GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 1"

Transkript

1 Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering del 1

2 Välkommen att lämna synpunkter! Arbetet med en ny utbyggnadsplanering för Göteborg är nu mer än halvvägs. Det du håller i din hand är en remissrapport som skickas ut med avsikten att få in synpunkter på arbetet så här långt. Innehållet i rapporten ska alltså inte läsas som något färdigt förslag till utbyggnadsplan, utan snarare som ett avstämningstillfälle, om än ett stort och viktigt sådant. För att resultatet ska bli användbart är det viktigt att så många som möjligt bidragit med synpunkter och förslag. Syftet med denna remiss av utbyggnadsplaneringen är att få inspel till vad som behöver kompletteras, förtydligas och fördjupas inför beslutet om färdig strategi i byggnadsnämnden vintern Remissrapporten består av två delar. Del 1 innehåller utmaningar, utbyggnadsstrategier och principer för genomförandet. Del 2 beskriver förutsättningarna för utbyggnadsplaneringen. Utbyggnadsplanering för en nära storstad Remissversion mars 2013 Denna rapport är framtagen av Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret, Göteborgs Stad. Projektledare: Sara Brunnkvist, Stadsbyggnadskontoret Biträdande projektledare: Staffan Claesson, Fastighetskontoret Deltagande handläggare: Ann-Sofie Jeppson, Fastighetskontoret Anna Magnusson, Fastighetskontoret Anna Noring, Stadsbyggnadskontoret Anna Olsson, Fastighetskontoret Carolin Folkeson, Stadsbyggnadskontoret Christian Jönsson, Stadsbyggnadskontoret Sofie Bårdén, Fastighetskontoret Styrgrupp: Måns Werner, Stadsbyggnadskontoret Peter Junker, Fastighetskontoret Lena Lundblad, Fastighetskontoret Bo Aronsson, Älvstranden Utveckling AB Formgivning: TreArt AB, Göteborg Layout: Jörgen Svensson, Anna Uhrbom m.fl., WSP Samhällsbyggnad, Göteborg, samt Christian Jönsson, Stadsbyggnadskontoret

3 Förord Tre strategiska dokument för Göteborgs utveckling Vi lägger nu samtidigt fram förslag på tre strategiska inriktnings- och planeringsdokument för det framtida Göteborg: utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan. För att Göteborg ska fortsätta utvecklas till en attraktiv och hållbar stad krävs en samordnad markplanering. Förslagen skickas nu på bred remiss. Strategiernas gemensamma tidshorisont är ca år Då beräknas Göteborg ha fler boende och fler arbetstillfällen och vara kärnan i en arbetsmarknadsregion på över 1,5 miljoner invånare. Översiktsplanen som antogs 2009 och som är det övergripande styrdokumentet för stadens markanvändning är den gemensamma utgångspunkten. Utbyggnadsplaneringen konkretiserar översiktsplanen i tid och geografi. Strategin visar var staden vill att nya bostäder och arbetsplatser ska växa fram, och i vilken ordning. Trafikstrategin fördjupar de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Syftet är att visa hur staden vill utveckla trafiksystemet så att det kan hantera kraftigt ökade resande- och godsvolymer på ett hållbart sätt och samtidigt bidra till utvecklingen av en attraktiv stadsmiljö, ett lättillgängligt regioncentrum och ett starkt logistikcentrum. Grönplanen visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som vi bygger staden tätare. De tre dokumenten har tagits fram i nära samverkan mellan fyra samhällsbyggande fackförvaltningar Trafikkontoret med huvudansvar för Trafikstrategin, Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret med huvudansvar för Utbyggnadsplaneringen samt Park- och naturförvaltningen med ansvar för Grönplanen. Dokumenten har två övergripande syften. Det ena är att fungera som ansiktet utåt. Alla tre strategier tar fäste på att planeringen ska vara viljestyrd snarare än prognosbaserad. Staden behöver därför vara tydlig med hur vi vill se Göteborg utvecklas. Det ger invånare, näringsliv och andra intressenter möjlighet att i sin tur fatta långsiktiga beslut som bär i samma riktning för en attraktiv och hållbar stad. Det andra syftet är att vara ett prioriteringsstöd för stadens politiker och tjänstemän. Var ska staden byggas, och vilka kvaliteter på parker och trafik ska prioriteras? Med dessa tre remisser hoppas vi få in många konstruktiva idéer och förslag. Vad tycker ni? Projektledarna kommer gärna och berättar om innehållet, såväl under remissperioden, som framöver. Planen är att överlämna tre slutdokument för beslut i berörda nämnder i december Agneta Hammer Birgitta Hellgren Christina Johnsson Agneta Jögård Stadsbyggnadsdirektör Trafikdirektör Fastighetsdirektör Park- och naturdirektör

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Läsanvisning... 6 Inledning... 9 Uppdrag och utgångspunkter Dialog och information Utmaningar Göteborg och Göteborgsregionen växer Täthet bidrar till stadens attraktionskraft Näringslivet ställer nya krav Utbyggnadsriktningar Utbyggnadsplaneringens tidshorisont En sammanhållen bebyggelsestruktur Utbyggnadsvolymer i mellanstaden Utbyggnads möjligheter i delområden GENOMFÖRANDE Genomförande Slutdiskussion Slutdiskussion... 78

5 SAMMANFATTNING Sammanfattning Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Syftet med arbetet är att fördjupa inriktningen och ner noggrant studera möjligheter och begränsningar för att uppnå politiska målsättningar kring stadsutveckling och bostadsbyggande. Utbyggnadsplaneringen ska kunna användas som ett verktyg för att trygga stadens bostadsförsörjning, ge berörda förvaltningar underlag för prioriteringar samt tydligt visa hur staden vill utvecklas. Översiktsplanen för Göteborg, som antogs 2009, är grunden för arbetet med utbyggnadsplaneringen, som framförallt har fokuserat på området som kallas mellanstaden. Utbyggnadsplaneringens tidshorisont är satt till Göteborg står inför en rad utmaningar. Befolkningen växer stadigt och 2035 beräknas vi vara cirka nya invånare. Även antalet arbetstillfällen växer och nya bostäder och verksamhetslokaler måste placeras på rätt ställe. Målet att förtäta och komplettera i den redan byggda staden ger, enligt stadsbyggnadsforskning, många positiva effekter, t.ex. ökat underlag för service, handel, kollektivtrafik m.m., som i sin tur minskar behovet av transporter. Samtidigt måste vi förhålla oss till den befintliga stadens kvaliteter och människors behov av rekreation och återhämtning. Den täta och gröna staden uppvisar många av de kvaliteter som vi eftersträvar, både för boende och arbetande i staden. All förtätning, komplettering och omvandling inom mellanstaden ska bidra till en sammanhållen bebyggelsetruktur. Genom att använda tre huvudsakliga principer kan vi åstadkomma detta: koncentrera och kraftsamla, samordna bebyggelse och trafik samt blanda och komplettera. För att lyckas handlar det också om att väga samman flera parallella strategiska arbeten, framförallt de aktuella: trafikstrategin och grönplanen. Göteborgs kärna är en viktig del för stadens och regionens utveckling. Detta har också behandlats i arbetet med Älvstaden. Även framåt kommer kärnan att behöva hantera stor del av utbyggnad av både bostäder och arbetsplatser. På sikt kommer även mellanstaden att öka i betydelse för stadens bostadsförsörjning och för etablering av verksamheter. Utbyggnadsmodellen som tillämpats i utbyggnadsplaneringen visar att det finns utrymme för att hantera de bostadspolitiska målen i kärnan och mellanstaden. Ett förslag till målsättning inom ramen för utbyggnadsplaneringen är att årligen skapa möjligheter för nya bostäder i kärnan och nya bostäder i mellanstaden. Utifrån gjorda analyser har vi redovisat ett antal områden som skulle kunna prioriteras i kommande planering. Vi bedömer att en kraftsamling i dessa områden kan göra skillnad ur flera aspekter, t.ex. för bostadsförsörjning och möjligheter att etablera verksamheter, men även minska strukturella problem och bidra till en mer sammanhållen stad. I de prioriterade områden gör vi i dagsläget bedömningen att det kan rymmas cirka bostäder och m 2 lokalyta för verksamheter i tidsperioden fram till Mellanstaden ser olika ut över staden och de fem delområden vi delat in mellanstaden i, har olika förutsättningar för att utvecklas, förtätas och kompletteras. Under våren 2013 kommer dessa studier att fördjupas, men arbetet har visat på att det finns goda möjligheter att klara dagens politiska målsättningar, både för bostäder och för arbetstillfällen. Vi ser också att utvecklingen kan ske på flera olika platser i mellanstaden. För att lyckas med utbyggnadsplaneringen är genomförandefrågorna mycket viktiga. Denna diskussion kommer att fortsätta och ta sin utgångspunkt i de sex genomförandeprinciper som formulerats i arbetet. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 5

6 läsanvisning Läsanvisning Kommunen gör en utbyggnadsplanering för att vi blir fler och fler göteborgare. Det behövs både nya arbetsplatser och bostäder. Dessa ska placeras på ett sådant sätt att vi får ett gott och bra vardagsliv. Det innebär att handel, vård, fritidsaktiviteter etc ska kunna nås med gång-, cykel- eller kollektivtrafik. Detta uppnår vi genom att bygga tätare runt våra knutpunkter och vid en hel del torg och hållplatser. Dessa blir tyngdpunkterna i det framtida Göteborg. Vi behöver bygga tätt för att nå över de trösklar som finns för etableringar av olika slag. Olika kundunderlag krävs för olika verksamheter. Ju fler personer i närområdet desto bättre. Både arbetsplatser och bostäder hjälper till att skapa aktiva och attraktiva tyngdpunkter. För att nå denna kompakta stad med tydligt definierade grönytor, trafikområden och blandade kvarter behöver vi kraftsamla och ha en gemensam målbild. Här följer en beskrivning av vad kapitlen i denna rapport innehåller. Syftet är att ge en överblick över innehållet. Industristaden Industriverksamhet, byggverksamhet, transport- och logistik ytterstaden, yttre mellanstaden Företagstjänster, forskning, partihandel kunskapsstaden Företagstjänster, forskning och större institutioner kärnan, mellanstaden, strategiska knutpunkter Detaljhandel, besöksnäringar, kreativa näringar besöksstaden Upplevelse, turism, kultur och personliga tjänster kärnan, strategiska knutpunkter Kapitel 1 I kapitel 1 finns en beskrivning av varför vi gör utbyggnadsplaneringen och vilka utgångspunkter vi har haft. Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Planeringen avser 2020-talet och fram till Arbetet sker i ett nära samarbete med Trafikstrategi och Grönplan. Prognoser visar att vi är fler göteborgare 2035 än idag och att staden då har nya arbetstillfällen. Kapitel 2 I kapitel 2 formulerar vi ett antal utmaning som vi står inför när vi ska utveckla Göteborg till en mer hållbar stad. Utbyggnaden ska stärka stadsliv och service även utanför centrala Göteborg. Fokus är på mellanstaden. Det innebär att av de cirka nya bostäder som behövs till 2035 ska byggas i centrala Göteborg och i mellanstaden. Det finns tillräckligt stort utrymme och goda möjligheter att genom komplettering och förtätning nå de bostadspolitiska målen. Men det hänger på hur vi gör det och att det finns en uthållighet i besluten. Vi behöver också förhålla oss till befintliga miljöer och de kvaliteter som finns där. Näringslivet ställer delvis nya krav på stadens miljöer och på platser att etablera verksamheter. En utmaning är att få med detta i framtidsplaneringen. Kapitel 3 I kapitel 3 formuleras tre principer på hur stadens kan utvecklas: koncentrera och kraftsamla, samordna bebyggelse och trafik samt blanda och komplettera. I kapitlet förs en 6 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

7 länsanvisning diskussion om vad utmaningarna innebär för hur vi planerar och bygger. Utmaningen kring täthet och koncentration kopplat till utbud av exempelvis service utvecklas. Här finns också ett förslag på hur staden kan växa genom förtätning, dels övergripande för hela mellanstaden och dels med nedslag i fem delområden. Utbyggnadsplaneringen föreslår kraftsamling för att lyfta och förändra utvalda områden i den redan byggda staden som har särskilt stor potential för förtätning. Redan gjorda investeringar ska nyttjas och tillgången till god kollektivtrafik ska styra prioriteringen. Kapitel 4 I kapitel 4 redovisar vi en påbörjad diskussion om hur utbyggnadsplaneringen kan genomföras. Några grundläggande principer presenteras för hur vi ska nå ett genomförande och en samsyn. Dessa principer kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet vår, sommar och höst Kapitel 5 I kapitel 5 för vi en avslutande diskussion om bl.a. det fortsatta arbetet med utbyggnadsplaneringen. Del 2 Planeringsförutsättningar I del 2, Planeringsförutsättningar, redovisar vi en mängd underlagsmaterial, fördjupningar och förtydliganden kring frågor, fakta, statistik m.m. som finns sammanfattat i del 1. Del 2 innehåller bra och värdefull information som en fördjupning till del 1. Underlagsrapport Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape Konsultföretaget Spacescape har på vårt uppdrag gjort en omfattande analys av mellanstadens utbyggnadspotential. Detta arbete är en av de viktigaste underlagsrapporterna för arbetet med utbyggnadsplaneringen. I rapporten finns en stor mängd analyser av stadsbyggnadskvaliteter som påverkar, skapar drivkrafter och har begränsningar för stadsutvecklingen. Remissfrågor Vi har formulerat några övergripande frågor som vi önskar få svar på under remisstiden. Det finns självklart fler frågor som kommer att diskuteras bland remissinstanserna, men nedanstående frågor är bra att ha som utgångspunkt för läsningen av och samtalet kring utbyggnadsplaneringen: Vilken eller vilka utmaningar kring att förtäta och komplettera staden är viktiga att hantera i utbyggnadsplaneringen? Vilka områden bör prioriteras i det fortsatta arbetet med utbyggnadsplaneringen? Av vilka skäl: sociala, ekologiska eller ekonomiska? Hur många områden kan vi kraftsamla i samtidigt? Vilka genomförandeaspekter är avgörande för att lyckas med utbyggnadsplaneringen? REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 7

8

9 KAPITEL 1 Inledning

10 1 inledning Uppdrag och Utgångspunkter Utdrag ur Budget 2013 Göteborgs Stads bostadspolitiska mål är nya bostäder under mandatperioden. Kommunen gör det möjligt att bygga genom att anta detaljplaner för bostäder i tillräcklig omfattning. Arbetet ska bidra till att skapa utrymme för fler hyresrätter genom en hög andel flerbostadshus i tät miljö och att samarbeta med exploatörer som är beredda att bygga hyresrätter. Kommunen kommer att anta detaljplaner för ca bostäder under 2013 och starta detaljplanearbeten för ca bostäder. Vår vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg där alla har möjlighet att påverka och styra sina liv. Därför vill vi få till stånd ett överskott av bostäder i Göteborg. Göteborgarnas behov och hållbar stadsutveckling ska vara vägledande för all stadsplanering och stadsutveckling och därför har samverkan mellan stadsdelarna stor vikt. Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Utbyggnadsplaneringen ska ange hur man kan hålla fast vid denna inriktning, samtidigt som man håller en utbyggnadstakt som tryggar stadens bostadsförsörjning. Uppgiften att bygga bostäder och arbetsplatser för cirka nya göteborgare kräver en kraftsamling med tydliga krav om volymer och täthet och med en samordning mellan utveckling av bebyggelse, trafik och grönstruktur. Utbyggnadsplaneringen handlar om att sortera mellan olika val inför 2020-talet: På vilka ställen kan vi bygga först och hur stora volymer? Vilka geografiska områden i mellanstaden stödjer bäst strategierna i stadens översiktsplan och möter samtidigt en växande kärna med Älvstaden i fokus? Detta dokument är en remiss av arbetet med utbyggnadsplaneringen så här långt. Rapporten är tänkt som en mellanlandning, ett tillfälle att ta in synpunkter och aspekter som behöver utvecklas eller fördjupas. Tre stadsbyggnadsdokument ett Göteborg I maj 2011 fick Stadsbyggnadskontoret i uppdrag av Byggnadsnämnden att, i samverkan med berörda, utreda stadens framtida utbyggnad. Bakgrunden var en politisk vilja om en ökad takt i bostadsbyggandet och frågan ställdes om en utbyggnad enligt översiktsplanens strategier skulle ge tillräckliga bostadsvolymer eller om det skulle bli nödvändigt att initiera detaljplanering av flera av ytterstadens utredningsområden för att säkra bostadsförsörjningen. Det skulle avvika från översiktsplanens inriktning och staden skulle riskera att förlora kraftsamlingen kring utbyggnad av de centrala förnyelseområdena och vid strategiska knutpunkter. Stadsbyggnadskontoret bedömde därför att rapporten Utbyggnadsplanering 2005 behövde uppdateras och kompletteras med en studie av möjlig utbyggnadstakt i förhållande till översiktsplanens inriktning. I juni 2011 fick Trafiknämnden i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en trafikstrategi för ett hållbart Göteborg och Park- och naturförvaltningen fick i uppdrag av sin nämnd att ta fram en grönplan för Göteborgs Stad, i samverkan med övriga berörda förvaltningar. Arbetet med utbyggnadsplaneringen för Göteborg har bedrivits i nära samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret samt i nära samverkan med Trafikkontorets arbete med trafikstrategin och Park- och naturförvaltningens arbete med grönplanen. Dessa tre strategiska stadsbyggnadsdokument visar tillsammans hur Göteborgs markresurser kan användas på ett långsiktigt hållbart sätt. Resultaten redovisas i 10 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

11 inledning 1 tre olika dokument men innehållet är framtaget för att ge en helhetsbild av Göteborgs framtida stadsutveckling. I denna remissversion speglar de tre dokumenten främst respektive huvudfråga: bebyggelse, grönstruktur respektive trafik. I slutprodukten kommer en tydligare sammanvägning och/eller avvägning mellan intressena att göras. Målet, som det fomluerades i uppdragsbeskrivningen, är att utbyggnadsplaneringen ska: Trygga stadens bostadsförsörjning Ge berörda nämnder underlag för prioriteringar i planarbeten och i kommunens investeringar Tydligt visa hur staden vill utvecklas och vara ett skyltfönster gentemot exempelvis intressenter på bygg- och bostadsmarknaden, allmänheten, grannkommuner m.m. Underlag för att prioritera Utbyggnadsplaneringen ska i slutversionen fungera som ett underlag i att styra lokaliseringen av bostäder och verksamheter för en hållbar stadsutveckling. Att utnyttja och stärka Göteborgs befintliga stadsstruktur ökar förutsättningarna för att bygga en tätare mellanstad och strategiska platser i mellanstaden kan ges goda chanser att uppnå stor potential för ett attraktivt stadsliv. Utbyggnadsplaneringen ska också fungera som ett stöd i prioriteringen mellan olika utbyggnadsprojekt och fungera som ett underlag för kommunens markberedskap. Utbyggnadsplaneringen handlar om en riktad kraftsamling på ett antal platser i staden inom en tidshorisont som sträcker sig fram till och med åren runt Den föreslagna strukturen är tänkt att fungera som ett underlag för fortsatt diskussion om stadens utveckling. De platser och stråk som pekas ut i den här rapporten (se kapitel 3) följer samtliga översiktsplanens inriktning om att bygga i den redan byggda staden. I utbyggnadsplaneringens slutversion, som väntas i slutet av år 2013, kommer några av dessa platser få högre prioritet än andra. Vilka platser det blir är en fråga för remissen och för den politiska beredningen under året som kommer. Övriga platser ska finnas kvar som ett skafferi för stadens planeringsarbete. När ett område är utbyggt kan man ta itu med nästa. Detta skapar också möjligheter till flexibilitet i planeringen när samhället förändras. Det andra syftet, bredvid det att vara ett stöd i prioriteringen i kommunens planeringsarbete, är att visa omvärlden var kommunen vill kraftsamla för stadsutveckling. Utbyggnadsplaneringen ska med andra ord fungera som stöd i stadens kommunikation med byggherrar, finansiärer, bostadsköpare m.fl. Översiktsplanen är grunden för utbyggnadsplaneringen Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Utbyggnadsplaneringen anger hur man kan hålla fast vid denna inriktning, samtidigt som man håller en utbyggnadstakt som når den bostadspolitiska målsättningen och skapar möjligheter för näringslivet att utvecklas Utbyggnadsplanering, UP05. Låg till grund för översiktsplanens inriktning Uthållig tillväxt, GR. I regionkärnan Göteborgs centrala delar ska det byggas nya bostäder och nya arbetsplatser till år Låg till grund för översiktsplanens inriktning Strukturbild, GR. Regional överenskommelse om hur den regionala strukturen kan bli långsiktigt hållbar. Strukturbilden låg till grund för översiktsplanens inriktning. Stadsbyggnadskvaliteter. En skrift om stadskvaliteter och utformning av stadsmiljöer i Göteborg K2020, GR. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Översiktsplanen antogs av Kommunfullmäktige Beslut om Västsvenska paketet. Planera för verksamheter. Planeringsunderlag som vägledning för en näringslivsstruktur som ökar sysselsättningsmöjligheterna nya bostäder under mandatperioden. Politisk målsättning för bostadsförsörjningen. Uppdrag Trafikstrategi, Kommunstyrelsen. Uppdrag Utbyggnadsplanering, Byggnadsnämnden. Uppdrag Grönplan, Park- och Naturnämnden Vision Älvstaden antogs av Kommunfullmäktige. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 11

12 1 inledning År 2009 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Göteborg. Inriktningen var en livskraftig, långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Utgångspunkten är att stärka Göteborgs unika tillgångar, såväl byggda miljöer som natur- och kustområden. Göteborg ska vara en stad där det goda livet är möjligt för alla både nu och i framtiden. Stadens infrastruktur ska kunna utnyttjas effektivt och trafikens miljöpåverkan minimeras. Göteborg ska vara ett starkt regioncentrum där konkurrenskraft förenas med omsorg om det lokala livet. Segregation ska vändas till integration och alla ska kunna vara med och påverka sin egen och stadens framtid. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen De politiska målen och riktlinjerna för bostadsbyggandet framgår av kommunfullmäktiges budget, med särskilda förtydliganden i mål- och inriktningsdokumentet för byggnads-, fastighets- och trafiknämnderna. De politiska viljeinriktningarna framgår även av kommunens översiktsplan och av de regionala strategier som arbetats fram gemensamt av berörda kommuner. I översiktsplanen för Göteborg beskrivs de områdesvisa inriktningarna för stadens olika delområden enligt kartan. Mellanstaden, det orangea området i kartan i marginalen, omfattar en stor del av staden och är utgångspunkten för arbetet med utbyggnadsplaneringen. Viktiga delar i arbetet är också områdena centrala Göteborg (rött) och centrala förnyelseområden (rödbrunt). Utbyggnadsplaneringen omfattar ungefär den avgränsning som mellanstaden har i översiktsplanen. Arbetet behandlar också delar av centrala Göteborg och de centrala förnyelseområdena, t.ex. Mölndalsåns dalgång och områdena runt Gamlestads torg. De områden som behandlats i visionsarbetet kring Älvstaden är inte så djupt behandlade i utbyggnadsplaneringen liksom de södra delarna av centrala Göteborg. Den inre markeringen på kartan ovan visar dessa områden. 12 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

13 inledning 1 Mellanstaden är i fokus Arbetet med utbyggnadsplaneringen utgår från att staden ska växa inom den redan byggda staden, en inriktning som följer Göteborgs översiktsplan. Det innebär att ny bebyggelse i första hand ska tillkomma i centrala Göteborg, framförallt de centrala förnyelseområdena, samt genom komplettering i mellanstaden. Sedan översiktsplanen togs fram har Visionen för Älvstaden antagits av kommunfullmäktige. Denna hanterar strategier för utbyggnad i stora delar av de centrala förnyelseområdena. Utbyggnadsplaneringen tar avstamp i visionen men hanterar i övrigt inte dessa områden. Utbyggnadsplaneringen har avgränsats till att omfatta mellanstaden enligt översiktsplanens definition samt de centrala förnyelseområdena som inte ingår i Vision Älvstaden (Eriksberg, Mölndalsåns dalgång samt Gamlestaden). Inom detta område (se kartan på motstående sida) bor nära nio av tio göteborgare och nästan 90 % av alla arbetstillfällen i staden är lokaliserade här. Mellanstaden motsvarar ungefär den geografiska zon där mer än 50 % av Göteborgs arbetstillfällen kan nås med kollektivtrafik inom 45 minuter från hållplats till hållplats. Metod Analys av mellanstadens utbyggnadspotential Analyser av mellanstadens utbyggnadspotential har tagits fram i samarbete med konsultföretaget Spacescape. Metoden som använts är en vidareutveckling av en metod för analys av förtätningspotential i storstäder som bygger på den s.k. förtätningsrosen. Det är en systematisk metod för att bedöma, analysera och beräkna utbyggnadspotential utifrån kvantitativa stadsbyggnadsanalyser och olika utbyggnadsscenarier. Utbyggnadsanalysen har tagits fram med hjälp av ett stort antal kartbaserade dataanalyser för hela mellanstaden. Analysen är inte på något sätt en komplett analys av lämplig markanvändning utan ska ses som en tematisk och övergripande redovisning av stadsbyggnadsfaktorer som utgår från Göteborgs stads översiktsplan, stadsbyggnadsmål för hållbar utveckling och Spacescapes tidigare analyser om bostads- och kontorsmarknadens värdering av stadskvalitet. Delrapporter och analysmaterial Inom ramen för utbyggnadsplaneringen har nedanstående material tagits fram eller påbörjats. Beskrivning av respektive dokument eller sammanställning finns i bilaga 1, Planeringsförutsättningar : Sammanställning av kommunens planberedskap Sammanställning av planeringsförutsättningar för utbyggnadsplaneringen Jämförelser/lärdomar/inspiration från andra kommuner Studie av förtätningspotentialen i mellanstaden och centrala förnyelseområden utifrån genomförda program och strukturstudier PM Kartunderlag bostadsbyggande enligt översiktsplanen PM Bostadsprognos stadsdelsvis på karta PM 100 x 100-metersrutor, statistik på karta för befolkning- och arbetstill fällen Analyser av bostadsbyggande vid knutpunkter och torg Torgutredning och torganalyser Kartering av Göteborgs stadskaraktärer, Stadsbyggnadskontoret Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape, 2013 Utredning av näringslivets geografiska preferenser: uppföljning och fördjupning av Planera för verksamheter MELLANSTADEN Mellanstaden omfattar en stor del av den bebyggda ytan inom kommunen och innehåller bebyggelse och platser av högst olika karaktär. De flesta stadsdelar som ligger inom mellanstaden är utbyggda som grannskapsenheter kopplade till ett lokalt torg och har även en god försörjning med kollektivtrafik. Här finns många goda boendemiljöer och stor kapacitet i teknisk infrastruktur. Karaktäristiskt för många stadsdelar är hus i park och i mellanstaden finns även en stor andel småhusområden. Det finns en stor potential att bygga mer i mellanstaden genom att ge ytor en effektivare markanvändning. Storskaliga områden kan ges ökad rumslighet och variation genom ny bebyggelse och nya platser, samband kan förbättras och lokala torg och andra mötesplatser kan rustas upp och få kompletteringar som ökar attraktiviteten. De lokala torgen är viktiga för stadsdelarnas identitet. Underlaget för de lokala torgen förbättras genom upprustning och kompletteringsbebyggelse. Mellanstaden kan delas in i två delar inre och yttre med delvis olika förutsättningar. Både den yttre och den inre delen av mellanstaden lämpar sig väl för komplettering. Den inre delen av mellanstaden omfattar t.ex. Majorna, Guldheden, Kortedala och Lundby. Dessa stadsdelar ligger inom spårvagnsnätets upptagningsområde och oftast även på cykelavstånd från centrala stan. De yttre delarna av mellanstaden, t.ex. Lövgärdet, Gårdsten, Kärra och södra Tynnered har något sämre förutsättningar vad beträffar kollektivtrafik. I flera fall har dessa stadsdelar även en tydligare förortskaraktär med en stark uppdelning av bebyggelsen i verksamhets- och bostadsområden. Utdrag ur Översiktsplan för Göteborg REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 13

14 1 inledning Dialog och information Arbetet med utbyggnadsplaneringen har bedrivits gemensamt av stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret och i nära samverkan med trafikkontorets arbete med trafikstrategin samt park- och naturförvaltningens arbete med en ny grönplan. Inom ramen för utbyggnadsplaneringen har projektledningen haft dialog med och information till en rad kommunala förvaltningar, nämnder och bolag, samt andra berörda myndigheter och organisationer. Dialogen och informationen har skett tillsammans med projektgrupperna för trafikstrategin och grönplanen och riktat sig till representanter för bl.a. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Park- och naturförvaltningen, Miljö- och klimatförvaltningen, Kretsloppskontoret, Göteborg Vatten, Stadsdelsförvaltningarna, Centrala Älvstadens projektorganisation, Byggnadsnämnden, Trafiknämnden, Fastighetsnämnden, Park- och naturnämnden, Miljö- och klimatnämnden, Framtiden AB, Göteborgsregionen (GR) och Trafikverket. Dialogen och informationen har skett i flera steg. Under hösten 2011 var fokus på projektets syfte och avgränsning samt samspelet med trafikstrategin och grönplanen. Under våren 2012 har dialog genomförts med samtliga stadsdelsförvaltningar för att informera om projekten och utbyta kunskap, tankar och erfarenheter om möjligheter att komplettera bebyggelsen i respektive stadsdel. Under våren 2012 anordnades en frukost, där samtliga facknämnder och bolagsnämnder bjöds in för att få information om de tre projekten. I juni 2012 hade Trafiknämnden, Byggnadsnämnden, Park- och Naturnämnden och Fastighetsnämnden en gemensam temadag kring utmaningar inom utbyggnads-, trafik- och parkplaneringen. april - juni Remissperiod juli-september Sammanställning och analys av inkomna synpunkter oktober-november Rapportskrivande och sammanvägning med politiken december Beslut i byggnadsnämnden Remiss Det här dokumentet är en remissversion av rapporten kring utbyggnadsplaneringen. Ett stort antal av Göteborgs Stads nämnder och bolag, samt berörda övriga myndigheter och organisationer ges under våren 2013 möjlighet att lämna synpunkter på utbyggnadsplaneringen. Inkomna synpunkter kommer att beaktas inför bearbetningen av förslaget till en slutlig beslutshandling. Remissförfarandet sker parallellt för de tre projekten utbyggnadsplanering, grönplan och trafikstrategi. Under remissperioden, april-juni 2013, kommer projektledarna besöka så många av remissinstanserna som möjligt för att informera om remissens innehåll och ta del av synpunkter. 14 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

15 inledning 1 REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 15

16

17 KAPITEL 2 Utmaningar

18 2 UTMANINGAR Göteborg och Göteborgsregionen växer Göteborg kommer troligen att passera invånare omkring år 2024 och år 2035 kan befolkningen ha ökat med cirka personer jämfört med idag. En fortsatt ökande folkmängd i kombination med en hög efterfrågan på bostäder talar för ett behov av att upprätthålla en hög takt i nyproduktionen av bostäder. Sambandet mellan befolknings- och sysselsättningsutvecklingen är tydligt. Däremot är det inte självklart vilket som kommer först i sammanhanget är det befolkningsökningen som ger underlag för nya arbetstillfällen eller är det efterfrågan på arbetskraft som för med sig inflyttning? Sett under hela 2000-talet har det skapats nya jobb i regionen, vilket innebär att vart sjätte nytt arbetstillfälle i regionen har tillkommit här. Befolkningen ökar Göteborgsregionens befolkning har ökat stadigt sedan mitten av 1980-talet. De senaste åren har befolkningen ökat särskilt snabbt, vilket beror dels på en inflyttning från övriga riket, främst av studenter och unga vuxna, och dels på inflyttning från övriga världen. Förutom flyttningar ökar befolkningen genom att det föds fler än det dör. Under de senaste åren har födelsetalen varit höga, vilket lett till att födslarna spelat stor roll för befolkningsökningen. För Göteborgs del beräknas alla ålderskategorier öka fram till år Göteborg kommer troligen att passera invånare omkring år 2024 och år 2035 kan befolkningen ha ökat med cirka personer jämfört med idag. Det är en ökning med nära 30 % från dagens folkmängd, vilket låter mycket men egentligen motsvarar en årlig befolkningstillväxt på lite mer än 1 %. Detta är en lägre ökning än vad exempelvis Stockholm har idag. Demografiska trender I takt med att befolkningen ökar, ökar också antalet singelhushåll. De grupper som är särskilt överrepresenterade bland dem som bor i singelhushåll är äldre kvinnor och yngre män, där främst den första gruppen tenderar att öka eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Under den senaste trettioårsperioden har andelen äldre i befolkningen (över 65 år) varit relativt stabil. De senaste åren har dock andelen börjat öka i takt med att fyrtiotalisterna har börjat fylla 65 år. De äldres andel av den totala befolkningen förväntas öka fram till 2035, från dagens 19 % till drygt 23 %. 18 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

19 UTMANINGAR 2 Göteborg har också, i egenskap av storstad, en något större ung befolkning än riket i sin helhet, samt en ständig påfyllning av unga genom inflyttning och barnafödande. Fram till år 2035 bedöms andelen unga invånare i Göteborg öka från dagens 15 % till knappt 18 %. I takt med att globaliseringen ökar, blir det allt vanligare att även människor flyttar över gränser i större utsträckning än tidigare. Migrationsforskare tror att den globala rörligheten kommer att öka betydligt i framtiden. Avgörande för hur migrationen utvecklas är bl.a. befolkningsmässiga trender, efterfrågan på arbetskraft i olika länder samt politiska faktorer. Under i stort sett hela 2000-talet har Göteborg haft ett negativt flyttnetto mot resten av landet. Det handlar i hög grad om unga vuxna som flyttar till andra delar av landet samt barnfamiljer som flyttar till kranskommunerna. Det utrikes flyttnettot har under samma period varit positivt: fler personer har flyttat från utlandet till Göteborg än tvärtom. Behovet av fler lägenheter ökar om inflyttningen är större än utflyttningen, eftersom det innebär att antalet hushåll ökar. Att folkmängden totalt förväntas öka under lång tid framåt innebär ett långsiktigt behov av nyproduktion av bostäder. Det är dock ett ömsesidigt beroende eftersom nyproduktion av bostäder på sikt är en förutsättning för en bibehållen nettoinflyttning till Göteborg. Det regionala ansvaret Västra Götalandsregionens vision Vision Västra Götaland Det goda livet är framtagen i samverkan mellan kommunerna genom de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen och bygger också på tanken om hållbar utveckling utifrån de tre hållbarhetsperspektiven. Utifrån detta har Göteborgsregionens kommunalförbund tagit fram en strategi, Uthållig tillväxt, med syfte att lägga en stabil grund för att utveckla regionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa, en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. I strategin framhålls Göteborgs roll för utvecklingen. Kärnan, Göteborgs centrala delar, ska stärkas med ytterligare arbetsplatser/arbetstillfällen och boende fram till år GR:s strukturbild innebär en överenskommelse om ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktig. Även mellanstaden spelar en viktig roll för Göteborgs del i överenskommelsen. Mellanstaden utgör, tillsammans med delar av Mölndal och Partille, en stor del av det sammanhängande stadsområdet. Här ska komplettering ske när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnande stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Göteborg stad behöver ta ett ansvar inte bara som regionkärna utan även som en del av det sammanhängande stadsområdet. Utbyggnadsplaneringen ska skapa förutsättningar för Göteborg att växa på de platser som har störst potential för mer stadsliv. Då skapas attraktiva miljöer både för fler göteborgare och för företag som vill etablera sig. GR:s strukturbilden redovisar en tänkt regional struktur med regionkärnan och Göteborgs centrum (stora orangea området och röda cirkeln inuti), de fem stora transportstråken, olika stora samhällen längs stårken samt de stora grönkilarna. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 19

20 2 UTMANINGAR Täthet bidrar till stadens attraktionskraft Täthet och hållbar stadsbyggnad Det område vi i Göteborg kallar mellanstaden har idag relativt liten täthet. I relation till de gränsvärden som UN-Habitat publicerat, befinner sig den göteborgska mellanstaden idag på en täthetsnivå som inte ger så stora förutsättningar för en gång och cykelvänlig stad. Inom forskningen finns det till och med en konkret gräns på 150 invånare per hektar för när städernas täthet blir mer attraktiva för gående och cyklister. Tätheten måste också samordnas med stadens ekologi och invånarnas utrymmesbehov. På så vis kan gränser för täthetens utbredning och nivå sättas. Samtidigt utgör tillgängligheten till såväl det gröna som det täta en stor stadskvalitet för många boende och arbetande i staden. Axplock från Mellanstadens utbyggnads potential, Spacescape 2013 läs mer Läs mer i förslaget till trafikstrategi. läs mer Läs mer om framtidens bostäder i rapporten Bo(i)staden, Stadsledningskontoret, Göteborg stad. Översiktsplanen understryker att Göteborg ska växa genom att byggas tätare, särskilt vid de strategiska knutpunkterna men även på andra platser. En tätare stad kan erbjuda stor tillgång till höga stadskvaliteter: service, parker och grönområden, kollektivtrafik, bostäder, arbetsplatser, butiker, torg m.m. För att bygga en tät och samtidigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stad är det viktigt att tillkommande bebyggelse bidrar till höga stadskvaliteter för såväl näringsliv som boende. När staden förtätas kommer avvägningarna mellan olika intressen att blir fler och svårare. Balansgången mellan många olika aspekter av stadsbyggandet är en nyckelfråga för framtiden. Utbyggnadsplaneringen ska ge planeringsförutsättningar för att klara denna balansgång så att ett tätare Göteborg också blir hållbart. Staden erbjuder närhet och tillgång Närheten mellan människor och möjligheter till möten av olika slag är stadens styrka och en av dess grundidéer. De allra flesta människor har praktiska anledningar att vistas i offentliga miljöer, såsom att handla och att gå eller cykla till och från arbete och skola. Under senare år har de sociala skälen till att vistas i stadsrummen ökat kraftigt: där ser man andra och man blir sedd och bekräftad. Ofta förenas dessa praktiska och sociala skäl att vistas eller röra sig i det offentliga rummet. Under lång tid har planeringen och utbyggnaden av Göteborg inneburit att avstånden mellan människor, aktiviteter, olika funktioner, service och arbetsplatser snarare ökat än minskat. Successivt har staden blivit glesare, med bl.a. längre resor och ökat bilberoende som följd. De senaste tio-femton åren har det skett en viss förändring i synsättet och den gällande översiktsplanen för Göteborg har komplettering och förtätning i den redan byggda staden som övergripande strategi. I översiktsplanens inriktning för mellanstaden står det att staden ska byggas tätare kring bytespunkter och i kollektivtrafikstråk och att kraftsamling bör ske kring de strategiska knutpunkterna. Utbyggnadsplaneringen utgår från detta och vill än tydligare peka i denna riktning. I en kommande rapport 1 har såväl bostads- som kontorsmarknadens efterfrågan på stadskvalitet analyserats. Preliminära resultat visar summerat på att stadsdelar som har tillgång till ett stort utbud av såväl urbana verksamheter och service som parker är de mest attraktiva och som både företag och enskilda är beredda att betala mer för. Utbudet av urbana verksamheter och service visade sig i sin tur ha ett mycket starkt samband med antalet boende och arbetande inom gång- och cykelavstånd. En stad som är tät och grön har med andra ord grundläggande förutsättningar för att vara både attraktiv och hållbar. 1 Spacescape/Evidens, 2013 (läs mer om rapporten i Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape. 2013) 20 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

Strategi för Göteborg 2035. december 2013

Strategi för Göteborg 2035. december 2013 Strategi för Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering december 2013 strategi för utbyggnadsplanering göteborg 2035 december 2013 sbk dnr: 11/0413 projektledare Sara Brunnkvist, stadsbyggnadskontoret biträdande

Läs mer

Strategi för Göteborg 2035. godkänd av byggnadsnämnden februari 2014

Strategi för Göteborg 2035. godkänd av byggnadsnämnden februari 2014 Strategi för Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering godkänd av byggnadsnämnden februari 2014 strategi för utbyggnadsplanering göteborg 2035 Godkänd av byggnadsnämnden i februari 2014 sbk dnr: 11/0477 projektledning

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Handelsstrategi för Göteborgsregionen Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Sverigeförhandlingen: Inlämnat underlag och kompletterande frågor

Sverigeförhandlingen: Inlämnat underlag och kompletterande frågor Anmälningsärende Utfärdat 2015-12-07 Diarienummer 1018/15 Stadsutveckling Ylva Löf E-post: ylva.lof@stadshuset.goteborg.se Sverigeförhandlingen: Inlämnat underlag och kompletterande frågor Stadsledningskontoret

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 2 PLANeriNGSförUtSättNiNGAr

GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 2 PLANeriNGSförUtSättNiNGAr Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering del 2 planeringsförutsättningar Innehåll Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige... 4 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 6 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER... 8 NÄRINGSLIVETS BEHOV...

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 1 Inledning... 3 Prioritering av kommunfullmäktiges mål... 3 Förtydliganden till kommunfullmäktiges mål... 3 Uppdrag från kommunfullmäktige...

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Göteborg 2035 Ordbok för stadsutvecklare

Göteborg 2035 Ordbok för stadsutvecklare Göteborg 2035 Ordbok för stadsutvecklare Hållbar stad öppen för världen Nära storstad 4 Hållbar 6 Viljestyrd 8 Grön 10 Sammanhållen stad 12 Stadsliv 14 Blandad 16 Täthet 18 Tillgång 20 Regionkärna 22 Strategidokumenten

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Utveckling Nordost

Utveckling Nordost Utveckling Nordost 2011-2013 Nordöstra Göteborg En fjärdedel av Göteborgs yta - 112 km² Var femte göteborgare 90 000 Global ung befolkning Ledig mark Natur och kultur Infrastruktur Bakgrund Sammanhållning

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för Täby stadskärna startpromemoria

Fördjupad översiktsplan för Täby stadskärna startpromemoria 1(7) STADSBYGGNADSKONTORET Marie Broberg Stadsbyggnadsnämnden 2015-06-16 Fördjupad översiktsplan för Täby stadskärna startpromemoria Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret fick i verksamhetsplanen för 2015

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Framtidens Opaltorg. En ny mötesplats för alla

Framtidens Opaltorg. En ny mötesplats för alla Framtidens Opaltorg En ny mötesplats för alla Opaltorget behöver utvecklas Stadsdelstorg, viktig knutpunkt men det upplevs anonymt, oattraktivt och otryggt. God kollektivtrafik men hållplatsen är otrygg,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Datum 2014-02-06. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende

Datum 2014-02-06. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende KS 14 5 MARS 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik Datum 2014-02-06 Diarienummer KSN-2013-0826 Kommunstyrelsen Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer