Den nya rättighetsrevolutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya rättighetsrevolutionen"

Transkript

1 Den nya rättighetsrevolutionen

2

3 Den nya rättighetsrevolutionen De senaste 15 årens frihetliga rättighetsaktivism i USA Gunnar Strömmer Timbro/CVV

4 FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2002 OMSLAG: SILVER OMSLAGSFOTO: ANDERS THESSING SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2002 ISBN ISSN NR 32 CVV CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 Till mina hängivet arbetande vänner vid Institute for Justice, Washington DC.

6

7 [I]n a real sense, America is essentially a dream, a dream as yet unfulfilled... The substance of the dream is expressed in these sublime words, lifted to cosmic proportions: We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator certain unalienable rights, that among these are life, liberty, and the pursuit of happiness. This is the dream. Martin Luther King jr 1 1. Ur talet The American dream 6 juni 1961 vid Lincoln University, Pennsylvania, innehållande citat ur Declaration of Independence. Se Washington (red) 1991, sid 208.

8

9 INNEHÅLL FÖRORD DE NYA AKTIVISTERNA LIKA RÄTTIGHETER ÄR ALLTID RÄTT SLAGET OM SKOLPENGEN DET FRIA FÖRETAGANDET HÄNGER PÅ HÅRET THIS LAND IS MY LAND DAGS FÖR RÄTTIGHETSAKTIVISM I SVERIGE REFERENSER 95

10

11 Förord Under 2001 hade jag förmånen att arbeta som biträdande jurist vid Institute for Justice, en public interest law firm i Washington, DC. Organisationer av detta slag kännetecknas av att de ägnar sig åt civila rättigheter, att deras rättsprocesser ingår i värdemässigt sammanhållna program samt att de åtar sig enskilda fall på pro bono-basis, det vill säga utan att ta betalt av sina klienter. Rättighetsscenen i USA dominerades länge av några få stora aktörer som American Civil Liberties Union (ACLU) och NAACP Legal Defense and Educational Fund. Efter och 60-talens betydande framgångar för civila rättigheter i domstolspraxis och lagstiftning har den etablerade rättighetsrörelsen i Amerika dock förlorat både kraft och fokus. Där Martin Luther King drömde om ett Amerika som skulle bedöma människor efter måttet på deras karaktär, inte deras hudfärg, hävdar efterföljare som pastor Jesse Jackson att ignorera ras och kön, är rasism och sexism. Resultatet av kursändringen är en kvoteringshysteri som har ökat polariseringen i det amerikanska samhället, och snarast försämrat villkoren för dem som politiken är tänkt att hjälpa. I dag utmanas etablissemanget av ett offensivt alternativ, som talar om frihet och egenmakt utifrån ett tydligt individuellt rättighetsperspektiv. Tanken med denna bok är att belysa denna nya frihetliga rättighetsaktivism: vilka organisationer är tongivande och vilka är deras klienter? Vad har de för ideologiska drivkrafter? Vilken ställning har de i dag i den allmänna rättspolitiska debatten? I vilken mån har de påverkat rättspraxis och lagstiftning? 11

12 Det är en historisk paradox att Sverige i dag står inför samma vägval som USA gjorde i mitten av 1960-talet och att utvecklingstrenden verkar vara att ta efter den särbehandlingspolitik som under de senaste åren har kritiserats och i hög grad avvecklats i USA. I fullt medvetande om de betydande skillnaderna mellan det amerikanska och det svenska rättssystemet finns det därför även skäl att fråga: vad kan den som strävar efter att stärka de individuella fri- och rättigheternas ställning i Sverige lära av den nya rättighetsaktivismen i USA? Rörelsens aktörer slår fortfarande ur underläge. Men deras idéer har visat sig vara svårslagna när det gäller att undanröja de godtyckliga hinder för vanliga människors frihet och egenmakt som fortfarande finns kvar i det amerikanska samhället. Det är denna nya aktivism som i dag utgör hoppet om att USA en dag ska infria sitt ursprungliga löfte om civil rights. Stockholm i april 2002 Gunnar Strömmer 12

13 1. De nya aktivisterna En dag i slutet av 1980-talet sade Ego Brown upp sig från sitt arbete som bokhållare i offentlig tjänst och startade eget. Han köpte en smoking och satte upp ett skoputsningsstånd i en frisersalong i Washington DC. Affärerna gick så bra att han efter en tid kunde öppna fler stånd i andra stadsdelar. Han bemannade dem med hemlösa som fick chansen till en daglig dusch, en uppsättning kläder och ett avlönat arbete. Men en Jim Crow-lag 2 från 1905, som förbjöd skoputsning på gatan, satte stopp för Browns framgångsrika arbete. För myndigheterna spelade det ingen roll att lagen en gång hade införts i syfte att hindra svarta från att bli ekonomiskt oberoende. De tvingade Ego Brown att slå igen. När Ego Brown sökte upprättelse möttes han av tystnad eller direkt fientlighet från den etablerade civila rättighetsrörelsen. En ledande företrädare för denna försvarade strävan att reglera skoputsningen för det allmänna bästa. En annan avfärdade fallet som en relik från 1800-talet. En tredje slog fast att skoputsning inte var ett värdigt arbete och att Ego Brown skulle leva ett värdigare liv om han i stället fick bidrag från det offentliga. 3 Är detta ett tecken på att den långa kampen för civila rättigheter i USA är tillbaka där den en gång började? Den naturliga startpunkten för att finna ett svar är de dokument som från första början har utgjort kärnpunkten för den- 2. Begreppet Jim Crow-lag avser olika segregerande lagar som infördes i USA efter slaveriets avskaffande. Jim Crow var ingen verklig person, utan en populär rollfigur i en ambulerande teaterföreställning i den amerikanska Södern. 3. Bolick 1990, sid 11ff. 13

14 na kamp. Efter drygt 200 år kvarstår den amerikanska konstitutionen från 1787 och Bill of Rights från 1791 i stort sett i oförändrat skick. Dessa dokument har haft central betydelse för den rättsliga utvecklingen i USA, inte minst eftersom US Supreme Court (Högsta domstolen) redan 1803 slog fast sin rätt att pröva lagars förenlighet med konstitutionen. 4 Individuella fri- och rättigheter skyddas framför allt genom konstitutionens 27 tillägg (amendments). De tio första tilläggen utgör Bill of Rights; denna rättighetskatalog har fått sitt namn av att de aktuella tilläggen infördes samtidigt, Därefter har flera andra rättighetsregler införts, och dessa återfinns i övriga 17 tillägg. Om man går igenom dem i tur och ordning skyddar tillägg I bland annat religions-, yttrande-, press- och mötesfriheten. Tillägg II slår fast amerikanska medborgares rätt att bära vapen; i övrigt saknar det i likhet med tillägg III praktisk betydelse. Det omvända gäller för tillägg IV VIII; ända sedan de antogs har de haft stor betydelse eftersom de innehåller speciella rättigheter för enskilda gentemot myndigheter, samt vid rättegångar. För de frågor som ska beröras i den här boken är några rättigheter i tillägg V särskilt intressanta. Där ingår bland annat ett äganderättsskydd i form av ett förbud mot konfiskationer som inte sker för ett allmänt ändamål, eller utan skälig ersättning. Dessutom finns där den så kallade due process clause, enligt vilken ingen kan berövas liv, frihet eller egendom utan korrekt rättslig prövning, en due process of law. Särskilt den sistnämnda regeln har fått stor betydelse i rättspraxis. Den rättsliga innebörden av tillägg IX är omtvistad. Av texten framgår att uppräkningen av rättigheter i konstitutionen och i Bill of Rights inte hindrar att medborgarna kan ha andra rättigheter, även om dessa inte uttryckligen omnämns i grundlagstexten. En naturlig tolkning är att grundlagsfäderna ville markera att enskilda har andra mänskliga rättigheter än de som räknades upp i Bill of Rights, som inte lagstiftaren kan inskränka hur som helst. Däremot råder det delade meningar om vilka dessa icke nämnda rättigheter är, samt om dessa bör ha samma eller likvärdigt skydd som de rättigheter vilka räknas upp i Bill of Rights Madison v. Marbury, (1803). 5. Se Barnett

15 Tillägg X tar sikte på federalismen: de befogenheter som enligt konstitutionen inte uttryckligen tillkommer federationen hör till delstaterna. Här kan vi i sak bortse från övriga tillägg, som alltså inte ingår i Bill of Rights. Men för det historiska sammanhangets skull finns det ändå skäl att nämna något om tillägg XIII XV. Dessa infördes i början av 1860-talet, efter det amerikanska inbördeskriget, i syfte att förbättra de svartas levnadsvillkor genom att stärka deras rättighetsskydd. I tillägg XIII förbjuds slaveri helt, medan tillägg XV slår fast att ingen kan förvägras rösträtt på grund av sin ras eller hudfärg. Dessa regler har inte blivit föremål för tolkningstvister i särskilt hög grad. Desto mer diskussion har genom åren gällt tillägg XIV. Här förbjuds delstaterna när Bill of Rights antogs 1791 omfattade den bara federationen att inskränka de rättigheter (privileges and immunities) som enligt konstitutionen tillkommer amerikanska medborgare. Vidare förbjuds de att förneka någon person equal protection of the laws med andra ord ett diskrimineringsförbud samt att beröva någon person liv, frihet eller egendom utan due process of law. Avsikten med tillägg XIV var således att etablera en sorts minimirättigheter som gäller i hela USA. Men det skulle ta många år innan delstater som diskriminerade mot svarta i realiteten nådde upp till denna minimistandard. 6 För att den fortsatta framställningen ska bli begriplig finns det skäl att här göra en kort anmärkning om vem som egentligen har rätt att pröva rättighetsfrågor i USA. I princip kan man säga att landet håller sig med två parallella domstolssystem, ett på federal och ett på delstatlig nivå. Båda ordningarna är uppbyggda på ungefär samma sätt med för att tala med svenska termer tingsrätt, hovrätt och högsta domstol. Liksom i andra federala system finns följaktligen en konstitution och lagar som gäller för hela USA, samtidigt som varje delstat har sina egna lagar och sin egen konstitution. Den högsta domstolen i varje delstat är högsta instans när det gäller tolkning av lagarna i respektive delstat en central begränsning är emellertid att de inte får upprätthålla ett sämre rättighetsskydd än vad den federala konstitutionen föreskriver, men väl ett bättre. I praktiken är de olika delstaternas rättighetskataloger således mycket lika varandra (medan de olika konstitutionernas innehåll kan variera avsevärt på andra om- 6. Se Neuborne i Morrison (red) 1996, sid 83ff; Nergelius 1996, sid 371ff. 15

16 råden). Federala domstolar får alltså inte pröva delstatslagar. Delstatsdomstolar har däremot rätt att pröva om såväl federala som delstatliga lagar stämmer överens med den federala konstitutionen, även om de här är bundna av tolkningar som gjorts av USA:s högsta domstol. Det hela blir inte enklare av att enskilda parter, när saken gäller en konstitutionell fråga, i praktiken har stor frihet att välja i vilket av de två systemen som man vill få sitt fall prövat. Och misslyckas man i det ena systemet kan man ofta pröva lyckan i det andra. Här ska vi inte fördjupa oss närmare i dessa processuella frågor. Men denna bakgrund kan vara bra att hålla i minnet när vi i fortsättningen kommer att höra talas om US Supreme Court som alltså är hela USA:s högsta domstol. 7 Även om US Supreme Court alltså redan 1803 uttalade att den hade rätt att pröva lagars förenlighet med konstitutionen, dröjde det innan rättighetsskyddet slog igenom på allvar i dess praxis. Under 1930-talet berörde mindre än 10 procent av besluten i US Supreme Court andra individuella fri- och rättigheter än äganderätt. Mot slutet av 1960-talet involverade däremot nästan 70 procent av de fall US Supreme Court prövade individuella rättigheter av något slag. Gradvis hade man utvecklat praxis bland annat rörande yttrande- och pressfrihet, diskriminering på grund av ras eller kön och olika typer av rättssäkerhetsgarantier i domstolar och andra myndigheter. Än i dag tilldrar sig enskildas rättigheter i hög grad domstolarnas intresse. 8 Denna period omnämns ibland som den amerikanska rättighetsrevolutionen. Men vad har varit orsakerna bakom och de bestämmande villkoren för utvecklingen? Vanligast är nog att se konstitutionen som den avgörande faktorn. Domstolarnas självständiga ställning och Bill of Rights innebär unika strukturella förutsättningar att hävda enskildas rättigheter mot det allmänna. Domstolarna får härigenom inte bara uppgiften att skydda befintliga rättigheter, utan också möjlighet att utveckla nya. 9 En annan förklaring betonar den allmänna rättskulturens betydelse för rättighetsrevolutionen. Mängden rättighetskrav och deras innehåll avgörs i hög grad av hur samhället hanterar konflikter om rättigheter. I det amerikanska fallet blir den utpräglade individualismen därmed helt central; det är den 7. Kapitlet Courts, i Morrison (red), sid 57ff; Nergelius 1996, sid 395f. 8. Epp 1998, sid Ibid, sid 11ff. 16

17 som gör att amerikaner gärna formulerar sina politiska övertygelser i termer av individuella rättigheter och går till domstol för att kräva sin rätt. Vidare är ju även domare formade av den allmänna synen på individuella rättigheter i samhället. Därför skapar de i regel inte rättigheter som inte erkänns av samhället i stort, eller omvänt underminerar rättigheter som har ett omfattande folkligt stöd. 10 En tredje förklaring går ut på att enskilda domare har varit avgörande katalysatorer för rättighetsrevolutionen. Earl Warren var chefsdomare i US Supreme Court under åren följaktligen kallar man den perioden i US Supreme Courts historia för Warrendomstolen. När han tillträdde ägnades individuella rättigheter relativt förstrött intresse. Men scenen förändrades genom hans målmedvetna ledning i kombination med att det efter hand utsågs fler domare till US Supreme Court, som både ville stärka skyddet för befintliga rättigheter och utveckla rättigheter på nya områden, som diskriminering eller rösträtt. 11 Alla dessa förklaringar utgör nog delar av sanningen, om än i olika grad. Det är kort sagt svårt att bortse från betydelsen av konstitutionens maktdelning och rättighetsskydd, den individualism som präglar den amerikanska rättskulturen samt att enskilda domare vid olika tidpunkter har givit enskilda rättigheter en skjuts i praxis. Inte desto mindre finns ett avgörande inslag i denna utveckling som särskilt när utlänningar ska förklara civila rättigheters centrala ställning i USA nästan aldrig får den belysning som är motiverad: förekomsten av mobiliserande och understödjande strukturer för att få upp enskilda fall till prövning. Varje gång under 1900-talet när olika civila rättigheter har hamnat i domstolarnas fokus, har detta föregåtts av långsiktiga kampanjer i form av rättsprocesser och opinionsbildning. Bakom dessa kampanjer har i allmänhet stått olika ideella organisationer och deras rättighetsadvokater. Deras avgörande bidrag till framgången för civila rättigheter har framför allt bestått av två delar: För det första har dessa juridiska organisationer kunnat möta behovet av långsiktighet och systematik. US Supreme Court tar i allmänhet inte upp 10. Ibid, sid 15ff. 11. Ibid, sid 14f; Nergelius 1996, sid

18 fall som inte har nått en viss kritisk massa i rättssystemet. För att nå dit måste man ha många och framgångsrika rättsprocesser i ryggen. Ett belysande exempel är Brown v. Board of Education det rättsfall från 1954 i vilket US Supreme Court förbjöd rassegregation i offentliga skolor. De segregerade svarta eleverna företräddes av den legendariske rättighetsadvokaten Thurgood Marshall från National Association for the Advancement of the Colored People (NAACP), sedermera förste svarte domare i US Supreme Court. Prövningen i US Supreme Court var emellertid kulmen på en kampanj där rättighetsadvokater från NAACP och andra organisationer under flera decennier hade drivit rättsprocesser mot rassegregationen på alla nivåer i domstolssystemet. Men inte nog med detta: även avgöranden som har karaktären av milstolpar riskerar att få isolerad verkan om de inte i efterhand bekräftas genom liknande domslut på alla nivåer i rättssystemet. När exempelvis US Supreme Court hade förbjudit rassegregationen 1954 var denna princip för sin lokala implementering i hela USA under många år helt beroende av en serie rättsprocesser i lägre domstolar. De resultat som denna uthållighet och systematik ledde fram till kan svårligen tänkas utan en mobiliserande och understödjande struktur av det slag som bland annat NAACP representerade. 12 För det andra har dessa organisationer kunnat möta behovet av omfattande resurser. Här talar vi om rättslig expertis och advokathjälp; beprövade strategier för framgångsrika rättsprocesser; ekonomiska bidrag till processer eller kontakter till andra finansiärer; sponsring och samordning av ickejuridisk forskning (bland annat om sociala vetenskaper och historia) som stöder vissa typer av rättsfall; publicitet bland annat genom massmedier; samt nätverk för kommunikation och därmed utbyte av kunskap, erfarenheter och kontakter. 13 Det är svårt att överskatta betydelsen av dessa insatser. Den juridiska processen inte minst när det gäller civila rättigheter är långsam, resurskrävande och resulterar i bästa fall i små förändringar av praxis åt gången. Det är mycket svårt att nå meningsfulla resultat utan avsevärda resurser resurser som enskilda personer i allmänhet saknar. Här finns ett uppenbart incitamentsproblem: resultatet av en vinst i ett mål om civila rättigheter är 12. Ibid, sid Ibid sid 18f. 18

19 en allmän nyttighet. Genom ett enskilt fall vill man uppnå rättsliga garantier som ska omfatta alla medborgare; det handlar alltså inte endast om en enskild klagande som vill tillskapa eller utöka en viss regel uteslutande till egen nytta. På ett allmänt plan understiger kostnaderna vida nyttan med ett vunnet fall. Men för den enskilde är det tvärtom: kostnaderna för att driva ett fall överstiger i de flesta fall åtminstone initialt intäkter i form av skadestånd vid en eventuell vinst. 14 Den första skjutsen kom i början av 1900-talet då en lång rad religiösa och politiska grupper började bygga strukturer för att driva rättsprocesser. Två organisationer kom mer än några andra att dominera scenen. När American Civil Liberties Union (ACLU) grundades 1920 var respekten för civila rättigheter allt annat än självklar. Fredsaktivister kastades i fängelse för att de spred antikrigspropaganda; utlänningar som misstänktes ha radikala politiska åsikter deporterades efter summariska processer; rassegregationen var lagstadgad i stora delar av USA och det rutinmässiga våldet mot svarta sanktionerades av det allmänna, med mera. ACLU drev fram de flesta rättsfall rörande civila rättigheter som US Supreme Court hanterade mellan 1920 och säkrade US Supreme Court åsiktsfrihet för politiskt radikala invandrare, mötesfrihet för fackföreningar och frisläppande av hundratals fredsaktivister; 1933 beslöt en federal domstol i New York efter en lång ACLU-kamp mot tidens långtgående censurpolitik att häva ett förbud mot försäljning av James Joyces roman Odysseus; 1942 godkände US Supreme Court den amerikanska statens internering av personer av japansk härkomst i USA av vilka många var amerikanska medborgare, som skedde med hänvisning till att de båda länderna låg i krig ACLU förlorade således rättsprocessen och var ganska ensam om att protestera mot den aktuella åtgärden. Det skulle dröja ända till 1993 innan USA:s kongress officiellt bad om ursäkt. I dag hanterar ACLU mer än rättsfall årligen, och organisationen förekommer i US Supreme Court mer än någon annan rättslig aktör med undantag av USA:s justitiedepartement. Men ACLU:s inflytande har även tagit sig andra uttryck: dess framgångsrika organisationsmodell har stått som förebild när en lång rad liknande orga- 14. Ibid sid 19f. 19

20 nisationer efter hand har startats. ACLU byggde från första början upp både fonder för att finansiera egna processer och nätverk av pro bono-advokater. De senare var således inte anställda av ACLU, men bidrog ideellt med juridisk rådgivning och representerade organisationen i enskilda rättsprocesser. I dag har organisationen cirka 60 anställda jurister, men mer än advokater som på regelbunden basis gör pro bono-insatser i verksamheten. 15 På motsvarande sätt kom NAACP, som bildades redan 1909, att i hög grad påverka US Supreme Courts agenda rörande civila rättigheter genom att understödja rättsprocesser mot rassegregation. NAACP:s förste ordförande Moorfield Storey en välrenommerad Bostonadvokat var den som såg till att rättsliga pilotfall redan från starten blev ett centralt inslag i organisationens strategi. Framgångarna lät inte vänta på sig: 1915 underkände US Supreme Court Oklahomas villkor om läskunnighet för rösträtt, som i praktiken bara omfattade svarta; 1917 underkände US Supreme Court en lag i Louisville, Kentucky, som tvingade svarta att bo i vissa områden och 1926 underkände US Supreme Court en lag i Texas som uteslöt svarta från att delta i demokraternas primärval startade NAACP en separat organisation för sina rättsprocesser NAACP Legal Defense and Educational Fund. Det fanns resurser: vid denna tidpunkt utgjorde svarta advokater organisationens aktiva kärna, och några år tidigare hade man fått ett anslag på dollar från American Fund for Public Service. Under ledning av den legendariske svarte rättighetsadvokaten Thurgood Marshall sedermera den förste svarte domaren i US Supreme Court utvecklades den systematiska rättsprocesstrategi som de kommande decennierna steg för steg skulle komma att undanröja diskrimineringen mot svarta i det offentliga livet och 60-talens insatser är milstolpar i USA:s historia gällande civila rättigheter. Genom fall som på ett eller annat sätt aktualiserades av organisationen förbjöd US Supreme Court rassegregation bland annat i det offentliga skolsystemet 1954, i allmänna färdmedel 1956 (efter den legendariska bussbojkotten i Montgomery, Alabama) och i lunchrestauranger i en serie rättsfall (efter de sit in-aktioner i amerikanska Södern då svarta vägrade att lämna segregerade matställen) Ibid, sid 49f; 16. Epp 1998, sid 51f; 20

21 Framgångarna för dessa organisationer har inspirerat många att studera deras arbetsmetoder. Här fann exempelvis Ralph Nader inspiration för bildandet av USA:s oerhört effektiva konsumentrörelse under och 70- talen. Naders framgång byggde på formeringen av enfrågegrupper som uteslutande ägnade sig åt bilsäkerhet eller hälsovård. 17 Men det är inte bara rörelser till vänster på den ideologiska skalan som har lärt denna läxa. Institute for Justice 18, Centre for Individual Rights 19, Pacific Legal Foundation 20, Federalist Society 21 och American Civil Rights Institute 22 hör till de liberala och konservativa juridiska organisationer som i dag tillhandahåller en mobiliserande och understödjande struktur för rättsprocesser på motsvarande sätt som ACLU och NAACP Legal Defense and Educational Fund. Clint Bolick en av grundarna av Institute for Justice har mer än någon annan enskild person kommit att symbolisera denna nya rörelse. 23 I början av 1990-talet lanserade han en strategi som var en kopia av den som historiskt hade medfört stora framgångar för Thurgood Marshall och hans kollegor: långsiktiga principiella mål, en systematisk steg-för-steg-strategi, pilotfall i rättsprocesser, sympatiska klienter, otraditionella allianser, opinionsbildning i massmedia, finansiering som garanterar oberoende med mera. 24 Men lika uppenbart som att de nya rättighetsaktivisterna har kopierat den framgångsrika strategin från etablerade aktörer som ACLU och NAACP Legal Defense and Educational Fund lika klart är att deras agenda på centrala punkter har andra ideologiska förtecken. Bolick delar in kampen för civila rättigheter i USA i tre faser, var och en definierad av sitt övergripande mål. Den första fasen, som på ett ungefär spänner över nationens första århundrade, handlade om att avskaffa slaveriet. Den andra fasen som inleddes med införandet av konstitutionens tillägg XIV och kulminerade i avskaffandet av principen lika men åtskilda i Brown 1954 och de civila rättighetslagarna 1964 handlade om att uppnå lika rättigheter (equal rights) 17. Se Carter 1998, sid Om Clint Bolicks betydelse, se t ex Easton 2000, sid , , , Bolick 1990, sid 139ff. 21

22 för alla amerikaner. Den tredje fasen, som enligt Bolick i allt väsentligt ligger framför Amerika, bör dels handla om att återupprätta den ursprungliga visionen för lika rättigheter, dels handla om att stärka enskildas egenmakt (empowerment) genom att stärka det individuella rättighetsskyddet. 25 De nya rättighetsaktivisterna gör nämligen gällande att USA under två århundraden från Thomas Jefferson till Martin Luther King delade samma föreställning om innebörden av civila rättigheter: varje människas rätt till liv och frihet, samt rätten att sträva efter lycka. Dessa principer utgör stommen i konstitutionens garanti för individuella fri- och rättigheter och allas likhet inför lagen. De ledde fram till avskaffandet av slaveriet. De lade grunden för avgörandet i Brown 1954 och var vägledande för lagarna om civila rättigheter som kom tio år senare. Men radikaliseringen av ACLU, NAACP och andra aktörer i denna rörelse, som inleddes under det sena 1960-talet, innebar ett avgörande brott med denna tradition. För det första fick begreppet jämlikhet en annan betydelse lika utfall i stället för lika behandling. För det andra började man argumentera för att rättigheter inte var förbundna med individer utan med grupper. Denna kombination ledde till en ny definition av diskriminering. Fram till dess hade begreppet innefattat olika behandling av individer på grund av ras eller andra ovidkommande indelningar. Nu kom det snarare att inkludera alla exempel på olika materiellt utfall för olika grupper. Den politiska praktiken av dessa principer känner vi under benämningen affirmative action: raskvoter i skolor, bonussystem för minoriteter vid intagning till universitet, marknadsandelar reserverade for minoritetsföretagare, olika rasbaserade sociala och ekonomiska förmåner med mera. Resultatet av kursändringen är nedslående: dels har förbittringen och polariseringen mellan olika grupper i det amerikanska samhället ökat påtagligt de senaste decennierna. Dels har och 60-talens framsteg i fråga om att säkerställa lika rättigheter för de mest missgynnade i det närmaste avstannat. 26 Bolick formulerar alltså uppgiften för den nya rättighetsrörelsen som att återupprätta den ursprungliga kampen för lika rättigheter och att stärka enskildas egenmakt (empowerment) genom ett stärkt individuellt rättighets- 25. Ibid, sid 5f. 26. Ibid, sid 15ff. 22

23 skydd. Han var också den som tog sig an skoputsaren Ego Brown. Deras gemensamma fälttåg mot myndigheter i Washington DC som ville stänga Browns rörelse med hänvisning till lagar som en gång införts för att hindra svarta från att bli ekonomiskt oberoende och den konfrontation i den allmänna debatten med USA:s rättighetsetablissemang som fallet utlöste blev startskottet för den mest löftesrika utvecklingen på de civila rättigheternas område sedan mitten av 1960-talet. Parallellen till ACLU:s och NAACP Legal Defense and Educational Funds inflytande på rättspraxis och lagstiftning fram till mitten av 1960-talet är slående. På motsvarande sätt har dagens liberala och konservativa rättighetsorganisationer varit den mobiliserande kraften bakom de senaste decenniernas förnyade genomslag i amerikansk domstolspraxis för den ursprungliga visionen om lika rättigheter motsatsen till både negativ och positiv särbehandling förbisedda individuella fri- och rättigheter som äganderätt och näringsfrihet, samt nya frågor av egenmaktskaraktär som friheten att välja skola. Det har exempelvis handlat om att försvara Taalib-Din Abdul Uqdahs och Pamela Farrells rätt att erbjuda afroamerikansk hårflätning, eller Leroy Browns rätt att driva taxirörelse, utan att leva upp till absurda krav från oheliga allianser mellan branschorgan och byråkrater som hanterar tillstånd för sådana näringsverksamheter; Mark Anthony Nevels rätt att välja skola och att slippa bli missgynnad för att han är svart; Cheryl Hopwoods rätt att vid antagning till universitetet bli bedömd efter sina studieresultat och att slippa bli missgynnad för att hon är vit; eller änkan Vera Cokings rätt att skydda sitt hus mot expropriation när miljardären Donald Trump, med kommunens hjälp, ska bygga en parkeringsplats åt de limousiner som frekventerar hans kasinon. I det följande ska vi stifta närmare bekantskap med bland annat dessa personer. Deras fall har blivit skärningspunkter för den ständigt aktuella konflikten i USA om innebörden av civila rättigheter, och viktiga byggstenar i de senaste 15 årens kamp för att återupprätta det individuella rättighetsskyddet i Bill of Rights. 23

24

25 2. Lika rättigheter är alltid rätt I början av 1990-talet skulle Mark Anthony Nevels börja skolan i Kansas City. Tvärsöver gatan från hans familjs hus låg Weeks Elementary School. Det var en så kallad magnetskola; en status som tilldelas offentliga skolor som har extra resurser och möter särskilt höga kvalitetskrav. Weeks Elementary School blev en magnetskola genom en så kallad desegregeringsorder från en lokal domstol. Innebörden av denna order var bland annat att Kansas City ålades att höja kvaliteten på ett antal skolor i bostadsområden dominerade av svarta familjer, däribland Weeks Elementary School. Marks föräldrar var entusiastiska inför tanken att skicka sitt barn till en bra skola, som han utan fara kunde promenera till och som skulle göra det enkelt för dem att engagera sig i hans utbildning. Men när familjen ansökte om en plats fick den ett chockerande besked. I en skola med plats för 122 barn fanns det gott om plats för nya elever med undantag för svarta barn. Samma desegregeringsorder som omvandlat Weeks Elementary School till en magnetskola tvingade skolan att tillämpa en strikt raskvot: för att kunna anta tre nya svarta elever måste två vita välja att gå i skolan. Dessvärre lockades detta år endast fyra vita barn till skolan, och reglerna medgav därmed att endast sex svarta barn tilldelades plats. Resultatet blev således 112 tomma platser och en väntelista med 86 svarta barn, av vilka Mark Anthony Nevels var ett. På grund av sin hudfärg bussades han och de andra köande svarta barnen till en sämre skola i en annan stadsdel. När fallet väckte uppmärksamhet försvarades raskvoten styvnackat av USA:s rättighetsetablissemang. Det övergripande målet med kvotsystemet 25

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

OBAMACARE. Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring. Nordisk försäkringstidskrift 2/2013

OBAMACARE. Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring. Nordisk försäkringstidskrift 2/2013 OBAMACARE Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring I juni 2012 fick jag tack vare Svenska Försäkringsföreningens stipendium förmånen att resa till USA och studera det amerikanska

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans Bilag 17 Lars Laurin Rätten till appell från domstol i första instans RÄTTEN TILL APPELL FRÅN DOMSTOL I FÖRSTA INSTANS Av advokat Lars Laurin, Sverige Överläggningsämnet»Rätten till appell frän domstol

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 april 2013 Ö 1541-12 KLAGANDE AN MOTPARTER 1. Kungsbacka Billackering AB c/o Lindorff Sverige AB 412 93 Göteborg 2. Power Tools Spräckutrustning

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer