# FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV

Transkript

1 PÅ VÄG MED DAVID EKELUND Icebug tävlar med eliten ARMBAND VISAR STRÅLNING Smartsun vill utbilda VÅRDA DIN PERSONAL Så motiverar du medarbetarna # FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV SOLENERGI TEKNIK REDO ATT VÄXA BIOMETRI FINGERPRINT CARDS I GULDSITS Optisort visar värdet i avfall NY GIV FÖR ÅTERVINNING " FOKUS PÅ KVALITET " Utländska perspektiv på Göteborg VÄSTRA HISINGEN SATSAR EU-projekt lyfter företagare

2 ledare Vad tycker du om Business? Vad gillar du, vad gillar du inte? Har du tips på vad vi kan skriva om? Har du något att säga? Mejla BUSINESS # Vi är trygga med det vi gör. Vi har något autentiskt att berätta och är det varumärke som har etablerat nischen. David Ekelund, vd på Icebug. Läs mer på sidan 8. BRG medverkar i bok om entreprenörskap APM lyfter med nya kranar Hallå där Henrik Einarsson, processledare för Förenkla helt enkelt Praktikplatsen.se skapar möten Anna-Lena Johansson, chef för APM Terminals Göteborgs Stad har Möten mellan arbets- Företagsutveckling på Business Gothenburg befäster ett förhållningssätt liv och skola blir allt Region Göteborg, har som enda sin plats som Skandina- som ska genomsyra viktigare för att stärka viens största container- kontakterna med företags och individers konkurrenskraft. Båda svensk medverkat i en ny bok om entre- terminal. Företaget näringslivet: det ska prenörskap uti- investerar drygt 800 vara enkelt att driva parter måste visa upp från olika per- miljoner kronor för att företag i Göteborg. För sig. För eleverna hand- spektiv. Hennes öka produktiviteten att förbättra servicen lar det om att se vad och har bland annat köpt deltog under hösten arbetslivet förväntar sig och kan erbjuda kapitel handlar om ytterligare två så kallade ett stort antal chefer, iellt lärande och förhållningssätt i vikten av entreprenör- Super Post Panamax- tjänstemän och pol- medan företag kan skolan, från förskola till universitet. kranar. Det handlar om itiker i kompetens- stärka varumärket och Lerums kommun lyfts fram som en 45 meter höga kranar utvecklingen Förenkla får möjlighet att möta förebild. av den typ som behövs helt enkelt. Den har framtida anställda. Ska vi kunna möta framtidens för de allra största con- tagits fram av SKL, utmaningar behövs personer som tainerfartygen. Investe- Sveriges Kommuner FOTO: BRG Syftet med sajten Praktikplatsen.se är att tänker nytt och annorlunda, som ringen gör att APM och Landsting, och har I oktober gjordes en två dagar lång vågar och vill förverkliga sina idéer Terminals Gothenburg tidigare genomförts fördjupning med 70 nyckelpersoner. effektivt sätt få arbets- och drömmar i handling. Det gäller kommer att bli betydligt i ett flertal kommuner. Då utkristalliserades sex förbättrings- liv och skolelever att oavsett om man är anställd, startar effektivare. teman, som i sin tur ledde fram till en mötas. Den startades företag eller driver företag. I det arbetet spelar skolan en väldigt viktig roll. Boken "The World Economic Forum För de större fartygen finns möjlighet att öka produktiviteten vid Hur gick det i Göte- handlingsplan. borg? Mycket bra. Utbild- De var väldigt nöjda. Över nittio för tio år sedan av Göte- Vi ser gärna att ningen är den största guide to planet entrepreneur busi- upp till femtio procent, som har hållits inom ness success around the world" säger vd:n Keld Peder- ramen för Förenkla enkäten efter andra tillfället ansåg platsen.se för att stärka släpptes den 7 oktober. sen. helt enkelt. I september att de kommer att få nytta av de här sitt varumärke och kunskaperna i sitt dagliga arbete. säkra sin kompetens- APM Terminals har arrangerades en heldag i nuläget åtta container- med 450 deltagare från kranar. De två nya Super åtta förvaltningar och fler använder Praktik- tillväxt, säger Karin Vad ska handlingsplanen leda till? Den innehåller konkreta åtgär- Ingelhag, chef för Post Panamax-kranarna Business Region Göte- skeppas till Göteborg borg. De fick inspiration der och rutiner som ska leda till att försöjning på Business och byggs upp på plats kring hur man kan jobba Göteborg har bäst företagsklimat Region Göteborg. i oktober med företagsklimat och servicenivå av de svenska stor- och så hölls en work- städerna. De övergripande principerna shop som ledde till 350 är att vi ska ha bra bemötande och idéer om hur vår service vara effektiva i våra företagskon- kan förbättras. takter. Optisort startade med en idé om objektigenkänning och hur den kunde omsättas på använda batterier. Nu tänker företaget stort och vill öka medvetenheten om värden i hela avfallsbranschen. 8 För tretton år sedan lämnade David Ekelund journalistiken för skobranschen. Nu tar Icebug steget in på USA-marknaden och globala jättar sneglar på företagets koncept. 10 Biometri blir allt vanligare för identifiering. Tekniken spås få ett genombrott under 2014 och göteborgsföretaget Fingerprint Cards räknar med att växa kraftigt. 12 Chalmers har tilldelats nio miljoner kronor för att utveckla mer effektiva solceller. Business samlade företrädare för Chalmers, SP och Skanska för att diskutera framtidens solenergi. 18 Företagsamma Västra Hisingen ska göra stadsdelen mer entreprenöriell. Projektet satsar till exempel på samarbete med skolorna och hjälp till nyföretagare. munalförbund. av- och pålastning med procent av dem som svarade på 4 på ett organiserat och borgsregionens komhur var responsen från deltagarna? Ur innehållet Strategisk kompetens- Läs mer på: Tidningen Business ges ut av Business Region Göteborg AB, som arbetar för att stärka och # utveckla näringslivet i GöteborgsSOLENERGI TEKNIK REDO ATT VÄXA regionen. Vi är ett icke-vinst BIOMETRI drivande bolag som representerar FINGERPRINT CARDS I GULDSITS 13 medlemskommuner. MålsättOptisort visar värdet i avfall ningen är att bidra till hållbar NY GIV FÖR ÅTERVINNING ekonomisk tillväxt, hög syssel" FOKUS PÅ KVALITET " sättning samt ett diversi fierat VÄSTRA HISINGEN SATSAR näringsliv i regionen. Vill du prenumerera gratis på Business? Anmäl dig på PÅ VÄG MED DAVID EKELUND Icebug tävlar med eliten ARMBAND VISAR STRÅLNING Smartsun vill utbilda VÅRDA DIN PERSONAL Så motiverar du medarbetarna Utländska perspektiv på Göteborg EU-projekt lyfter företagare Ansvarig utgivare Patrik Andersson, patrik.andersson@businessregion.se Redaktörer Joakim Karlsson och Maria Leffler Produktion Rubrik AB, Omslagsfoto Mikael Göthage Tryck Sandstens Tryckeri Citera oss gärna, men ange källan. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. BUSINESS REGION GÖTEBORG / I det här numret av Business skriver vi om EU-projektet The Scandinavian 8 Million City. Det handlar om att skapa en modern järnväg på sträckan Oslo-GöteborgKöpenhamn/Malmö, så att restiden från Oslo till Köpenhamn kortas från drygt åtta timmar till två och en halv timme. Tanken är att skapa en skandinavisk storregion, med hög konkurrenskraft, där människor vill leva och jobba. Men det handlar också om bättre godstransporter. Göteborg har ett strategiskt läge som hela Nordens hamn och som ett nav i mitten av korridoren som förbinder Oslo med Köpenhamn. Effektiva och hållbara transporter är en viktig framtidsfråga, såväl för näringslivet i Göteborgsregionen som för resten av Sverige och stora delar av Norden. Flera internationella undersökningar visar att en väl utvecklad infrastruktur skapar större arbetsmarknadsregioner. När det gäller 8 Million City visar en undersökning från Köpenhamns universitet att Göteborgsregionen skulle tjäna allra mest räknat på hur många fler arbetsplatser som skapas om en modern järnväg blir verklighet. Detta ligger i linje med de politiska mål som slår fast att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa och att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska omfatta invånare. I nuläget är vi cirka invånare, så för att nå målet måste arbetsmarknadsregionen bli större. Ska vi kunna förstora arbetsmarknadsregionen spelar 8 Million City en viktig roll och det Västsvenska paketet är ett måste. Om det inte blir verklighet, så riskerar Göteborgsregionen att tappa i konkurrenskraft i förhållande till andra regioner och Europa eller att i värsta fall bli avfolkningsbygd. FÖR GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV FOTO: PETER BARTHOLDSSON 2 Bättre infrastruktur skapar nya jobb Det blir allt vanligare att pendla till jobbet. Vi har stor inpendling till Göteborg och det finns göteborgare som jobbar i till exempel Halmstad. Det har blivit vanligare att pendla även längre sträckor, som till Oslo, och vi måste bygga ut infrastrukturen så att företagen får ett större utbud av arbetskraft. För att nå dit krävs att vi står oss väl i den internationella konkurrensen genom att vara en attraktiv och växande region där det finns förutsättningar för näringslivet att locka till sig nya företag och därmed skapa fler jobb. Ska detta lyckas är Västsvenska paketet avgörande. PATRIK ANDERSSON VD BUSINESS REGION GÖTEBORG AB 3

3 tillväxt optisort TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO MIKAEL GÖTHAGE Optisort gräver guld i avfallet Optisort har just lanserat en ny sorterare som ska revolutionera återvinningen av batterier men siktar högre än så. Göteborgsföretaget vill ruska om hela branschen och bli "the Google of waste". I ett hörn av en luftig industrilokal står en märklig konstruktion. Det är i alla fall inget man har sett tidigare vilket inte är så konstigt. Optisort Battery Sorter 600 är den första i sitt slag och när Business är på besök återstår bara finjusteringar. Här matar man in batterierna, säger Hans Eric Melin och pekar på ett löpande band som lutar uppåt. När de har nått toppen åker de på rad ner i en ränna. Sedan passerar batterierna en IDenhet med kamera och sensorer. Tack vare att vi har skapat en databas med olika bilder av batterier kan systemet känna igen de olika batterityperna. I slutet av det löpande bandet skjuts batterierna ut till olika kärl med hjälp av tryckluft. I december fraktas sorteraren till Darleston, beläget några mil utanför Birmingham mitt i det engelska industribältet. Där ligger en återvinningsanläggning som ägs av G&P Batteries, en av Europas största insamlare och sorterare av avfallsbatterier. Genom att använda Optisorts sorterare i stället för enbart mankraft sparar företaget mycket tid och pengar. Förra sommaren köpte G&P Batteries den första modell som Optisort tog fram, och den uppgraderade versionen som Det kändes som att det fanns ett tomrum på den marknaden. Nu har vi ett jättebra team, med både bredd och spets, säger Hans Eric Melin 4 kan sortera över 600 kilo batterier i timmen bygger på de erfarenheter som båda parter har dragit. Den nya sorteraren är mer driftsäker och har högre kapacitet, säger Hans Eric Melin. Vi har lärt oss tillsammans med G&P Batteries och är väldigt glada över att ha en kund som är så kunnig och visionär. De trodde på oss redan innan vi hade någon produkt och det betydde mycket. Optisort började som ett projekt på IT-universitetet i Göteborg. När det lyftes in på inkubatorn Chalmers Innovation rekryterades Hans Eric Melin som vd och han har byggt upp företaget från grunden. Affärsidén grundar sig på igenkänning av objekt och verksamheten nischades tidigt mot återvinningsbranschen. Det kändes som att det fanns ett tomrum på marknaden. Nu har vi ett jättebra team, med både bredd och spets, som speglar den inriktningen. Optisort består i dag av nio personer och här finns till exempel mjukvaruutvecklare och experter på mekatronik, automation, miljövetenskap och projektledning. I fjol sålde företaget sina två första batterisorterare, en till G&P Batteries och en till Renova (som var Optisorts första kund och som betalade en inledande studie). Tack vare de intäkterna har man kunnat satsa vidare. Under 2014 räknar vi med att sälja mellan fem och tio exemplar av den nya sorteraren. Det finns stort intresse från USA och Kanada och vi ligger långt framme i förhandlingar även i Frankrike och Tyskland. Men teknik som effektiviserar batterisortering är inte den stora grejen. Vi vill ändra tänket på hela avfallsmarknaden och bli the Google of waste. Hans Eric Melins utgångspunkt är att avfallsbranschen är sjuk, att det inte finns någon logik i att det betalas stora summor för att göra sig av med material som det finns stora värden i. A lla i avfallskedjan får betalt av oss konsumenter, så det finns inget incitament att ändra systemet. Vi tror att 5

4 tillväxt optisort Optisort har specialister på flera teknikområden. Här kollar Hans Eric Melin in den snart leveransklara batterisorteraren med Amir Sabbagh Pour, som leder automationsutvecklingen gånger mer energieffektivt än flyg så mycket "snällare" är höghastighetståg. procent av godstransporterna på sträckor över 300 kilometer ska föras över från landsväg till järnväg (till år 2030) både i EU och Sverige. The Scandinavian 8 Million City 50 Utbyggnad av intercity- och höghastighetståg på sträckan Oslo Göteborg Köpenhamn. Totalt måste drygt 60 mil dubbelspårig järnväg byggas. procent av Skandinaviens industriella kapacitet finns inom en radie av 30 mil från Göteborg. REGIONEN RUNT HÄRRYDA Härryda Smide levererar stålkonstruktioner till byggföretag som Peab och Skanska. Detta innebär att man har möjlighet att leverera till stora projekt. Efter att ha anlitats till ut- 4,5 miljoner svenskar flyger varje år från Kastrup. byggnationen av hotellet Gothia Towers i Göteborg har familjeföretaget fått flera nya uppdrag. Framtiden ser ljus ut. Än så länge har vi omsatt 40 miljoner kronor i år, säger delägaren Andreas Carlsson. LERUM Business Region Göteborg har tagit fram ett program som hjälper före- Framtiden på spåren OPTISORT Ort: Göteborg. Grundades: Antal anställda: 9 stycken. Riskkapital: Nej. Omsättning 2012: 8,5 miljoner kronor. 6 Dagen innan vi träffas kom Hans Eric Melin hem från England, där han presenterat batterisorteraren för en nordamerikansk delegation och även pratat elektronikavfall. Förhoppningen är att snart sy ihop en större affär. Eftersom det lagts så mycket krut på produktutveckling kommer Optisorts omsättning att backa lite i år, men nästa år ska den ta fart igen. När vi räknar med att casha in? Hans Eric Melin besvarar min fråga med ett milt leende. Nja, jag vet inte. Alla i bolaget har slitit väldigt hårt och det har inte alltid varit självklart med normal arbetstid eller lön i rätt tid. Jag tror att vi alla drivs av att vi faktiskt tror att vi kan förändra världen. Då går man inte direkt och funderar på att göra sig av med bolaget. Han fortsätter: Hittills har vi kört helt självfinansierat och varit skeptiska till riskkapital. Vi har velat gå runt tack vare vår verksamhet, men nu ska vi ta in en delägare. Det får gärna vara ett stort återvinningsföretag, någon med en annan ingång men med samma vision. Den luftiga industrilokalen? Den ligger i den gamla rörverkstaden på Lindholmen och är Optisorts hem sedan oktober, då man lämnade Ringön. Lindholmen har alltid varit en dröm för mig, säger Hans Eric Melin och konstaterar att flytten har spätt på den sköna känsla som infann sig när Optisort i våras tog plats på 33-listan, där Ny Teknik och Affärsvärlden uppmärksammar unga innovationsbolag. Att vi fanns med där var en bekräftelse på att vi gör något bra. Det fanns bara tre bolag från Göteborg på listan. Jo, det känns bra nu. Programmet kommer att erbjudas till alla kommuner i Göteborgsregionen. EU-projektet The Scandinavian 8 Million City vill knyta ihop "korridoren" mellan Oslo och Köpenhamn med en modern järnväg. Göteborgsregionen skulle vara en stor vinnare. Projektet samlar fjorton offentliga aktörer i Sverige, Norge och Danmark. Målet är en storsatsning på järnvägen mellan Oslo och Köpenhamn, så att restiden mellan städerna kortas från drygt åtta timmar till två och en halv timme. Tanken är att korridoren skulle bilda en skandinavisk storregion med hög konkurrenskraft och vara en region där man kan bo på ett ställe och arbeta på ett annat. En undersökning vid Köpenhamns universitet visar att Göteborgsregionen skulle tjäna Först ut att prova är Lerums kommun, där flera företag redan är anmälda för att delta i programmet. allra mest räknat på hur många fler arbetsplatser som kan nås på en given tid på införandet av höghastighetståg. I ett första skede skulle satsningen dock handla om dubbelspår. The Scandinavian 8 Million City har tagit fram ett förslag på hur en modern järnväg kan finansieras och byggas. I april presenteras slutrapporten vid en konferens i Stockholm och sedan återstår att få de tre ländernas infrastrukturministrar att skriva under en avsiktsförklaring. FOTO: FLICKR Optisort har med hjälp av göteborgsföretaget Elicit tagit fram ett webbaserat statistikverktyg, som förser aktörerna i batteribranschen med information från sorteringen. Nu jobbar man med att översätta hela tänket till den riktigt stora avfallsmarknaden: elektronikavfall. Trots att det innehåller bland annat silver och guld återvinns bara 15 procent av världens elektronikavfall. Marknaden växer jättesnabbt, men är ändå undervärderad, säger Hans Eric Melin. Vi har tagit fram en teknik och förhandlar med potentiella kunder, både i Sverige och Europa. Tekniken kommer att behöva förfinas under resans gång, men Optisort vill vara tidigt ute. Just nu läggs mycket kraft på att skapa graderingssystem för lampor och kretskort. Visste du att det finns fyra hekto guld i ett ton mobiltelefoner? Vi analyserar kretskort och lär vår teknik att känna igen olika komponenter. Våra kunder är sorterare, återvinnare och insamlingsorganisationer och datan vi tar fram ska hjälpa dem att göra bättre affärer. Återvinningen kan bli mycket smartare. Det skulle få ner utsläppen, minska behovet av nya råvaror och spara pengar för konsumenterna. är att förbättra deras förutsättningar att nå ända fram till en diplomering. TJÖRN Vad skulle snabbare järnvägsförbindelser mellan Oslo och Köpenhamn betyda för Göteborgsregionen? "Det skulle innebära helt nya möjligheter. Jag tänker framför allt på pendlingsmöjligheterna, att området man kan nå för att jobba eller studera skulle bli mycket större. Det gäller ju inte bara de som bor i Oslo, Köpenhamn eller Göteborg utan alla som bor och arbetar i Göteborgsregionen. Kortade restider skulle betyda väldigt mycket och jag tror att 8 Million City skulle bli en riktigt bra storstadsregion. Och det vore ju utmärkt om möjligheterna till godstransporter på järnväg ökade. Det skulle inte minst Göteborgs Hamn tjäna på." Anneli Hulthén (S), ordförande i Göteborgs kommunstyrelse och Business Region Göteborg "För att minska miljöpåverkan måste mer gods föras över till järnväg och sjötransporter, så bättre järnväg är något vi har längtat efter länge. I dag kommer hälften av containergodset på järnväg och den andelen går att öka ytterligare. I nuläget är sträckan till Oslo rätt bedrövlig och det finns många företag i den regionen som vill ha direktförbindelser till ett transoceaniskt godsnav. Sedan skulle såklart hela Göteborgsregionens näringsliv tjäna på snabbare järnvägsförbindelser; både vad gäller godstransporter och när det kommer till kompetensförsörjning." Magnus Kårestedt, vd Göteborgs Hamn AB Tjörn har klättrat kraftigt i tidningen Fokus årliga rankning Här är det bäst att bo. Inom delområdet att arbeta har Tjörn klättrat från plats 142 till 34. Näringslivsstrategen Helene Evensen tolkar detta som att kommunens satsningar har gett resultat. Vi jobbar hårt för att det ska vara attraktivt att bo på Tjörn, säger hon. FOTO: MAGNUS GOTANDER & GÖTEBORGS HAMN lösningen ligger i bättre information. Med vår batterisorterare får kunderna veta till exempel när batterierna kommer in på marknaden, hur långa livscyklerna är och vilken marknadsandel batterierna har. Detta är information som är intressant för många aktörer. Just nu är efterfrågan störst från insamlingsorganisationer men även de största producenterna visar intresse. tag som vill miljödiplomera sig. Syftet Förutom att satsa på nya bostäder arbetar vi även för att ungdomar ska trivas. Det är viktigt att de har inflytande och känner sig sedda. Vi har även ett väldigt aktivt föreningsliv, vilket svetsar samman invånarna. 7

5 på väg david ekelund dynamo framtid TEXT SOFIA ERIKSSON FOTO MIKAEL GÖTHAGE Kopplar greppet Målet är att sälja en miljon par skor år Eller egentligen; att bidra till att fler människor motionerar och mår bättre och att färre halkar och skadar sig. Göteborgsföretaget Icebugs vd David Ekelund vill göra avtryck. D en lövhalkiga och blöta höstdag då vi ses har en antydan till frost som gör backen upp till Icebugs kontor i Johanneberg lite förrädisk. Det är dock perfekt väder för Icebugs produkter. Företagets högsäsong infaller när alla möjliga människor från löpare i världselit till pensionärer med rullator behöver ett stadigt steg för att ta sig fram. Icebug är världsledande och har skapat ett helt nytt segment i skobranschen; löparskor och kängor vars gummisulor och specialdesignade, dynamiska dubbar ger optimalt grepp. Vi får så mycket kärlek från kunderna. Våra produkter bidrar till att människors livskvalitet ökar genom att de kan vara säkrare och mer aktiva. Fler kommer ut i det vi kallar the new outdoor, som i princip börjar så snart du kommer utanför dörren. Det kan vara på gatan, i parken eller hela vägen upp på en bergstopp, om man så vill, säger David Ekelund. Icebug föddes för snart 13 år sedan. David Ekelund var journalist men sadlade om för att på heltid och tillsammans med sin mamma Eliza samt samarbetspartners i Kanada och Taiwan skapa vinterskor som var såväl snygga som funktionella, det vill säga lätta, varma och säkra. Utvecklingen har varit smått fantastisk. Med en tillväxt på 30 procent varje år de senaste fyra åren har Icebug i dag 23 anställda och säljer nästan par skor om året, främst i Sverige, Norge och Finland. Men tillväxten har också medfört små och stora utmaningar, allt från att hela tiden behöva bygga ut kontorslokalerna till att motivera och leda medarbetarna så att alla behåller fokus. Just att skapa förutsättningar för en företagskultur som får människor att mår bra, men där det också ställs höga, begripliga krav, är något som David Ekelund arbetar mycket med, bland annat inom ramen för Business Region Göteborgs nu avslutade kompetensutvecklingsprojekt Avanto. Ska man vara liten men konkurrenskraftig måste alla ha en tydlig bild av målet och kunna relatera till det i sin dagliga gärning. Nu har vi för första gången en tydlig affärsplan och har diskuterat värderingar, attityder och strategier ned på individnivå. Alla tar steg åt rätt håll. Processen har varit otroligt givande och gör det så mycket enklare att jobba med företagsledning. Om Icebug ska klara framtida tillväxtmål att dubbla storleken vart tredje år fram till 2020, då försäljningsmålet är en miljon sålda par skor krävs hårt arbete. Vi tävlar med eliten och då måste man svettas och ha fokus. Det kommer att krävas exceptionella prestationer av alla på Icebug, samtidigt som det är viktigt att ha kul på jobbet, må bra och inte jobba mer än 40 timmar i veckan. Men just nu är det är intensivt för alla. Nyligen öppnades den första egna webbshopen och företaget lanseras i USA. En vågad satsning. Antingen blir det jättebra, vilket tecknen tyder på just nu, eller så blir det som att gräva en stor grop som man häller ned tid och pengar i. Vi konkurrerar med de globala jättarna. De har börjat kopiera vårt koncept och satsar hårdare på en större marknad. Men vi är trygga med det vi gör. Vi har något autentiskt att berätta och är det varumärke som har etablerat nischen. Siktet är också inställt på att utöka sortimentet med skor för olika yrkesgrupper. Redan nu använder brevbärare i Norge och Kanada Icebug på sina rundor, något som har lett till att antalet halkolyckor på is bland brevbärarna i Québec nu är nere på noll. Våra skor passar också som skyddsskor för yrkesgrupper som renhållningsarbetare, snickare och bygg- och anläggningsarbetare. Med spiktrampskydd och stålhätta blir de helt enkelt säkra arbetsskor som kan förhindra olyckor. Vi siktar på att vara ute på marknaden nästa vinter. Ska man vara liten men konkurrenskraftig måste alla ha en tydlig bild av målet och kunna relatera till det i sin dagliga gärning, säger David Ekelund Dataspelskluster tar form i Göteborg Dataspelsbranschen växer i Göteborg och det arbetas för att skapa ett kluster. Förhoppningen är att ett dataspelens hus kan öppnas Andra halvan av 2000-talet var mörk för dataspelsbranschen i Göteborg. Electronic Arts-företaget Dice hade flyttat till Stockholm och finanskrisen gjorde att flera studior fick läggas ner. Men nu pekar det uppåt. Dice har återvänt i form av studion Ghost och det har etablerats ett flertal små bolag som hittat nya nischer. Många av dem gör mobil- och reklamspel, vilket kräver mindre investeringar men ger snabbare avkastning. Branschen är mogen och redo att ta nästa steg, säger Andreas Göthberg, chef för kluster- och branschutveckling på Business Region Göteborg. För att ta reda på hur man skulle kunna stötta bjöd Business Det var kanske inte riktigt det här han Region Göteborg, Västsvenska Handelskammaren och Lindhol- tänkte i början, David Ekelund. Då sade han kaxigt att målet var att snabbt tjäna en miljon dollar och dra sig tillbaka och skriva romaner, men nu är det annat som lockar. Att göra avtryck. Det skapar väl inte världsfred precis, men samhället vinner mycket på att människor blir lite mer hälsosamma och att färre halkar och gör sig illa. Det är rätt häftigt att vi kan vara med och bidra. men Science Park tidigare i år in dataspelsföretagen till ett par möten. Gensvaret var stort och det visade sig att företagen vill bredda sina nätverk, sitta nära varandra och få bättre ingångar till den internationella marknaden. De tre stöttande aktörerna tittar nu närmare på dessa frågor och undersöker bland annat förutsättningarna för ett dataspelens hus. Det skulle i första hand vara till för små spelföretag, säger Andreas Göthberg. Det drivs redan flera olika samarbeten inom området och de skulle kunna utvecklas ytterligare om företagen satt nära varandra. Vi hoppas att ett klusterhus kan öppnas Ge plats till en kreatör! Tio företag som kan tänka sig att kostnadsfritt låna ut lediga rum eller lokaler till kreatörer. Det hoppas projektet Hundra David Ekelund Kontor ha "värvat" till årsskiftet. Projektet drivs av ADA på upp- Vd på Icebug. Ålder: 42 år. Bor: I Johanneberg, runt hör- net från Icebugs kontor. Familj: Sambo och tioårig dotter. Läser helst: Mycket och olika genrer samtidigt. Italo Calvino är en favorit. Läser just nu 8 drag av VG-regionen och syftet är att skapa win win-situationer. "The black swan: The impact of the highly improbable" av Nassim Nicholas Taleb. Lyssnar på: The Smiths. Gör när jag är ledig: Läser, springer, yogar, rider och hänger med familj och vänner, gärna på restaurang. Företag som lånar ut lokaler kan inspireras och ta del av nya idéer, säger Christina Nilroth, projektledare på ADA. För kreatörernas del handlar det om att komma in i nya miljöer och få bra kontakter. Vill ni ge plats till en kreatör? Mejla till christina.nilroth@adasweden.se 9

6 framtid biometri TEXTER SOFIA ERIKSSON FOTO ISTOCK PHOTO Fingertoppskänsla Med pekfingret som enda id-handling kan du snart flytta pengar, låsa upp dörrar, handla online och hantera företagshemligheter. Biometri är på stark frammarsch och på Fingerprint Cards i Göteborg utvecklar man inte bara teknologin utan skapar också ekosystemet för framtidens tjänster. B iometri är ballt det tycker Fingerprint Cards teknikchef och vice vd Jörgen Lantto. Och såklart gör han det, eftersom det är hans företags hela affärsidé. Men han är inte ensam om att se biometri som en framtidsmarknad. När Apple lanserade sin senaste Iphonemodell var det fingeravtryckssensorn som alla såväl fans och konsumenter som teknik- och ekonomijournalister pratade och skrev om. Nu väntar alla på mobiltelefonkonkurrenternas motdrag. Och här lär Fingerprint Cards teknologi finnas med på framskjutande plats. Företaget har funnits sedan 1997 och är i dag ett av de ledande, både vad gäller utveckling av teknologin och tillverkning av fingeravtryckssensorer. Vår huvudsakliga business har fram till alldeles nyligen varit den kinesiska banksektorn, där anställda använder sensorn för att logga in och göra bankärenden, säger Jörgen Lantto. Fingerprint Cards fokus är sedan en tid tillbaka uttalat mobilt och inriktat på konsumentelektronik uppkopplad mot nätet. Först och främst smartphones men också läsplattor, bärbara datorer, kameror och spelkonsoler. Marknaden är enorm. Biometri ersätter alla pinkoder, lösenord och användarnamn som är svåra att hålla reda på och är olika beroende på system. I stället identifierar du dig med fingret. Det är mycket säkrare och mer bekvämt. Fingerprint Cards lösning finns redan i dag, bland annat i en smartphone som bola- 10 gets kund i Korea, Pantech, har släppt. Sensorn är liten och går att integrera i designen. Jörgen Lantto demonstrerar hur en sensor på baksidan av telefonen snabbt läser av när man drar fingret över den. En bild av fingeravtrycket i extremt hög 3D-kvalitet, till och med svettporer identifieras läses av blixtsnabbt. Fel fingeravtryck? Ingen åtkomst. Säkerhet och integritet är två viktiga aspekter på biometrin som id-metod. Är tekniken till exempel säker när det bara krävs ett fingeravtryck för att låsa upp konton och företagsarkiv, utföra banktransaktioner eller beställa vad som helst online till och med låsa upp fysiska dörrar till hus, kontor och bilar? Ja, men det är inte en teknikfråga utan en hanteringsfråga, säger Jörgen Lantto. Eftersom ett fingeravtryck är så enkelt att använda och eftersom du alltid har med dig din mobiltelefon, så slipper du skriva upp koder på lösa papperslappar. Och ingen kan stjäla dina uppgifter genom att titta över din axel när du slår in siffror. Integriteten är en icke-fråga, anser han. Fingeravtrycken sparas inte någonstans. Ett antal unika punkter, vågor och dalar blir en matematisk representation som ger tillgång till en tjänst. Det är till och med mer integritetsskyddande än en pinkod, som stannar kvar i systemet. Dessutom genereras fingeravtrycket i 3D så det blir praktiskt omöjligt att kopiera från till exempel ett glas. Fingerprint Cards arbetar inte bara med att ta fram själva sensorn, utan har också ett finger med i utvecklingen av de ekosystem och de tjänster som man kan applicera den på. Det handlar bland annat om medverkan i organisationen Fido Alliance (Fast Identity Online), som skapar en internetstandard för säker verifiering som kan användas för vilken webbsida som helst. Paypal, Google och Mastercard ligger i startgroparna, och i demotelefonen visar Jörgen Lantto hur han med ett enda fingersvep för över dollar till mitt konto. På låtsas. 5 framtida användningsområden för biometri MOBILA TJÄNSTER Fingeravtrycket ersätter pinkoder och lösenord och blir nyckeln till alla mobila tjänster. Med över en miljard smartphoneanvändare i världen räknar tillverkarna av teknik och infrastruktur med ett totalt systemskifte de närmaste åren för allt från p-betalningar till elektronikinköp. FOLKRÄKNING I Indien genomförs folkräkningar var tionde år, och 2011 inleddes världens troligen största folkräkningsprojekt där indier över 15 år katalogiserades i en biometrisk databas med hjälp av fingeravtryck och iris-scanning. Databasen är grund för bland annat identifiering, id-kort och ransoneringskort. ID-KONTROLL VID RESA US-Visit är ett initiativ som i svallvågorna efter 9/11 har som mål att kartlägga 24 miljoner utlänningar som reser in i USA per år. Allt fler flygplatser använder biometriska kontroller av visum och inresehandlingar. SAS införde redan 2006, som första flygbolag, biometriska kontroller (på Luleås flygplats). UPPLÅSNING Stationära fingeravtrycksläsare vid dörrar har funnits länge. Nu utvecklas tekniken att identifiera sig i mobilen, som gör att man elektroniskt kan öppna dörren på huset, kontoret eller bilen. Den här metoden är billigare, säkrare och mer flexibel och kan kombineras med till exempel passerkort för ökad säkerhet. SAMHÄLLSSEKRETESS I kontakten med myndigheter, samhällsfunktioner och sjukvård blir personnummer mindre viktiga och biometrin tar över. Patienter och medborgare identifierar sig med till exempel fingeravtryck för att ta del av skatteuppgifter och patientjournaler, testresultat och personliga registeruppgifter. Det gäller att det finns användningsområden när de mobila enheterna väl når marknaden, säger han. Vår framgång hänger förstås på hur vi står oss i den tekniska konkurrensen, men jag vill inte sätta ribban där utan utöka antalet användningsområden. På samma sätt som Ericsson och Nokia utvecklade mobiltelefonmarknaden på nittiotalet är vi med och utvecklar möjligheterna med biometri. Framtiden då? Mycket god, enligt de flesta bedömare. Alla aktörer står beredda och 2014 spås bli genombrottsåret, nu när vägen är plogad av Apple och dess samarbetspartner Authentec. Vem kommer att samarbeta med vem? Vilka produkter kommer det att satsas på? Vilka möjligheter öppnar sig för konsumenten? Alla de frågorna lär få svar nästa år. Fingerprint Cards har prognosticerat en omsättning på 500 miljoner kronor och branschen räknar med att hundratals miljoner sensorer kommer att integreras. Under 2015 kommer det att handla om miljarder. Detta kommer att växa lavinartat och i praktiken är det två aktörer som slåss om marknaden, säger Jörgen Lantto. Hittills är det vi som ligger bäst till. Detta kommer att växa lavinartat och i praktiken är det två aktörer som slåss om marknaden. Hittills är det vi som ligger bäst till, säger Jörgen Lantto DETTA ÄR BIOMETRI Biometritekniker är samlingsnamnet för en rad automatiserade tekniker som identifierar personer med hjälp av fysiologiska egenskaper eller beteendeegenskaper som fingeravtryck, ansikte, regnbågshinna, näthinna, röst, hand, blodkärl, DNA, signatur, keystroke dynamics och gång. Vissa har varit i kommersiell drift i många år medan andra är under utveckling. Det finns även lösningar, så kallade multibiometri, som kombinerar två eller flera biometritekniker. KÄLLA: WIKIPEDIA 11

7 kompetens solenergi TEXTER SOFIA ERIKSSON FOTO CHRISTIAN TARRAS ERICSSON & SHUTTERSTOCK Peter Kovacs är solenergiexpert vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, som verkar för fler gränsöverskridande samarbeten. Maria Abrahamsson och hennes forskarkolleger på Chalmers forskar på hur solens strålar kan utnyttjas ännu bättre för att alstra solenergi. Michael Gustafsson är grön affärsutvecklare på Skanska och har fokus på gröna lösningar för såväl Skanskas som kundernas fastigheter. STRÅLANDE FRAMTID Sverige har inte samma förutsättningar som soldränkta Sydeuropa. Men det finns ändå stora möjligheter för solenergin inte minst i Västsverige. Det anser tre tunga namn med olika ingångar till tekniken. Business satte sig ner och samtalade med Chalmersforskaren Maria Abrahamsson, Michael Gustafsson grön affärsutvecklare på Skanska och solenergiexperten Peter Kovacs från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 12 I fjol installerades nästan dubbelt så mycket solel som året innan i Sverige, men i statistiken är energiproduktionen fortfarande nästan försumbar. Sverige ligger långt efter till exempel Tyskland och anledningarna är många: övertro på storskaliga energilösningar, lagstiftning och skatteregler som inte uppmuntrar ökad produktion samt högre pris per producerad kilowattimme solel. Men mycket är på gång. Nyligen fick det Chalmersprojekt där Maria Abrahamsson deltar nio miljoner kronor från Energimyndigheten för att utveckla metoder som ökar solcellers effektivitet. Peter Kovacs och SP satsar på att vara en katalysator i samarbetet mellan samhälle, akademi och näringsliv. Och Michael Gustafsson märker ökad efterfrågan på solenergilösningar från miljö- och kostnadsmedvetna fastighetsägare. Vilka solenergilösningar efterfrågas i byggbranschen, Michael? michael: Vi ser en stadig ökning, framför allt vad gäller elproduktion. Vi gör en hel del redan i dag, och det som ökar är byggnadsintegrerade solcellsytor i fasader, på balkongutsidor eller i glaskupor på tak. Detta visar att man kan skapa gröna fastigheter med bara marginellt högre byggkostnad. Många av våra kunder har stora ambitioner och det finns en nyfikenhet och en vilja att investera, framför allt i alternativa energilösningar. Flera kunder har ambitionen att solceller ska täcka halva elbehovet i fastigheten. Dessutom accepterar man längre avskrivningstider, för det gäller att både hitta verkningsgrader och få ekonomi i projekten. Maria, där kommer ert forskningsprojekt in i bilden. Berätta mer! maria: Vi har fått pengar från Energimyndigheten för att forska på hur man bättre kan ta tillvara solens ljusspektrum. Vi tittar på möjligheterna att splittra högenergifotoner och dessutom slå ihop lågenergifotoner i solljuset, så man kan få ut högre effekt. Dagens solceller har en teoretisk effektivitetsgräns på ungefär 33 procent, men vårt mål är att utnyttja upp till 60 procents av solens strålning. Vi sysslar med grundforskning, men tillåter man sig att vara visionär kan detta i framtiden påverka markna- den på många sätt. Teknologin skulle kunna användas i genomskinlig färg, som man till exempel kan måla på fönsterrutor och fasader så att de blir värmeoch elproducerande. Men vi är ju forskare, inte experter på att bygga hus, så det vet nog ni två andra mer om. peter: Jag tycker att man kan våga sig på att vara ännu vidlyftigare i visionerna. Jag tror att alla fasader och takmaterial kan vara elgenererande inom en ganska snar framtid, eftersom man kommer att kunna applicera solceller i tunna skikt på i princip vilket material som helst. maria: Det är därför ett sådant här samtal är så spännande. Vi lär oss mer om varandras möjligheter och begränsningar. Är det samarbete och samtal som krävs för att föra utvecklingen framåt? peter: Absolut. Vi på SP vill vara en brygga mellan akademin och industrin och vara ett drivhus för innovation. Vi är övertygade om att sådana samarbeten ger korsbefruktning och helhetsperspektiv, och det behövs för att föra utvecklingen framåt. Jag skulle säga att Västsverige har många starka aktörer och stor kunskap, som vi kan bygga vidare på. maria: Ja, jag tror att vi alla måste utmana varandra för att tänka nytt. I dag kan avstånden mellan oss och industrin vara väldigt stora. michael: I dag lever och verkar akademin, offentligheten och näringslivet ofta i varsina stuprör. Smarta samarbeten leder till att alla inser att de har en del av ansvaret och att man kan påverka väldigt mycket, bara viljan finns. Vad krävs för att industrin och näringslivet ska våga satsa på nya lösningar? michael: Volym. Staten är till exempel en jättestor fastighetsägare och om man beslutade att en viss del av elförsörjning- en i beståndet skulle komma från solen, så skulle det ge möjligheter för storskalig forskning och tillverkning. Då skulle entreprenörer våga satsa mer långsiktigt. peter: Vi gjorde en utredning för Västra Götalandsregionen och politikerna har antagit en väldigt ambitiös energieffektivitetsplan för att mängden köpt energi ska halveras till år Så det finns uttalade målsättningar, bland annat för solenergi, och det kan leda till industriell utveckling. Sedan är det ju ingen hemlighet att svensk solcellsindustri har det tufft i konkurrensen från Kina, men jag tror att det finns en chans att positionera sig med nya lösningar, till exempel inom byggnadsintegration. maria: Jag upplever också att forskningsklimatet är gott och att politikernas vilja att satsa på ny forskning är stor. Det känns väldigt positivt. Hur kommer situationen för solenergin att ha förändrats om låt oss säga tio år? maria: Jag tror att om vi forskare lyckas fördubbla effektiviteten har vi gjort ett bra jobb. Och jag hoppas att teknologin såväl kan vara integrerad i existerande solcellslösningar som ha lett till nya. michael: Om tio år kommer de som fattar politiska beslut att tänka helt annorlunda jämfört med dagens politiker. Och förhoppningsvis är priserna lägre och verkningsgraden högre, vilket kommer att få fler människor att välja solenergi. peter: Det råder ingen tvekan om att solenergi kommer starkt, men det behövs politiska initiativ för att skynda på utvecklingen. Det handlar om ökad överföringskapacitet i elnäten i Europa och minskade subventioner för traditionella bränslen. Det kommer att gynna produktionen av solel. Dessutom kommer ny forskning och samverkan att leda till världsledande produkter. 108 MILJONER TILL SPETSFORSKNING I en av Energimyndighetens satsningar på el och bränsle från solen är Chalmers med och delar på totalt 108 miljoner kronor. Projektet är ett av sex som fått pengar. Chalmers har tilldelats nio miljoner kronor under tre år och forskningen ska leda till en ny teknik som tar tillvara energin i en större del av solens ljusspektrum, vilket innebär upp till fördubblad verkningsgrad. Energimyndigheten anser att svensk forskning i stor utsträckning kan bidra till omställningen till nya energislag, vilket i nästa steg ska leda till nya arbetstillfällen. 13

8 nytänkande smartsun nytta med nöje TEXT SISSEL HEDQVIST FOTO SMARTSUN TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO SHUT TERSTOCK & FAIRLINK Vi vill utbilda människor och minska antalet brännskador och hudcancerfall, säger Claes Lindahl LÅT PERSONALEN BRINNA HA TYDLIGA VÄRDERINGAR SÄTT MÄNNISKAN FÖRST BYGG EN KOMMUNIKATIONSPLATTFORM HÅLL KUNDFOKUS För att alla medarbetare ska Vi har en värderingsstyrd Alla förtjänar att bli sedda Eget ansvar ställer höga krav Utan kundfokus ingen vilja "göra skillnad" krävs en organisation där värderingar- och vi tror att nyckelordet är på alla medarbetare. Tillhanda- na som guidar oss i vardag- framgång. Utan framgång förankrad affärsidé. Kasta delaktighet. Det skapar håll strukturella förutsätt- inga motiverade medarbeta- ut Jante, låt medarbetarna få liga beslut grundas på etik, gemenskap, motivation och ningar i form av rätt redskap, re. Utan motiverade medar- brinna för det de älskar, ge moral och sunt förnuft ur ett ömsesidig uppskattning. fysiska såväl som digitala, för betare inga nöjda kunder. stort eget ansvar, uppmärk- affärsperspektiv. I stället för Delar man med sig får man att medarbetarna ska kunna Kundfokus skapar den goda samma goda prestationer att bygga luftslott och revir andra att växa, samtidigt uppnå bästa möjliga resultat. cirkeln och är nyckeln, för och tala om detta för alla i bygger vi tillit och trygghet som man själv blir bättre. Det handlar om god tvåvägs- när kunden är vinnare så blir organisationen. Tillåt med- genom långsiktigt tänk, ord- Man måste tillåta misstag, kommunikation, till exempel vi vinnare. Hur får man nöj- arbetarna att prestera och ning och reda, samarbete och det är så man lär sig. Det är regelbundna gemensamma da kunder? Jo, genom att ha låt dem vara riktigt duktiga öppenhet. Vi jobbar även lite darwinism över detta; möten, informella nätverk, de bästa medarbetarna. Och på det de kan i stället för att med symboliskt ledarskap. anpassningsbarhet är över- konferenser och medarbetar- hur attraherar man de bästa sätta upp regler för vad man Tycker du att återkoppling är levnad. Kompetensutveckling undersökningar men även medarbetarna? Jo, genom att inte får göra. Detta förutsät- viktig kan du inte själv vänta är också en hygienfaktor. god informationsspridning vara den bästa arbetsplatsen. ter god transparens och att i en evighet innan du åter- Alternativet blir annars per som veckobrev eller ett bra Det interna och det externa det är högt i tak. kopplar till någon annan. automatik avveckling. intranät. Kommunikation är perspektivet är två sidor av en central framgångsfaktor. samma mynt. Så behåller du din personal SOL MED MÅTTA Ett armband som visar hur mycket strålning bäraren har utsatts för ska minska risken för brännskador. Göteborgsföretaget Intellego Technologies produkt Smartsun gör det lätt att se när det är dags att använda solkräm eller undvika solen helt. C laes Lindahl kläckte idén till Smartsun efter att ha tröttnat på att bränna sig i solen. Lösningen blev ett armband som visar hur mycket UVA- och UVB-strålning kroppen har utsatts för under dagen. Armbandet ändrar färg när det är dags för bäraren att smörja på solkräm eller vara inomhus. Förhoppningen är att produkten ska få människor att skydda sig bättre mot solen. Vi vill utbilda människor och minska antalet brännskador och hudcancerfall, säger Claes Lindahl. Smartsun är utvecklad för människor med känslig eller mycket känslig hud och såväl produktion som säkerhetskontroller sker i Sverige. Responsen på produkten har varit god. 14 Vi har fått ett väldigt bra gensvar. Eftersom det handlar om en ny produkt har vissa varit lite skeptiska i början, men så fort vi förklarar vad Smartsun handlar om är de allra flesta väldigt positiva. Armbanden ska finnas i butik i mars. Framtiden ser ljus ut för Intellego Technologies, som har sina lokaler på Medicinareberget. Just nu ligger fokus på Sydamerika och Asien men under nästa år ska företaget etablera sig på flera nya marknader. Man håller även på att utveckla klistermärken som, likt armbanden, ska indikera hur mycket strålning bäraren exponeras för. De är till för dem som inte vill ha ett armband på sig. Märkena går att klistra fast var som helst, på kläderna eller på en solstol, säger Claes Lindahl. D in personal är många gånger din viktigaste tillgång. Kan du behålla drivna och kompetenta medarbetare gynnas verksamheten och du minskar behovet av kostsamma rekryteringsprocesser. I fjol kom IT-företaget Elicit från Göteborg trea i tävlingen Sveriges bästa arbetsplats i kategorin för organisationer upp till 50 medarbetare. Vd:n Anna Storm delar med sig av hur företaget lyckats skapa en av Sveriges bästa arbetsplatser. 3 TIPS FRÅN CLAES FÖR ATT NÅ UT MED SIN PRODUKT: Definiera målgruppen och fokusera på den. Ingen produkt tilltalar alla. Använd pressreleaser och nätverk för att marknadsföra. Belöna tidiga kunder och gör dem till ambassadörer. 15

9 gränslöst göteborg utifrån TRE UTLÄNDSKA RÖSTER OM GÖTEBORG: TEXTER SOFIA ERIKSSON ILLUSTRATION JOHANNA ASTRÉN Fråga 1: Hur är det att arbeta och göra affärer i Göteborgsregionen? Fråga 2: Vad skulle kunna bli bättre? SONYA YING SHEN, 34 ÅR, FRÅN KINA. CHEF INVEST SHANGHAI VÅR STAD I ANDRAS ÖGON Här finns möjlighet för företag att växa, kvalitet och service är i fokus och attityden är positiv. Men det kan göras mer för att främja innovation och marknadsföra regionen. Det blev svaret när Business frågade tre personer som flyttat hit för att göra affärer vad de tycker om Göteborg med omnejd. 16 Ökad tillgänglighet en förutsättning Om Göteborg blir mer tillgängligt så förbättras handelsförbindelserna, möjligheterna att attrahera etableringar och investeringar ökar, det blir större tillgång till arbetskraft och turismen ökar. Business Region Göteborg deltar bland annat i projektet Access tillsammans med Göteborg & Co, Swedavia, Västsvenska Turistrådet och Visit Sweden för att Göteborg ska få fler direkta internationella flyglinjer. I höst har man till exempel träffat flera flygbolag på en speed dating-mässa för att informera om möjligheterna i regionen. JAMIE SMITH, 41 ÅR, FRÅN ENGLAND. KOMMUNIKATIONSCHEF MÖLNLYCKE HEALTH CARE PIERRE HUMM, 59 ÅR, FRÅN FRANKRIKE. VD RAJAPACK Fråga 1: "Jag har bott i Göteborg se- Fråga 1: "Jag kom till Göteborg för- Fråga 1: "Jag kom till Sverige i mars dan juni 2012 och arbetar med att sta gången sommaren 1992 för att 2012 för att starta en ny filial för Rajapack, som är störst på embal- underlätta och möjliggöra handel plugga svenska och då träffade jag och investeringar i båda riktningar. min blivande fru. Nu har jag bott här lage i Europa. Vi säljer till exempel Generellt är göteborgare välutbilda- till och från sedan Mölnlycke kartonger, postpaket och tejp, de, trevliga och hjälpsamma och fö- Health Care har nära samarbeten sträckfilm till pallar och fyllnads- retagen dynamiska. Det gäller till med Chalmers, Sahlgrenska och GU, material till paketering. Vi har redan exempel huvudkontoren för multi- vilket vi är väldigt stolta över. Till- fler än trehundra kunder i Sverige nationella företag som SKF och sammans med Business Region och i Göteborg handlar det om Volvo och kluster av företag inom Göteborg och andra life science- bland andra Bulten, Chalmers, MA- high-tech. I mitt arbete har jag också företag i regionen vill vi hitta sätt att Gruppen och Flyttdax. Mitt uppdrag mycket kontakt med teknikparkerna främja innovation inom life science- är att bygga upp företaget, anställa på Lindholmen och Sahlgrenska, med sektorn i västra Sverige. I mitt jobb nya medarbetare och utbilda dem Business Region Göteborg och med har jag daglig kontakt med kreativa enligt våra metoder och vår affärs- startup-företag som I-Tech, som och högkvalitativa kommunikations- modell. Vi valde Göteborg eftersom alla ger god service och är intres- byråer, designers och medie- industrikopplingen är stark, för att serade av nya områden. Tack vare produktionsbolag. Jag uppskattar staden ligger mittemellan våra fili- detta är staden full av entreprenörs- det starka fokus på kvalitet och inte- aler i Köpenhamn och Oslo och och innovationsanda. gritet som är väldigt framträdande för att kostnadsläget är lägre än Dessutom är Göteborg väldigt i Göteborg. Det gör att man snabbt i Stockholm. Jag är här på är ett till- charmigt, med skogar, sjöar, havet kan bygga förtroende och långvari- fälligt förordnande på upp till två år, och shoppingcentrum på promenad- ga relationer. Det låter kanske som så min familj bor fortfarande kvar eller spårvagnsavstånd. Staden en klyscha, men för mig är Göteborg i Frankrike. Den göteborgska atmo- kombinerar ett lugn med välstånd verkligen 'lilla London'. Städerna har sfären är positiv och avslappnad, och tillväxt. Jag tycker även att detta what you see is what you get -atti- så jobbet är lätt, men jag kan tycka är ett paradis för barn. Det finns tyden, den knäppa humorn och regn att svenskar är lite svårare att lekplatser överallt och den interna- från sidan gemensamt, så jag kän- övertyga än andra européer." tionella skolan är bra. Jag känner ner mig hemma." Fråga 2: "Det är ont om moderna mig trygg när min fyraåriga dotter är i förskolan." Fråga 2: "För att Göteborg ska tävla kontorslokaler och bankerna borde med större och mer kosmopolitiska vara mer tillmötesgående. Det är Fråga 2: "Göteborg kan synliggöras städer om utländska investeringar väldigt komplicerat att öppna ett mer och bli mer välkänt genom att och talanger måste akademi, närings- konto, trots att man har ett inter- man definierar stadens själ och kär- liv och samhälle jobba ännu närmare nationellt företag med en omsättning på 3,5 miljarder bakom sig. na, profilerar sig och marknadsför varandra. Det handlar om att skapa sig med det. Ta Milano, till exempel. stolthet över innovationer och pion- Och så borde staden vara mer bil- Det är en stad som människor lätt järer, stimulera tvärindustriella sam- vänlig. Parkeringsavgifterna är all- tar till sig tack vare dess mode- och arbeten och utveckla ett mer struk- deles för höga, även på natten." innovationsprofil." turerat tillvägagångssätt för att ta tillvara mångfald." 17

10 utmaningen företagsamma västra hisingen TEXT ULF ROOSVALD FOTO EMELIE ASPLUND Kristina Hultsbo och Jessica Björnhage driver barnklädesaffären Huller om Buller vid Torslanda Torg. Kurserna vid FVH ska ge dem möjligheter att utveckla verksamheten. Ahmed Abdillahi är etableringslots och hjälper personer in på arbetsmarknaden. Sedan en tid har han egen firma där han säljer sina tjänster som konsult. "Vi vill göra Västra Hisingen till en mer entreprenöriell stadsdel", säger Helene Jaktling, kommunikatör för Företagsamma Västra Hisingen. Skrivbyrån Kamilia Kaye Copywriting drivs av Berit Nyborg. Företagsamma Västra Hisingen Företagsamma Västra Hisingen syftar till att ta tillvara potentialen som finns på Västra Hisingen för att skapa en mer entreprenöriell stadsdel, bland annat genom kostnadsfri rådgivning. Fokusområdena är starta företag, driva företag och entreprenörskap i skolan. Projektet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, ägs av SDF Västra Hisingen, medfinansieras av Bostads AB Poseidon och har Business Region Göteborg som samverkanspartner. Pågår från januari 2012 till december Läs mer på: Västra Hisingen krattar för företag I markplanet till ett av höghusen vid Friskväderstorget sitter nybakade egenföretagare och knådar affärsplaner, budgetar och kundrelationer. Målet är fler nystartade företag och fler arbetstillfällen och i förlängningen att Västra Hisingen ska bli en bättre stadsdel. P Rikard Eriksson driver Energismartare Hus och hyr sedan en tid kontorsplats på Business Center. Här tillsammans med Dejan Djurkovski, som ansvarar för delmomentet Driva företag. å vita tavlan i kurssalen visas juristen Karolina Pavlovics tänkta företagsbudget för Inför kursdeltagarnas granskande ögon går hon igenom sina timtaxor, inköp, intäkter och utgifter. På ytan har hon, med en juristbyrå som inriktar sig på att hjälpa småföretagare, inte särskilt mycket gemensamt med Rikard Erikssons energispartjänster till villaägare, Jessica Björnhages och Kristina Hultsbos barnklädesaffär eller Berit Nyborgs skrivbyrå. Men det som förenar är att alla driver nystartade företag som hör hemma på västra Hisingen och det är mer än nog för att de ska ha nytta av varandra. I början av året slog Business Region Göteborg upp dörrarna till en lokal på Friskväders- 18 torget för att ta emot människor som just startat eget eller funderar på att göra det. Under namnet Företagsamma Västra Hisingen erbjuds vägledning, kurser, seminarier och workshops som ska sporra personer med bra idéer att våga starta firma eller få redan startade företag att överleva och utvecklas. Kursen som äger rum när Business hälsar på är en av flera aktiviteter som Karolina Pavlovic medverkat i. Ibland behöver man stanna upp och titta på sin verksamhet och fundera på i vilken riktning man vill gå vidare, säger hon. Jag får jättemycket stöttning av nätverket och kan lära mig mycket av att prata med andra som nyss startat firma. Tack vare nätverket kan jag få både referenser och nya kunder. Hon fortsätter: Jag är uppvuxen på Hisingen och bor vid Vågmästareplatsen. Den lokala förankringen är viktig för mig. Lokal förankring är viktig också för aktörerna bakom satsningen. Företagsamma Västra Hisingen handlar om att ta tillvara människors potential och skaparkraft, men också om att knyta samman två stadsdelar med olika karaktär; Torslanda med gott om högutbildade höginkomsttagare med svensk bakgrund, Biskopsgården där utbildningsgraden är lägre och andelen utlandsfödda högre. Vårt arbete syftar till att stärka stadsdelen och människorna som bor här, och genomsyras av ambitionen att skapa enda stadsdel, säger Eva-Maria Nilsson, ekonom och tillförordnad projektledare. Man har fått använda lite annorlunda kanaler och nätverk att nå företagare i Biskopsgården jämfört med Torslanda, där det till exempel finns en etablerad företagarförening. Dejan Djurkovski, projektledare för Driva företag, säger: Vi har jobbat hårt med att etablera mötesplatsen BRG Business Center här på torget. Det ska vara en låg tröskel för att komma in och prata med oss. Nu, efter ett och ett halvt år, känns det som om verksamheten fungerar. Det innebär att workshops och kurser rullar på, att samarbeten med stadsdelens skolor börjar sätta sig och att de kontorsplatser som erbjuds är eftertraktade. Rikard Eriksson sitter vid ett av skrivborden. Han är väg- och vatteningenjör som ville vidare efter att ha arbetat som VVS-konsult för en stor firma. Han pluggade byggnadsvård och startade för två år sedan Energismartare Hus, där han hjälper boende i gamla hus och villor att få ner energikostnaderna. Jag gillar småskaligheten i att driva eget. Dejan ringde mig precis när jag hade startat och jag nappade på att gå utvecklingsprogrammet för företag och sedan på att ha min kontorsplats här. Jag bor i Björlanda, tar mig hit snabbt och kan få hjälp både av mina nya kolleger och av Dejan och de andra. För mig är det perfekt just nu. Vårt arbete syftar till att stärka stadsdelen och människorna som bor här, och genomsyras av ambitionen att skapa enda stadsdel, säger Eva-Maria Nilsson Så ska företagandet stärkas UTMANING 1: Att etablera Företagsamma Västra Hisingen och BRG Business Center som en mötesplats. LÖSNING: Att mötesplatsen, kontorshotellet och tjänsterna som erbjuds är så attraktiva att företagare söker sig dit. UTMANING 2: Att öka överlevnadsgraden hos företagen i Västra Hisingen. LÖSNING: Att erbjuda tjänster väl förankrade i företagarnas verkliga behov. Att grundligt förbereda för företagande och vägleda bland de tjänster som både Företagsamma Västra Hisingen och andra aktörer har att erbjuda. Vara vaksam på de fall där det egna företaget startas som en sista väg till inkomst. UTMANING 3: Att få människor på hela Västra Hisingen att mötas. LÖSNING: Tätt samarbete med skolorna, till exempel med bokmässan Ung Berättare Västra Hisingen (som hölls våren 2013 och där barn från hela stadsdelen möttes som författare) eller Sommarlovsentreprenörerna, där ungdomar från hela stadsdelen startar eget företag under sommarlovet. Fortsatt satsning på kontorshotellet BRG Business Center. 19

11 Avsändare: Business Region Göteborg AB Box Göteborg AKTIV. DECEMBER 24 Business Region Göteborg medverkar i många evenemang och föreläsningar. Här är ett urval. För en komplett lista besök God jul och gott nytt år önskar Business Region Göteborg 3 DECEMBER 3 DECEMBER 5 DECEMBER 3 FEBRUARI 5 MARS Finansfrukost Ta steget ut på nya marknader Exportmarknadsföring Connect to capital Intresserad av Ecobuild? DECEMBER För nionde året i följd arrangerar Finanskompetenscentrum en så kallad Finansfrukost på Handelshögskolan. Frukosten kommer bland annat att bjuda på ekonomisk utblick, föredrag och prisutdelning. 3 DECEMBER Driver du ett miljöteknikföretag och är intresserad av att etablera dig i något eller några av Bric -länderna? Då ska du anmäla dig till andra omgången av affärsutvecklingsprogrammet Bric (även 14 januari, 4 februari och 24 mars). Programmet är riktat mot fyra av världens snabbaste växande marknader: Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Business Region Göteborg är projektledare för programmet. 3 DECEMBER 5 Vår hemmamarknad är be- gränsad och för många svenska företag är det ett måste att sälja på export. Även små och stora nya företag behöver ofta bli globala för att kunna växa och utvecklas. På seminariet kommer talare från Enterprise Europe Network, Business Sweden och Chalmers Industriteknik ge tips om säljmetoder och visa på möjligheterna för mindre företag att komma ut på nya marknader. Seminariet hålls på Johanneberg Science Park (Sven Hultins gata 9C). FEBRUARI Nordic Venture Capital Forum Connect 2 Capital är en ny mötesplats där tillväxtföretag från Västsverige, Norge och Danmark får möjlighet att presentera sina verksamheter och attrahera nationella och internationella investerare. Till forumet kommer finansbranschens olika aktörer att bjudas in för att ta del av intressanta investeringsmöjligheter, knyta kontakter och lyssna till aktuella talare. Arrangörerna bakom forumet är Business Region Göteborg, Almi Företagspartner, Connect Väst och Västra Götalandsregionen. 3 MARS Söker du nya samarbetspartners för hållbart byggande och konstruktion inom byggsektorn? Ecobuild är världens största mässa för hållbar design och konstruktion inom byggsektorn. På mässan hålls en matchmaking, arrangerad av Enterprise Europe Network, där syftet är att alla medverkande på ett effektivt sätt ska kunna hitta nya affärspartners och partners inom de sektorer som är representerade på Ecobuild. 5