga samt ax- och vetemygga i stråsäd. Resistensrisk Måttlig, används enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Risken stor om flera besprutningar under växtperioden år efter år. Man har observerat pyretroidtåliga rapsbaggar i Finland. Neonikotinoider Biscaya, Mospilan Rapsbaggar och -vivlar i oljeväxter Måttlig, används endast enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Indoxakarb Avaunt Rapsbaggar och -vivlar i oljeväxter Har effekt också mot kålmalens larver. Måttlig, används endast enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Odlingsprogrammets recept för bekämpning av rapsbaggar: 1. Använd preparat ur olika grupper av verksamma ämnen 2. Använd också Mospilan, Avaunti eller Biscaya vid sidan av pyretroider. 3. Kontrollera bekämpningsresultatet. Kom ihåg att efter användning av preparat av annan typ (Avaunt, Biscaya) dör baggarna inte omedelbart trots att de slutar äta växterna. 4. Det lönar sig att utföra bekämpningen samtidigt på samma åkervidd och på närområden för att baggarna inte skall flytta till närbelägna skiften. Så undviker man många besprutningar å rad och minimerar uppkomsten av resistens. 20

21 SJUKDOMSBEKÄMPNING Växtsjukdomarnas spridning och bekämpning i stråsäd Växt Sjukdom Förekomsttidpunkt Symptom Inverkan på skörden Spridningssätt Kemisk bekämpning Korn Vete Havre Växtperiod Flaggblad Axgång Liten Medelmåttlig Betydande Väder Utsäde Växtrester Jord Sjukdomsbesprutning kvickrotsbekämpning Betning x x x Rödmögel x icke grott utsäde, fläckar i stråbasen, skrumpna röda kärnor x x x x x x x x x Mjöldagg x vita sammetslika fläckar x x x x x Flygsot x svart ax x x x x x x x Rostsjukdomar x svarta eller bruna sporgömmen i blad och strå x x x x x x Rotdödare x svart stråbas och svarta rötter x x x x x x Sköldfläcksjuka x till en början vattnig ring i bladet, brun ring x x x x x x x x x Stråbas- och x bruna fläckar i blad och stråbasen x x x x x x x bladfläcksjuka x Bladfläcksjuka x bruna nät- eller punktlika fläckar x x x x x x x x Strimsjuka x enhetlig strimma i bladnervriktning, axet stannar i slidan x x x x x Vetets bladfläcksjuka x bruna fläckar i blad x x x x x x x (DTR) x Stinksot x stark fisklukt i kärnorna x x x x x x Gråfläcksjuka x bruna fläckar med svarta punkter i bladen x x x x x x x Gulstrimsjuka x gul strimma i bladnervernas riktning x x x Brunfläcksjuka x bruna fläckar i blad och skärmfjäll x x x x x x x x Stråknäckare x fläckar på stråbas x x x x x Flygsot på havre x svart vippa x x x x x Bladfläcksjuka x brunaktig fläck x x x x x x x K-LANTBRUK 21

22 UTSÄDENS SÅMÄNGDSTABELL Riktgivande såmängdsrekommendationer Stråsäd Baljväxter Oljeväxter Vall- och baljväxter som foder Såmängden beräknas enligt kärnstorlek, grobarhet, renhet och önskad såtäthet Höstråg Höstråg, hybrid Höstvete Höstkorn Vårvete Vårråg Korn, 2-radigt Korn (flerradigt) Havre Rågvete 1000-kornsvikt (tkv) g Såmängd vid rent bestånd Variation Såtäthet, st/m 2 Sådjup, cm Matärt Foderärt 1) Ärt kan sås som blandning (olika förh.) med stråstyv stråsäd, oftast havre Bondböna Rekomm. blandningsförh och havre eller korn st/m2 Vårrybs Vårraps Vårraps, hybrid Höstrybs Höstraps, hybrid ,5 3, (-4) 2(-4) 2(-4) Höstrybsen kan också sås som bredsådd Oljelin (-4) 1-årigt rajgräs - diploid - tetraploid Foderärt 2) Vicker Timotej Ängssvingel Hundäxing Eng. rajgräs 1,8-2,2 3,3-3, Rajgräs kan också användas i ärt-/havreblandningar Foderärt och vicker sås vanligen som blandning med havre 0,4-0,6 1,8-2,2 0,9-1,1 1,7-2,0 Man sår timotejrika vallfröblandningar kg/ha samt svingel, engelskt rajgräs och hundäxing innehållande blandningar kg/ha Vitklöver Rödklöver -diploid -tetraploid Alsikeklöver Blålusern Persiskt klöver 0,7 1,6-2,0 2,3-2,6 0,9-1,1 2 0, ) vitblommig; mogen fröskörd, 2) brokiga blommor; grönfoderskörd Formel för beräkning av utsädesmängd då renheten är okänd Utsädesmängd kg/ha = Såtäthet (st/m 2 ) x tkv g Grobarhet % 22

23 ODLINGSZONKARTA Odlingszoner och effektiv värmesumma Finland är indelat i odlingszonerna I - IV enligt rådande växtförhållanden på området. I sortförteckningen hittar du odlingszonrekommendationer för varje sort. Rekommendationerna är emellertid inte ovillkorliga eftersom växtförhållanden kan ortsvis och årsvis variera mycket jämfört med området i medeltal. Vete- och oljeväxtodlingens tyngdpunkt ligger i huvudsak i de södra odlingszonerna. Havre och korn odlas på hela vårt odlingsområde. Höstsådda odlingsväxter, vete och rybs medräknade, är ett bra val för foderproduktion t.ex. i Österbotten. Samtidigt utjämnar man arbetstoppar då sådd och skörd periodiseras på en längre tidsperiod. Vid sortval bör man beakta sortens lämplighet för ifrågavarande odlingszon och bruksändamål. V Den effektiva värmesumman är den faktor som mest inverkar på grödans mognad. Man kan följa med växtperiodens utveckling samt värme- och regnsumman på K-lantbrukets nätsidor. Vår försöksgård gör en växtstadieuppföljning där du kan se utvecklingsstadierna för olika odlingsväxter samt de odlings- och växtskyddsåtgärder man har gjort. III IV I II K-LANTBRUK 23

24 KORNETS ODLINGSPROGRAM Kornets odlingsprogram I Finland används korn för foder- och stärkelseindustrins samt mälteriernas behov. Kornet har en jämn och säker åtgång i den inhemska industrin men exportmarknaderna bestämmer kornpriset. Vanligaste målsättningskvaliteter Lagringsfukthalt 13 %. Foderkorn: hlv > 65 kg. Stärkelsekorn: hlv > 65 kg, stärkelse > 60 %. Maltkorn 2-radigt: hlv > 68 kg, protein 9,5-11,5 %, sortering (I+II) > 90 % och IV < 3 %, grobarhet > 95 %. Sådd Som utsäde är det motiverat att använda betat, certifierat utsäde. Vid användning av eget utsäde skall utsädet förnyas med 1-3 års mellanrum. Odla skiftet som är avsett för utsäde med beaktande av effektivt växtskydd och flyghavrefrihet. Bärga skörden i goda förhållanden samt sortera och beta alltid utsädet. Det flerradiga kornets målsättningstäthet är st/m 2, 2-radiga kornets st/m 2 och maltkornets st/m 2. Utsädesmängden uträknas enligt formeln: tusenkornsvikt (g) x målsättningstäthet (st/m 2 ) / grobarhet %. Vid försenad sådd skall utsädesmängden ökas med 10 %. Jordarter och ph Foder- och stärkelsekorn klarar sig på alla jordarter. Maltkorn rekommenderas inte på organogena jordar på grund av att proteinhalten blir för hög. Kornskiftets ph-rekommendation är > 6,2. Flerradiga korn klarar sig bättre på sura jordar än 2-radiga. Gödsling Vid kombisådd bör man observera att kornet lätt kan lida av näringsbrist. Fosfor, kalium och svavel bör man på våren ge i form av YaraMila gödselmedel. Nya, bra avkastande sorter drar nytta av en hög kvävegiva. En utvärdering gällande behovet och liggsädesrisken avtilläggskväve kan göras genom Odlingsprogramkioskens klorofyllmätning. Det lönar sig att i korn ge tilläggskväve före axgång med undantag av maltkorn där kvävet ges endast till 1-nodstadium. Lämpliga produkter är YaraBela Axan och YaraBela Finlandssalpeter eller Yara Kvävelösning 390. Spårämnesbristen skall åtgärdas i samband med kombisådden eller senast som bladgödsling under växtperioden. Eventuella dolda näringsbrister i grödan kan tillförlitligt utredas genom Yara Megalab växtanalysen. Om ph är i klassen god eller över, skall speciellt manganbristsymptom observeras. Skördehantering Tröskningen kan påbörjas då spannmålens fukthalt är under 25 %. Bästa fukthalt för tröskning av utsäde och maltkorn är %. För att bibehålla grobarheten är högsta torkningstemperatur 90 C minus spannmålens fukthalt. Torka skörden till under 14 % fukthalt. Grobarheten bibehålls bäst vid 12-12,5 % fukthalt. 24

25 KORNETS ODLINGSPROGRAM Sorter Sort Odlingszon Specialegenskaper Foder Stärkelse Flerradiga Brage I-IV Urvalets bäst avkastande flerradiga x x Ragna I-IV Styvaste strået, bra avkastande korn med stor kärna x x Tiril I-IV Tidigt, bra avkastande och styvt strå x Vilde I-IV Mycket stråstyvt och bra avkastande x 2-radiga SW Mitja I-III Tidigt och mycket bra avkastande x x Amber I-II God kvalitet och sjukdomstålighet x x Vilgott I-III Tidigt och mycket bra avkastande x x Växtskydd Bekämpningsprogrammet för ogräs planeras enligt ogräsfloran på skiftet. Det lönar sig att alltid fästa uppmärksamhet på sjukdomsbekämpning. I försök har man sett att betning av utsäde samt sjukdoms- och liggsädsbekämpning hör till kornets basodlingsteknik. Genom betning bekämpar man utsädesburna växtsjukdomar (bl.a. strimsjuka, sotsjukdomar, bladfläcksjuka) samt mögel som nedsätter grobarheten. För att säkerställa skördens kvantitet och kvalitet är sjukdomsbesprutning samt stråstärkarbehandling oftast motiverad. Tabellen har indelats i basåtgärder och tilläggsåtgärder enligt observationer. BASÅTGÄRDER Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Betning av utsäde Baytan Universal Baytan I-pulver kg/ton Betat certifierat utsäde 3-(4) l/ton utsäde utsäde Ogräsbekämpning Växtstadie (Bestockningens början - stråskjutningens början) Växtregulator Växtstadie (2-nodstadium - före axgång) Sjukdomsbekämpning Växtstadie (2-nodstadie-flaggbladstadie) Tooler 50 g/ha + fästmedel Mustang Forte 0,75 l/ha Express 50 SX g/ha + fästmedel Terpal 0,5-1,5 l/ha Cerone 0,3-0,7 l/ha Trimaxx 0,2-0,4 l/ha Comet Pro 0,3-0,6 l/ha + Prosaro 0,25-0,5 l/ha Comet Pro 0,3-0,6 l/ha + Sportak 0,5 l/ha Prosaro 0,5-1,0 l/ha ÅTGÄRDER SOM BASERAR SIG PÅ OBSERVATIONER Spårämnesbrist Växtstadie (3-bladstadium - axgång) Bekämpning av hållbar våtarvsstam Växtstadie (Bestockningens början - stråskjutningens början) Åker- och fettistelproblem Växtstadie (början av stråskj.) Bladlusbekämpning Växtstadie (broddstadie - bestockn.stadie) Flyghavrebekämpning Växtstadie (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Tidigare del av delad sjukd.prep.dos, (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Bekämpning av rödmögel Växtstadie (blomn. början - full blomning) Kvickrotsbekämpning (Efter skörd) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Multiple 1 l/ha Tooler 50 g/ha + Starane 0,5 l/ha + fästmedel Mustang Forte 0,75 l/ha Multiple 1 l/ha + Foliar Extra 1 l/ha Tooler 45 g/ha + K-TRIO 1,5 l/ha K-TRIO 1,5-2,0 l/ha Multiple 0,5-1,0 l/ha + Multiple 0,5-1,0 l/ha K-TRIO 1,5-2 l/ha Tooler 50 g + K-MCPA 1,0 l/ha + fästmedel Perfekthion 0,4-0,8 l/ha Kestac 0,4 l/ha Mavrik 2F 0,15-0,25 l/ha Puma Extra 1,0-1,2 l/ha Puma Extra 1,0-1,2 l/ha Swipe 0,7-0,9 l/ha Prosaro 0,25-0,5 l/ha Juventus 0,25-0,5 l/ha Prosaro 0,25-0,5 l/ha Prosaro 0,8-1,0 l/ha Prosaro 0,8-1,0 l/ha Juventus 1,0 l/ha Roundup Max 2.0 kg/ha eller Roundup Max 1.5 kg/ha Envision 3,2 l/ha eller Envision 2,4 l/ha + fästmedel 0,5 l/ha Ranger 4 l/ha eller Ranger 3 l/ha + fästmedel 0,5 l/ha K-LANTBRUK 25

26 KORNETS ODLINGSPROGRAM Kornets odlingsprogramförsök, K-lantbrukets försöksgård Brage Fabiola SW Mitja Keskimäärin I medeltal Minimi Viljelyohjelman Odlingsprogrammets sadonlisä skördeökning Med odlingsprogrammets åtgärder erhöll man stora skördeökningar med alla sorter. Den redan på försommaren rikligt förekomna bladfläcksjukan minskade på skörden i minimigrödorna. Lättbearbetning och ensidig växtföljd ökade sjukdomstrycket. De ny sorterna drog betydlig nytta av den tillräckliga kvävegödslingen på över 100 kg/ha. Den rikliga våtarvsgrödan hölls i styr med en blandning av grampreparat och fluroxypyr. Med en mångsidig ogräsbekämpning förebygger man uppkomsten av resistenstålig våtarv på skiftet. I kornets minimiruta observerades rikligt med flygsot. Sotsjukdomarna är lätt bekämpade genom att använda betat utsäde. Kornets odlingsprogramförsök 2014 Brage Fabiola SW Mitja I medeltal Minimi Odlingsprogrammets skördeökning Odlingsprogrammets skörd Åtgärd Preparat Mängd Datum Växtstadium Betning Baytan Universal 3 l/ton Sådd YaraMila gödselmedel N 100 kg/ha Ogräsbek. Tooler + Tomahawk + fästmedel 0,040 kg/ha + 0,4 l/ha + 0,1 l/ha Spårämnesbesprutning Multiple 1 l/ha Tillskottsgödsling YaraBela Axan (27-0-0) N 30 kg/ha Växtregulator Terpal 0.7 l/ha Sjukdomsbekämpning Comet Pro + Prosaro EC l/ha l/ha

27 KORN BRAGE flerradigt korn Flerradigt korn som med sin avkastning ligger på ny nivå Mycket hög hektolitervikt Stråstyvt Bra sjukdomsresistens Brage är klart bättre avkastande foder- och stärkelsekorn än Vilde. I officiella försök har Brages proteinskörd varit den allra högsta. Brages växttid är i klass med Vilde. Brage passar för odling på alla jordarter och odlingszonerna I - IV. Brage klarar sig bra också på sura jordar. Brages strå är bland de styvaste av flerradiga korn. Brage är en sjukdomstålig sort, tåligheten mot sköldfläcksjuka är speciellt bra. För att säkerställa skördens kvantitet och kvalitet är sjukdomsbesprutning oftast lönsam. Terpal växtregulatorbehandling ( l/ha i flaggbladstadiet) i samband med sjukdomsbesprutning ger ökad odlingssäkerhet, speciellt på mullrika marker. Brages kvävegödsling kan dimensioneras enligt de bäst avkastande sorterna. RAGNA foder- och stärkelsekorn NYHET! Det stråstyvaste kornet Den högsta hektolitervikten bland flerradiga Verklig stor kärna - 46 g 1000-kv! Mycket bra avkastande Ragna är ett foder- och stärkelsekorn av ny generation. Ragna kompletterar den norska förädlaren Graminors serie av flerradiga korn. Ragnas hektolitervikt och kärnstorlek är ett stort steg framåt för flerradiga korn. De är t.o.m. i samma klass som i många tvåradiga korn. Liggsädståligheten har i försöken varit t.o.m. bättre än för Vilde och avkastningsförmågan ligger på samma toppklass som för Brage-kornet. För att kunna utnyttja Ragnas hela skördepotential, bör Odlingsprogrammets växtsjukdomsbekämpningsanvisningar följas. Fråga efter Ragnas utsäde i tid eftersom åtkomsten är begränsad för vårsådden 2015! K-LANTBRUK 27