Fa ttig-gårdar, Landtbruk. C. Lo BÖlTesen, de Fattiges försöljning. \Vi.tglcd IIi ng. W EX.rÖ 1. inrättandet ar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fa ttig-gårdar, Landtbruk. C. Lo BÖlTesen, de Fattiges försöljning. \Vi.tglcd IIi ng. W EX.rÖ 1. inrättandet ar"

Transkript

1 ~.. \Vi.tglcd i ng till inrättandet ar Fa ttig-gårdar, eller de Fattiges försöljning l(:delsl Landtbruk. C. Lo BÖlTesen, f(!,.koh. i "jfid~l:. 811pplemcnl i l Sm1\.liilHlslm Arehit\'et. W EX.rÖ 1 tl'sdt hos C. G. Siid''.'l'N, 18GB.

2 Norrländska Hembygdsbiblioteket Hemösand l \

3 Till Herrar StausfullmiiLtig-c i Wcx.jö! Det iir för oss litet lvar icke obekant, huru l11t mer och mer tryckande den bi;rda börjar knnllas - ~om kallas r'attigvärd - sil -äl for kllllllullen, som fjr den enskilde_ ffrån att 'ara eu sak af mindrc omfång ocli jemnforelse,-is ringnre betydelsc, så länge den berodde nr den christliga barmhertig-heten, har den genom odsa 1l1gar vu~it till en höjd, som fcr eller' senare torde medföra följder afen ganska hetänklig art. Det iir derföre for kommuncn ett behof, på samma gäng som det i främtit" rulljmet är dt:~s Kommunalstyrebes uihlc rättiglet och sk)'ldighet att tiuse, huru den hotfullt öfverlliingl1ude hördan kunde, om icke helt och hållet nf!yftas, dock i nugoll mun lindras S3, att den kändes mindre tryckande. Många försök hafl-a i den v:igen redan blifvit gjorda, och som gammal ledamot,af Fattig, fjrdsstyreben har det iuteresserat mig att taga närmare kiiuuedotll om Here, mcn jag har bland alla sudana anstalter, hvars grundi\lecr jag hittills lärt källna, icke funnit någl sorn mera öfl'crellsstämmer med mina åsigtcr, än den h,'ars beskrifniug' jag hiirmedelst har iinm framlägga i en öfl'crsättnillg, gjord pii de få 11ilostullder mina sysselsättnill;;!!' i öfrigt har att erbjuda, o,-,h som, då den till sitt syftc iir välmenande, ieh torde böra uuderkastas en strungare kritiks fordringar. Dcn skull aock, som jag hopps. linnas for det nfsedda ändamållet så utf5rlig, 1tt den lemnar ledning for uedömaudct huruvida den bör antngas eller forkastas. \Viii är der ihskihigt som litet har förut hllr sig bebnt, mcjl det har jag icke velat utesluta, för att \'isa, att samma sak kan ltrceklas och tiiuk<ls någorlunda lika l'.l ddt iitskiljda stiillen oeh \lud"l' olika ini])'tanue_ ld(in att medelst jordhruk oeh latlllgflrdsskötscl försörja dc fattige, är i miu tanke utan \ ifl-el ganska god och förtjeut af efu:rföljd. j~tt :Fatli;;llCffil\lilll eller som vi heldre rilj<i k,<lla dl'!, en.fattig-gård, lemn!ll" slörre dol\jll af dtll

4 blida årstiden rull sjsselsäuning ~t ul.'r int3gne, såfäi äldre l>om Jngre fattighjon, på Slmma g-:ing!>om dc sjeu'e, genom arbete i rria luften, bereda sig tillf'älle, att, till sitt eget och inrättningens bästa, nuder den strängare, loriidla h~ad jorden genom derns flit 'lrkastat. Att deras UllderhM och belägenhet i aljmlinllet äfven derigenom skulle förbättras, kan knappast behiflas. nrättandet aj en FaUigg5rd sadan som den i närlagrle ill:r. afhandling beskrirn~s, och som t)'ckes mig blif"a tillräcklig för vår kommun, s)-nes mig icke heller öf'-l.'ntiga våra kraftcr, llär lnan besinnar att l"auig\-ardcn i närnlraudc stuml slukar, om jng ich missminner mig, en ~rlig summa ar cirka 8,000 ltdr, hvilkell utgör l'iilltn på ett kapital ;lf mer än 100,000 lldr. Jord har"a "i oköpandes. och man har hal\. många runderingar om huru man skalle kunna draga den ~öjligeu störst.'l fördel deraf. Den ring8 del, som ror ifrågavarande ändamål vore af nöden, tror jag skulle gir~a kommunen en vinst ~om i alla afseenden torde kunna jemnfciras med, om ej öfvortriiffa den man i,dhniillhct 1):1 räknar ar den örriga utarrenderndo jorden; men iiven om Kommuneu skulle sätta sig i skuld för både jord och hus, sa skulle d~llsamma il.'ke behöha betala hiilften s~ stor ränta som den nu ~ }r till de rattiges underh311. Det kapital som llr.rtill errordrades tror jag ieke heller skulle VDr<'l så scrdeles sv~rt för en kommun ntt erhåiln. Jag rekommenderar tiljr6lje dernr besagdc lilla nfhnndling, icke 1l1lenHSt till ge lolllliuning, utnn ock till ett uoga begrundande och behjertande. Det som kunnat hiigabringas på andra ställen och visat gsunande resultater, torde arven kunnn utföras här. Godkännes blott den, sft torde del icke blifm tå serdcles s\'årt att utföra den. Flera frsl;]g skulle '-iii i sådant nrseende kunna rramsl.iillas, men jag örn:rjemnar det åt kunnigare och mcrn err<lruc medlclllluar blnnl1 Herrar Stadsflllhniigtige. Weljö dru 30 Juli l8gi. r". G. S6tlcr:Jm

5 Det nr reuan längesed:m tcmmc1i~ell aljmnnt erkiindt, att det siitt, hl-nrpa dc fattige hittills blifl'it försörjde, medför mf:uga och stora svårigheter. De värdiga, d. v. s. de \'erkligcll behör"ande blifvn, onktndt stora omkostuader för kommunen, oftast klent frsörjde och lida icke siillan nöd, undcr det att lu.1llga ol-iii'diga ligga kommunen till last och till och med allt llet dl mer förderfnl.s. m uc gamle och svage, som verkligen behöfnl understöd af det allmänna, ii! ffi hvad dc li'igorluuda bchöfl'a till lirhts uppehälle, lida de dock mungen gll.ng brist, den de söka fylla genom bettlanue; ty dc försii icke alltid att hushålla lled den dem förämole allmos<ln, och kunna icke hdler ;l:3ra det, när -ar och en skall haf"a sin serskilda hushållning. Dc sakna ofta passande frl'aringsrum, oeh kunna icke.. sjdfl'e förr sin säd till ol:h frlln qnltnen, måhända fonn,i eller kunna de icke heller bnka, brygga, hugga ved och dylikt. Deras allmosa f;'ll!er dcl'fre ofta i hiinderna på sudana personer, som kunna i utbyte i1eremot lcmna dem kaffe, socker, hyetebröil och dylikt och dess,", rigta si.~ sllledes pu kommunens bckostuad, under dct att de fattige ofta lida nöd. Derfore är deuna f6rsörjuingsmethod helt och hlet i enlighet mcl oordentligt och f<irderf..adt folks smak. fattighuset hafra dc full frihet att fortsätta sitt oordentliga, tygellösa cfvernc, och den hjel]) de ffi nf kommuuen, siitta dem i st.hd att tillfrcdsstiilja deras onda höjclser och frvända V'l.nor. bland de gamle, stilla oeh ordentlig:: latti;l: medlelllllleme hcltska ole och förbittra ofta deras lir. Denna försöljuingsmethorl iir dcrfore eu uppmuntran for laslen och betungar klnlllunerna med mllnga ovärdiga fattighjon, samt bidrager äfven till den öfriga massans fördcrf D<lgdrifvare, spelare och olrinkare m. fl. räkna pli,,ltt kommunen skall sörja tor dem och deras familj"r, uiir de genom sina laster sjclfl-e haf,-a störtat sig i nöd och elunde och beröfvas 53 ledes det stöd emot frestelsen, som kurleken till barn och maka skulle gifl'a dem. Det erkällu% uerlore allt mcr oeh mer, ntt laf.tigfr ~örjllingen i - ona dilligt iurihla(lc och öfl'cr(vll\la _ fat

6 4 tighus utan "t.äntii:; tillsju och ålligt understöd PClUil,gilt ocb rudimrtcricr till förarbetning, är lika. frtier8ig for komfluncrne som for de fattige, och det iir derforc en tclumclietn allmän önskan att Unna ett Lättre, billigare och mindre iordertligt siitl, livarigenom de lattigc kunde frsörjas. En ddan method lir i grunden allaredan funnen och i många år med fördel auvänd vid de såkallade FattiggArdaruc i Danmark, der medlemmnrne omedelbart förses med föda, kläder, hu!tum, nmna och - en passande sysselsättning. De äro \-i!serligen ArbeLMstalter, men de :iru h'l'arkcu Arbetsfiingelscr eller Fabriker. Ue äro Pörsörjningsanstalter, der med.lemmanlc harva tillfälle nu använda sina större eller nindte krafter till sin egen fnörjning, genom 3tt efter sin förmaga bidraga till frambringande af de nöd\"äudiga!ifsrornödcnhet.erna, under cn kunnig mans och cu duglig husmoders \"ägledniug. De aro anstalter, som ku1l13 försörja tu kommuns f;lttige, utnn!ynnerligen allnnn utgill än.'n läggnillgskapit<1lets for räntande. Sådana Answlter iiro derförc pli det bögsta önskvörda, och uer hl'l~rest uc blifvit kiindc, hafl'a de \'iickt kommuneruts hllg till likartade juriittulngnts bildande. l ScMes \'ig blefvo de under ett tiotnl af lir utbredde till nastau.'lla ktnjlluucr, och sedan en si!dan anstalt blef upprättad för Kjöbclcvs sockens fattige, harva minst 6 andra kommuner i niirhe\.en beg)"ut att arbet:1 på nppriittandet af t1ylikll, lbinga hjser uuderstundoll1 frul.:tan för att sådnua inrätt ningar sl.:oln blifl'a för kostbara, och enunst föröka kommunens bördor, iitmiustonc en l'öljd af år; andra l!tn af,kräcka sig ifrån att taga niirmare reda på saken, af de skenbara svårigheter som sjelf~a genomförandet l~"ckes medföra. Derfört, om denna ror det allmänna högst \'4,,<tiga angeli'genhet skall krönas med framgång, är det nö(h'3udigt att visa det ogrundade i bcsagde fruktau, och, så \"idt möjligt är, Uldanrödjll. alla betänkligheter, eller all\"isa huru de kunna år'cf\"inlla," Det finnes. omständigheter som göra, att jag kanske ballre än mangen annan kan lemna en pålitlig \"ögletluing till lllrättallde af de omförlllälde.\nstalt.erna och ett 3ntla JnHbenligare orduande ilf dl': dcrtill hörilnde förb1l.jjandt:l\.

7 Kjöhe!c, s kommun ii' nem!. sii ~'eklig att nu iiga en NiilllllU, som i sig innefattar o\'anligt mjllga goda kraft.cr, hilka på :"tiilkillign satt kommit inrättnillgen till gouo. Jag tror neml, at.t dess ]~okhulleri och Riikenskaps"iisen, genom cu Sockenforestånuares 'i'ildlliga hist!lnll, ii' så änuamålsenligt ordnadt, att det kan tjena som mönster för alla likartade anstalter. De tvif,"e!slllål man ofta i delta afseeuue uppkastar, torde mähånua ingen lätt;'1re iin jag, kunna härl"o, som hotl tillfalle att i många lir pröfva den if1'l1ga, anmue rnet.houell. Den frukt.1n att en Arhcts- ell "örsörjnillgs-ar,stnlt fr en kommuns fattige skulle blif\'a ror kostbar, har jag sjelf förut också niln" Jag föreställde mig neml., som så många andra, att uen nöu'ändigtvis kräfdc en öfvad Räkenskapsförare till Förest.~ndare, och uu en såuan i~ke :JlJenast fordr:l.ue en hög aflöning, ntan också i anseende till bostad, kostmil o. s. l. hade stora pretentioner och dessutom behöfde stiinuig hjelp till gill/lens arbete. På delta sätt skulle anstaltens anliigga1hle och drift latt blifvn för kostbar och föröka kommullens bördor, istället för att liitta uemo Soekenskolmiist."\'cn som ~ir lodt! i Sehlcsl"ig, upplyste mig ellled [el"tid om, att de der Hlrautle l<'auighemmatl $t~"fas - och nöul-ändigt måste st)'ras - ~f ett godt folk från lamlet, mall och lmstru, S011l kunna åteöjas med eu ringare lön (200 il 400 Udr lill blda), lefl"a någorlunua tillsamman med anst.1ltens medlemmar, och med deras hjelp utfora arbetet viu gärdeno Det blef mig då stral't klart, ntt slltlann nnstalter hörn kunna gifva en blide lättare och bättre försöljlling lin dc vanliga FattighllSen. Det är neml. Hitt att inse, titt ett antal fattige försöljas billig"are genom gemensam hushållning i en gemensam hostad, och vid gemens:jmt lju, och v;irme, lin i skiljda hushlll, i många åtskiljda stngor" En gård af passande storlek kan frambringa dc ' äsendtligaste näringsmedlen lor medlemmame och l~örest,indarens familj, bade säd och :ludra fcidvaror, s:jmt eu del ull; lin och hampa till Hider, dc flesta fall kan den till och med gifva ett öfverskott ~f lätiill11da produkter, såsom slid, smör oeh dylikt, till bet.'ic'kande af gårdens skatter och utgifter, Före~ulndarens löu o" s. \'0 Slutligen blif'"er också hjoncns arbeiilkraft fruktbargjord och kan inbringa icke 5:1 obel~'djigt" AllStalJ kan således - anl~ggllingskapilalets 5

8 G förriintning och amorterin; afni.knllde ~ ungefllrl. bära sig sjdf, eller gården 'kan - utom det att den bär sina egon utgifter till det allmänna - r6r~örjn kommunens f1este och dyrhållnl\stc fattighjon. Dctf har erfarcllhltcll stadfiist'lt h;\r. ]11"1 planen till anstalten ber ntknstad, k(llk~'lcrude man den :'lrjiga utgiften till: Uio,"'! och Amortering af J nräullingcll;; skuld H.dr TillskoU till i)frige utgifter l'örsörjning utom nrättningen S:ma fidr 1280: 1120: 1Z: : hvarigcnom den danlrtlode Fattigbii'llan ~tminstone icke ökades, - och det \'ar mera lin man hade viintat eller kunde hoppas. Räkenskaperna för det först,l nret (1864) visade emcdlertid, att inriittuingcn jcb~ hmlc krält \"idarc tillskott All till riint.l och amortering. Detta ~'s':lllde resultat härledde sig dels deraf, att inrättningen iillllu icke vllr fullta!i!l', dels derifrån. att all triid~jorden det föregående äret bhfrit hesådd med h"cte, så att man deraf knnde silja 4.00 tunnor. Hade inrättningen haft sitt fulla antal hjon. bade öfl'erstottet af siiljbara produkter nalur1igh"is blif"it mindre; men inkomsten al hjonens arbeten hade då antagligen hlifvit nagot större, och komdunen hade da mu flere af sina fattiga försörjde i anstalten, hvarigenom utgiften till deras forsörjning SJm voro utanför nrättningen hade blirvit besparud. För år belöpte sig dennu utgift till cirka 1320 Rdr, oaktadt Here fattige, som icke ville ingå i inrättningen, efter de hnde husvarning c\lt"r bjelp af barn ocb llndra sligtingar, måtte ~tnöja sig med miudre bjelp, än de hittills hade ratt af fattigvården. fitörsta. delen medtogs neml. till fosterlöncr!or små barn, bvilka senare till en del ilro upplagne i enstallen. m alla dessa ifr1l.n urets början hade varit frsörjdo:: pi\ inrättningen, skulle dennas utgift "iil blifvit något ökad, men doek knappt med hälften nf den nämnde summan, och forsärjtlingen pa ir.rättningen!kulle alltså. visat sig ffirdelaktigare för kmrnulen. Redan genom det ringa ant.'ll fattige. $om under 1864 ihnjäto för :sörjning på inrättningen, gingo fl\ttigvlirdsutgifierna ned

9 till omkring!jämen af hmd de fiirut \"nrit, och komma ef 11'r lumd troligen att ännu 1Q0m aftllga. 1.lon huru kan det \"ara möjligt att denna forsöljning$nnstalt kan blifva s:1 besparande fr kommunen? _ Sl\ fdgll tn:1nga tvill.:irc; ty dct synes ju nästan otrol'gt, att bcspa. ringen genom dcn samfalda hushållningen och inkom~ten af hjoncns arbete kan \ ara så bd~ dlig. titt är icke heller derigcnom allena, som dcl stora frddcll ustadkommes; den ~törsta härrör måhända derihm, att anstaltens bloua till varo befriar kommunen från en stor miingd o\"iirdiga behöf,"andc. S:1 sllnrt grnndcll hlir"it la~d till Fattighcmmanet hiir, lemlhhje flere silu:ma fattighusct, (kr de hittilb bade haft sitt tillhilll, och fhakaull det u\luer~ti)d dc tilwireul haft af fatlig"årdcll" nå an~t.'\.lten ÖPPlllldl o,. ber all hjelp utom densamma nekad flere andre lö,drifl:lre moh oordentliga per!joner, som sedan hafl'a underhällit sig sjelfva. Den tillfnjliga hjelp, Sln tillförene ofta belöpt sig till flere huudrude Riksdaler, har ocksit nästan helt och hållet upphört, ty "Fattiggill'dcll :lfh:'l1er tolk ifrrm, att utan nödtvång söka sådan hjclpo.allt dct!.n sammanlagdt besparar kommunen många u~ gifter. o('h det är derföre ille så ;;,-iirt a~ fatt.'\., h'"arfiire Fattighemmau kunna, icke allenah bara sig, utan ock med föra hesllaringar; ldell den största vin'itcn ar dock måbiin Ja, alt de bidraga till att hindra de~ allmänna i'örderfl et. ja, till och mcd att uppresa de fallne. )i"iir oordentligt och liittsinnigt folk '-ctn, Mt d-:, efter ntt ~jclfl"e harl"a störtat sig i nöd oeh elände, icke kunna kasta bönlnn nf del'a' familjs frsörjning pa kommunen, utan a~t uppoffra sin egcn frihet och sjelfständighet, så blifm de litet mera efulrti'ink ~amme, s1 att de ieke bortslösa sin ti.1 i s\-sslolöshet eller sin lörviirfda dagspenning på krogen, och d;t "ijl synlls!>å, ~om Fattig Gärden "erkat "älp;örande på flere pe~ner här i,o('kneno ~an hör i allmänhet icke s1 lllycket talas om spel och fustnndc, Slll för ett pnr år sedan, och siikcrt är det. att ett par af dc värsta drinkame llrr i socknen, helt och hållet hnfl'a bortlllgt au förtära hrån,"in och andra berusande dl)"cker, dct må lll 'ara en löljd af Fatlig-G:lrdeu inriithlllde eller andr:l. om~l:;ndiglf"ler. "\trn.in~lone bur luau, 7

10 s boppas, att ilen sbll bidrnga till att styrka dem uti derns god,l föresatser. Del hoifl'cs en annan källa, b~dc till kommullcrnns betung-ande oell hefolkningclh lönlcrf, jllg mennr den tilitn gnnde lösaktigheten o.~b dernf fljandc börda nf oc oäkta harnens frsöljning. Afven donlla kiilla hoppas man Tattiggärden sknll utan h'ifve! bidr3~a till att tillstoppa, unr mall fl"l.lmr, att hl'lnt och ett Hllg! fnllltimlllcf, som åstundar hjelp till sitt b'l'u, skall inträda i en stidan anstalt, fr att der genom sitt ml,ctc bidrnga till sin egen ejl sitt barns försörj ni uj!.". nerigenom skulle c(ckså, sådana lättsinniga fjvluor, ulan tdfl"cl, hysa någon hctiinklighet vid att följa sim on<1a böjd,cr. i\jall hill' har allarejnn i sådalt hiin seende st.1tucrat ett excml'cl, i det iltt ett ogift fruntimmer hlcf uppt<lgct i anstalten, <.:fler ltt lja!'nl födt siu femte barn, som hon hnll'kcll hade r<id:1 elltr khider till. Hon i~r (kr nu, med alla sina fem bnrn, och tyckes l-ara mycket till freds meel att sjelf kunna v3rl!,1 <km, Ulan nft behöf,"a bckylnrn ~ig om, \\'arifr~n hon skull taga föda ell klilllcr till dem. A andra sidan ii' hun näst,ln oumbiidig föl' inriitlningen såsom \"1Handc den euda medlem, som for tillr:illct kan brygga och haka. m ]1011 ock,j dtligclom icke kall bereda inrii.ttningen full crsiittuing rör sin och sina barns försörjning, så bidrnger hon dock, sil mycket hon furmll', dertill, oeh hon blifn::r dcrigellom i alla fall ell mindre börda ror kommunen än tillmrenc, till deu m~stc bet:1la underhåll (or hennes barn, utan att kunlhl få nigot bilhag dertill hvarkcl af henne eller af barnens fader, el!össliippt straffånge, med hvilkcn delade sitt ehllde. Man bör snjedes kunna t..1ga for aigiordt, ltt det om talade forsörjuingssiittet ijr lika gfl!l:lleligt för komlllunen som for arbetsklassens moralitet, och huru gllgnandc är den icke också för de fattige sjelfl'c? Dc!Jiwl{e, sorn i anstalten aro upptagne, behöfva iåe numera slapll på sina mjöjptlsftr eller bekymra sig om bnk och bryggd, eller huru de skola få sin mat lagad. De få utan oliigenhet. eller bekymmer, har dag tillriicklig, sund ocl! llär:1nde spis. De \"j~tas d:1g och llntt i rena, sunda och treflig:\ h$tiidl"r; sakna flldlig tillräcklig viirme och ljus; blifva frseddc ned behöflige kläder, blifv( olllsorgsfllllt dirdadc under sjukdom, o(:h niir de dö, få de

11 en anständig begrafning. Dessutom sakna uc aldrig sysselsättning, utan au det pmiigges dem något arbete, som ör vcrstigcr deras kralter. De kllll'la äfl'cn crhlilla all den auddiga tröst och hugsl'ulelsc, som nt,gon af dem kan ön ska sig. Det ~ir således visst icke underligt, att de allesamman känna sig mycket l)'ckligllre i sin up belägenhet, hilkcll är betydligt bättre än den frm i fattighuset. Mindre pm<lllande iir det, au ]"nttigg:'iruar är elt gagneligt försörjnillgsställe for barn. nrikesministeriet )'ttraue vid stadf;1.stelscu af Reglementet för Kjiibelcl's sockens Fattiggård. m)'ckcll betänklighet i delta hänseende, och ti[lät Barns iutngande j densamma endast under fölltsiittlling, "att Styrelsen l,il1e unddka att dni intaga dem, som på ll11nnt sätt kunde ermlla en iindami\lselllig- vfird '. - Sennre hnr det offentligt blifl'it uttal1lt, att filtligbnrnen utsättes fr mycken fömrgelsc genom ntt lefva lijlsllmmalp; med alla slags r,'attighjon, odl derröre föreslaget, att inrätta so:rskildta anstalter föl' s!idana barns uppfostran. Detta f6rslag möter dock troligtvis oöfl'er>'illncliga hiuder i de stora omkostnader sådana iljrättningnr medföra; och dd är också underkastadt mål1g'a h"irvcl, hurtll'idll. de skulle medföra det gagn man &syftar. Det lir ju egentligen illk't skolor for sådalla bam, det är f:lst mer Tlpjlos/rillfJs/w,;; m.m behöfvcr, Men månne sllc!alhl skulle huna uppfostra ja/tiga barn till deras bestämmelse och fnjmlida sui!lnillg) Det gäller ju icke allclhst att lä dem 'iil uppföddn, eiler att f:\ dem illtel1eetue1t ut,. utveckladc; det gill!cr ju ot:kså att f;i deras kropp~krnfter uh'ecklade och härdade att kull,\ uthihla striingt arbete, \'intl'ens köld o('h sommal'ens hetta. De böra del'före så tiuig~ som möjligt vänjas att deltaga uti alb slags bonuar beten, hvadnn de forcsjngne uppfostrillgshusen smedes företrädcsvis böm \"al'a upp/ostringsgårdnr p'\ nrl(lct; men uessa kunna ju icke skot,as med barn allena, och kunna d",rföre icke bära sina eglla börder sn, som l~attiggilrdarne. Skulle de uppfostra barn från deras tidi!{aste ålder, så skulle de ju MUa ummor och barnpigor ; odl skulle de blott "ara för stonc bam, hynr skulle llall dn ;?öra af de små? - Sådnna anst1l1ter skulle trolighis lppllmma at det allmänna endast förk1emmadc oeh prctonliösa hcrrar och damer, i stället för llin!.:t, fomöjdt och!liirdadt tjenstefolk, oell dc"- 9

12 10 med ~kljlle lie visserliren il"ke g<l!':"ua riildralön barn eller kommunerna. Långt biuib"are och biittre kunna sådaua barn Uppfoslru i Fauigghdarne, och fruktan for, att dc mera der än an norstädes skulle utsättas för dåliga c:tempel, ir a\llltle!! ogrundad. Det gifv~ 'il onda exempel örver allt här i yerlden, alltsa ock i en fattigg&rd. men der icke mera ån på alla anora st.'illcn. de gamla l'attighuseu, ~om äro utan ständig lijlsjd, och der således de L~'gellösaste Hlltigen berrska, dh aro barnen YisserJigll/ll nog utsatte för dåliga exempel; men i en,"ii] styrd f!\ttigg~rd hållas de, {rlln h"ilka förargelsen kommer, i tukt, och - d"rföre komma te sällan dit. Hen'mot kulllu harncn der håjlas i ständig sko!g-nng, '"iinjas till rcnli;dwt, ordning och flit, och tillika öfvas i siidanl arbete hl'arigclom dc frnmddes kullua fortjeu/\ sitt uröd, Grunden l:igges slledcs just der till deras framtida bestämmelse, som :ir: dugligt och ordentligt ljenttelolk; och erfarenheten har redan, isat, att dc barn, som blirrit uppfostrade i }'attiggårdarne, företridcs,-is sökas som tjenstfolk. DeL ir saledc$ klart, att frsörjlling i "il inrättade och dyrdc fauigg1ro:jt, ir i alla afsccnden fördelaktigare och gagneligare, s1l ' äl för komrnunerne som ror de fattige, M/:n,'lgar der/öre \ltnu h'ifvei hpp's, ;m deuna or!li>rjnin~metbod kommer alt blirl'a allt mer och mer allmän, Men ide en hvllr l,andtkomrnun iir 11 lycklig att harn\ uppl)'ste oeh prakti~kt dl'glige miln till ~t)'re$män, som både kuuna och vilja ordlltl dcllr,a dgliga sak pol ett till fredstiillande sillt, oeh ärven för sll.lnllll frder denua öfvergllng frlln ett s~'stem till ett nlluat, litskil1igu betiinkligheter, hvilb icke äro så bua nt öf"cn'illna, Jag' tror tlcrrore llt en l-ort v(j!jled,lin!j till lnriitt.-mde af en }-atliggilrd och ordnande af allll dess f6rbållanden på ett Äudam&lsenJigt sitt. bör vara \'iilkommen för en hvar, som bar med rauig\ii.scndet alt be3lyra, :Silr en kommun vill inritta cn F/l.ttip;,rd, bör den i allmanhet upptaga tu lån, och der.ill bör Bestyrelsen eller Sockennilmnden harva erhålltt bem)'ndig:llc1e ar '-ederbör;llde, JltUa kan,'äl icke nekas, ffil'n om gälden! "fbetalning ick-e

13 sl.:all blif\':j. fr trychl1dt för det nut'arnndt sliibrtet, bör fordeluingen ske på en längre fljd af!r, och det bar \'ederbörande icke alltid funnits \'iige att tillåta. Dl man bäri (din begärde eu sadant bemyndiganue. (omrade Miuistern, au lanet skulle betalas på 15 ar med l:) årligen utom riin!.1n, och de~ k05!.1de mycken wöda au frmå honom tmata, au det skulle få a~orterns med 6 pa 28 ar, emedan han hade antagit som princip, att det nu lef\'ande slaglet icke bör aga tillate!se att helasta kommunen för sli l:1ug tid, att de efterkolllmande kunde bli{' a urst:1ndsatte ntt fullgöra dc fordringar, som framtiden antagligen kuude göra pil dem. Denna princip bn mlihunda wlra riktig i afseendc på skulder, dc der i verkligheten fl'öka kommn lens bördor; men det lån, som användes till anläggande af en fattiggrtrd, har for afsigt, som jag ofvanföre vi~at, alt förminska denna börda, is)'nnerhet for efterkommande, och alltså att sätta dessa i stand att liitt,1re tillfredsstiilla framtidens fomringar_ Det har derföre intet skäl ror sig, alt Deka kommunerna rättigheten att i en lnngre följd arår amortera en s~dan skuld, och så "idt jag har erfarit, 1ä.:."gCr Mini~teriet icke numera l~gra hinder i \'ägeu derför aldrnminst för amortering på 28 :h. Förr an lall kan begära. bem}'ndigandc au. upptaga eu län, bör det först vara argjordt huru stort li'm man behöfver. och det beror uaturligt.vis dels pa det pris hvartill mall bu inköpa eu passande hemman, dels pa kostnaderna rör uppfotalldet af nöd\ 1i.ldi~p h~ g-gnauer, ltårdens uppsiittning och inventarier sl\\"iil uertill som till hjonens hostiider. 1lan bör oelfre ror sig uppgöra ett frslllg )l;'i huru många som kunna komma i frllg-l\. att der till en början inr}mmas, oeh huru stor den allts!l bör yara, i an~eellde till areal och b}ggnader. När man gör ett slldant Mvtrslag, må man icke påräkna att kommunens alla fattiga skola i denna fr sörjning"ansl:llt. intagas; ty miinga af dem vilja icke, som redan slgdt il', dit inträda, utan rorsalm heldre all bjelp af (auifp-iirden. Andra n'arken behöt"va eller hlunda full rsörjnillg, utan hiolt en lt~ hjelp, och kommunen kan kan $ke icke,-ara tjent med alt gifhl dem en d~'rare frsörjning i anstalten. Slutligen kan den icke heller gema upptaga r<lit tpdda harn, med mindre deras mödrar medfölja. ;\la 11

14 uesea böra naturligh"i.'! frånräknas uii!lhu gör ett öfrerslag på huru många hjon som kunna \,;ornmll i fråga att dit in ~räda, och man skall i allmänhet finna att det blott ar en ringa del af kommunens fauige 110m ilterstar. På amlra stallen har man han den erfarenheten, au -lian öfver en tredjedel af fattigpet$onnlen intrider i arbeu.anstalten. Dett.'l har erfareuheten också st.'ldfaslat här. linder iir 1863 bler " 60 persaller understödde af fattigdrden; men deraf inträdde endast 18 i försörjningsanst.alten, verkligen till en del derföre, att mall icke strax ville fylla anstalten. hynuerlwt 'ar mall rädd fr att der intaga för många barn och liit dem uer/öl'e qvill'blifl-a hos dc fostcrföriildrar, 80m antogs iorsörja dem 'ill; men innan hostell sjönk hjo lens antal ned till 10, dels genom dör\sfllll, dels genom Conlirmation, dels genon uttriiuandt: ur inrättningen af medlemmar, som "iije försörja sig sjelfl e. SedAn har man \'arit mindre rädd ror att f.,\ lla anstalten; men ännu har medlemmarnes anla icke ärverstij:tit 24, 11 barn inberäknade. Anstalten har, iir ursprungligen beräknad för 30 a 40 medlemmar, och. till sa många har den rikeligen plats; men uen kan föda miust 'fill g-j.rden höra neml. 30 tunneland god :ik"erjord, fördelad i 6 llifl Man kan der öre nn allaredan beriikna en afkastning af 50 tnunor r<1g och 50 tunnor korn ~rligen, utom halre, fittor, rotfrukter och dylikt. När miln nu t.1ger i betraktllnde, att de f1este medlemmarne utgörus af hldre personer och sm:1 barn, hvilka icke fcirtära så mycket som en kraftfull arbetafc, är det lätt att inse, att g5.rd~ll kan afkasta den nödvändiga brödfödau till 50 medlemmar, isynnerhet om mnn thgcr i betraktande, att jordens,'äxtkmft tilltaget', när hela dess nfkastuing förtäres på stället. Skulle man än lagt 'Lr blifva i saknad af nagra tunnor slid, så kunna ju dessa Hitt el'hmlas. Srarare är det, att p3 en så liten areal frambringa tillrackligt med mjölk åt så mångn menni~k"or, och deuoa ar ett näringsmedel, som i här omförmälde anstniter bör finnns i nagorluuun tillräcklig mängd. Efter den erfarenheu,n m:lll har haft, tror jag också alt uet är möjligt, att åstadkomma tillriickligt med mjölk ilt 50 medlemmar, på cirka 30 tuonel. - Hittills hr austalten hjolt haft 5 il G vatilign kor, h"ilka icke hlifril starkt fodrildl.', men har ållr

15 13 alla tider pl aret försedt inrättningen tillriickligt med mjölk och M\-erftöd på smör, så n~t derar kunnat siljas flere i;; pund under lir 186,1, <1:1 personalen \"af minst. Kär derjemte Uotfruktsodliugcn kommer rätt i ~dng, kunna 8 å 10...or rikeigen födas, och sörjer man 5edan för, att ra idelioken goda mjölkeskor, lvirlar jag icke pii, tlt gårdel kan frambringa. mer än tiljracldig mjölk till 50 jh:rsollcr. Jag har uppemllit mig sll lange dit dfllm punkt, cmrdnn j'lg' anser ett hemman nf nämnde ~torlek, yan'!. det bäst passande till l"nttig-gurd for en landtkommun. Den kan nem!. skölfs Dc.1 l pm duktiga h:lstm o~h alltsa af en mall (Förest!1ndaren) med tillhjelp af illl'ril!nillgcns medlemmar. En stöne giml, som hehöt\-cr lct'c hiistar, kriifl'cr tjenstfolk, om UlUJ inte kan räkna pä, att nnsl.flten alltid har inolll sig personer. som kulm tillbörligen sköt.'l gardens hiistar till gårdens drift., och deri:!cnom fö~töres anstaltens hela ekonomi. }~n Större g;ird fordrar icke alkml,st en större ink5pssumma. utan medior ock;;;:. större utgirer för UPlls.'Uiniug oeh inl cnt...rier. oberäl.:usdt stötte driftl.:os~nader, och blif~('r alltsii en ~törre börda för kommunen. Ar den deremot för liten, så att den ic:':e hn föela alla dem som iro imnade att deruli intaga.!!, hu mall autid bjelpa sig genom att försörja dem på anllat sätt, intill d~s att det blifl"er rum ior.lem i 3rutaltcll; men ar den for stor, b1ifver den ell ou~-ttig och betullgande bbrd(l, Skulle en kommull inse, att det i längden bef"er S";"lrt att lemna stadig uostlld i Fattig-g,mlen ~t ett större antal fattige, t, e:l: , m1l den hddrc inräu" en ny 1"nttig-g'Hnl, som bn skötas lued ett phr hiistllr. m detta också icke skulle nuses vara det luest Spar$llmtUll sält att rorsörja del\) på, sr. skall det ändå erbjuda långt mindre beni'rlighctcr. En "anlig bonde kan hafl'a nog- göra med att styra ett litet åkerbruk ocb fattighjon; att sköta ett större jordbruk och styra ctt större notal falti~t. dcrtill bchöfl'es ed skickligare ocb alltså kostsammare Till~~ ning~ldl\n, med en eller Here medhjelpare. En stor Fattig-gård kau derlre latt b!if \'8 kostsammare all tni smii. En litm kommun. som blott har ra fattige att wrsörja. hn det bnske "am "anskligare för att upprätta en Fattiggård, och har den blott eu ('h annan, som den icke knll

16 få billigare och bittre frsorjd på :mnat ~iilt, sl\. gor den i allmänhet b:ut dernti. att inacordera dem i en annan kommulls rallig-g~rd, som har pla!.! fr dem, mot billig ersättning. m den äfl'en ~kulle betal:! litet mera ror en behorlunjt. än ll;",räkuadt vore. så ulifl'cr det ändll i längden ell,'ill~t, drl den derigenom lar ett lnedel i händerna au afhlllla folk,.'ml kullj(l. försö'ja sig sjel/m, (rim att söka ijjclp af f<lltigr3.rdcn. ~~n dcl kllmull som har en Vattigl{f1rd, 1!lll den icke bli f)'llll med sina egllll fattige, bilr llilid finna sin furtld \'id att få bidrag till omkostnaderlla från en annftn kommun. Anstaltens utgifler stiger nem!. icke i samma förh!illande som imlil'idcrlllls ant:d; J mut" och amort.ering, sknuer och utgifter. ljus och brinuluateril11 m. m. blifl'a de samme. antin~eu illriullingeu h~'ser 20 eller 50 medlemmar; meu det blif"cr en stor skillnad på Hlkostnaderna fr h,'arje mcdlems försörjuing, unr stmteli!!'e utgifterna delas på 20 i stället för 50. Man kan demrc göra sig ~ii.ker /iikning 1'11, att kommunerna glrna "ilja emottuga harandras fattigc till föuörjuing, not billig ersättning, liir Fattig g[ird,'ltuc bljf\'" mera nthllänua. Jag nntll~cr enacdlertid. att till och med en min,h'c kllllllun kan lled fördel inrätta en Fllttig-gårtl, ~om bli skölu med ett par hästar, när den kau pår~ikna att någorlunda lör l.jestii.luigt har-a 10 il 12 personer dcr. Dels bör cu s3dau gård, utom dtt att den kan biir:!. sina egna utginer till det allmänna och lefl'erern de hufl'udsakligaste l'örnödenbetema till medlemmarn~ försörjning, genom SiTlll öf"erflödiga produkter kunna prestcra ett icke ringa bidr:'!g till länt,1n ii förlagskapitalet, dels kan den ft..1, på förutnämnde sätt, erhålla bidrag dertill friln audra kommuner. t. el:, kijpstader. En mi.dre!jdrd med t. ex, tunnor memör dcu olllständighctcll, nu deu blott klln föda en häst. och skall i allllliinhct knappast "ara d rordelaktig som eu sti;rre. Deremot kunna fattige kommuner j JylJands bedmarkcr ntan t\'if\'c1 med frdci inrätta slllå Fattig'-~årdnr, som kunna brukas Dled kor. ~är dessa fodras \'iil och icke gagnas ller in h!i timmar i sender till arbetct, så millsbr del icke deras mjölkproduktion. och på eu miudre areal kundo: der hållas flere kor till omb"le, nir mall i ~nlllerllel iigger sig \'inllin~ om totfrukhodlingen, h~artjll e~ Fattig-

17 g:ånl just lelllllur det uehölliga handaruetet. Jil~ kiinner id:e f6rhållandernn i de:.<sa trakter, lllen jag ore~liiller mig, au flere hedemnrker skola kuuna upptagas och hrllk:j.s genom s:1dann stijrre eller mindre r;]t1i~.;:r;;rdar. Kommunerne kunde knll~kc pa det sättet rljliirfl'a sill: 'iinlefu!la e;en domar, genom nu i llagra 'tr pl"c:!lera bchö8igt undclhåll :'l folk och kreatur, till dess jorden kunde l1rka~ta det nöd viilldiga. Hafva kommunerna sjdfn' i dc gle:.t befolkade tmklc:rna id:e no~ fauige till Sdan" fl1ttig.~ilnjar, ~kola de ut:1d hif,-e1 kunna med fördel cmotl.1ga f;lui~t: fr!m de "törre städern", der deras lnderm d~at sig- "i k~lbart. Sådana ol~-rklige, soln duka undtr för dt ~lo-"re stiidanas fre,tillser och Jerigenom fallll Jiatlignjrdt:ll till last, ~kob nl1ln Hif"!'l l'ha befinna ~ig 'al af att komma lun~-t bort ifr~n l'i}r!ört:l,;tlls tillll~11 o~h under helt n~l1 f",billlnudcn. Dcrigenom ~k:lll kauhäud" mången hmla räddad och få smak P'l ett ordentligt, tnrlligt och l'erk~al1lt l'fnadss~tl, och derigenom bml'l en l~,tlig meulem mr ~;1mhiillel. De större sbiocru<l sil \'id som de mindre kffilllllllllrnu plllnnrlet, skulle st:i sig godt genoni dljlull\ ölllscsidi~o1 hjclp; och sli vii kommunen Slll dc f(lttigc skulle draga fördd dnaf, och St:ltllll kunde pil dt:tt:\ sätt, mc11 tid!', f,l stora öuellarhr befolk:ulc 01'11 uppurukade. Dessa bctraklelser och iublicknnci(:n i cn :tfliigsen framtid imfl'a rort oss n:'l!{ot bort ifriin \'årt iimu6 och den fråga l-i här hude att besl'ara, nem!. om l' attig.gårdarnes bist passande storlek. DerJlå beror nntllrligtds också storleken af ue lijj\'iindiga b~ggu;lderna, s,hlil till bostäder åt faui~. personalen som ock lit FÖrvalt.'lfen på stället, samt nödige uthus för )!i\njens kreatur och afkastding. \'id bestämmelsen deraf bör man icke blott göra afseende på ög:onblickeu foniriugm. utan ock3:1 på had som i eu fr8ldliu möjligen kan behöfv8s, ifall fattigpersonaien skulle ökas och gårdens anbl af \,:rentur och afkastningen till ölje uerar äf\'en behöf"er ökas. Derjemle har nrikesministern i Cirkulär nf den 3 )Jee också runnit skäligt st.'ld fäst.1 några af Suudheu-CollegiulD framstijlde fldringnr pli de np Fattighusen, och lill~er af"en al1 dessa bli{'8 tillfredsstilde vid de här omtalte nya Fattig-g:lirdarne. Bland dessa fordringar iir den. :ltt fulllmen "ko1:1 ppt.'~a en rymd at J till 3

18 kubikfot eller emelllln och 75 kubikalnlr för h\'8r person, som der skall "islas, att allt$il icke flere in 7 personer rn inr)'mmas i ett rum som iir 12 alnar Ungt, 10 alnar bredt och 4 nlunt högt, och icke en gllng 2 personer ligga i f'n kammare som 1ir 7 nlnar ling, [) aluar bred ocb 3 alnar hög. neua fordringar synns vara alldeles orilnliga, eniir till och JUed välmående foll i al1miinbet icke harva så stor~ utl)"mme i dem" alldag:liga hosliider, och en arbetares h0 stad i allmänhet knappast innehålla eu )'mtl af 10 kubikainar ror hnlt person. Endast i slora Ho<pitaler med 6-8 nln. höga rum hl! en sådnn fordran tillfrerlsstäl1ns, ml'l icke i en 'Fnttig-gånl, \'id byars nppffirandc man har af lö' den att bgn i betraktande omkostnlluernll icke blott vid sjdfl'(l lllliiggllingcll, utan ock i anseende till rummcns uppvärmning. Det har oeksrl ickc illlllu blif>'it nllgol! lag) ehuru den dlharanue nrikesminiswrn hm godkänllt dto, oeh man l'1ir väl hoppas, nu millisteri<,~ framdeles icke sbl! ;{örn denna fordran stl311gt g:illnndc i llf_nde pl de blir ifragal'artlnde Pa;.lig-gilrdar. Deruti haf"a 11jonen iett här sin vistelse natt och dag i saml."lll rum 5asom i fattighusen. En stor del af dem äro ju m~ta liden uti fria luflen, och om en och ;nnan timme om afl1lnrnc, flere :iro frsn1l1bdc i ett rum, skall det H;"lrligeu kunna skada deras halsa. Meningen iir milhiluda icke heller, au, hnrl l'um, deri hjo len pil 1Hskilliga tider uppehålla sig, skall il1ljchfl.lla omkring 60 kubikunar, for hl'ar och en, Ut.'111 blott ntt huset i det hela skall 'ara sil r.rmligt..\tminstoue bar Jlinisleriet godkändt, att medlemm:trnes bo~tader hir, som iunehålla vid pass 2100 kuhikall1l1r, må få uppbgas nf änd3 till 30 medlemla, iinskönt des~n uaturlig:t\'is icke h\'3rje tid på dygnet äro lika rrdclt.'1 pil hein denna Jt.'1, och 'en del d~ral dessutom gngnns på annat siitt. A!lndra ~id:ln bor m<ln, som sllgdt är, icke 'ara för sparsam med utrymmet i bostii(lernn, dll dt,l öh'erflödiga rummet alltid k/1n komma till ny la och siittn nllstnlwn i stånd till att, när s:l göres behof, iutaga flere medlemmar. Här beslår hjonens bostäder af 14 fack") med 14 alnan ") Har afses kors,"erkshus, harje fack: eirka 1 l 2 nln bredt, hu5cls längd säledcs cirka 21 alnar.

19 17 bjelbr") och rym uu höga stolpar..). Den iir lppiord h'ärs for ändan nf gl1rdsbylmllingcl, hari finnes kök oclt brjgghus. Mlt bost.,d för 'För\'alt.1ren. norra ändan, som siöter intill clessa lägenheter, är anbragt en kiillarc under t\'1l fonstcrlurter och deröf\'cr ett fönaringsrum fr mjölken. - l'l\ andra iidan nf huset, i Sllurna 2 fae\::. ligger en liten kammare och cmelnu beg::!:c ett lihull med dörr ut till 'frädg,lrden. Dc närmaste 4 facken, som till en del också stöta emot köket. iiro inrättade till ett allmänt arbetsoch matrum med dörr till köket. De örrige 8 facken äro inrillaue till 5 ~ofrum, bvllruera på 2 fack, af hvilka de 3 stöta upp till en smal g;\ng med utgång åt g-1rden, de 2 iro i den södr/\ ändnd, o("h det innersta ilr bestlimdt till sjukrum. Dessutom iir det i gärdens stenhus. utom de anfönie lägenheterna, 1 frstuga och l liten kammare i ett fack ocb ett ~tort rum pa 3 fack, SlD kan indelas till 2 sofrum och således gif"a plats för aunu ett tiot...l af medlemmar. Emellan stenhu~et och uthuset, som bildar gårdens tredje fl~'gel, ir en stängd inkörsport. l"tbuset är inrättadt till Loge med en bda pil hardera sidan, stall med fodershle, ladug;ird med murad krubba och fodergtmg, s\'instiga, ffirhus och latriner. - Den fjerde sidan af gården är instängd mt.d elt molla.lt slakttt. Lt.1nf r garden ar en rymlig "edbod och på ~innct plau till en del foder. En sildan kort bcskrifning pa den 'Paltig.g&rd, som man ämnar ntt iuriiua, lort}dligad genom en enkel gruodritning af dc patälllte b &;nadcrla, mu.ilwlja Sockenniimndens ansökan om bem}udigande att pa kommunens vägnar upptaga den bt:hötlign J.lllc~umman. p" samma gång bör ett reglemente för allst...lten. iunelllmande 110ggranUa bcståmmelser beträffaude dess inrättning och verksamhet, iitfölja. :Kar dett.'l. Heglemcnte blifl'il af 'cderbörande fastställt, gäller det som en S'rundb~ f{ir anstalten och de fatlige, som :1stllnda hjelp. Det rlr derföre mngtpåliggande att fi't det i sådana ordalag aff;lttadt, att det noga bl:stiimmer s:h-iil kommunens som de fattiges lagliga rätt. ])et tillhör \'ederbörande att bemka de filttiges rätt, och de neka derforc att stadfästa ") D. v. s. husets bredd 1>.1, nlllrtr. "J D. ". s. rumm~ns höjd., hwr.

20 S.sJtlllllll bo::~tämmel~cr. ~D på nngot sitt kunoa missbruka eller i n~goll man kränka denna ritt, fijreträdc!va stratrbe ~tiimllld5l:r. Dem Uli.i man alltsa förbtg~, eller också af futta dem i full Ör'"crensstämmcisc med g'ii1lande iag och författningar. Placalct nf den 14 Dec bemyndigar i 21 "snmtlige fattig'()ommissioner" (allt.'lå nu Sckcllllämnder) ":la bestämma och Ulk'l vcrksliilla straff ror sådana förl>ceher, hvill.:a strida Clllot!len ordning och sedlighet. som bör inkttngas af fattige, som ojut.'l offentligt untlers1ö(r, och bestämmer i 22 de förseelser, för h,-i\;.ll Sockeuniimntlen må "dö!ln e1.t f,lttighjon till fallge!sc på ett nfsiiotlr<\dt nalle; men i S; 23 till~gges, au "ortens poh,mästll'c alltid bör delu\ga i de lt&olutioner, hvarigenom straft" af sådan art be~tiimmc~-. m man derfre skulle Sätt:lS i uödyiindighet ntt straffa ett ~rldallt hjon med fangelse, är bäst Mt lörst tijlklllhl ordningens v~ktare P,'l stiil!et; men intill dcu ntt det hinner ske, iir Soekenniimnden "bem)'ndigad att bl; stämmn och i verket sutta" de oundgängliga straffen_ ~an sbll emcdlertid sällan finna anledning att tilldöm ma inrättningen~ medlemmar straff ror beg:ingda forsedser ; men dd är nödl'ändi~t att äga medel i händerna lltt ku!lna u"inga de motsträfl"iga sjelfhåldige ihland dem, och sådana l\'~ngsmcdcl böra lloga bestämmm i Reglementet, om iekc for annat, så pii det enhl'ar m!lte 'tta, att kslyrelst:n har medel i1tt h-inga dem. Dertill hebor,-cr mall dock icke nilgot fånglius, cla den genstridi~e eller ost)'rige kan inspiirras i bvilkct rum som helst. Brykr han sig ut derifriin llled "<ild, blif."er lian naturligtl"is illrar rätta lillulad. Vigtigare är dtt, att i det omtalta Regleml'ntet fä kommunells rätt att hiinl'i~a hl'ar och en, som begär hjclp af deusalnma, till Fntti~.~ården. Hade den hehörl'"ande rätt :ltt fordra itjelp U!-llllffir Fattig-gården, skulle ju dess S)'ftemlll, som är att hetr)"gga kommunen mot dt ständigt vexallde fattigloidrag och stiilja fordcrf,'et ihland den arbetande klassen, helt o( h hfdlet herra om intet. 1\len en sådan rättighet gifver icke heller lagen. Grundlagcn, tillerkänner blott den nödstalde rätt att er!l~la bjelp af det allmänna, -emot att undcr!.:a~ta ~ij! de forpligtelser, som lagarne bononj ålii&<;fl- ( 89). och Rtgkmentet för Fattig\"asendct

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

BFSKRIFNING. OFFl^NTLIGGJOll.lJ AF FONGL. P^VTFNTBYRAN. C. A. ^LLER. l^^t.ol^g.

BFSKRIFNING. OFFl^NTLIGGJOll.lJ AF FONGL. P^VTFNTBYRAN. C. A. ^LLER. l^^t.ol^g. PATENT N O. BFSKRIFNING OFFlNTLIGGJOll.lJ AF FONGL. PVTFNTBYRAN. C. A. LLER lt.olg. elektrisk signalapparaf för att angifva hastighet oeb rörelseriktning hos ett maskineri. Patent i lverie frål.l de-t..4

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ Kapitlen ANROP, JAG och INÅTRIKTNING ur boken LIVETS ORD av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se A A BO YIN RA LIVETS ORD ÖVERSÄTTNING FRÅN TYSKA ORIGINALSPRÅKET

Läs mer

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Transport (Värde i Banko) 1065 40

Transport (Värde i Banko) 1065 40 År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och

Läs mer

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS

Läs mer

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs 1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.

Läs mer

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen, Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor; Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897 STADGAR FÖR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA mcd den ändrade lydelse af 2, som enligt resolution af den 2 Januari 1897 af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse.

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 168 III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1899 är af följande lydelse: Under årets lopp har styrelsen för stadens

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^. PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Qkb,A\^ a'^ ffiupn$frlil. Beslut om bygglov. Brf Fyrisiing Envall Per R&sundaviigen 2 16983 SOLNA. S0kande:

Qkb,A\^ a'^ ffiupn$frlil. Beslut om bygglov. Brf Fyrisiing Envall Per R&sundaviigen 2 16983 SOLNA. S0kande: ffiupn$frlil S0knde: STADSBYGGNAD SKONTORET Brf Fyrisiing Envll Per R&sundviigen 2 16983 SOLNA Dirienummer 200911 i l 87-l Beslut m bygglv Fstighetsbeteckning: LUTHAGEN 82:2 Frirsmling: Dmkyrk Fstighetsdress:

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr. 1912 F Ö R S L A G T I L L S T A D G A R F Ö R SVENSKA PAPPERS- och CELLULOSAINGENIÖRSFÖRENINGENS

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885.

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. PATENT N.^.^3. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. Denna uppfinning afser en elektrisk båglampa, der

Läs mer

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja

Läs mer

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ pran c Œ Km Helge nde rad arr. Mattias Risthlm Km hel ge n de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn. tt ag i dig må lt 7 c Œ Km hel ge an de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Den dumma. bondpojken

Den dumma. bondpojken q Den dumma bondpojken d Sagan är satt med typsnittet Odense Neon, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING Nuvarande 1 Namn Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITEt

GÖTEBORGS UNIVERSITEt GÖTEBORGS UNIVERSITEt KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetsnämnden Kristina Hermansson 2010-10-26 Hemställan 1/2 Till universitetsstyrelsen Hemställan om att utse ledamot samt ersättare i Stiftelsen

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 1 Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen,

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

BESKRIFNING. OFF^rLIGGJOi^D AF KONGL. PATENTBYRÅN. P. A. ^TLSSO^ B^tII^^I^I.tl, (^v^i^.^ maskin for uppstnknin^ af somhufvnden.

BESKRIFNING. OFF^rLIGGJOi^D AF KONGL. PATENTBYRÅN. P. A. ^TLSSO^ B^tII^^I^I.tl, (^v^i^.^ maskin for uppstnknin^ af somhufvnden. PATENT N 1 BESKRIFNING OFFrLIGGJOiD AF KONGL. PATENTBYRÅN. P. A. TLSSO BtIIII.tl, (vi. maskin for uppstnknin af somhufvnden. Patent i Sverige från den 2 nnarf 188. ifrågavarande lnaskin visas på medföljande

Läs mer

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till

Läs mer

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31) Opp, marylls (Fredmans sång nr 1) Text musk: Carl Mchael Bellman rr: Eva Toller 05 Tenor 1 1Opp, Tag - ma - ryl - ls, vak - na mn ll -! äd - ret stl -, d re - var dra-gen; bör - jar -gen, Tenor 2 Basso

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 Lindgren, J Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek

Läs mer

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist År 1841 den 26 maj har undertecknad t.f Domhafvande i orten med biträde af Nämndemannen Bengt Bengtsson i Tångestad och Lars Svensson

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed

Läs mer

Arsredovisning för. BRF Grycken 1 769616-2580. Räkenskapsåret 2011-01 -01-2011 -12-31

Arsredovisning för. BRF Grycken 1 769616-2580. Räkenskapsåret 2011-01 -01-2011 -12-31 Arsredovisning för BRF Grycken 1 769616-2580 Räkenskapsåret 2011-01 -01-2011 -12-31 1(7) Förvaltn i n gs berättelse Styrelsen för BRF Grycken 1,769616-2580 får härmed avge årsredovisning för 201 I, föreningens

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer