Den nya rättighetsrevolutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya rättighetsrevolutionen"

Transkript

1 Den nya rättighetsrevolutionen

2

3 Den nya rättighetsrevolutionen De senaste 15 årens frihetliga rättighetsaktivism i USA Gunnar Strömmer Timbro/CVV

4 FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2002 OMSLAG: SILVER OMSLAGSFOTO: ANDERS THESSING SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2002 ISBN ISSN NR 32 CVV CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 Till mina hängivet arbetande vänner vid Institute for Justice, Washington DC.

6

7 [I]n a real sense, America is essentially a dream, a dream as yet unfulfilled... The substance of the dream is expressed in these sublime words, lifted to cosmic proportions: We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator certain unalienable rights, that among these are life, liberty, and the pursuit of happiness. This is the dream. Martin Luther King jr 1 1. Ur talet The American dream 6 juni 1961 vid Lincoln University, Pennsylvania, innehållande citat ur Declaration of Independence. Se Washington (red) 1991, sid 208.

8

9 INNEHÅLL FÖRORD DE NYA AKTIVISTERNA LIKA RÄTTIGHETER ÄR ALLTID RÄTT SLAGET OM SKOLPENGEN DET FRIA FÖRETAGANDET HÄNGER PÅ HÅRET THIS LAND IS MY LAND DAGS FÖR RÄTTIGHETSAKTIVISM I SVERIGE REFERENSER 95

10

11 Förord Under 2001 hade jag förmånen att arbeta som biträdande jurist vid Institute for Justice, en public interest law firm i Washington, DC. Organisationer av detta slag kännetecknas av att de ägnar sig åt civila rättigheter, att deras rättsprocesser ingår i värdemässigt sammanhållna program samt att de åtar sig enskilda fall på pro bono-basis, det vill säga utan att ta betalt av sina klienter. Rättighetsscenen i USA dominerades länge av några få stora aktörer som American Civil Liberties Union (ACLU) och NAACP Legal Defense and Educational Fund. Efter och 60-talens betydande framgångar för civila rättigheter i domstolspraxis och lagstiftning har den etablerade rättighetsrörelsen i Amerika dock förlorat både kraft och fokus. Där Martin Luther King drömde om ett Amerika som skulle bedöma människor efter måttet på deras karaktär, inte deras hudfärg, hävdar efterföljare som pastor Jesse Jackson att ignorera ras och kön, är rasism och sexism. Resultatet av kursändringen är en kvoteringshysteri som har ökat polariseringen i det amerikanska samhället, och snarast försämrat villkoren för dem som politiken är tänkt att hjälpa. I dag utmanas etablissemanget av ett offensivt alternativ, som talar om frihet och egenmakt utifrån ett tydligt individuellt rättighetsperspektiv. Tanken med denna bok är att belysa denna nya frihetliga rättighetsaktivism: vilka organisationer är tongivande och vilka är deras klienter? Vad har de för ideologiska drivkrafter? Vilken ställning har de i dag i den allmänna rättspolitiska debatten? I vilken mån har de påverkat rättspraxis och lagstiftning? 11

12 Det är en historisk paradox att Sverige i dag står inför samma vägval som USA gjorde i mitten av 1960-talet och att utvecklingstrenden verkar vara att ta efter den särbehandlingspolitik som under de senaste åren har kritiserats och i hög grad avvecklats i USA. I fullt medvetande om de betydande skillnaderna mellan det amerikanska och det svenska rättssystemet finns det därför även skäl att fråga: vad kan den som strävar efter att stärka de individuella fri- och rättigheternas ställning i Sverige lära av den nya rättighetsaktivismen i USA? Rörelsens aktörer slår fortfarande ur underläge. Men deras idéer har visat sig vara svårslagna när det gäller att undanröja de godtyckliga hinder för vanliga människors frihet och egenmakt som fortfarande finns kvar i det amerikanska samhället. Det är denna nya aktivism som i dag utgör hoppet om att USA en dag ska infria sitt ursprungliga löfte om civil rights. Stockholm i april 2002 Gunnar Strömmer 12

13 1. De nya aktivisterna En dag i slutet av 1980-talet sade Ego Brown upp sig från sitt arbete som bokhållare i offentlig tjänst och startade eget. Han köpte en smoking och satte upp ett skoputsningsstånd i en frisersalong i Washington DC. Affärerna gick så bra att han efter en tid kunde öppna fler stånd i andra stadsdelar. Han bemannade dem med hemlösa som fick chansen till en daglig dusch, en uppsättning kläder och ett avlönat arbete. Men en Jim Crow-lag 2 från 1905, som förbjöd skoputsning på gatan, satte stopp för Browns framgångsrika arbete. För myndigheterna spelade det ingen roll att lagen en gång hade införts i syfte att hindra svarta från att bli ekonomiskt oberoende. De tvingade Ego Brown att slå igen. När Ego Brown sökte upprättelse möttes han av tystnad eller direkt fientlighet från den etablerade civila rättighetsrörelsen. En ledande företrädare för denna försvarade strävan att reglera skoputsningen för det allmänna bästa. En annan avfärdade fallet som en relik från 1800-talet. En tredje slog fast att skoputsning inte var ett värdigt arbete och att Ego Brown skulle leva ett värdigare liv om han i stället fick bidrag från det offentliga. 3 Är detta ett tecken på att den långa kampen för civila rättigheter i USA är tillbaka där den en gång började? Den naturliga startpunkten för att finna ett svar är de dokument som från första början har utgjort kärnpunkten för den- 2. Begreppet Jim Crow-lag avser olika segregerande lagar som infördes i USA efter slaveriets avskaffande. Jim Crow var ingen verklig person, utan en populär rollfigur i en ambulerande teaterföreställning i den amerikanska Södern. 3. Bolick 1990, sid 11ff. 13

14 na kamp. Efter drygt 200 år kvarstår den amerikanska konstitutionen från 1787 och Bill of Rights från 1791 i stort sett i oförändrat skick. Dessa dokument har haft central betydelse för den rättsliga utvecklingen i USA, inte minst eftersom US Supreme Court (Högsta domstolen) redan 1803 slog fast sin rätt att pröva lagars förenlighet med konstitutionen. 4 Individuella fri- och rättigheter skyddas framför allt genom konstitutionens 27 tillägg (amendments). De tio första tilläggen utgör Bill of Rights; denna rättighetskatalog har fått sitt namn av att de aktuella tilläggen infördes samtidigt, Därefter har flera andra rättighetsregler införts, och dessa återfinns i övriga 17 tillägg. Om man går igenom dem i tur och ordning skyddar tillägg I bland annat religions-, yttrande-, press- och mötesfriheten. Tillägg II slår fast amerikanska medborgares rätt att bära vapen; i övrigt saknar det i likhet med tillägg III praktisk betydelse. Det omvända gäller för tillägg IV VIII; ända sedan de antogs har de haft stor betydelse eftersom de innehåller speciella rättigheter för enskilda gentemot myndigheter, samt vid rättegångar. För de frågor som ska beröras i den här boken är några rättigheter i tillägg V särskilt intressanta. Där ingår bland annat ett äganderättsskydd i form av ett förbud mot konfiskationer som inte sker för ett allmänt ändamål, eller utan skälig ersättning. Dessutom finns där den så kallade due process clause, enligt vilken ingen kan berövas liv, frihet eller egendom utan korrekt rättslig prövning, en due process of law. Särskilt den sistnämnda regeln har fått stor betydelse i rättspraxis. Den rättsliga innebörden av tillägg IX är omtvistad. Av texten framgår att uppräkningen av rättigheter i konstitutionen och i Bill of Rights inte hindrar att medborgarna kan ha andra rättigheter, även om dessa inte uttryckligen omnämns i grundlagstexten. En naturlig tolkning är att grundlagsfäderna ville markera att enskilda har andra mänskliga rättigheter än de som räknades upp i Bill of Rights, som inte lagstiftaren kan inskränka hur som helst. Däremot råder det delade meningar om vilka dessa icke nämnda rättigheter är, samt om dessa bör ha samma eller likvärdigt skydd som de rättigheter vilka räknas upp i Bill of Rights Madison v. Marbury, (1803). 5. Se Barnett

15 Tillägg X tar sikte på federalismen: de befogenheter som enligt konstitutionen inte uttryckligen tillkommer federationen hör till delstaterna. Här kan vi i sak bortse från övriga tillägg, som alltså inte ingår i Bill of Rights. Men för det historiska sammanhangets skull finns det ändå skäl att nämna något om tillägg XIII XV. Dessa infördes i början av 1860-talet, efter det amerikanska inbördeskriget, i syfte att förbättra de svartas levnadsvillkor genom att stärka deras rättighetsskydd. I tillägg XIII förbjuds slaveri helt, medan tillägg XV slår fast att ingen kan förvägras rösträtt på grund av sin ras eller hudfärg. Dessa regler har inte blivit föremål för tolkningstvister i särskilt hög grad. Desto mer diskussion har genom åren gällt tillägg XIV. Här förbjuds delstaterna när Bill of Rights antogs 1791 omfattade den bara federationen att inskränka de rättigheter (privileges and immunities) som enligt konstitutionen tillkommer amerikanska medborgare. Vidare förbjuds de att förneka någon person equal protection of the laws med andra ord ett diskrimineringsförbud samt att beröva någon person liv, frihet eller egendom utan due process of law. Avsikten med tillägg XIV var således att etablera en sorts minimirättigheter som gäller i hela USA. Men det skulle ta många år innan delstater som diskriminerade mot svarta i realiteten nådde upp till denna minimistandard. 6 För att den fortsatta framställningen ska bli begriplig finns det skäl att här göra en kort anmärkning om vem som egentligen har rätt att pröva rättighetsfrågor i USA. I princip kan man säga att landet håller sig med två parallella domstolssystem, ett på federal och ett på delstatlig nivå. Båda ordningarna är uppbyggda på ungefär samma sätt med för att tala med svenska termer tingsrätt, hovrätt och högsta domstol. Liksom i andra federala system finns följaktligen en konstitution och lagar som gäller för hela USA, samtidigt som varje delstat har sina egna lagar och sin egen konstitution. Den högsta domstolen i varje delstat är högsta instans när det gäller tolkning av lagarna i respektive delstat en central begränsning är emellertid att de inte får upprätthålla ett sämre rättighetsskydd än vad den federala konstitutionen föreskriver, men väl ett bättre. I praktiken är de olika delstaternas rättighetskataloger således mycket lika varandra (medan de olika konstitutionernas innehåll kan variera avsevärt på andra om- 6. Se Neuborne i Morrison (red) 1996, sid 83ff; Nergelius 1996, sid 371ff. 15

16 råden). Federala domstolar får alltså inte pröva delstatslagar. Delstatsdomstolar har däremot rätt att pröva om såväl federala som delstatliga lagar stämmer överens med den federala konstitutionen, även om de här är bundna av tolkningar som gjorts av USA:s högsta domstol. Det hela blir inte enklare av att enskilda parter, när saken gäller en konstitutionell fråga, i praktiken har stor frihet att välja i vilket av de två systemen som man vill få sitt fall prövat. Och misslyckas man i det ena systemet kan man ofta pröva lyckan i det andra. Här ska vi inte fördjupa oss närmare i dessa processuella frågor. Men denna bakgrund kan vara bra att hålla i minnet när vi i fortsättningen kommer att höra talas om US Supreme Court som alltså är hela USA:s högsta domstol. 7 Även om US Supreme Court alltså redan 1803 uttalade att den hade rätt att pröva lagars förenlighet med konstitutionen, dröjde det innan rättighetsskyddet slog igenom på allvar i dess praxis. Under 1930-talet berörde mindre än 10 procent av besluten i US Supreme Court andra individuella fri- och rättigheter än äganderätt. Mot slutet av 1960-talet involverade däremot nästan 70 procent av de fall US Supreme Court prövade individuella rättigheter av något slag. Gradvis hade man utvecklat praxis bland annat rörande yttrande- och pressfrihet, diskriminering på grund av ras eller kön och olika typer av rättssäkerhetsgarantier i domstolar och andra myndigheter. Än i dag tilldrar sig enskildas rättigheter i hög grad domstolarnas intresse. 8 Denna period omnämns ibland som den amerikanska rättighetsrevolutionen. Men vad har varit orsakerna bakom och de bestämmande villkoren för utvecklingen? Vanligast är nog att se konstitutionen som den avgörande faktorn. Domstolarnas självständiga ställning och Bill of Rights innebär unika strukturella förutsättningar att hävda enskildas rättigheter mot det allmänna. Domstolarna får härigenom inte bara uppgiften att skydda befintliga rättigheter, utan också möjlighet att utveckla nya. 9 En annan förklaring betonar den allmänna rättskulturens betydelse för rättighetsrevolutionen. Mängden rättighetskrav och deras innehåll avgörs i hög grad av hur samhället hanterar konflikter om rättigheter. I det amerikanska fallet blir den utpräglade individualismen därmed helt central; det är den 7. Kapitlet Courts, i Morrison (red), sid 57ff; Nergelius 1996, sid 395f. 8. Epp 1998, sid Ibid, sid 11ff. 16

17 som gör att amerikaner gärna formulerar sina politiska övertygelser i termer av individuella rättigheter och går till domstol för att kräva sin rätt. Vidare är ju även domare formade av den allmänna synen på individuella rättigheter i samhället. Därför skapar de i regel inte rättigheter som inte erkänns av samhället i stort, eller omvänt underminerar rättigheter som har ett omfattande folkligt stöd. 10 En tredje förklaring går ut på att enskilda domare har varit avgörande katalysatorer för rättighetsrevolutionen. Earl Warren var chefsdomare i US Supreme Court under åren följaktligen kallar man den perioden i US Supreme Courts historia för Warrendomstolen. När han tillträdde ägnades individuella rättigheter relativt förstrött intresse. Men scenen förändrades genom hans målmedvetna ledning i kombination med att det efter hand utsågs fler domare till US Supreme Court, som både ville stärka skyddet för befintliga rättigheter och utveckla rättigheter på nya områden, som diskriminering eller rösträtt. 11 Alla dessa förklaringar utgör nog delar av sanningen, om än i olika grad. Det är kort sagt svårt att bortse från betydelsen av konstitutionens maktdelning och rättighetsskydd, den individualism som präglar den amerikanska rättskulturen samt att enskilda domare vid olika tidpunkter har givit enskilda rättigheter en skjuts i praxis. Inte desto mindre finns ett avgörande inslag i denna utveckling som särskilt när utlänningar ska förklara civila rättigheters centrala ställning i USA nästan aldrig får den belysning som är motiverad: förekomsten av mobiliserande och understödjande strukturer för att få upp enskilda fall till prövning. Varje gång under 1900-talet när olika civila rättigheter har hamnat i domstolarnas fokus, har detta föregåtts av långsiktiga kampanjer i form av rättsprocesser och opinionsbildning. Bakom dessa kampanjer har i allmänhet stått olika ideella organisationer och deras rättighetsadvokater. Deras avgörande bidrag till framgången för civila rättigheter har framför allt bestått av två delar: För det första har dessa juridiska organisationer kunnat möta behovet av långsiktighet och systematik. US Supreme Court tar i allmänhet inte upp 10. Ibid, sid 15ff. 11. Ibid, sid 14f; Nergelius 1996, sid

18 fall som inte har nått en viss kritisk massa i rättssystemet. För att nå dit måste man ha många och framgångsrika rättsprocesser i ryggen. Ett belysande exempel är Brown v. Board of Education det rättsfall från 1954 i vilket US Supreme Court förbjöd rassegregation i offentliga skolor. De segregerade svarta eleverna företräddes av den legendariske rättighetsadvokaten Thurgood Marshall från National Association for the Advancement of the Colored People (NAACP), sedermera förste svarte domare i US Supreme Court. Prövningen i US Supreme Court var emellertid kulmen på en kampanj där rättighetsadvokater från NAACP och andra organisationer under flera decennier hade drivit rättsprocesser mot rassegregationen på alla nivåer i domstolssystemet. Men inte nog med detta: även avgöranden som har karaktären av milstolpar riskerar att få isolerad verkan om de inte i efterhand bekräftas genom liknande domslut på alla nivåer i rättssystemet. När exempelvis US Supreme Court hade förbjudit rassegregationen 1954 var denna princip för sin lokala implementering i hela USA under många år helt beroende av en serie rättsprocesser i lägre domstolar. De resultat som denna uthållighet och systematik ledde fram till kan svårligen tänkas utan en mobiliserande och understödjande struktur av det slag som bland annat NAACP representerade. 12 För det andra har dessa organisationer kunnat möta behovet av omfattande resurser. Här talar vi om rättslig expertis och advokathjälp; beprövade strategier för framgångsrika rättsprocesser; ekonomiska bidrag till processer eller kontakter till andra finansiärer; sponsring och samordning av ickejuridisk forskning (bland annat om sociala vetenskaper och historia) som stöder vissa typer av rättsfall; publicitet bland annat genom massmedier; samt nätverk för kommunikation och därmed utbyte av kunskap, erfarenheter och kontakter. 13 Det är svårt att överskatta betydelsen av dessa insatser. Den juridiska processen inte minst när det gäller civila rättigheter är långsam, resurskrävande och resulterar i bästa fall i små förändringar av praxis åt gången. Det är mycket svårt att nå meningsfulla resultat utan avsevärda resurser resurser som enskilda personer i allmänhet saknar. Här finns ett uppenbart incitamentsproblem: resultatet av en vinst i ett mål om civila rättigheter är 12. Ibid, sid Ibid sid 18f. 18

19 en allmän nyttighet. Genom ett enskilt fall vill man uppnå rättsliga garantier som ska omfatta alla medborgare; det handlar alltså inte endast om en enskild klagande som vill tillskapa eller utöka en viss regel uteslutande till egen nytta. På ett allmänt plan understiger kostnaderna vida nyttan med ett vunnet fall. Men för den enskilde är det tvärtom: kostnaderna för att driva ett fall överstiger i de flesta fall åtminstone initialt intäkter i form av skadestånd vid en eventuell vinst. 14 Den första skjutsen kom i början av 1900-talet då en lång rad religiösa och politiska grupper började bygga strukturer för att driva rättsprocesser. Två organisationer kom mer än några andra att dominera scenen. När American Civil Liberties Union (ACLU) grundades 1920 var respekten för civila rättigheter allt annat än självklar. Fredsaktivister kastades i fängelse för att de spred antikrigspropaganda; utlänningar som misstänktes ha radikala politiska åsikter deporterades efter summariska processer; rassegregationen var lagstadgad i stora delar av USA och det rutinmässiga våldet mot svarta sanktionerades av det allmänna, med mera. ACLU drev fram de flesta rättsfall rörande civila rättigheter som US Supreme Court hanterade mellan 1920 och säkrade US Supreme Court åsiktsfrihet för politiskt radikala invandrare, mötesfrihet för fackföreningar och frisläppande av hundratals fredsaktivister; 1933 beslöt en federal domstol i New York efter en lång ACLU-kamp mot tidens långtgående censurpolitik att häva ett förbud mot försäljning av James Joyces roman Odysseus; 1942 godkände US Supreme Court den amerikanska statens internering av personer av japansk härkomst i USA av vilka många var amerikanska medborgare, som skedde med hänvisning till att de båda länderna låg i krig ACLU förlorade således rättsprocessen och var ganska ensam om att protestera mot den aktuella åtgärden. Det skulle dröja ända till 1993 innan USA:s kongress officiellt bad om ursäkt. I dag hanterar ACLU mer än rättsfall årligen, och organisationen förekommer i US Supreme Court mer än någon annan rättslig aktör med undantag av USA:s justitiedepartement. Men ACLU:s inflytande har även tagit sig andra uttryck: dess framgångsrika organisationsmodell har stått som förebild när en lång rad liknande orga- 14. Ibid sid 19f. 19

20 nisationer efter hand har startats. ACLU byggde från första början upp både fonder för att finansiera egna processer och nätverk av pro bono-advokater. De senare var således inte anställda av ACLU, men bidrog ideellt med juridisk rådgivning och representerade organisationen i enskilda rättsprocesser. I dag har organisationen cirka 60 anställda jurister, men mer än advokater som på regelbunden basis gör pro bono-insatser i verksamheten. 15 På motsvarande sätt kom NAACP, som bildades redan 1909, att i hög grad påverka US Supreme Courts agenda rörande civila rättigheter genom att understödja rättsprocesser mot rassegregation. NAACP:s förste ordförande Moorfield Storey en välrenommerad Bostonadvokat var den som såg till att rättsliga pilotfall redan från starten blev ett centralt inslag i organisationens strategi. Framgångarna lät inte vänta på sig: 1915 underkände US Supreme Court Oklahomas villkor om läskunnighet för rösträtt, som i praktiken bara omfattade svarta; 1917 underkände US Supreme Court en lag i Louisville, Kentucky, som tvingade svarta att bo i vissa områden och 1926 underkände US Supreme Court en lag i Texas som uteslöt svarta från att delta i demokraternas primärval startade NAACP en separat organisation för sina rättsprocesser NAACP Legal Defense and Educational Fund. Det fanns resurser: vid denna tidpunkt utgjorde svarta advokater organisationens aktiva kärna, och några år tidigare hade man fått ett anslag på dollar från American Fund for Public Service. Under ledning av den legendariske svarte rättighetsadvokaten Thurgood Marshall sedermera den förste svarte domaren i US Supreme Court utvecklades den systematiska rättsprocesstrategi som de kommande decennierna steg för steg skulle komma att undanröja diskrimineringen mot svarta i det offentliga livet och 60-talens insatser är milstolpar i USA:s historia gällande civila rättigheter. Genom fall som på ett eller annat sätt aktualiserades av organisationen förbjöd US Supreme Court rassegregation bland annat i det offentliga skolsystemet 1954, i allmänna färdmedel 1956 (efter den legendariska bussbojkotten i Montgomery, Alabama) och i lunchrestauranger i en serie rättsfall (efter de sit in-aktioner i amerikanska Södern då svarta vägrade att lämna segregerade matställen) Ibid, sid 49f; 16. Epp 1998, sid 51f; 20

21 Framgångarna för dessa organisationer har inspirerat många att studera deras arbetsmetoder. Här fann exempelvis Ralph Nader inspiration för bildandet av USA:s oerhört effektiva konsumentrörelse under och 70- talen. Naders framgång byggde på formeringen av enfrågegrupper som uteslutande ägnade sig åt bilsäkerhet eller hälsovård. 17 Men det är inte bara rörelser till vänster på den ideologiska skalan som har lärt denna läxa. Institute for Justice 18, Centre for Individual Rights 19, Pacific Legal Foundation 20, Federalist Society 21 och American Civil Rights Institute 22 hör till de liberala och konservativa juridiska organisationer som i dag tillhandahåller en mobiliserande och understödjande struktur för rättsprocesser på motsvarande sätt som ACLU och NAACP Legal Defense and Educational Fund. Clint Bolick en av grundarna av Institute for Justice har mer än någon annan enskild person kommit att symbolisera denna nya rörelse. 23 I början av 1990-talet lanserade han en strategi som var en kopia av den som historiskt hade medfört stora framgångar för Thurgood Marshall och hans kollegor: långsiktiga principiella mål, en systematisk steg-för-steg-strategi, pilotfall i rättsprocesser, sympatiska klienter, otraditionella allianser, opinionsbildning i massmedia, finansiering som garanterar oberoende med mera. 24 Men lika uppenbart som att de nya rättighetsaktivisterna har kopierat den framgångsrika strategin från etablerade aktörer som ACLU och NAACP Legal Defense and Educational Fund lika klart är att deras agenda på centrala punkter har andra ideologiska förtecken. Bolick delar in kampen för civila rättigheter i USA i tre faser, var och en definierad av sitt övergripande mål. Den första fasen, som på ett ungefär spänner över nationens första århundrade, handlade om att avskaffa slaveriet. Den andra fasen som inleddes med införandet av konstitutionens tillägg XIV och kulminerade i avskaffandet av principen lika men åtskilda i Brown 1954 och de civila rättighetslagarna 1964 handlade om att uppnå lika rättigheter (equal rights) 17. Se Carter 1998, sid Om Clint Bolicks betydelse, se t ex Easton 2000, sid , , , Bolick 1990, sid 139ff. 21

22 för alla amerikaner. Den tredje fasen, som enligt Bolick i allt väsentligt ligger framför Amerika, bör dels handla om att återupprätta den ursprungliga visionen för lika rättigheter, dels handla om att stärka enskildas egenmakt (empowerment) genom att stärka det individuella rättighetsskyddet. 25 De nya rättighetsaktivisterna gör nämligen gällande att USA under två århundraden från Thomas Jefferson till Martin Luther King delade samma föreställning om innebörden av civila rättigheter: varje människas rätt till liv och frihet, samt rätten att sträva efter lycka. Dessa principer utgör stommen i konstitutionens garanti för individuella fri- och rättigheter och allas likhet inför lagen. De ledde fram till avskaffandet av slaveriet. De lade grunden för avgörandet i Brown 1954 och var vägledande för lagarna om civila rättigheter som kom tio år senare. Men radikaliseringen av ACLU, NAACP och andra aktörer i denna rörelse, som inleddes under det sena 1960-talet, innebar ett avgörande brott med denna tradition. För det första fick begreppet jämlikhet en annan betydelse lika utfall i stället för lika behandling. För det andra började man argumentera för att rättigheter inte var förbundna med individer utan med grupper. Denna kombination ledde till en ny definition av diskriminering. Fram till dess hade begreppet innefattat olika behandling av individer på grund av ras eller andra ovidkommande indelningar. Nu kom det snarare att inkludera alla exempel på olika materiellt utfall för olika grupper. Den politiska praktiken av dessa principer känner vi under benämningen affirmative action: raskvoter i skolor, bonussystem för minoriteter vid intagning till universitet, marknadsandelar reserverade for minoritetsföretagare, olika rasbaserade sociala och ekonomiska förmåner med mera. Resultatet av kursändringen är nedslående: dels har förbittringen och polariseringen mellan olika grupper i det amerikanska samhället ökat påtagligt de senaste decennierna. Dels har och 60-talens framsteg i fråga om att säkerställa lika rättigheter för de mest missgynnade i det närmaste avstannat. 26 Bolick formulerar alltså uppgiften för den nya rättighetsrörelsen som att återupprätta den ursprungliga kampen för lika rättigheter och att stärka enskildas egenmakt (empowerment) genom ett stärkt individuellt rättighets- 25. Ibid, sid 5f. 26. Ibid, sid 15ff. 22

23 skydd. Han var också den som tog sig an skoputsaren Ego Brown. Deras gemensamma fälttåg mot myndigheter i Washington DC som ville stänga Browns rörelse med hänvisning till lagar som en gång införts för att hindra svarta från att bli ekonomiskt oberoende och den konfrontation i den allmänna debatten med USA:s rättighetsetablissemang som fallet utlöste blev startskottet för den mest löftesrika utvecklingen på de civila rättigheternas område sedan mitten av 1960-talet. Parallellen till ACLU:s och NAACP Legal Defense and Educational Funds inflytande på rättspraxis och lagstiftning fram till mitten av 1960-talet är slående. På motsvarande sätt har dagens liberala och konservativa rättighetsorganisationer varit den mobiliserande kraften bakom de senaste decenniernas förnyade genomslag i amerikansk domstolspraxis för den ursprungliga visionen om lika rättigheter motsatsen till både negativ och positiv särbehandling förbisedda individuella fri- och rättigheter som äganderätt och näringsfrihet, samt nya frågor av egenmaktskaraktär som friheten att välja skola. Det har exempelvis handlat om att försvara Taalib-Din Abdul Uqdahs och Pamela Farrells rätt att erbjuda afroamerikansk hårflätning, eller Leroy Browns rätt att driva taxirörelse, utan att leva upp till absurda krav från oheliga allianser mellan branschorgan och byråkrater som hanterar tillstånd för sådana näringsverksamheter; Mark Anthony Nevels rätt att välja skola och att slippa bli missgynnad för att han är svart; Cheryl Hopwoods rätt att vid antagning till universitetet bli bedömd efter sina studieresultat och att slippa bli missgynnad för att hon är vit; eller änkan Vera Cokings rätt att skydda sitt hus mot expropriation när miljardären Donald Trump, med kommunens hjälp, ska bygga en parkeringsplats åt de limousiner som frekventerar hans kasinon. I det följande ska vi stifta närmare bekantskap med bland annat dessa personer. Deras fall har blivit skärningspunkter för den ständigt aktuella konflikten i USA om innebörden av civila rättigheter, och viktiga byggstenar i de senaste 15 årens kamp för att återupprätta det individuella rättighetsskyddet i Bill of Rights. 23

24

25 2. Lika rättigheter är alltid rätt I början av 1990-talet skulle Mark Anthony Nevels börja skolan i Kansas City. Tvärsöver gatan från hans familjs hus låg Weeks Elementary School. Det var en så kallad magnetskola; en status som tilldelas offentliga skolor som har extra resurser och möter särskilt höga kvalitetskrav. Weeks Elementary School blev en magnetskola genom en så kallad desegregeringsorder från en lokal domstol. Innebörden av denna order var bland annat att Kansas City ålades att höja kvaliteten på ett antal skolor i bostadsområden dominerade av svarta familjer, däribland Weeks Elementary School. Marks föräldrar var entusiastiska inför tanken att skicka sitt barn till en bra skola, som han utan fara kunde promenera till och som skulle göra det enkelt för dem att engagera sig i hans utbildning. Men när familjen ansökte om en plats fick den ett chockerande besked. I en skola med plats för 122 barn fanns det gott om plats för nya elever med undantag för svarta barn. Samma desegregeringsorder som omvandlat Weeks Elementary School till en magnetskola tvingade skolan att tillämpa en strikt raskvot: för att kunna anta tre nya svarta elever måste två vita välja att gå i skolan. Dessvärre lockades detta år endast fyra vita barn till skolan, och reglerna medgav därmed att endast sex svarta barn tilldelades plats. Resultatet blev således 112 tomma platser och en väntelista med 86 svarta barn, av vilka Mark Anthony Nevels var ett. På grund av sin hudfärg bussades han och de andra köande svarta barnen till en sämre skola i en annan stadsdel. När fallet väckte uppmärksamhet försvarades raskvoten styvnackat av USA:s rättighetsetablissemang. Det övergripande målet med kvotsystemet 25

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

LAGEN SOM VERKTYG FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING

LAGEN SOM VERKTYG FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING Personer med funktionsnedsättning och lika rätt LAGEN SOM VERKTYG FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING Paul Lappalainen - Independent Living Institutes Med lagen som verktyg Ett arvsfondsprojekt om implementeringen

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Remissvar över Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (Ds 2016:26)

Remissvar över Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (Ds 2016:26) REMISSVAR / YTTRANDE 1(5) Ku2016/0778/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 102 33 Stockholm ku.registrator@regeringskansliet.se Remissvar över Utvidgat skydd mot diskriminering i

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN W ashington Montana North Dakota Minnesota New Hampshire Vermont Maine Massa- Oregon W isconsin chusetts Idaho W yoming South Dakota Michigan New York Rhode Island Connecticut

Läs mer

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt?

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt? Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt? Jane Reichel Professor i förvaltningsrätt Juridiska fakulteten Uppsala universitet Den svenska förvaltningsmodellen

Läs mer

Critical Race teori del I

Critical Race teori del I Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del I Laura Carlson 2016 Critical Race rättsteori (CRT) Började på 1960 talet som en motreaktion till den liberala teoretiska utvecklingen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå. Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

Yttrande angående promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32; Ju2016/06276/L1)

Yttrande angående promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32; Ju2016/06276/L1) Stockholm den 25 november 2016 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32; Ju2016/06276/L1) 1. Sammanfattning 1.1 Centrum för

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2014

Stockholm den 12 februari 2014 R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:811 av Robert Hannah och Said Abdu (FP) Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Datum. Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på skolan

Datum. Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på skolan BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2017-04-10 Dnr 6301-2015 Sid 1 (5) Kritik mot rektorerna för Söndrumsskolan i Halmstads kommun för ett förbud mot att använda den svenska flaggan på

Läs mer

Citation Needed: får man skriva vad som helst? Mathias Klang

Citation Needed: får man skriva vad som helst? Mathias Klang Citation Needed: får man skriva vad som helst? Mathias Klang klang@ituniv.se Förbehåll Disclaimer Friskrivning A disclaimer to specify or delimit the scope of rights and obligations that may be exercised

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

DOM 2010-02-25 Jönköping

DOM 2010-02-25 Jönköping 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2013 T 1390-12 KLAGANDE Handelsanställdas arbetslöshetskassa, 846001-4353 Box 1146 111 81 Stockholm Ombud: M B Samma adress MOTPART

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

NEGRERNA VINNER TERRÄNG I USA

NEGRERNA VINNER TERRÄNG I USA NEGRERNA VINNER TERRÄNG I USA Av redaktör G()ST A R() NN ÅR DEN AMERIKANSKE negern i våra dagar alltjämt en förtryckt och hunsad varelse, som inte får en ärlig chans, som lever i miserabla förhållanden

Läs mer

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Mobbning, kränkning och diskriminering -- Vad säger lagen? Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Rätt till undervisning = Barnkonventionen artikel 29 Fördraget om Europeiska

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer