EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 3 september 2002 PRELIMINÄR VERSION 2002/2068(COS) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen (KOM(2001) 547 C5-0160/ /2068(COS)) Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi Föredragande: Francesco Fiori PR\ doc PE

2 PE /11 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION...5 MOTIVERING...9 PR\ doc 3/11 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 17 december 2001 förelade kommissionen parlamentet kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen (KOM(2001) /2068(COS)). Vid plenarsammanträdet den 11 april 2002 tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för regionalpolitik, transport och turism, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0160/2002). Vid utskottssammanträdet den 24 januari 2002 hade utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi utsett Francesco Fiori till föredragande. Vid utskottssammanträdet/na den... behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med.. röster för,.. röster mot och.. nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... (Motiveringen kommer att avges muntligt i kammaren.) Utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för regionalpolitik, transport och turism beslutade den 13 maj, 27 mars, 17 april och 22 januari 2002 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den... Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas/har fastställts till den... kl... PE /11 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen (KOM(2001) 547 C5-0160/ /2068(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 547 C5-0160/ ), med beaktande av sin resolution av den 15 november 2001 om grönboken Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning (KOM(2000) 769), med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2001 om meddelandet från kommissionen om Europeiska unionens oljeförsörjning (KOM(2000) 631), med beaktande av sin resolution av den 18 juni 1998 om vitboken för en gemenskapsstrategi och handlingsplan Energi för framtiden: Förnybara energikällor (KOM(97) 599), med beaktande av artikel... i...-fördraget, med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-.../2002), och av följande skäl: A. EU: sammanlagda behov av importerad energi uppgår till 50 procent och beräknas öka till 71 procent 2030 om inga åtgärder vidtas. B. 76 procent av EU:s oljebehov täcks genom import, i första hand från länder i Mellanöstern. C. Hänsyn bör tas till det fleråriga programmet Intelligent energi för Europa , och i synnerhet Altener och Steer. D. Vid toppmötet i Johannesburg föreslog EU att produktionen av alternativa energikällor skall uppgå till 15 procent fram till E. Det krävs därför en EU-strategi för att ersätta konventionell diesel och bensin i syfte att förbättra energiförsörjningssäkerheten, men även för att minska den inverkan som transporter, särskilt växthusgasutsläpp, har på miljön. 1 EGT C ännu ej offentliggjort. PR\ doc 5/11 PE

6 F. En sådan strategi måste åtföljas av åtgärder för att förbättra bränsleeffektiviteten hos fordon. G. För att man skall lyckas med ny transportbränsleteknik krävs allmän tillgång, konkurrenskraftiga prisstrukturer och användarnas godkännande. H. Gasol genomgår två processer (oljeraffinaderi- och utvinningsprocessen) och är fördelaktig med tanke på försörjningsproblemen. I. Etanol och biodiesel beräknas öka mest (enligt IEA:s beräkningar kommer den årliga ökningen att uppgå till 10,9 procent). 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om alternativa bränslen för vägtransport. 2. Europaparlamentet stöder EU:s strategi för att öka marknadsandelen alternativa bränslen. 3. Europaparlamentet uppmanar rådet och Europeiska unionen att anta det föreslagna direktivet om främjande av användning av biobränslen för transport och direktivet med tanke på möjligheten att snarast tillämpa en reducerad taxa för punktskatter på biobränslen. 4. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att biobränslen är en möjlighet på kort och medellång sikt för utveckling av alternativ till petroleumprodukter på transportområdet. 5. Europaparlamentet anser att biobränslen är naturliga (koldioxidneutrala) bränslen, och att främjandet av dessa kommer att inverka positivt på skapandet av arbetstillfällen och på jordbruksområdet, i synnerhet eftersom vissa grödor (som raps eller vete) används för att tillverka bioetanol, vars biprodukt är ett proteinrikt foder. 6. Europaparlamentet anser att omvandlingen av organiskt avfallsmaterial, särskilt biomassa, till bilbränsle är en lovande teknik eftersom råmaterialet är billigt, avfallsproblemen (inbegripet kostnaderna) kan undvikas och är lätta att lokalisera även i glest befolkade områden. 7. Europaparlamentet menar att den parallella utvecklingen av olika möjligheter för alternativa transportbränslen kommer att bidra till försörjningstrygghet. 8. Europaparlamentet anser att användningen av alternativa bränslen för offentliga tjänster är ett användbart bidrag i främjandet av en ny teknik eftersom den bidrar till praktisk erfarenhet och gör att allmänheten lättare kan acceptera den. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera dialogen med bilindustrin för att förbättra bränsleeffektiviteten hos fordon, inbegripet användningen av lättare, starkare material och om så krävs att vidta nödvändiga åtgärder. 10. Europaparlamentet anser att utvecklingen av användningen av naturgas och gasol bidrar till en energiförsörjning med fler valmöjligheter eftersom gas finns nästan överallt och delvis i länder med en stabilare geopolitisk situation. PE /11 PR\ doc

7 11. Europaparlamentet anser att främjandet av ökad användning av andra bränslen, t.ex. gasol, metanol och biobränslen i områden med särskilda miljöproblem kan utgöra en lösning på medellång sikt, som kan vara fördelaktig från såväl miljö- som energisynpunkt. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsländerna att också inom det sjätte ramprogrammet främja forskning om naturgas för att minska avfallet i samband med distribution, lagring och påfyllning av lager när det gäller motorfordon. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna även gasol som ett alternativt bränsle med tanke på dess miljö- och energimässiga inverkan samt dess marknadsmässiga potential. Europaparlamentet anser att gasol är en resurs som redan finns tillgänglig för att lösa problem i samband med luftföroreningar och försörjningstrygghet. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även inom det sjätte ramprogrammet uppmuntra forskning om gasol för att få fram allt effektivare teknik. 15. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen i samband med fiskeripolitiken för att uppmuntra och främja användningen av lösningar på energiområdet som är hållbara ur miljösynvinkel beaktar gasolbränslets miljömässiga fördelar, som en alternativ energikälla som avger lite koldioxid och som redan finns tillgänglig för problem i samband med luftföroreningar, särskilt i storstadsområdena. 16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera den forskning som syftar till att främja användningen av väte för att stimulera införandet av utsläppsfria fordon på marknaden. 17. Europaparlamentet anser att utvecklingen och forskningen om bränsleceller utgör en unik möjlighet med tanke på att de nästan inte alls påverkar miljön, och uppmanar medlemsstaterna att analysera möjligheten till skattebefrielse på detta område. 18. Europaparlamentet anser att det är viktigt att på kort och medellång sikt främja användningen av väte som fordonsbränsle, i synnerhet för offentlig transport, genom att utvinna främst icke-fossila bränslen, såsom kärnenergi eller förnybara energikällor. 19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att inrätta lämplig infrastruktur för distribution av väte och för att förbättra lagringen (där det idag krävs reservoarer som är både stora och tunga). 20. Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av pilotprojekt och demonstration av naturgas, förbränningsceller och väte, i likhet med det projekt som samfinansierats av kommissionen för användandet av 30 bussar som drivs med väte i 10 europeiska städer. 21. Europaparlamentet anser att man bör förfina och gå vidare med forskning kring teknik för hybridfordon, som i själva verket möjliggör utforskandet av fördelar för bensin- eller dieselmotorer samt elbilar. 22. Europaparlamentet påminner om den unika möjlighet som den europeiska industrin ges att vara världsledande inom den del av fordonsproduktionen där alternativa bränslen eller PR\ doc 7/11 PE

8 system används. 23. Europaparlamentet stöder inrättandet av en formell kontaktgrupp för införande av fler alternativa energikällor och främjandet av ny utveckling på området, och uppmanar kommissionen att se till att denna expertgrupp har en balanserad representation av olika aktörer, som industrisektorer, konsumenter och oberoende experter. 24. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att definiera, genom den officiella kontaktgruppens arbete, en handlingsplan för att stimulera en ökad användning av förbränningsgas (metanol och gasol) såväl vad gäller privata som allmänna transporter, och uppmanar medlemsstaterna att förbereda införandet av skattemässiga fördelar för användandet av sådan förbränningsgas. 25. Europaparlamentet betonar behovet av en övergripande informationspolitik inom EU angående fördelarna med alternativa transportbränslen, t.ex. minskning av växthusgaser och en ökad energiförsörjningstrygghet. 26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE /11 PR\ doc

9 MOTIVERING Detta meddelande är ett led i försöken att trygga energiförsörjningen och minska utsläppen av växthusgaser. Alla radikala förändringar när det gäller bränsletillgång eller motorteknik inom vägtransporten innebär precis som kommissionen påpekar flera problem. Bilen fyller många funktioner för en familj och har, i likhet med bränslet, med tiden blivit allt säkrare och billigare, och det är inte många som är beredda att göra avkall på denna bekvämlighet. Inom godstransporten ser kriterierna annorlunda ut. Eftersom det är en ekonomisk sektor inom vilken konkurrensen är mycket stark, är kostnader och tillförlitlighet viktiga faktorer. För att marknaden skall acceptera alternativa bränslen eller alternativ motorteknik måste dessa vara konkurrenskraftiga. Dessutom är bränsledistributionen en viktig faktor, eftersom man har vant sig vid ett snabbt och heltäckande distributionssystem. Olika alternativ kräver olika typer och nivåer av investeringar i infrastruktur och utrustning. Att ersätta några procent diesel och bensin med biodiesel eller etanol är det enklaste alternativet. De enda långsiktiga investeringar som krävs är investeringar i anläggningar för att framställa de alternativa bränslena. Samma gäller för investeringar i användning av naturgas och gasol, med tanke på att både teknik och distributionsnät redan finns tillgängliga, även om det krävs en viss utveckling av det sistnämnda. Bränsleceller som drivs med väte är det mest komplicerade alternativet. Här krävs både ny motorteknik och stora investeringar i anläggningar som kan producera väte, samt ett helt nytt distributionssystem. Men det är samtidigt just på det här området som det enligt föredragandens mening finns de största möjligheterna att utveckla en konkurrenskraftig och miljömässigt hållbar spjutspetsteknik där Europa skulle kunna bli världsledande. Följande alternativ tas upp i meddelandet: biobränslen, naturgas och vätgas. Även andra bränslen bör emellertid utvecklas, till exempel naturgas, etanol, gasol och annan spjutspetsteknik, särskilt hybridbilar (kombinerad förbränning och elektrisk drift), som innebär en minskad förbrukning av petroleumprodukter i samma storleksordning som den som kan erhålls med alternativa bränslen. Tanken med hybridbilar är att kunna utnyttja både bensinmotorers (eller dieselmotorers) och elbilars fördelar, och samtidigt undvika nackdelarna. Hybridbilar har två motorer, en förbränningsmotor och en elektrisk motor. Beroende på körförhållandena (last och acceleration) väljer fordonet automatiskt den effektivaste motorn. Batterierna i hybridbilarna laddas nästan kontinuerligt när bilen är i drift, och därför kan de vara betydligt mindre (och billigare) än de batterier som används i elbilar. Men i och med att hybridbilarna har två motorer och andra avancerade tekniska lösningar blir de dyra. Hittills har relativt få hybridbilar släppts ut på marknaden, och då med stora subventioner. Man kan emellertid anta att priserna skulle sjunka med en serieproduktion. Hybridbilen är dessutom särskilt lämpad för elektrisk drift till exempel i städer med mycket trafik och höga luftföroreningshalter och för drift med traditionella bränslen under längre resor, utan att den PR\ doc 9/11 PE

10 för den skull ha elbilarnas nackdelar när det gäller begränsad autonomi och fart. Biodiesel Ända sedan den första oljekrisen 1973 har man övervägt användning av biomassa som ett alternativ till fossila bränslen för att utvinna energi. Det finns flera olika möjligheter för användning av biologiskt material som bränsle för vägtransport, och kommissionen ger följande exempel: Växtoljor (raps, sojabönor, solrosor etc.) kan omvandlas till dieselsubstitut som antingen kan användas blandat med vanlig diesel eller förbränt som rent biodiesel. Sockerbetor, spannmål och andra grödor kan genom jäsning producera alkohol (bioetanol) som antingen kan användas som en komponent i bensin, som motorbränsle i ren form eller som en komponent i bensin efter omvandling till ETBE genom reaktion med isobuten (en biprodukt från raffinering). Sannolikt kommer framtida utveckling att göra det möjligt att framställa ekonomiskt konkurrenskraftig bioetanol från trä eller halm. Organiskt avfall kan omvandlas till energi som kan användas som fordonsbränsle: spillolja (matolja) till biodiesel, animalisk gödsel och organiskt hushållsavfall till biogas och växtavfallsprodukter till bioetanol. I de flesta fall rör det sig om begränsade mängder, men råmaterialet är gratis och avfallsproblemet med tillhörande kostnader skulle minska. De tekniska framstegen antyder att andra flytande och gasformiga bränslen framställda genom termokemisk behandling av biomassa skulle kunna bli konkurrenskraftiga på medellång sikt. Det rör sig t.ex. om biodimetyleter, biometanol, biooljor (pyrolysoljor) och väte. Biobränslen är utan tvekan ett av den mest lovande alternativa bränslena, med många fördelar och möjligheter. Biobränslen är enligt kommissionens meddelande det enda alternativet på kort och medellång sikt. Att införa lämpliga styrmedel [inklusive skattelättnader] för att uppmuntra till deras införande kommer därför att ge en klar signal om att gemenskapen menar allvar med att ta fram alternativ till oljeprodukter som transportbränsle och det finns inga objektiva skäl för att vänta längre. Därför är det önskvärt att rådet och ordförandelandet Danmark gör vad man kan för att gå vidare med direktivet om biobränslen. Väte De senaste årens forskning har visat att väte har en stor potential som bränsle. Vätet skulle kunna bli lösningen på försöken att få fram en bil med nollutsläpp. Precis som för el beror vinsterna (vad gäller försörjningstrygghet och utsläpp av växthusgaser) med att använda väte som bränsle på hur det framställs. Om energikällan är icke-fossila bränslen (kärnkraft eller förnybar energi) är detta bra för försörjningstryggheten och koldioxidutsläppen. PE /11 PR\ doc

11 Storskalig framställning av väte är precis såsom anges i kommissionens meddelande fullt utvecklade industriella processer. Vad som återstår är lagringsproblemet, som för närvarande innebär att det krävs stora och tunga gasbehållare, och distributionsproblemet, som kräver kostsamma investeringar i infrastruktur. Väte och bränsleceller kan bli en lösning på lång sikt, men för detta krävs ytterligare tekniska framsteg som endast kan göras om EU och medlemsstaterna gör avsevärda investeringar i forskning, infrastrukturer och skatteincitament. Gas Gasbränslen karakteriseras av låga koldioxidutsläpp (naturgas procent och gasol 15 procent lägre än bensin). Dessutom innehåller rökgaserna efter förbränning låga halter förorenande ämnen (kolmonoxid, icke brännbara kolväten, svaveldioxid, kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen). Bensen och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) förekommer inte alls i gasbränslen. Vad beträffar försörjningstryggheten råder det ingen tvekan om att användningen av naturgas, även om den i stor utsträckning måste importeras, kan minska oljeberoendet och bredda utbudet av ursprungsländer, eftersom gasfyndigheterna är mer spridda i världen jämfört med oljefyndigheterna. Stora möjligheter erbjuds enligt föredragandens mening av en ökad användning av gasol. Gasol kan utvinnas både genom raffinering och extraktion, men en ökad efterfrågan på gasol kan endas täckas genom import av gasol som extraherats ur naturgas. Därför kan den andel gasol som finns naturligt tillgänglig i Europa vara relevant, och denna gasol borde användas som fordonsbränsle och inte som raffineringsbränsle eller som någon annan lågvärdig energikälla. Dessutom bör det påpekas att gasolimporten, som sker både med tåg och fartyg, gör det möjligt att bredda utbudet av ursprungsländer, vilket är värdefullt när det gäller försörjningstryggheten. Modern gasdriftsteknik kan ge garantier både när det gäller prestanda och tillförlitlighet och säkerhet vilket regleras av tekniska normer och väl underbyggda direktiv som är jämförbara med fordon som drivs med andra fossila bränslen. För att få till stånd en signifikativ ökning av gasbränsleanvändningen i stället för konventionella bränslen krävs politiska incitament för en ökad metangas- och gasolanvändning i syfte att ge konsumenterna ekonomiska fördelar, vilket skulle ge uppenbara vinster när det gäller målet att minska utsläppen av växthusgaser. Sammanfattningsvis ställer sig föredraganden bakom målen i kommissionens meddelande och välkomnar inrättandet av en officiell kontaktgrupp. Denna grupp bör emellertid ges en balanserad sammansättning med företrädare för samtliga berörda parter inom industri och politik samt för konsumenter. PR\ doc 11/11 PE